Ungdomars drogvanor i år 2 på gymnasiet 2008

Transkript

1 FoU-rapport Ungdomars drogvanor i år 2 på gymnasiet en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner Malin Broddegård FoU-rapport 2009:1 IFO Individ- och familjeomsorg

2 Förord I årets undersökning som är den andra länsövergripande undersökningen av gymnasieelevers alkohol- och drogvanor framkommer inga dramatiska skillnader mot undersökningen som genomfördes år Den enda tydliga förändring som kan noteras är dock mycket oroväckande. Sett över hela länet har andelen ungdomar som använt narkotika ökat. Denna ökning bör leda till lokala analyser och åtgärder! Det finns i årets undersökning några nya och förändrade frågeställningar. En av dessa avser vilka myndigheter som ungdomar som använt narkotika mer än fem gånger har haft kontakt med. Resultatet från denna frågeställning visar bland annat att socialtjänsten når endast var fjärde ungdom med dessa problem. Resultaten leder till eftertanke och visar att framförallt socialtjänst och skolans elevvård behöver utveckla sin förmåga att nå dessa ungdomar. En avslutande reflektion kring årets undersökning är hur svårt det är att få en acceptabel svarsfrekvens på undersökningen av ungdomars alkohol- och drogvanor. Detta problem finns också med undersökningar på andra områden som vi genomfört i gymnasieskolor och leder framförallt till funderingar om strukturella svårigheter att genomföra undersökningar som inte är initierade av den egna förvaltningen eller skolan. Det leder också tyvärr till funderingar kring vuxenvärldens inställning till gymnasieungdomars alkohol- och drogvanor. Kan det vara så att vuxna inom skolans värld anser att det inte är intressant att studera dessa vanor? Eller anses ungdomarna vara vuxna när de går skolår 2 på gymnasiet och att det i så fall inte faller inom skolans uppdrag att ha kunskap om eller att försöka påverka ungdomars alkohol- och drogvanor? Till sist vill jag tacka alla deltagande ungdomar, ombud på alla skolor samt de kommunalt ansvariga för undersökningen för olika former av insatser som möjliggjort årets undersökning. Avslutningsvis ett stort tack till Oscar Svensson för rapportgranskning och kommentarer, Lisa Andersson för korrektur och rapportlayout samt Malin Broddegård för genomförande av undersökningen, statistisk bearbetning samt rapportskrivning. Jönköping december 2008 Thorbjörn Ahlgren FoU-ledare Luppen kunskapscentrum

3 Sammanfattning Årets länsövergripande rapport sammanfattar en totalundersökning av drogvanor bland länets elever i skolår 2 på gymnasiet. Undersökningen genomfördes under hösten 2008 genom en nätbaserad enkät i samtliga kommuner i Jönköpings län. Bortfallet i länsundersökningen är 35,9 procent, men mellan de olika kommunerna varierar bortfallet kraftigt vilket givetvis påverkar tillförlitligheten. Undersökningen genomförs vartannat år i skolår 9 och vartannat år i skolår 2 på gymnasiet. Liksom i förra årets undersökning har det gjorts några förändringar i vissa frågor i enkäten. De största förändringarna är att en fråga har lagts till som handlar om huruvida eleven har serverats alkohol på krog eller restaurang i sin kommun innan de fyllt 18 år. Likaså har en fråga om eleven någon gång har haft kontakt med elevvården på grund av alkohol eller andra droger lagts till. Några sammanslagningar av svarsalternativ har också gjorts i frågorna om fritidsvanor samt om debutålder. Jämfört med tidigare år har årets undersökning inte kantats av några omfattande tekniska svårigheter. En svårighet som är värd att uppmärksamma är att svarsfrekvensen också till stor del påverkas av hur kommunikationen fungerar mellan ansvarig projektledare på Luppen kunskapscentrum samt kontaktpersoner i kommunerna och i sin tur deras kontakt med de skolor som ska ingå i undersökningen. I vissa fall är det inte eleven själv som väljer att inte svara, utan någon annan person bestämmer att skolan inte ska delta. Ibland beror det på kommunikationsmissar som påverkar elevens möjligheter att själv välja. Resultatsammanfattning När det gäller rökningen bland elever i skolår 2 ligger Jönköpings läns resultat under resultatet från CAN vad gäller riksgenomsnittet. I Jönköpings län är det fortfarande något större andel flickor än pojkar som röker. Den regelbundna rökningen har ökat mellan år 2006 och år Ser man till föräldrarnas inställning är det knappt hälften av eleverna som har uppgett att deras föräldrar förbjuder dem att röka. Andelen elever som snusar har minskat både bland pojkar och flickor jämfört med år I stort har resultatet kring alkoholkonsumtionen inte förändrats så mycket från föregående undersökning år 2006 i skolår 2, det har minskat något i de flesta fallen. Dock är det en något större andel flickor och en något mindre andel pojkar som berusningsdricker en gång i månaden eller oftare, jämfört med resultatet från år Ser man till föräldrarnas inställning till alkohol har andelen elever som har uppgett att deras föräldrar tycker det är okej att de dricker alkohol, minskat något sedan år Dock är andelen som uppger att deras föräldrar tycker det är okej att de dricker mellan 25 och 30 procent. Det är tydligt en avsevärt mindre andel elever som upplever att föräldrarna förbjuder dem att dricka alkohol än som förbjuder dem att röka eller snusa. Bland pojkarna i skolår 2 är det drygt 20 procent som någon gång kört motorfordon berusade, vilket är en minskning från drygt 23 procent sedan år Bland flickor har dock 2

