Drogvaneundersökning 2007

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Drogvaneundersökning 2007"

Transkript

1 Drogvaneundersökning 7 Camilla Jalling Jörgen Larsson Maj 8

2 Innehållsförteckning Sammanfattning och kommentar... 3 Årskurs Tobak... 3 Alkohol... 3 Narkotika... 3 Årskurs Tobak... 3 Alkohol... 3 Narkotika... 3 Åk 2 i gymnasiet... 4 Tobak... 4 Alkohol... 4 Narkotika... 4 Några preventiva synpunkter... 5 Bakgrund... 6 Varför drogvaneundersökningar?... 6 Lokal undersökning... 6 Resultat årskurs Socialt nät... 8 Tobak... 9 Cigaretter... 9 Snus... 9 Alkohol... 1 Narkotika Sniffning Klotter Resultat årskurs Socialt nät Tobak Cigaretter Snus Alkohol Hembränt Narkotika... Sniffning... Klotter... Resultat skolvisa jämförelser Tobak Alkohol Narkotika Klotter Tags Graffiti Resultat årskurs 2 i gymnasiet Tobak Cigaretter Snus Alkohol Berusningsdrickande Intensivkonsumtion Narkotika... 3 Andra berusningsmedel Klotter Referenser

3 Sammanfattning och kommentar Årskurs 8 Tobak Trenden för flickor i åttan som uppgav att de röker är ganska stabil medan pojkarna har en klart uppåtgående trend. Andelen elever som svarade att de snusar har sedan år 5 blivit något större för flickor och något mindre för pojkar. Alkohol Trenden för andelen elever i åttan som uppgav att de har druckit alkohol är klart nedgående, både för pojkar och för flickor. Även trenden för de som svarade att de druckit vid sex tillfällen eller fler är nedgående. Den vanligaste åldern när eleverna drack första gången uppgavs till 13 år. Det svarade 15. Samma ålder är vanligast för den första berusningen vilket nio rapporterade. Narkotika Andelen flickor i årskurs 8 som uppgav att de har använt narkotika ligger på en jämn nivå sedan år 2. Mellan år 2 och 5 ökade andelen pojkar som hade använt narkotika kraftigt för att minska igen år 7. Årskurs 9 Tobak Både flickor och pojkar i Luleå uppgav i lägre utsträckning än genomsnittet i riket att de röker. Störst är skillnaden för flickorna, där andelarna i riket uppgår till 3 och i Luleå till 23. Både i riket och i Luleå svarade flickorna i större utsträckning än pojkarna att de röker. Den andel åk 9-elever som snusar i Luleå är sex enheter större jämfört med genomsnittet i riket. Detta gäller både pojkar och flickor. Alkohol 59 av eleverna i årskurs 9 svarade att de har druckit alkohol en eller fler gånger. De flesta uppgav att de vanligen drack sprit när de drack alkohol. Andelen elever i nian som svarade att de har druckit hembränt den senaste 12-månadersperioden uppgick till jämfört med ca 13 i riket. Narkotika Andelen som uppgav att de använt narkotika var högre i Luleå än i riket. Pojkarna uppgav i högre utsträckning än flickorna att de använt narkotika, både i Luleå och i riket. 3

4 Åk 2 i gymnasiet Tobak Cigaretter Av Luleås elever i gymnasiets årskurs 2 uppgav 29 att de röker, varav sju att de gör det dagligen. Det har skett en tydlig ökning mellan år 2 och 7 av elever som röker. Störst är ökningen för pojkarna, även om det fortfarande är fler flickor som röker. År 7 har Luleå kommun lägre andel elever i gymnasiets årskurs 2 som svarade att de röker än riket i genomsnitt. Snus Andelen gymnasieelever som uppgav att de snusar är 23. Andelen flickor i Luleå som snusar har ökat kraftigt från år 2. I förhållande till riket ligger andelen snusare i Luleå något högre vid mätningarna år 7. Uppdelat på kön ligger pojkarna i Luleå två enheter över riket, medan flickorna ligger åtta enheter högre. Alkohol Andelen som uppgav att de någon gång druckit alkohol är 86. Uppdelat på kön överväger flickorna något. Vid mätningen år 7 visar resultaten att Luleås gymnasietvåor ligger något högre än riket avseende andelen alkoholkonsumenter. 26 av gymnasietvåorna i Luleå uppgav att de har druckit hembränt under den senaste 12-månadersperioden jämfört med 18 i riket. 38 av pojkarna och 34 av flickorna bland tvåorna i Luleå svarade att de intensivkonsumerar alkohol en gång i månaden eller oftare. Det är betydligt lägre än snittet i riket som uppgår till 52 pojkar och 44 flickor. Narkotika 37 svarade att de har haft möjlighet att prova narkotika, vilket är något lägre än i riket. Andelen åk 2-elever i Luleå som uppgav att de har använt narkotika minst en gång är drygt tio. Pojkarna överväger. Marijuana var den vanligaste typen av narkotika. I jämförelse med CAN:s nationella undersökning ligger gymnasieeleverna i Luleå lägre i andelar som har använt narkotika, även uppdelat på kön. 4

5 Några preventiva synpunkter Det är allmänt känt att bland annat tillgängligheten av olika medel har stor betydelse för hur många som kommer att använda dem. Följande medel bör det gå att minska konsumtionen av, genom att försvåra tillgången. Inom parentes står den/de grupper som har en tydligt hög konsumtion av medlet i fråga i Luleå: Snus (pojkar/flickor i åk 9, pojkar/flickor i gymnasiets åk 2) Cigaretter (pojkar i åk 8) Sprit (flickor i åk 8 och 9) Hembränt (pojkar/flickor i åk 9 och gymnasiets åk 2) Sniffningsmedel (pojkar/flickor i åk 9) Narkotika (pojkar/flickor i åk 9) För att försvåra tillgången kan en tabell eller lista upprättas med de olika medel som nämns ovan samt en beskrivning av hur medlet anskaffas, t ex genom egna inköp, kompisar, föräldrar, langare m fl. Det ger en överskådlighet för planering av olika preventiva åtgärder. Därutöver bör man hitta motmedel mot den ökande rökningen i gymnasiets åk 2 samt göra insatser som syftar till att höja debutåldern för den första kontakten med alkohol samt den första fyllan i de yngre åldrarna. Här kan föräldrastödjande insatser ha god effekt. 5