4 andelen som kört motorfordon berusade ökat något. Samtidigt är det en något mindre andel flickor som åkt med någon som de misstänkt varit påverkad av alkohol eller narkotika, jämfört med år I skolår 2 är det 24,3 procent av pojkarna och 22,3 procent av flickorna som har uppgett att de har blivit serverade alkohol på krogen, restaurang eller liknande i sin kommun innan de har fyllt 18 år. I länets skolår 2 har andelen elever som har använt narkotika ökat något sedan år Då var det 8 procent bland pojkarna och 7 procent bland flickorna. I årets undersökning är motsvarande resultat 10,1 procent bland pojkarna och 9 procent bland flickorna. Det är totalt 4 procent av eleverna i skolår 2 som har spelat för 300 kronor eller mer de senaste 30 dagarna. På frågan om spelvanor de senaste 12 månaderna är lotter det vanligaste bland både pojkar och flickor och därefter är det vanligaste poker bland pojkar. Bland pojkarna är det knappt 10 procent som har spelat om pengar på Internet och bland flickor är motsvarande resultat drygt 5 procent. Årets samvariationstabeller bekräftar tidigare års undersökningar. T.ex. är rökning och snusning vanligare bland regelbundna alkoholkonsumenter än bland dem som inte dricker alkohol. Bland de elever som ofta är på stan med kompisar eller som ofta är hemma hos kompisar är det en något större andel regelbundna alkoholkonsumenter än i övriga grupper uppdelat på fritidsvanor. Som tidigare år är det också en större andel som uppger att deras föräldrar tycker det är okej att de dricker alkohol bland de elever som dricker alkohol regelbundet än bland de elever som inte dricker alkohol. I den samvariation som gjorts kring omfattning på alkohol- och drogkonsumtion och kontakt med socialtjänst, ungdomsmottagning, polis, sjukvård och elevvård är det tydligt att det är störst andel som har haft kontakt med polisen. Kontakt med elevvården är det som i minst utsträckning har funnits. Om man ser till de elever som har använt narkotika fem gånger eller fler är det 35,8 procent som har haft kontakt med polisen, 25,3 procent som har haft kontakt med socialtjänsten, 19,3 procent som har haft kontakt med ungdomsmottagningen, 20,5 procent som har haft kontakt med sjukvården samt 13,4 procent som har haft kontakt med elevvården. 3

5 Innehållsförteckning Inledning... 6 Metodgenomgång... 8 Urval... 8 Genomförande... 8 Frågeformuläret... 9 Svarens tillförlitlighet... 9 Internt bortfall Bearbetning Praktiska uppgifter om rapporten Rättelse från 2006 års undersökning Metoddiskussion Resultatredovisning skolår 2 på gymnasiet Tobak Rökning Snusning Debutålder tobak Föräldrars inställning till tobaksanvändning Alkohol Debutålder alkohol Regelbundna alkoholkonsumenter Vanligaste förekommande drycker Hur eleverna får tag i alkohol Intensivkonsumtion Berusningsdrickande Föräldrars inställning Alkohol och trafik Narkotika Spelvanor Alkohol och tobak Fritidsvanor och alkohol Alkohol, skolk och vantrivsel Alkohol och föräldrars inställning Alkohol, narkotika och kontakt med socialtjänst, ungdomsmottagning, sjukvård polis samt elevvård Sammanfattande diskussion och slutord Referenser Bilaga 1 Tabellredovisning för skolår

6 Bilaga 2 Informationsbrev till kommunerna Bilaga 3 - Instruktionsbrev till eleverna Bilaga 4 ANT-enkäten Bilaga 5 Rättelse avseende rökning och snusning från resultatet år

7 Inledning Luppen kunskapscentrum har sedan år 2004 genomfört drogvaneundersökningar i Jönköpings län på uppdrag av länets kommuner och fyra länsövergripande rapporter har sammanställts. Tillsammans med samtliga kommuner i Jönköpings län och Jönköpings läns landsting har Luppen kunskapscentrum arbetat fram enkätfrågorna och gemensamt bestämt hur undersökningen ska genomföras. För varje år har någon mindre förändring av enkäten gjorts i samråd med samtliga kommuner. Dels har det varit speciella önskemål från kommunerna, men det har också varit en avsikt att ställa frågor som är lika CAN:s 1 frågor i den drogvaneundersökning som genomförs på nationell nivå. Under åren 2004 och 2005 var det elever i skolår 7-9 som berördes av länsrapporten. Från och med år 2006 varierar målgruppen vartannat år i länsrapporten mellan grundskoleelever år 9 och gymnasieelever år 2. I länsrapporten för år 2006 var det första gången som drogvanorna bland länets gymnasieelever redovisades. För år 2007 utgjordes resultatunderlaget av Jönköpings läns elever i skolår 9 och för år 2008 berörs således gymnasieeleverna i skolår 2 återigen. Att länsrapporten fokuserar på ett skolår, vartannat år skolår 9 och vartannat år skolår 2, är ett beslut som gemensamt har vuxit fram mellan kommunerna och Luppen kunskapscentrum. Till viss del har det också handlat om en resursfråga både för Luppen och för kommunerna, att ha resurser och tid att genomföra undersökningen samt att ha resurser och tid att ta emot och använda resultatet. I årets undersökning görs jämförelser i vissa avseenden med resultat från länsundersökningen år I vissa fall har frågor och svarsalternativ förändrats, i de fall det förekommer framkommer det i rapporten och i tabellerna. Den drogvaneundersökning som genomförs av CAN har gjorts sedan Undersökningen genomförs på våren och resultat från 2008 års undersökning har i skrivande stund inte presenterats. I tidigare rapporter har det presenterats ett avsnitt som författats av någon utomstående som forskat eller som har erfarenhet av alkohol- och drogfrågor. I årets rapport kommer det av främst tidsskäl inte presenteras något liknande avsnitt. Det har heller inte särskilt efterfrågats av kommunerna. I förra årets rapport kring drogvanor bland skolelever i år 9, skrev Martin Stafström, doktor i medicinsk vetenskap, ett avsnitt om utvärdering av alkohol- och drogförebyggande arbete som varmt rekommenderas för dem som är intresserade av att utvärdera sitt alkohol- och drogförebyggande arbete. 2 I rapporten presenteras resultatredovisningen i avsnitt om tobak, alkohol, narkotika, spelvanor samt samvariation. I det sista avsnittet om samvariation belyses vissa tendenser till samband som framträder mellan tobaks- och alkoholkonsumtion, fritidssysselsättning och alkoholkonsumtion, skolk och alkoholkonsumtion, vantrivsel och alkoholkonsumtion samt föräldrars inställning och alkoholkonsumtion. Förra året redovisades också samvariationen mellan alkohol- och narkotikakonsumtion och kontakt med socialtjänst, sjukvård, 1 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 2 Broddegård, M. (2008). Ungdomars drogvanor 2007, en enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 6

8 ungdomsmottagning samt polis. I årets redovisning görs detsamma, men med elevvården som ett tillägg. Avslutningsvis kommer rapportens resultat att kort sammanfattas och diskuteras. I bilagorna finns tabeller som redovisar resultat från undersökningen samt den information och det enkätformulär som ligger till grund för undersökningen. 7