6 Bakgrund År antog kommunfullmäktige ett drogpolitiskt program i Luleå kommun. I februari 7 antog kommunfullmäktige i Luleå ett nytt, reviderat drogpolitiskt program. I visionen framgår bland annat att alla barn och ungdomar i Luleå ska ha en uppväxt fri från tobak, alkohol och andra droger. För att nå dit har inriktningsmål tagits fram t ex. att andelen tobak-, alkohol -, och narkotikafria bland dem som är under 18 år ska öka och att debutåldern för tobak och alkohol ska höjas. En åtgärd för att få fram underlag för att se om vi är på rätt väg är att genomföra regelbundna och systematiska drogvaneundersökningar. I kommunens styrkort framgår att samtliga förvaltningar skall arbeta för att fylla upp målen i det drogpolitiska programmet. Varför drogvaneundersökningar? Drogvaneundersökningar är ett verktyg för att beskriva hur drogsituationen ser ut. Det är också ett sätt att följa utvecklingen på sikt för att på något sätt mäta om vi är på rätt väg i det förebyggande arbetet, samt att utgöra underlag för olika prioriteringar. Det är också lätt att annars säga supandet går ner i åldrarna, det är fler ungdomar som super, narkotikamissbruket har ökat. Genom drogvaneundersökningar kan vi ge en sannare bild. Dessa undersökningar kan sedan kompletteras med uppgifter om försäljningsstatistik och intervjuer med olika grupper mm. Lokal undersökning Den första lokala drogvaneundersökningen genomfördes i Luleå 2. Det var en totalundersökning av åk 7 9 och gymnasiets åk 2. Innan dess har Luleå haft tillgång till resultat på kommunnivå för åk 9 från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN:s) undersökningar från 1997 och. År 5 genomfördes nästa drogvaneundersökning i kommunen. Denna gång i åk 8 och i gymnasiets åk 2. Undersökningen genomfördes digitalt genom att kommunens webbenkätsystem nyttjades. Nästa undersökning skedde år 7 och redovisas i denna rapport. Undersökta årskurser är åk 8, 9 samt gymnasiets åk 2. Instansning, sammanställning och analys genomfördes av bolaget Prev & InFo med säte i Strängnäs. Frågorna är i stort sett identiska med 2 och 5 års undersökningar med några tillägg. Jämförelser görs med dessa undersökningar och med vissa genomsnitt i riket genom CAN:s årliga mätningar i åk 9 och åk 2. Skalorna i diagrammen har maxvärden på 5 respektive 1. Avgörande för valet av skalornas maxvärden är storleken på resultaten. Svarsfrekvens 6

7 I årskurs 8 svarade 78 av 97 elever (86 ) på enkäten. Drygt hälften (51 ) var pojkar. Jämförelser görs med tidigare års undersökningar i Luleå kommun. För årskurs 9 och gymnasiets år 2 görs jämförelser med Drogutvecklingen i Sverige 7 och Skolelevers drogvanor 7, båda från CAN. Eftersom åk 8 inte ingår i den undersökningen kan inte nationella jämförelser med Luleås åttor göras här. I årskurs 9 svarade 825 av 869 elever (95 ) på enkäten där drygt hälften (51 ) var flickor. 95 är en väldigt hög svarsfrekvens, varför alla resultat kan tolkas som gällande, förutsatt att eleverna svarat sanningsenligt. Jämförelser görs där det är möjligt med CAN:s rikssiffror. I sammanhanget är det dock viktigt att påpeka att frågorna i CAN:s nationella undersökning inte alltid har exakt samma ordalydelse som frågorna i Luleå kommuns undersökning varför det kan finnas skillnader i hur eleverna har besvarat dem. I gymnasiets åk 2 svarade 842 elever (av 128 elever) på enkäten (82 ). 7

8 Resultat årskurs 8 Då man läser resultaten från årskurs 8 är det viktigt att hålla i minnet att eleverna inte hunnit bli äldre än år. Det innebär att då man ställer frågor om hur gamla de var när de till exempel rökte för första gången så svarar dem som har rökt, och dem inte är äldre än år. Sådana resultat ska troligen inte tolkas som att just den här årskullen är tidiga debutanter med exempelvis alkohol eller tobak. Socialt nät Luleås åttondeklassare fick frågan om de var medlemmar i någon förening. 55 av dem som deltog i undersökningen svarade att de var med i en idrottsförening medan sju var med i någon annan typ av förening. Åsikterna huruvida aktivt medlemskap i förening förebygger normbrott, så som tidigt bruk av alkohol, går isär inom forskningen. I årskurs 8 i Luleå uppgav till exempel nästan lika många elever som var medlem i förening (49 ) att de har druckit alkohol någon gång som de som inte var medlem i förening (51 ). Nära 6 svarade att deras föräldrar alltid visste vad de gjorde på helgkvällarna. Fem uppgav att föräldrarna sällan eller aldrig gjorde det. Vem eleverna i åk 8 pratar med om sina bekymmer, uppdelat på kön pojke flicka föräldrar syskon kompis flick/pojkvän vuxen i skolan annan vuxen annan Figur 1 Figur 1 visar att det är skillnad mellan flickor och pojkar då det gäller vem de pratar med om sina bekymmer. Flickorna vände sig i större utsträckning till kompisar än pojkarna, medan pojkarna och flickorna i lika stor utsträckning uppgav att de pratar med sina föräldrar. Det ser ut som om flickorna pratar mer om sina bekymmer än vad pojkarna gör eftersom de ligger högre i andelar i alla kategorier, men bilden visar inte frekvens. Exempelvis skulle pojkarna kunna prata med en och samma person om många olika problem och därför kryssa i endast ett alternativ, medan flickorna skulle kunna prata om ett problem med flera olika personer och därför kryssa i flera olika svarsalternativ. 8

9 Staplarna summerar inte till 1 vilket beror på att eleverna haft möjlighet att fylla i flera svarsalternativ. Tobak Cigaretter Definitionen av rökare i den här rapporten är att man röker dagligen eller ibland. Tio av alla som besvarade enkäten i årskurs åtta uppgav att de röker. Knappt hälften av dem svarade att de rökte dagligen. Könsfördelningen är i stort sett jämn. Andel elever i åk 8 som röker, uppdelat på kön pojkar flickor Figur 2 Den största ökningen sedan år 2 står pojkarna för, där andelen pojkar som uppgav att de röker ökat med 15 (se figur 2). Flickor som svarade att de röker ligger på en förhållandevis jämn nivå med någon enhets skillnad sedan år 2. I tabell 1 nedan visas fördelningen över åldrar när eleverna rökte sin första cigarett. Vanligast var att man rökte sin första cigarett som elvaåring. Medelåldern för elevernas rökdebut uppgavs till 12,4 år. Tabell 1. Andel elever i årskurs 8 då de rökte första cigaretten. Ålder Procent Medelåldern för eleverna som de uppgav då de började röka dagligen var 12,8 år. Snus Totalt svarade åtta av eleverna i åttan att de snusar Av dessa snusar 32 dagligen d v s 2,6 av samtliga åttor som besvarat enkäten. Uppdelat på kön svarade 9

10 4,5 av flickorna och strax över elva av pojkarna att de snusade. Sedan år 5 har nivåerna förändrats och år 7 snusar fler flickor (+ 1,5 enheter) men färre pojkar (-3 enheter). I tabell 2 visas fördelningen på hur gamla eleverna var när de snusade för första gången. 12,6 år är den ålder eleverna uppgav som genomsnittlig snusdebut. Tabell 2. Andel elever i årskurs 8 då de snusade första gången. Ålder Procent ,9 år är medelåldern som eleverna svarade att de började snusa dagligen. Alkohol 37 av eleverna i årskurs åtta uppgav att de har druckit alkohol en eller fler gånger. Könsfördelningen är i stort sett jämn. Synbart är att alkoholkonsumtionen har minskat sedan år 2 (figur 3) med sex enheter för flickorna och med fem enheter för pojkarna. Andel elever i åk 8 som druckit alkohol, uppdelat på kön pojkar flickor Figur 3 Flest elever uppgav 13 år som den ålder då de drack alkohol för första gången. Att de uppger så låg ålder beror på att de inte hade hunnit bli äldre än år då undersökningen gjordes. Medelåldern då de drack första gången var 12,9 år. Nio av eleverna svarade att de var 13 år då de blev berusade första gången, följt av sju som uppgav att de var 14 år. 81 har inte svarat på frågan vilket kan innebära att de inte har berusningsdruckit ännu. Att debutåldern för berusning är så låg som 13 år kan troligen förklaras med resonemanget ovan, att eleverna inte hunnit bli äldre. 1

11 Medelåldern för hur gamla de var då de blev berusade för första gången låg också på 13 år. Sex dryckestillfällen eller fler i åk 8, uppdelat på kön pojkar flickor Figur 4 Fördelningen över antal dryckestillfällen för eleverna i åttan visar att det är allra vanligast att man har druckit en till fem gånger. 14 av alla elever i årskurs 8 har druckit sex gånger eller fler. I figur 4 visas könsfördelningen bland dem som uppgav att de har druckit sex gånger eller fler. Pojkarna står för den högsta andelen med 15 år 7. Sedan år 2 visar resultaten på en nedgående trend med några enheters minskning vid varje mätning. Flickorna har sedan år 2 visat på en större minskning än pojkarna. År 2 uppgav av flickorna att de hade druckit sex gånger eller fler mot 13 både år 5 och 7. Det är en minskning med sju enheter medan pojkarnas minskning uppgår till fyra enheter. Det allra vanligaste sättet att få tag på alkohol uppgavs vara genom kompisar, vilket elva svarade. Totalt fem hade fått tag i alkoholen via sina föräldrar. Av dem svarade 45 att det var med lov och 55 att det var utan lov. I jämförelse med tidigare mätningar som genomförts i Luleå kommun visar årets mätning på en kraftig minskning i andelar som uppgav att de fått tag på alkoholen via sina föräldrar. År 2 svarade elva att de hade fått tag i den via föräldrarna, år 5 var det 17 och vid den senaste mätningen alltså fem. 11

12 Andelar av vad eleverna i åk 8 vanligen dricker, uppdelat på kön folköl starköl alkoläsk cider vin sprit hembränt annat pojkar flickor Figur 5 Den alkoholsort som eleverna uppgav att de vanligen drack visas i figur 5. Flickorna ligger högre i andelar i alla kategorier utom cider och annat. De ligger också klart högre än pojkarna i andelar som uppgav att de vanligen dricker sprit. Förklaring till varför flickorna ligger högst i de flesta kategorier och därmed ser ut att dricka mer än pojkarna ligger i att flickorna kryssade i fler svarsalternativ än pojkarna. Pojkarna kryssade oftare i ett alternativ. Tabell 3. Andel som uppgav att de druckit hembränt och hur ofta Antal gånger Procent Ja, en gång 4,5 Ja, 2-4 ggr 3 Ja, 5-1 ggr 1 Ja, fler än 1 ggr,5 I tabell 3 ovan visas hur eleverna har svarat på frågan om och i så fall hur ofta de har druckit hembränt den senaste 12-månadersperioden. De flesta som uppgav att de har druckit hembränt har gjort det en gång det senaste året. 12

13 Andelar i åk 8 som druckit hembränt, uppdelat på kön pojkar flickor Figur 6 Figur 6 ovan visar fördelningen på kön bland dem som druckit hembränt i jämförelse med år 2 och 5. För pojkarna har en minskning skett, även om år 5 innebar en kraftig ökning. Flickorna ligger på en förhållandevis jämn nivå med en enhets ökning från år 5. Narkotika Andelen elever som i 7 års undersökning uppgav att de någon gång har provat narkotika uppgår till 1,5. I figur 7 nedan visas att flickornas nivå ligger förhållandevis jämn sedan år 2. Mellan år 2 och 5 sjönk andelen som uppgav att de provat med en enhet. År 7 höll den låga nivån i sig, vilket i antal är fyra flickor. Andelar i åk 8 som använt narkotika, uppdelat på kön pojkar flickor Figur 7 13

14 De pojkar som har använt narkotika ökade i andelar mellan år 2 och 5 med fyra enheter för att under år 7 sjunka till två. I antal var det åtta pojkar som uppgav att de någon gång har använt narkotika, vilket kan jämföras med 18 pojkar år 5. Det innebär att andelen pojkar som uppgav att de har provat narkotika har sjunkit med tre enheter sedan år 5. Andelen som uppgav att de någon gång haft möjlighet att prova narkotika var åtta. Sniffning Fyra av eleverna i årskurs 8 svarade att de har sniffat. 1,5 (tolv elever) uppgav att de fortfarande sniffar, varav ett par elever gör det nästan varje dag. Klotter Andelen elever som uppgav att de har klottrat s k tags uppgick till 16 (125 elever). Av dem var drygt 6 medlemmar i någon förening. 4,5 (35 elever) uppgav att de har målat större målningar, graffiti. Alla utom en av dem svarade också att de hade målat tags. 14