9 Metodgenomgång Urval Undersökningen genomfördes utifrån Jönköpings läns kommuners och landstingets önskemål om en totalundersökning i skolår 2. Vissa kommuner ville även nå andra elever i grundskolan och på gymnasiet och lade då till dessa skolår i sina respektive områden. I föreliggande rapport utgår vi endast från undersökningsresultatet för elever i år 2. I elevunderlaget redovisas hur många elever som har svarat på enkäten i respektive kommun samt bortfall. 3 I länet är det elever som har besvarat enkäten av totalt elever, vilket ger ett bortfall på 35,9 procent. Det är pojkar som har svarat och flickor. Jämfört med 2006 års undersökning är bortfallet i år större (år 2006 var bortfallet 30,9 procent). Läs mer i ett särskilt avsnitt om bortfall på sidan 12. Genomförande Samtliga kommuner har en person utsedd för drogvaneundersökningen som är kommunens kontaktperson till Luppen kunskapscentrum i det här avseendet. Genomförandet av enkäten bygger på att dessa kontaktpersoner i sin tur har fungerande nätverk och sprider informationen vidare till skolpersonal m.fl. Samtliga kommuner har använt en nätbaserad enkät (undantag för skolår 2 i Nässjö kommun). Varje elev tilldelades ett lösenord som efter användandet blev förbrukat. När eleven hade skickat iväg sitt svar kopplades inte längre lösenordet till elevens enkätsvar. Detta gjordes för att ge eleven anonymitet. Anledningen till att nätbaserade enkäter har använts, beror till viss del av att det är kostnadsmässigt mer effektivt att genomföra och att det är lättadministrerat. Det är också en fråga om etik, där den nätbaserade enkäten kan ge en större anonymitet för den som besvarar enkäten då denne själv får skicka in enkäten utan några mellanhänder. I föregående års undersökning kantades undersökningen av ett antal tekniska svårigheter varför en kommun valde att genomföra enkäten i pappersform i skolår 2 för att undvika tekniska problem. I år har undersökningen dock varit förskonad från tekniska problem. Samtliga elever fick läsa igenom ett informationsblad innan de började svara på enkäten. 4 Även skolpersonal fick egen information om undersökningen. 5 Informationen handlade om vilka som genomförde undersökningen, vad undersökningens syfte var, hur eleven skulle hållas anonym samt praktisk information om hur eleven skulle fylla i enkäten. Kommunerna ansvarade själva för att genomföra enkätundersökningen på skolorna. När undersökningsperioden var avslutad stängdes tillgången till nätenkäterna och det nätbaserade enkätsystemet användes därefter även för bearbetning. Enkätundersökningen genomfördes under veckorna år 2008 och berörde totalt elever i år 2 i länets gymnasieskolor. 3 Se bilaga 1, tabell 1. 4 Se bilaga 3. 5 Se bilaga 2. 8

10 Frågeformuläret Undersökningen innehåller 38 frågor som har utformats utifrån önskemål från kommunerna och landstinget i Jönköpings län. 6 Det är två frågor som är helt nya för årets drogvaneundersökning. Den ena frågan handlar om i vilken kommun eleven bor i. Bakgrunden till den frågan var att flera kommuner efterfrågade möjligheten att kunna särskilja de elever som enbart går i skolan i en kommun men bor i en annan kommun, från de elever som både bor och går i skolan i samma kommun. Flera kommuner i länet har skolor dit elever från andra kommuner pendlar och kommunerna ville alltså ha möjligheten att ta fram resultat för elever boende i kommunen. Den andra frågan kom som ett önskemål från Länsstyrelsen i Jönköpings län och dess projektledare för ansvarsfull alkoholservering som är ett projekt som inriktar sig på en ansvarsfull alkoholservering på krogar och restauranger. De önskade att en fråga ställdes till eleverna om de hade blivit serverade alkohol då de var under 18 år. CAN hade för år 2008 lagt till en fråga om detta, vilket också är den fråga som användes i Jönköpings länsundersökning för år Dock har Jönköpings länsundersökning avgränsat frågan till om de har blivit serverade alkohol i sin kommun (inte i Sverige såsom CAN:s fråga är formulerad). En annan ändring i årets länsundersökning är att svarsalternativen i två frågor (fritidsvanefrågorna samt frågorna om debutålder) i vissa avseenden har slagits samman. Frågorna i enkäten har berört tre huvudområden; tobak, alkohol och narkotika men även inkluderat frågor om alkohol i trafiken, skolmiljö, fritidsvanor, spelvanor samt kontakt med sjukvård, socialtjänst, polis, ungdomsmottagning och (nytt för i år) elevvården. Frågeformuläret innehåller några frågor där eleven kunnat ange fler än ett svarsalternativ. De flesta frågor har dock varit envalsfrågor där endast ett av svarsalternativen har kunnat anges. I bilaga 4 framkommer vilka frågor det gäller. Genom att använda en nätenkät har vi haft möjlighet att guida eleverna genom frågeformuläret beroende på hur de har svarat. De elever som har svarat att de inte använder alkohol och/eller narkotika har inte behövt besvara följdfrågor kring alkohol- och narkotikakonsumtion, utan har blivit hänvisade vidare i formuläret till nästa frågeområde. Vissa frågor har varit obligatoriska för att komma vidare i enkäten, t.ex. de inledande bakgrundsfrågorna om skolår och kön samt huvudfrågan om användning av alkohol och narkotika. I årets undersökning har ett nätbaserat system använts för både datainsamling (skapande av enkät och insamling) samt resultatbearbetning. Systemet som har använts är ett väletablerat enkätsystem. Svarens tillförlitlighet I den här typen av undersökningar behöver ett resonemang kring svarens tillförlitlighet lyftas. I föregående års rapporter har beskrivits att det kan vara svårt att berätta om sina erfarenheter av alkohol eller narkotika och det kan väcka olust hos den svarande. När det gäller vuxna finns en tendens till underrapportering vad gäller beteenden som inte är so- 6 Se bilaga 4. 9