15 Resultat årskurs 9 Socialt nät Av eleverna i årskurs 9 som besvarade frågan om de var medlemmar i en förening uppgav nära hälften att de var medlemmar i en idrottsförening och tio i annan förening. Åsikterna huruvida aktivt medlemskap i förening förebygger normbrott, så som tidigt bruk av alkohol, går som tidigare nämnts isär. I årskurs 9 i Luleå uppgav till exempel 53 av dem som hade druckit alkohol någon gång att de var medlemmar i en förening. 52 av eleverna i årskurs 9 svarade att deras föräldrar alltid visste vad de gjorde på fredag - och lördagskvällar. Sju svarade att föräldrarna sällan eller aldrig visste vad de gjorde. Vem eleverna i åk 9 pratar med om sina bekymmer, uppdelat på kön pojke flicka föräldrar syskon kompis flick/pojkvän vuxen i skolan annan vuxen annan Figur 8 Figur 8 visar att i årskurs 9, liksom i årskurs 8, pratar många med sina föräldrar om saker som bekymrar dem. Uppdelat på kön visar figuren att flickorna ligger högre än pojkarna i alla kategorier utom en och detta blir tydligast i svarsalternativet kompis där mer än 8 av alla flickor i undersökningen kryssade i. 15

16 Tobak Cigaretter 21 av alla som besvarade enkäten i årskurs nio uppgav att de röker. 8,6 av dem svarade att de rökte dagligen. Könsfördelningen bland rökarna visade 23 flickor jämfört med 19 pojkar. Andel pojkar och flickor i åk 9 som röker, riket och Luleå pojkar flickor riket Luleå Figur 9 I jämförelse med CAN:s nationella undersökning ligger eleverna i Luleås årskurs nio lägre i andelar som uppgav att de röker. Uppdelat på kön ligger både pojkar och flickor lägre än riket, se figur 9 ovan. 14 år är den ålder då flest elever började röka dagligen. Medelåldern för när dagligrökandet startade var 13,4 år. Tabell 4. Andel elever i årskurs 9 då de rökte första cigaretten. Ålder Procent I tabell 4 visas vid vilken ålder eleverna rökte sin första cigarett. Medelåldern för elevernas rökdebut uppgavs genomsnittligt till 12,6 år. 16

17 Snus Totalt svarade knappt 17 av eleverna i nian att de snusar, varav drygt åtta uppgav att de gör det dagligen. Könsuppdelningen ger 23 pojkar och elva flickor. Det var högre andel i nian i Luleå kommun som svarade att de snusar jämfört med riket där 17 av pojkarna och fem av flickorna snusar. Tabell 5. Andel elever i årskurs 9 då de snusade sin första snus. Ålder Procent I tabell 5 visas fördelningen på de åldrar eleverna uppgav som snusdebut. Medelåldern för elevernas snusdebut var 12,7 år. Den ålder som flest elever uppgav då de började snusa dagligen var 14 år. Medelåldern för när eleverna började snusade dagligen var 13,3 år. Alkohol 59 av eleverna i årskurs nio svarade att de har druckit alkohol en eller fler gånger. Könsfördelningen ger 57 pojkar och 61 flickor. Tyvärr är det inte möjligt att göra någon riktigt bra jämförelse mellan Luleå och riket då det gäller andelen alkoholkonsumenter i nian eftersom frågan ställs något olika i de både undersökningarna. För att ändå få en indikation på hur det förhåller sig nationellt sett kan nämnas att andelen ickekonsumenter i CAN:s beräkning av årskonsumtion år 7 uppgick för pojkarna till 34 och för flickorna till 28. De flesta av Luleås åk 9 elever ( ) hade också uppgivit 14 år som den ålder då de drack alkohol för första gången. Medelåldern när eleverna drack första gången var 13,3 år. 17

18 Uppgiven ålder för första berusning, uppdelat på kön i åk ,5 2, , , år 12 år 13 år 14 år 15 år pojkar flickor totalt Figur 1 I figur 1 ovan, visas föredelningen över ålder då eleverna blev berusade för första gången. Den ålder som de flesta svarade var 14 år, både för pojkar och för flickor. Totalt sett har 63 av niondeklassarna som deltog i undersökningen inte svarat på frågan vilket kan tyda på att de inte har varit berusade ännu. Av dem som svarade var medelåldern för den första berusningen 13,5 år. I åk 9 är det allra vanligast att man har druckit en till fem gånger. Så svarade också de flesta eleverna i åttan. 29 av alla elever i årskurs 9 har druckit sex gånger eller fler. Sex dryckestillfällen eller fler åk 9, uppdelat på kön , ggr fler än 1 ggr pojkar flickor Figur 11 I figur 11 ovan visas fördelningen av pojkar och flickor som har druckit alkohol vid sex tillfällen eller fler. Flickorna har i högre utsträckning än pojkarna svarat att de har druckit tio gånger eller fler, men i något mindre utsträckning svarat 6-1 gånger. Det innebär att flickorna i nian har druckit vid fler tillfällen än pojkarna. 18

19 De allra flesta elever (24 ) kryssade i kompisar som svar på frågan hur de får tag på alkohol och 18 svarade äldre kompisar. Drygt sex uppgav att de får tag i alkohol från sina föräldrar. 58 av dem fick tag i alkoholen med lov av föräldrarna och 42 utan lov. Andelar av vad eleverna i åk 9 vanligen dricker, uppdelat på kön folköl starköl alkoläsk cider vin sprit hembränt annat pojkar flickor Figur 12 Den sorts alkohol som de flesta uppgav att de vanligen drack var sprit, vilket sammanlagt 24 svarade. Därefter är cider den sammanlagt vanligaste drycken som 23 av niorna uppgav. Uppdelat på kön (se figur 12) ser man att den sort som flest flickor dricker var cider, medan pojkarna uppgav att starköl var vanligast. Hembränt Andelen elever i nian som svarade att de har druckit hembränt den senaste 12- månadersperioden uppgick till. Det är inga stora könsskillnader, flickorna låg drygt två enheter högre än pojkarna. Tabell 6 nedan visar hur stora andelar som druckit hembränt i olika frekvenser den senaste 12-månadersperioden. Tabell 6. Andel gånger som eleverna druckit hembränt. Antal gånger Procent Ja, en gång 8 Ja, 2-4 ggr 7 Ja, 5-1 ggr 2 Ja, fler än 1 ggr 2,5 19 av pojkarna och 21 av flickorna uppgav att de har druckit hembränt den senaste 12-månaderperioden. Detta kan jämföras med CAN:s nationella undersökning år 7 där tolv av pojkarna och 15 av flickorna i nian svarade att de hade druckit hembränt det senaste året. I Luleåundersökningen 2 hade 16 av pojkarna och 25 av flickorna druckit hembränt den senaste 12-månaderperioden. 19

20 Narkotika 21 av eleverna i årskurs 9 uppgav att de någon gång har haft möjlighet att prova narkotika. Andelar som provat narkotika i riket och Luleå, åk , ,6 pojkar flickor riket Luleå Figur 13 Andelen elever i nian som i 7 års undersökning svarade att de någon gång har provat narkotika uppgår i medelvärde till nära sju. Fördelat på kön framkommer att flickorna i lägre utsträckning än pojkarna har provat narkotika. Av flickorna svarade nära sex ja på frågan om de har provat och drygt åtta av pojkarna. I den nationella undersökningen (CAN 7) framkommer att sex av pojkarna och fem av flickorna någon gång provat narkotika. Det innebär att både bland flickor och bland pojkar i Luleå kommun finns något högre andelar som provat narkotika än riket i genomsnitt, se figur 13 ovan. Sniffning I nian i Luleå svarade nio att de har sniffat någon gång, varav nästan två (16 personer) gör det oftare än två gånger i veckan. I jämförelse med riket i övrigt, uppgav ca fyra att de har sniffat. Det innebär att dubbelt så stor andel av Luleås ungdomar i nian har sniffat än genomsnittet i riket. Det ska dock påpekas att CAN:s undersökning har ändrat sin fråga angående sniffning vilket, enligt dem själva, kan ha påverkat jämförbarheten med tidigare år. År 6 låg andelen i riket som uppgav att de har sniffat på drygt sex. Klotter Andelen elever i årskurs 9 som uppgav att de har klottrat tags uppgick till 22 eller 182 elever. Liksom i årskurs 8 görs här en jämförelse med dem som svarade att de klottrar och huruvida de uppgav att de är medlemmar i en förening, vilket 54 uppgav att de var. Sju eller 58 elever uppgav att de har gjort graffitimålningar och 98 av dem hade också klottrat tags.

21 Resultat skolvisa jämförelser Tobak Andel rökare redovisat per skola, åk 8 och 9 Skola 8 Skola 7 Skola 6 Skola 5 Skola 4 Skola 3 Skola 2 Skola 1 Åk 8+9 Åk 9 Åk Figur 14 Högst andelar i åk 9 som uppgav att de röker har skola 2 med drygt 28, följt av skola 1 och skola 6. Allra lägst ligger skola 4. Flest andelar rökare i åk 8 återfinns också i skola 2. Observera att för skola 7 och 8 redovisas resultaten för årskurs 8 och 9 ihop. Andel snusare redovisat per skola, åk 8 och 9 Skola 8 Skola 7 Skola 6 Skola 5 Skola 4 Skola 3 Skola 2 Skola 1 Åk 8+9 Åk 9 Åk Figur 15 Andelen snusare i åk 9 högst i skola 6 med 23, se figur 15. Lägst ligger skola 4 och 3 på runt elva. 21

22 I åk 8 är andelen klart högst i skola 2 där snusarna uppgår till drygt 18, medan skola 5 ligger lägst med endast en som snusar Resultatet för skola 8 ligger högt, eftersom resultaten från årskurs 8 generellt sett borde dra ner det sammanlagda resultatet och därmed inte hamna i samma nivå som de skolor där resultaten per årskurs särredovisas. Skola 8 ligger en enhet lägre än den niondeklass som ligger allra högst. Observera att för skola 7 och 8 samredovisas resultaten för åk 8 och 9. Alkohol Andel alkoholkonsumenter redovisat per skola, åk 8 och 9 Skola 8 Skola 7 Skola 6 Skola 5 Skola 4 Skola 3 Skola 2 Skola 1 Åk 8+9 Åk 9 Åk Figur 16 Andelen elever i åk 8 som uppgav att de har druckit alkohol var störst i skola 2 där över hälften av eleverna hade gjort det. Vanligast var att ungefär 3 av eleverna i åttan uppgav att de var alkoholkonsumenter. Andelen som uppgav att de druckit alkohol låg generellt högt bland eleverna i åk 9. Lägst låg skola 3 med 45. I tre skolor svarade över 6 att de har druckit alkohol, se figur 16 ovan. Också i skola 8 uppgav över 6 av eleverna att de var alkoholkonsumenter. För skola 7 och 8 redovisas resultaten för årskurs 8 och 9 ihop. I tabell 7 visas fördelningen på elever som fått tag på alkohol med hjälp av sina föräldrar, med eller utan lov, redovisade i andelar per skola. Tabell 7. Andel elever som fått alkohol via föräldrar, med eller utan lov, Skola Fått från föräldrar utan lov Fått från föräldrar med lov Skola 1 4,5 5 Skola Skola Skola 4 4,5 5,5 Skola 5 3,5 6 Skola 6 5 4,5 Skola 7 3,5 4,5 Skola

23 Hur många gånger eleverna har druckit alkohol redovisat per skola, åk 8 och 9 1% 8% 6% % % % Skola 1 Skola 2 Skola 3 Skola 4 Skola 5 Skola 6 Skola 7 Skola 8 mer än 1 ggr 6-1 ggr 1-5 ggr Åk 9 mer än 1 ggr 6-1 ggr 1-5 ggr Åk 8 Figur 17 I figur 17 ovan visas vad eleverna skolvis svarade på frågan om hur ofta de har druckit alkohol. Svaret mer än 1 ggr är relativt ovanligt i åk 8, men lite vanligare i åk 9. Det vanligaste svaret som uppgavs i båda årskurserna är 1-5 ggr. Den skola som hade högst andel storkonsumenter av alkohol (som uppgav mer än 1 ggr ) i åk 8 var skola 2. I åk 9 hade skola 6 högst andel storkonsumenter. Narkotika Andel som haft möjlighet att prova narkotika redovisat per skola, åk 8 och 9 Skola 8 Skola 7 Skola 6 Skola 5 Skola 4 Skola 3 Skola 2 Skola 1 Åk 8+9 Åk 9 Åk Figur 18 Andelen elever som uppgav att de har haft möjlighet att prova narkotika redovisas i figur 18 ovan. Skola 2 ligger högre än de andra skolorna i både årskurs 8 och 9. Att det är skillnad 23