11 cialt önskvärda och/eller kriminella. Attityden i samhället kan också påverka viljan att rapportera sin konsumtion samtidigt som det kan påverka den faktiska konsumtionen. Bland ungdomar finns det snarare en risk för överrapportering och man talar då om det så kallade majoritetsmissförståndet, dvs. att ungdomar tror att jämnåriga dricker mer än vad de egentligen gör och att de överdriver sin konsumtion för att leva upp till vad de tror är normalt. 7 Om de som svarar på enkäten upplever att deras anonymitet är skyddad kan det minska viljan att underrapportera eller överrapportera. Inför undersökningen har skolpersonal fått skriftlig information om hur undersökningen ska genomföras. Personalen har uppmanats att genomföra enkäten under provliknande former, att det är tyst i klassen och att eleverna sitter åtskilda. Om nätenkäten genomförs på detta sätt så garanterar den eleven stor anonymitet då elevens svar överförs direkt till en datafil istället för att på papper lämnas till lärare och annan personal för att sedan matas in i en datafil. Det kan ibland vara svårt att uppfylla kravet att eleverna ska sitta åtskilda i en datasal där eleverna ofta sitter så nära varandra att de kan läsa från varandras skärmar. Kontaktpersonerna i kommunerna uppmärksammade oss inför årets undersökning på att det har gått att backa tillbaka i webbläsaren till en tidigare ifylld och inskickad enkät och se resultatet av den. I många kommuner fyller eleverna i enkäten direkt efter varandra vilket då innebär en risk att andra elever kan se det en person har svarat. I årets undersökning har vi särskilt uppmanat lärare och ansvariga att informera eleverna om att stänga webbläsaren efter att man har genomfört enkäten. Enkäterna har granskats genom att se över alla enkäter där eleven har svarat att de har använt narkotika samt fyllt i att de har använt samtliga narkotiska preparat. Totalt granskades 14 enkäter efter det urvalet (varav en enkät togs bort p.g.a. flertalet motstridiga svar, vilket vi har bedömt vara en uppenbart oseriöst ifylld enkät). Även 1 procent av samtliga besvarade enkäter har slumpmässigt granskats. De enkäter som har tagits bort är endast de enkäter som har bedömts innehålla två eller flera motstridigheter i svaren. 8 Vår bedömning var att sannolikheten inte var så stor att motstridigheterna berodde på ett misstag om det fanns två eller flera av dem i samma enkät. Trots denna granskning kan det inte uteslutas att det finns fler oseriösa svar kvar i undersökningen. Det mesta tyder dock på att de är få och därmed inte påverkar det totala resultatet i någon större utsträckning. Där det kan ge störst påverkan på resultatet är på de frågeställningar som få elever har besvarat, t.ex. frågor om användandet av olika narkotikapreparat. Att frågorna och svaren är logiskt formulerade är avgörande för att svaren ska kunna ge den information som efterfrågas. I föregående års undersökning uppmärksammade vi att det fanns svårigheter med att använda vissa frågetyper i den webbaserade enkäten. I år har därför layouten gjorts så enkel som möjligt med enklaste möjligaste frågetyper i den webbaserade enkäten. 7 Barnombudsmannen (2005) Öppna för gränser, barn och ungas tankar om alkohol, tobak och narkotika. Barnombudsmannens årsrapport Stockholm: Barnombudsmannen. Se även vidare i tidigare rapporter av Jerkelund, C. (2006) samt Enell, S. (2007) 8 Det är totalt 9 enkäter som har tagits bort från länsresultatet i skolår 2. Dessa räknas till det externa bortfallet. 10

12 Bortfall Alla kommuner som ingår i länsundersökningen har lämnat uppgifter om hur många pojkar och flickor som går i skolår 2. Utifrån dessa uppgifter har det externa bortfallet räknats fram. Externt bortfall är de elever som inte har deltagit i undersökningen pga. frånvaro vid undersökningstillfället eller de som valt att inte besvara enkäten alls. Det är enligt CAN:s erfarenhet få elever som inte genomför enkäten om de är där vid undersökningstillfället. Av de sammanlagt elever i skolår 2 som har berörts av enkätundersökningen är det som har besvarat enkäten, vilket innebär ett externt bortfall på 35,9 procent i undersökningen. För att det ska vara möjligt att dra slutsatser från resultatet bör det externa bortfallet inte vara för stort. I årets redovisning ingår samtliga kommuners skolår 2 trots att bortfallet i vissa kommuner är väldigt stort. Den bedömning som vi har gjort är att resultatets tillförlitlighet bör ifrågasättas om bortfallet överstiger 25 procent. Det externa bortfallet mellan kommunerna varierar mellan 65,1 procent och 12,1 procent. I årets undersökning är det främst Mullsjö, Tranås och Vetlanda kommuner som har ett stort externt bortfall för skolår 2. Resultatet från Mullsjö kommun redovisas endast inräknat i länsresultatet, ingen separat redovisning görs för Mullsjö kommuns resultat. Anledningen är att underlaget är så litet (endast 15 elever har besvarat enkäten). 9 Vad som är viktigt att lyfta fram när det gäller bortfallet är att skolor medvetet kan ta ställning till om de vill delta i undersökningen eller inte. Bortfall kan också vara resultatet av att kommunikationen inte fungerar optimalt mellan projektledaren på Luppen kunskapscentrum, kontaktpersonerna i kommunerna samt personalen på skolorna som ska genomföra enkäten. I årets undersökning är det totalt två skolor, en mindre skola och en större skola med elever i skolår 2, som av dessa anledningar inte har några elever som har besvarat enkäten. Det kan finnas flera förklaringar till ett högt externt bortfall. Det kan t.ex. också vara så att vissa skolor har arbetsplatsförlagd praktik, studiedagar eller liknande under själva undersökningsperioden. Genom bortfallsanalyser vet man att de som konsumerar mycket alkohol och har erfarenhet av narkotika är överrepresenterade i bortfallet. Om de som ingår i bortfallet vid ett senare tillfälle skulle fylla i enkäten, skulle detta påverka resultatet med någon procentenhet. 10 Jämfört med tidigare års undersökningar har 2008 års undersökning i Jönköpings län ett bortfall på 35,9 procent medan bortfallet år 2006 för skolår 2 var 30,9 procent. I CAN:s undersökning för år 2007 var det externa bortfallet 18 procent för skolår Internt bortfall Förutom det externa bortfallet som i vissa kommuner är stort, har vi också ett internt bortfall på enkätfrågorna. Internt bortfall är när eleven väljer att inte svara på samtliga frågor i enkäten. Det interna bortfallet har varit mycket litet i årets undersökning. Frågor med högst internt bortfall är frågorna om spel. Dock är det 2 procent som är det högsta interna bortfallet bland dessa frågor. I årets undersökning ställdes också frågan om i vilken 9 Se bilaga 1, tabell CAN (2007). Skolelevers drogvanor Rapport nr 103, Stockholm. 11 Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2008). Skolelevers drogvanor Rapport nr 108. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 11