24 mellan skolorna kan tolkas på flera sätt, t ex att tillgången på narkotika är högre i vissa områden. Det är dubbelt så höga andelar i nian jämfört med åttan som svarade att de har haft möjlighet att prova narkotika. Det kan bero på att eleverna blir mer rörliga geografiskt ju äldre de blir och på så sätt får en ökad exponering för narkotika. Klotter Tags Andel elever som har klottrat tags redovisat per skola, åk 8 och 9 Skola 8 Skola 7 Skola 6 Skola 5 Skola 4 Skola 3 Skola 2 Skola 1 Åk 8+9 Åk 9 Åk Figur 19 Andelen elever i årskurs 8 som uppgav att de har klottrat tags eller signaturer var högst i skola 2, se figur 19 ovan. Lägst andelar hade skola 5. Andelen klottrare låg mellan 16 och 29 i årskurs 8. I årskurs 9 hade skola 1 högst andel med 29 av eleverna som uppgav att de klottrat tags. Graffiti Andel som målat graffiti redovisat per skola, åk 8 och 9 Skola 8 Skola 7 Skola 6 Skola 5 Skola 4 Skola 3 Skola 2 Skola 1 Åk 8+9 Åk 9 Åk Figur 24

25 I årskurs 8 låg skola 2 klart över de andra skolorna i andelar som uppgav att de har målat graffiti de senaste 12 månaderna utanför de lagliga planken. Se figur ovan. I övrigt låg skolorna på fyra eller under. Åttorna i skola 2 låg avsevärt högre än de andra skolorna och dessutom högre än samtliga andelar i årskurs nio. Skolan låg mer än två gånger högre än den skola som hade näst högst andelar elever som uppgav att de klottrade. Klottrarna är företrädesvis av pojkar, 18 av pojkarna i årskurs åtta svarade att de har målat graffiti utanför de lagliga planken, medan drygt fyra av flickorna uppgav det. 25

26 Resultat årskurs 2 i gymnasiet Andelen elever som besvarade enkäten uppgick till 82 eller 842 elever. Uppdelat på kön har nästan lika många pojkar som flickor svarat, drygt 47 pojkar och 52 flickor.,7 av eleverna har inte besvarat frågan om kön. I detta kapitel görs såväl nationella som regionala jämförelser över tid. I figurerna och tabellerna visas endast resultat år 2 och 7 från Luleå varför det är svårt att uttala sig om trender. Däremot kan man få en uppfattning om hur Luleås tvåor i gymnasiet förhåller sig till gymnasiets tvåor i landet i övrigt. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att frågorna i CAN:s nationella undersökning inte har exakt samma ordalydelse som frågorna i Luleå kommuns undersökning varför det kan finnas skillnader i hur eleverna tolkar och svarar. Tobak Cigaretter 29 av åk 2-eleverna uppgav att de röker. Drygt 21 av dem svarade att de röker ibland och drygt sju att de röker dagligen. Tabell 8. Andel rökare, År Riket, pojke Riket, flicka Luleå, pojke Luleå, flicka 2 X X X X X X X X X X 6 33 X X I tabell sju ovan visas andelen elever som uppgav att de röker, uppdelat över kön i gymnasiets åk 2 i Luleå och i CAN:s årliga nationella undersökningar. Som tabellen visar har undersökningarna inte genomförts med samma intervall, men kan ändå ge en bild av hur kommunen ligger i förhållande till riket i övrigt. Trenden för flickorna i riket är stabil och ligger kring. Pojkarnas utveckling pekar på en svagt uppåtgående trend sedan år 5 och har sedan dess ökat med två enheter per år. Det är däremot något svårare att uttala sig om trenden för Luleås gymnasietvåor eftersom det saknas resultat mellan år 2 och 7. Men från år 2 till 7 har en tydlig ökning skett, som för pojkarna har inneburit en ökning med 17 enheter och för flickorna med 12 enheter. Medelåldern då eleverna började röka dagligen var 14,8 år. 26

27 Snus Andelen elever som uppgav att de snusar är 23. Av dem är 6 pojkar. Könsfördelningen bland snusarna har utvecklats olika sedan mätningen år 2. Andel snusare, uppdelat på kön pojkar flickor Figur 21 I figur 21 ovan tydliggörs att andelen flickor som snusar ökar stadigt, från fem år 2 till strax över 18 år 7. Det innebär en ökning på 26. Pojkarnas utveckling ligger i princip stilla mellan år 2 (3 ) och 7 (29 ). Medelåldern för att börja snusa dagligen var 14,5 år. Andelen flickor i riket som snusar ligger på en jämn nivå med någon enhets skillnad år 4-7. Flickorna i Luleå (18 ) ligger klart över rikets andelar (1 ) vid mätningen år 7. Andelen pojkar i Luleå som snusar ligger i nivå med riket (ca 3 ). Alkohol 86 av eleverna i gymnasiets åk 2 uppgav att de har druckit alkohol någon gång. Fördelat på pojkar och flickor är andelen alkoholkonsumenter 1 något högre för flickor (88 ) än för pojkar (85 ). Det är en avsevärt högre andel som har svarat att de har druckit alkohol vid mätningen år 7 än år 2, både vad det gäller pojkar och flickor (se figur 21 nedan). 1 Alkoholkonsument räknas här vara den som uppgav att han/hon har druckit alkohol någon gång. 27

28 Andel alkoholkonsumenter, uppdelat på kön pojkar flickor Figur 22 Enligt CAN:s undersökningar ligger andelarna i riket på en förhållandevis stabil nivå från år 4, med en liten nedgång för pojkarna år 7. År 7 har Luleå kommuns åk 2-ungdomar en marginellt större andel alkoholkonsumenter (86 ) än riket i övrigt (84 ), även uppdelat på kön. För eleverna i Luleå är utvecklingen mellan år 2 och 7 uppåtgående både för pojkar och flickor. Den vanligaste åldern som eleverna uppgav för sin alkoholdebut var 15 år. Sju av pojkarna och fyra av flickorna uppgav att de hade druckit första gången då de var 11 år eller yngre. Medelåldern för elevernas alkoholdebut var 14,3 år. Berusningsdrickande 75 av eleverna uppgav att de någon gång har varit berusade vilket är något lägre än genomsnittet i riket (8 ). Medelåldern för flickor var 14,5 år och för pojkar 14,8 år då de berusningsdrack första gången. 28

29 Vem eleverna anskaffar alkohol genom 1 8 6,5 45,5 5,5 köper själv 2 föräldrar utan lov 9,5 föräldrar med lov 3 okända vuxna 7,5 kända vuxna 12 syskon kompisar under 18år kompisar över 18år 12,5 andra Figur 23 Figur 22 ovan visar från vem eleverna skaffar alkohol. Det var möjligt att ange flera av alternativen, varför summan av alternativen inte summerar till 1. De alternativ som flest kryssade i var anskaffning genom kompisar. Nästan tio får tag i alkoholen genom sina föräldrar, med lov. Intensivkonsumtion Med intensivkonsumtion menas att man vid ett och samma tillfälle dricker sex burkar folköl eller fyra burkar starköl eller fyra stora flaskor starkcider/alkoläsk eller en flaska vin eller en fjärdedels flaska sprit. I gymnasiets åk 2 i Luleå uppgav 36 av eleverna att de intensivkonsumerar alkohol någon gång i månaden eller oftare jämfört med 48 i riket. Flickorna uppgav i lägre utsträckning (34 ) än pojkarna (38 ) att de intensivkonsumerade alkohol någon gång i månaden eller oftare. 29

30 Hembränt Tabell 9. Andel elever som uppgav att de druckit hembränt, riket och Luleå. Riket Ja, en gång Ja, 2-4 gånger Ja, 5-1 gånger Ja, fler är 1 gånger 2 X X X X , , , ,5 2 2 Luleå X X X X 5 X X X X 6 X X X X I tabell 8 visas andelen elever som uppgav att de druckit hembränt den senaste 12- månadersperioden, vilket totalt 26 av eleverna hade gjort. Sex svarade att de druckit hembränt vid mer än fem tillfällen de senaste 12 månaderna. Narkotika 37 av åk 2-eleverna i Luleå svarade ja på frågan om de hade haft möjlighet att prova narkotika någon gång. Genomsnittet i riket var 43 år 7. Andelen gymnasietvåor som har använt narkotika är lägre i Luleå än i riket vid den senaste mätningen. I riket ligger både pojkar och flickor på en jämn nivå sedan år 4 med för pojkar och för flickor. I Luleå år 7 uppgav tolv av pojkarna och nio av flickorna att de har använt narkotika minst en gång. Det är ungefär samma nivåer som i mätningen år 2. 1,2, eller 84 elever, har alltså använt narkotika minst en gång. Fördelat på antal gånger man har använt har de flesta svarat en gång och mer än 1 gånger. Hasch/marijuana var helt klart den vanligaste narkotikan. 3

31 Antal gånger eleverna använt narkotika, uppdelat på kön , 9, 3,5 2,5 3,5 2, 2, 1,5 3, 3, en gång 2-4 gånger 5-1 gånger mer än 1 gånger totalt pojkar flickor Figur 24 Pojkarna uppgav i större utsträckning än flickorna att de använt narkotika. Det är bara i kategorin fler än 1 gånger som det är lika stora andelar flickor och pojkar. Tre av varje kön uppgav att de hade använt narkotika fler än 1 gånger. De vanligaste ställena där eleverna skaffade narkotika var på annan plats och på stan. Andra berusningsmedel Cirka fem av eleverna (42 personer) i gymnasiets år 2 uppgav att de har använt läkemedel i berusningssyfte. 1,5 (13 personer) uppgav att de har använt dopningsmedel, varav,5 har gjort det flera gånger. Andelen elever som svarade ja på frågan om de har sniffat någon gång uppgick till 4,5 eller 38 personer. Drygt 15 av dem sniffar mer än en gång i veckan. Klotter Andelen åk 2-elever i Luleå som uppgav att de har klottrat de senaste 12 månaderna uppgick till tio eller 84 personer. Mer än hälften av dem hade klottrat 1-2 gånger. 3,5 av eleverna (29 personer) uppgav att de under den senaste 12-månadersperioden hade klottrat större graffitimålningar utanför de lagliga planken. 31

32 Referenser CAN (7). Skolelevers drogvanor 7. skolelevers-drogvanor-7.pdf CAN (7). Drogutvecklingen i Sverige 7. drogutvecklingen-i-sverige-7.pdf Sundell, El-Khouri & Månsson, 5:15. Elever på vift. Vilka är skolkarna? Stockholms stad. FoU-rapport. Tidigare drogvaneundersökningar i Luleå kommun år 2 och 5. 32

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013 Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 213 årskurs 2 i gymnasiet Författare: Jörgen Larsson Sammanfattning av rapporten ÅRSKURS 2 i gymnasiet Andel rökare 27-213: Stark minskning

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Undersökningen gjordes v 12-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 393 svar. Årskurserna jämt fördelade, jämn könsfördelning.

Läs mer

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008 Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 28 en statistisk sammanställning av enkäten Av: Christian Johansson Bortfall Kalmar har enligt uppgift: 785 elever i åk 8 Antal enkätsvar: 69

Läs mer

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2 Östersunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten Tabellbilaga Tabellinnehåll Tabell 1. Andel som inte dricker alkohol (icke-konsumenter), 2009. Procent (%) av samtliga. (utgår från konsumtionsindex=0, se mer sid

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Redovisning av Luleå kommuns alkoholoch drogvaneundersökning år 2015

Redovisning av Luleå kommuns alkoholoch drogvaneundersökning år 2015 Redovisning av Luleå kommuns alkoholoch drogvaneundersökning år 15 årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet Författare: Jörgen Larsson Innehållsförteckning sid 2 Om undersökningen år 15 sid 3 Bakgrund sid 3

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 7. Undersökningen genomfördes under vårterminen 7 och bygger på 578 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som var

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2009 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Drogvaneundersökning 2009 har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Härjedalens kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Härjedalens kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Härjedalens kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun.

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Oktober 2006 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 IFF, Individ- och familjeförvaltningen Maj 2014 Sammanfattning av år 8 drogvaneundersökning, Nybro kommun 2014

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 25. Undersökningen genomfördes under vårterminen 25 och bygger på 429 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Krokoms kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Krokoms kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Krokoms kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Varifrån kommer alkoholen?