13 kommun eleven bor. Den frågan har dock ett bortfall på 8 procent men eftersom huvudsyftet med frågan har varit att ge kommunen möjlighet att ta fram resultatet med annat urval, inverkar den inte direkt på undersökningen. Frågan redovisas heller inte separat i undersökningen. I alkoholavsnittet presenteras dock fördelning mellan boendekommuner avseende servering av alkohol till elev som inte fyllt 18 år. Bearbetning Ett väletablerat enkätsystem har använts för att samla in data genom nätbaserade enkäter, resultatbearbetning och framtagande av rapporter. Systemets uppbyggnad när det gäller resultatbearbetning har i vissa avseenden inneburit att ett flertal steg i bearbetningen har varit nödvändiga. Ju fler steg det finns i bearbetningen av ett material desto större blir risken för bearbetningsfel. Genom ett metodiskt arbetssätt, kontroller och felsökningar har vi försökt minska den risken. Enligt CAN är bearbetningsfel den feltyp som anses bidra minst till det totala felet. 12 Praktiska uppgifter om rapporten I bilaga 1 finns de flesta av 2008 års resultat redovisade i tabellform. I de flesta tabellerna redovisas resultaten i procent. Att observera vid läsning är variationen avseende antalet deltagare i undersökningen från respektive kommun. Då det är stora skillnader i antal elever mellan kommunerna kan procentsiffrorna ibland bli missvisande. Exempelvis motsvarar 1 procent i Jönköpings kommun cirka 12 elever och 1 procent bland Vaggeryd kommuns elever motsvarar knappt 1 elev. Det är alltid vanskligt att redovisa små grupper och vi har försökt att ta hänsyn till detta i tabellerna genom att anpassa hur resultaten redovisas. Rättelse från 2006 års undersökning I 2006 års rapport förekommer felaktiga uppgifter kring resultaten avseende rökning och snusning. Ett förtydligande görs därför i denna rapport avseende 2006 års resultat för rökning och snusning bland skolelever i år 2. En fullständig tabell över resultatet för snusning och rökning i skolår 2 år 2006 finns i bilaga 5 till rapporten. De uppdaterade resultaten på länsnivå finns även med i årets tabell 2 i bilaga 1. Metoddiskussion Årets undersökning är den första i raden av de drogvaneundersökningar som Luppen kunskapscentrum har genomfört, som inte har kantats av omfattande tekniska problem. Undersökningen har genomförts i ett system som Luppen kunskapscentrum tidigare har 12 CAN (2005). Skolelevers drogvanor Rapport nr 84, Stockholm. 12

14 använt och som hanterar både insamlingen och bearbetningen av resultatet. I årets undersökning användes en gammal version av systemet för insamling och en nyare version för bearbetning. Därav har resultatet flyttats över från den gamla versionen till den nya, vilket ökar risken för felkällor. Granskningen av enkäter är ett område som är värt ett resonemang. I årets undersökning är det nio enkäter som totalt har tagits bort på grund av att de uppenbart var oseriöst ifyllda. Bedömningen har varit att vid mer än två motstridiga svar i en enkät, ska den tas bort då det är att betrakta som oseriöst. Detta är inte en alldeles enkel fråga eller ett enkelt ställningstagande att göra. De resurser som Luppen förfogar över till ANTundersökningen tillåter inte heller att samtliga enkäter granskas. Det finns alltså två problem med granskningen av enkäter, dels resurser för att granska tillräckligt många och dels frågan kring vad som är ett rimligt ställningstagande i vad som ska sorteras bort och inte. Vad gäller det externa bortfallet är det mycket högt i årets undersökning. Frågan man kan ställa sig är om kommunernas intresse för undersökningen har avtagit och att genomförandet krockar med andra viktiga frågor och enkäter. Likaså är det viktigt att lyfta fram att vissa kommuner medvetet väljer bort deltagandet i undersökningen. 13

15 Resultatredovisning skolår 2 på gymnasiet Länets resultat sammanfattas med utgångspunkt i de tabeller som bilagts till rapporten. I de tabellerna presenteras samtliga deltagande kommuners resultat, med undantag för Mullsjö där elevunderlaget varit så litet. Fokus ligger på de länsomfattande resultaten, med vilka kommunerna jämförs. När enskilda kommuners resultat presenteras som höga respektive låga är det i relation till resultaten för länet men i förlängningen naturligtvis även till de andra kommunerna. Samtliga kommuner som har gymnasieskola i länet ingår i redovisningen, Sävsjö kommun är den kommun med gymnasieskola som inte ingår i redovisningen eller i länsresultatet. Mullsjö kommun ingår i länsresultatet, men presenteras inte separat som övriga kommuner eftersom antalet besvarade enkäter är så få. Jämförelser görs med resultaten från CAN:s undersökning från 2007 om drogvanor bland elever i skolår Vissa frågor och svarsalternativ i länsundersökningen överensstämmer med CAN:s undersökning. I text och tabeller tydliggörs när en direkt jämförelse kan göras med CAN:s resultat och inte. CAN genomför sin undersökning på våren och undersökningen i Jönköpings län genomförs under hösten, vilket kan bidra till vissa skillnader. I rapporten görs också jämförelser på lokal nivå med den undersökning som genomfördes år 2006 i skolår 2. Tobak I rapporten har eleverna delats in i olika grupper när det gäller tobakskonsumtion; de som inte röker och de som inte snusar, de som röker eller snusar ibland samt de som röker eller snusar regelbundet. Att röka/snusa regelbundet innebär att eleven röker/snusar varje eller nästan varje dag. Rökning I riket har rökning varit vanligare bland flickor än bland pojkar ända sedan CAN startade sina undersökningar år Rökningen var i början av 70-talet mer utbredd än idag. Mellan 1997 och 2000 var andelen rökare relativt konstant och minskade sedan under 2000-talet. I de senaste undersökningarna som CAN har genomfört har dock minskningen klingat av och bland pojkar har det ökat något. Det är fler flickor än pojkar som är rökare, men om man ser till den totala tobakskonsumtionen försvinner skillnaderna mellan könen Anledningen till att resultatet jämförs med den undersökning som CAN genomförde år 2007 är att deras rapport med resultat från år 2008 i skrivande stund inte har publicerats. 14 Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2008). Skolelevers drogvanor Rapport nr 108. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 14

16 I Jönköpings länsundersökning år 2008 är andelen i år 2 som röker 28,4 procent av pojkarna och 29,9 procent av flickorna. Jämfört med år 2006 är det i år en större andel som röker. Den största ökningen är bland pojkar där det år 2006 var 25,2 procent som rökte. 15 Enlig CAN:s undersökning från år 2007 var det 36 procent av pojkarna och 41 procent av flickorna i riket som rökte. 16 I fem av länets kommuner är det flickorna som är i majoritet avseende rökning och i fyra kommuner är pojkarna i majoritet. I Gnosjö, Nässjö, Tranås och Vetlanda kommuner är det stora skillnader mellan könen. I Gnosjö kommun är det betydligt större andel pojkar än flickor som röker, vilket utmärker sig i jämförelse med resultaten i de övriga kommunerna. Diagram 1. Andelen elever som röker i skolår 2, i procent av antalet svar. Procent Eksjö Gislaved Gnosjö Jönköping Nässjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 2008 Länet 2006 Riket 2007 Pojkar Flickor Sett till regelbundna rökare har andelen sedan år 2006 också ökat något bland både pojkarna och flickorna. Liksom rökning i stort är det bland pojkar som den regelbundna rökningen har ökat mest. Det är dock en större andel flickor än pojkar som röker regelbundet i skolår 2 (12,2 procent bland flickorna och 8,7 procent bland pojkarna). 17 Snusning I samtliga kommuner är andelen snusare större bland pojkarna än bland flickorna. I länet är det totalt 23,4 procent av pojkarna och 4,2 procent av flickorna som snusar. 18 Jämfört med undersökningen från år 2006 har det skett en minskning bland både pojkarna och 15 Se bilaga Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2008). Skolelevers drogvanor Rapport nr 108. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 17 Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell 2. 15

17 flickorna. År 2006 var det 28,5 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna som snusade. Enligt CAN:s undersökning för år 2007, var det i riket 28 procent av pojkarna och 11 procent av flickorna som snusade. 19 I diagram 2 ses andelen flickor och pojkar som snusar i samtliga kommuner och i länet. Diagram 2. Andelen elever som snusar i skolår 2, i procent av antalet svar. Procent Eksjö Gislaved Gnosjö Jönköping Nässjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 2008 Länet 2006 Riket 2007 Pojkar Flickor Bland pojkarna har andelen som snusar regelbundet (dvs. varje eller nästan varje dag) minskat. År 2006 var det 22,1 procent av pojkarna som snusade regelbundet och år 2008 har andelen minskat till 17 procent. Bland flickorna var andelen 1,2 procent år 2006 och år 2008 är det 1,4 procent av flickorna som snusar regelbundet. 20 Andelen regelbundna snusare år 2007 för hela riket i skolår 2 var 21 procent bland pojkarna och 4 procent bland flickorna. 21 Debutålder tobak 22 De åldrar som störst andel pojkar i skolår 2 har uppgett som debutålder för rökning är 15 och 16 år (11,9 procent av pojkarna har angett respektive alternativ). Det är dock 9,2 procent av pojkarna som har uppgett att de var under 11 år första gången de rökte en cigarett. 23 Bland flickorna har störst andel uppgett 15 år som debutålder för rökning. 24 Avseende snusning har störst andel pojkar uppgett 15 år som debutålder (10,9 procent). 7,5 procent av samtliga pojkar i år 2 har uppgett att de var under 11 år när de snusade för- 19 Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2008). Skolelevers drogvanor Rapport nr 108. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 20 Se bilaga 1, tabell Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2008). Skolelevers drogvanor Rapport nr 108. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 22 Frågans svarsalternativ har ändrats något från tidigare års undersökningar. Tidigare hade eleven också alternativet 10 år eller yngre samt 10 år. I år har de lägsta åldersgrupperna slagits samman till ett alternativ 11 år eller yngre. Se bilaga 2 för formulering av frågan. 23 Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell

18 sta gången. 25 Även bland flickorna är det 15 år som störst andel har uppgett som debutålder (10,1 procent). 4 procent av flickorna har uppgett att de var under 11 år första gången de snusade. 26 Föräldrars inställning till tobaksanvändning Precis som i tidigare undersökningar har eleverna tillfrågats om föräldrarnas inställning till att eleven röker eller snusar. Bland pojkarna är det 46 procent som har svarat att deras föräldrar förbjuder dem att röka. Bland flickorna är motsvarande andel drygt 44 procent. 3,8 procent av pojkarna och 3 procent av flickorna har uppgett att deras föräldrar tycker det är okej att de röker. 27 Det är alltså tydligt att det är vanligare att eleverna upplever att föräldrarna förbjuder dem att röka än att de har en tillåtande attityd. Avseende snusning är det en något lägre andel elever än bland dem som röker, som har uppgett att deras föräldrar förbjuder dem att snusa. 33,1 procent av pojkarna och 39,9 procent av flickorna har uppgett att föräldrarna förbjuder dem att snusa. Det är 12 procent bland pojkarna och 1,7 procent bland flickorna som har uppgett att deras föräldrar tycker det är okej att de snusar. 28 Alkohol I Jönköpings länsundersökning har definitionen av alkoholkonsument vid de undersökningar som genomfördes år 2006 och år 2007, varit att man svarat ja på frågan om man någon gång under de senaste 12 månaderna har druckit öl, alkoläsk, starkcider, vin eller sprit (räkna inte med lättöl, svagcider under 2,8 %). CAN har en annan definition på begreppet alkoholkonsument, 29 men ställer även i sin enkätundersökning (som för övrigt genomförs under vårterminen varje år) samma fråga om alkoholkonsumtion som ställs i Jönköpings länsundersökning. Det är resultatet från den frågan som jämförs. I skolår 2 i Jönköpings län är det 74,4 procent av pojkarna och 75 procent bland flickorna som har uppgett att de har druckit alkohol de senaste 12 månaderna (alkoholkonsument per definition ovan). År 2006 var andelen 75,7 procent bland pojkarna och bland flickorna var andelen 73,2 procent Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell Enligt CAN ska man ha druckit samma mängd som används i Jönköpings läns definition av alkoholkonsument, dock ska man enligt CAN ha druckit det under en större tidsrymd (under året eller mer sällan). CAN erhåller sin definition genom att kombinera den lägsta konsumtionsfrekvensen med den lägsta konsumtionskvantiteten för varje dryck. Läs mer om CAN:s definition i deras rapport. 30 Se bilaga 1, tabell 3. 17

19 I CAN:s undersökning för 2007 var andelen pojkar som någon gång de senaste 12 månaderna har druckit alkohol, 86 procent. Bland flickorna var andelen 88 procent. 31 Det är alltså en mindre andel i länet än i riket som uppger sig ha druckit alkohol de senaste 12 månaderna. Diagram 3. Andelen alkoholkonsumenter i skolår 2, i procent av antalet svar. Procent Eksjö Gislaved Gnosjö Jönköping Nässjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 2008 Länet 2006 Riket 2007 Pojkar Flickor I flertalet kommuner är det mellan 65 och 85 procent av eleverna i skolår 2 som är alkoholkonsumenter. I Gnosjö kommun är andelen flickor som har konsumerat alkohol under de senaste 12 månaderna, mindre än i övriga kommuner. Högst andel alkoholkonsumenter återfinns bland pojkarna i Gislaveds kommun. 32 Debutålder alkohol 33 21,8 procent av samtliga pojkar i skolår 2 har i undersökningen uppgett att de var 15 år första gången de drack alkohol. Det är det alternativet som har angetts av störst andel pojkar. 9,7 procent har uppgett att de var under 11 år första gången de drack alkohol. 34 Bland flickorna är det 22,9 procent av flickorna som har uppgett 15 år som debutålder för alkohol, vilket också utgör den största andelen. Jämfört med pojkarnas 9,7 procent är det 7,7 procent av flickorna som har uppgett att de var under 11 år första gången de drack alkohol Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2008). Skolelevers drogvanor Rapport nr 108. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 32 Se bilaga 1, tabell Precis som för debutåldern avseende tobak, har de procentsatser som redovisas beräknats utifrån samtliga elever som har svarat på frågan vilket inkluderar även elever som aldrig har druckit alkohol. 34 Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell

20 I undersökningen efterfrågades även vilken ålder som man första gången blev berusad. Bland pojkarna är det störst andel som har uppgett 15 år. Även bland flickorna är det störst andel som har uppgett 15 år som den ålder man första gången blev berusad. 36 I CAN:s undersökning från 2007 har svarsalternativen för frågan om debutålder tagits bort och eleven har själv fått skriva in sin ålder, vilket gör att frågeformuleringen inte ser likadan ut som Jönköpings länsundersökning. I CAN:s undersökning är det störst andel bland pojkarna som har uppgett 15 som debutålder för alkoholberusning. Också bland flickorna är det störst andel som har uppgett 15 år som debutålder. 37 Regelbundna alkoholkonsumenter De elever som har uppgett att de dricker alkohol 1-2 gånger i månaden eller oftare, räknas som regelbunden alkoholkonsument. Ser man till hur ofta eleverna har uppgett att de dricker alkohol, är det cirka 30 procent av eleverna i år 2 som har uppgett att de dricker alkohol några gånger om året. 32,7 procent bland pojkarna och 36,3 procent bland flickorna har uppgett att de dricker alkohol 1-2 gånger i månaden och 12 procent av pojkarna och 7,4 procent av flickorna har uppgett en eller flera gånger i veckan. 38 Andelen elever som regelbundet dricker alkohol, det vill säga 1-2 gånger i månaden eller oftare, var år ,5 procent bland pojkarna och 45,3 procent bland flickorna i år 2. År 2008 är det 44,7 procent bland pojkarna och 43,7 procent bland flickorna som dricker alkohol regelbundet. Andelen regelbundna alkoholkonsumenter har därmed minskat något under de senaste två åren. Observera att diagram 4 visar andelen regelbundna alkoholkonsumenter bland samtliga elever som besvarat enkäten, inte bara bland alkoholkonsumenterna. Det är alltså 45,3 procent av samtliga pojkar i skolår 2 som konsumerar alkohol regelbundet. 36 Se bilaga 1, tabell 25 samt Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2008). Skolelevers drogvanor Rapport nr 108. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 38 Se bilaga 1, tabell 4. 19

21 Diagram 4. Andelen regelbundna alkoholkonsumenter i skolår 2, i procent av antalet svar Procent Eksjö Gislaved Gnosjö Jönköping Nässjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 2008 Länet 2006 Pojkar Flickor Variationerna mellan könen är små i det länsövergripande resultatet, men i kommunerna finns större skillnader mellan könen. I t.ex. Tranås och Vaggeryds kommuner är skillnaderna stora mellan könen. I Tranås kommun är det en avsevärt större andel flickor än pojkar som är regelbundna alkoholkonsumenter och i Vaggeryds kommun visar resultatet det omvända. Även i Gnosjö kommun är skillnaderna mellan könen stora vad gäller regelbundna alkoholkonsumenter. Det är viktigt att komma ihåg att antalet individer skiljer sig stort mellan de olika kommunerna och att svarsfrekvensen för de olika kommunerna ser olika ut, vilket innebär att vissa uppgifter bör tolkas med försiktighet. 39 Vanligaste förekommande drycker De två vanligaste förekommande dryckerna bland pojkar i skolår 2 är starköl och sprit, medan det bland flickor är starkcider och sprit. 40 Hur eleverna får tag i alkohol Det vanligaste sättet att få tag på alkohol bland eleverna i skolår 2 är genom kompisar eller kompisars syskon. 41 Det gäller både pojkar och flickor. Det näst vanligaste sättet för pojkar att få tag på alkohol är genom andra vuxna som är över 18 år. Bland flickor är därpå följande vanligaste sättet att få tag på alkohol genom att smaka hemma. I årets undersökning ställdes en ny fråga om eleven hade blivit serverad alkohol på pub, restaurang eller liknande i sin kommun innan de fyllt 18 år. I länet var det 24,3 procent av samtliga pojkar i skolår 2 och 22,3 procent av samtliga flickor i skolår 2 som har serverats alkohol på pub, restaurang eller liknande i sin kommun före sin 18-årsdag. Hur fördelningen ser 39 Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell

22 ut över länet ses i diagram Fördelningen mellan könen är relativt jämn för länsresultatet, men för vissa kommuner skiljer sig resultatet tydligt åt mellan könen. Bland eleverna i Gislaveds kommun är andelen pojkar som har blivit serverade alkohol på puben före sin 18-årsdag avsevärt större än andelen flickor. I årets undersökning ställdes också frågan om i vilken kommun eleven bor. I en korsjämförelse mellan den frågan och om eleven har serverats alkohol i sin egen kommun, ser resultatet något annorlunda ut än om man bara presenterar resultatet utifrån de kommuner eleverna fyllt i enkäten för. 43 Linjen i diagrammet är resultatet utifrån den kommun som eleven har uppgett att de bor i. Exempelvis är det drygt 25 procent av eleverna som har uppgett att de bor i Jönköpings kommun, som har blivit serverade alkohol på pub, restaurang eller liknande i sin kommun. Givetvis skiljer sig antalet stort mellan antalet elever som har uppgett de olika kommunerna som boendekommun. Det är t.ex. 28 elever som har uppgett Sävsjö som sin boendekommun. 44 Diagram 5. Elever som har blivit serverade alkohol på pub, restaurang eller liknande i sin kommun före sin 18-årsdag, procentuell fördelning mellan pojkar och flickor (samt fördelning avseende bostadskommun). Procent Eksjö Gislaved Gnosjö Jönköping Nässjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Habo Aneby Sävsjö Mullsjö Länet 2008 Pojkar Flickor Samtliga elever skolkommun Samtliga elever boendekommun Intensivkonsumtion Ett vanligt mått av alkoholkonsumtion är att titta på hur många som dricker stora mängder alkohol vid ett och samma tillfälle, så kallad intensivkonsumtion. Intensivkonsumtion i denna undersökning innebär att man vid samma tillfälle dricker alkohol motsvarande minst: en halv flaska sprit (18 cl), en flaska vin, fyra burkar starköl, fyra stora flaskor starkcider, eller sex folköl. 42 Se bilaga 1, tabell Se bilaga 1, tabell Antalet elever som har uppgett respektive kommun som boendekommun: Jönköping elever, Mullsjö 59 elever, Vaggeryd 104 elever, Habo 70 elever, Aneby 51 elever, Tranås 134 elever, Gnosjö 81 elever, Sävsjö 28 elever, Vetlanda 188 elever, Gislaved 191 elever, Eksjö 179 elever, Värnamo 241 elever, Nässjö 326 elever. 21

23 Diagram 6. Andelen elever i skolår 2 som någon gång under året eller oftare har intensivkonsumerat alkohol, i procent av antalet svar Procent Eksjö Gislaved Gnosjö Jönköping Nässjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 2008 Länet 2006 Riket 2007 Pojkar Flickor Det är 48,8 procent bland pojkarna och 40,2 procent bland flickorna som någon gång om året eller oftare intensivkonsumerar alkohol. 45 I undersökningen år 2006 var det 52,4 procent av pojkarna och 41,3 procent av flickorna som intensivkonsumerade alkohol någon gång om året eller oftare. 46 Det är alltså en något lägre andel i årets undersökning som intensivkonsumerar alkohol än tidigare år. Precis som i föregående diagram är skillnaden mellan könen i flera kommuner särskilt utmärkande. I Gislaved och Gnosjö kommuner ses tydligt att drygt dubbelt så många pojkar som flickor intensivkonsumerar i den utsträckningen. 47 I riket är det enligt CAN:s undersökning 64 procent av flickorna och 70 procent av pojkarna i skolår 2 som intensivkonsumerar alkohol någon gång om året eller oftare. 48 Ser man till den mer regelbundna intensivkonsumtionen av alkohol, det vill säga de som konsumerar dessa mängder någon gång i månaden eller oftare, är det i Jönköpings länsundersökning 31,9 procent bland pojkarna och 25,8 procent bland flickorna som intensivkonsumerar alkohol i den utsträckningen. I undersökningen år 2006 var det 35,9 procent av pojkarna och 25,6 procent av flickorna som intensivkonsumerade alkohol någon gång i månaden eller oftare. 49 I CAN:s undersökning för riket är det i skolår 2, 52 procent av pojkarna och 44 procent av flickorna som intensivkonsumerar alkohol någon gång i månaden eller oftare Se bilaga 1, tabell 6 och Enell, S. (2007). Gymnasieungdomars drogvanor 2006, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 47 Se bilaga 1, tabell 6 och Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2008). Skolelevers drogvanor Rapport nr 108. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 49 Se bilaga 1, tabell 6 och Fender, E. & Hvitfeldt, T. (2008). Skolelevers drogvanor Rapport nr 108. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. 22

24 Berusningsdrickande I undersökningen efterfrågades hur ofta eleverna upplever att de är berusade. I diagrammet nedan visas andelen pojkar och flickor i länets kommuner som upplever berusning någon gång i månaden eller oftare. Procentsatserna redovisas utifrån det totala antalet flickor och pojkar i respektive kommun som har svarat på enkäten. Diagram 7. Andelen elever i skolår 2 som upplever berusning någon gång i månaden eller oftare, i procent av antalet svar. Procent Eksjö Gislaved Gnosjö Jönköping Nässjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 2008 Länet 2006 Pojkar Flickor I skolår 2 är det 37,6 procent bland samtliga pojkar och 37,7 procent bland samtliga flickor som dricker sig berusade en gång i månaden eller oftare. Jämfört med skolår 2 i undersökningen som genomfördes år 2006, har det minskat något bland pojkar och ökat något bland flickor. År 2006 var det 41,9 procent av pojkarna och drygt 35,7 procent av flickorna som kände sig berusade någon gång i månaden eller oftare. 51 Pojkarna i Vaggeryds kommun och flickorna i Tranås kommun utmärker sig då det är avsevärt högre andel som dricker sig berusade någon gång i månaden eller oftare i de grupperna jämfört med länsresultatet. Flickorna i Gnosjö kommun utmärker sig i avseendet att det är en betydligt mindre andel som dricker sig berusade någon gång i månaden eller oftare än vad länsresultatet visar. 52 Föräldrars inställning Eleverna fick i undersökningen också frågan om vad de upplever att deras föräldrar har för inställning till att eleven dricker alkohol. Frågan fanns också med vid undersökningen som genomfördes år I diagrammet nedan ser vi att andelen elever som har uppgett att deras föräldrar tycker det är okej att de dricker alkohol har minskat mellan år 2006 och Enell, S. (2007). Gymnasieungdomars drogvanor 2006, en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 52 Se bilaga 1, tabeller 8 och 9. 23