Varifrån kommer alkoholen? 18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8. Drogenkät vt-4 Kalmar kommun år 8. Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län, genomfört en undersökning om grundskolelevers drogvanor. Avsikten med

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Drogvaneundersökning 2015

Drogvaneundersökning 2015 Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Strömsunds kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Strömsunds kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Strömsunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet 4 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 4 Anna Bostedt Helena S Andersson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 7, 5 ISSN 1-1527

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bergs kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bergs kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bergs kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014 Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun Resultat 2014 Drogvaneundersökning i år 7, Tyresö kommun 2014 Svarsfrekvens: 2014: 84% (tot antal svarade 428 st) varav 195 flickor och 233 pojkar

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 2015 Almedalen 2 juli 2015 Anna Englund anna.englund@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

Svenska elevers drogvanor

Svenska elevers drogvanor Svenska elevers drogvanor Siri Thor; siri.thor@can.se Trender, problem och självskattad hälsa. Trender i ANT i Sverige Jämförelse med ungdomar i Europa Självrapporterade alkoholrelaterade problem Tillgänglighet

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Individ- och familjeförvaltningen Februari 2014 1 2 Innehåll Inledning 3 Tobak 4 Röker du? 4 F du röka för dina föräldrar? 5 Hur f du tag på cigaretter? 6 Susar du? 7 F du snusa för dina föräldrar? 8 Hur

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING Personligt 28 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING PERSONLIGT 28 Innehåll INLEDNING ALLMÄNT HÄLSA HUR MÅR DE UNGA? OM SKOLAN LAG OCH RÄTT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER INFLYTANDE FORTSATT ARBETE MED PERSONLIGT

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 Narkotika har någon gång använt narkotika Röd kommunen har en högre andel ungdomar, som har använt narkotika, än både länet och riket Grön kommunen har en

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 1 (7) Stockholmsenkäten 2014 Kommunövergripande resultat Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Sundbybergs

Läs mer

Ungdomars anskaffning av alkohol

Ungdomars anskaffning av alkohol PM Ungdomars anskaffning av Registrerade eller oregistrerade källor? Håkan Leifman Juni 2017 Sammanfattning I denna PM redovisas uppgifter om hur ungdomar anskaffar. De material som använts är CAN:s skolundersökningar

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2008 Frågor om undersökningen kan ställas till Johan Sjöholm, Tjörns Kommun Tel. 0304-60 11 82

Läs mer

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun Februari 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,

Läs mer

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013 Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 26-213 213 deltog 388 av 56 elever (bortfall 23%) 211 deltog 427 av 482 elever (bortfall 11%) 21 deltog 452 av 53 elever (bortfall 1%) 29 deltog 51 av 566

Läs mer

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga

Läs mer

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Datum 2009-09-01 1 (6) Drogvaneundersökning i Tyresö skolor år 6, 2009 Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Sedan 2004 har Tyresö Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet.

Läs mer

Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor

Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun Årskurs, november Undersökning nr 3 21 1 2 3 2 Jörgen Larsson Rapport om ungdomars drogvanor i Järfälla kommun åk (nov ) Denna drogvaneundersökning

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 214 Almedalen 2 juli 214 Håkan Leifman hakan.leifmain@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol- och sniffningsvanor i årskurs 8 o 9 vårterminen 2005, Tyresö kommun.

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol- och sniffningsvanor i årskurs 8 o 9 vårterminen 2005, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol- och sniffningsvanor i årskurs 8 o 9 vårterminen 2005, Tyresö kommun. Kommunkansliet Oktober 2005 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Drogvaneundersökningen 2001 Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs. Arbetsgruppen för bearbetning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Rapport. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Rapport. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsoutskottet

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 14-9- 1 Stockholmsenkäten 14 Temarapport: Droger Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 14-9- 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 2010

Drogvaneundersökning årskurs 9 2010 Drogvaneundersökning årskurs 9 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36 2 (22)

Läs mer

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2014-08-12 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 2 INLEDNING... 2 3. ÅRSKURS 6... 3 3.1 Tobaksvanor,

Läs mer

Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun

Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun Årskurs, november 1 Undersökning nr 1 Andel elever i årskurs som är rökfria, snusfria, alkoholfria och narkotikafria 1 1 97 99 9 9

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.

Läs mer

Personligt 2009 Piteå. En undersökning bland eleverna i skolår 7, 9 i grundskolan samt skolår 2 i gymnasieskolan

Personligt 2009 Piteå. En undersökning bland eleverna i skolår 7, 9 i grundskolan samt skolår 2 i gymnasieskolan Personligt 29 Piteå En undersökning bland eleverna i skolår 7, 9 i grundskolan samt skolår 2 i gymnasieskolan Innehållsförteckning sid Inledning 3 Allmänt 3 Hälsa 3 Hur mår de unga? 4 Om skolan 5 Lag och

Läs mer

Resultat från Skolelevers drogvanor

Resultat från Skolelevers drogvanor Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING. Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004

ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING. Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004 ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004 1 Resultatsammanfattning I föreliggande rapport är eleven alkoholkonsument om man under året druckit minst 1 glas

Läs mer

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 Tabeller Bilaga 12 Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Södra Älvsborg, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 27 FÄLTARNA I OSKARSHAMN Redovisning gymnasieenkäten 27... 3 Inledning/Bakgrund... 3 Samfattning... 4 Resultat... 5 2 Redovisning gymnasieenkäten

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2016

Ungdomars drogvanor 2016 Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet år 2 i Falköping CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2010. En enkätundersökning bland gymnasieelever (år 2) i Jönköpings län

Ungdomars drogvanor 2010. En enkätundersökning bland gymnasieelever (år 2) i Jönköpings län Ungdomars drogvanor 2010 En enkätundersökning bland gymnasieelever (år 2) i Jönköpings län September 2011 Sammanfattning Årets länsövergripande rapport sammanfattar en totalundersökning av drogvanor bland

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor Skolelevers drogvanor 2013 Almedalen 4 juli 2013 Håkan Leifman & Clara Henriksson hakan.leifmain@can.se, clara.henriksson@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Skolelevers drogvanor Riksrepresentativ

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Innehåll Utvecklingen över tid i Sverige. Utvecklingen i olika regioner i Sverige. Vad

Läs mer

Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun åk 7, 9 samt åk 2 på gymnasiet. (april 2006)

Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun åk 7, 9 samt åk 2 på gymnasiet. (april 2006) 1 Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun åk 7, 9 samt åk 2 på gymnasiet. (april ) Denna drogvaneundersökning är ett samarbete mellan Salems kommun, Björn Callmar och Jörgen Larsson, Prev & InFo.

Läs mer

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma SIDAN 1 Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma Vi som jobbar i Fältgruppen Sandra Stendahl Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 193 Emma Martin Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 197 Charlie Sanrell

Läs mer

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Information Sida 1 (7) 2016-10-28 STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Alkohol Narkotika Doping Tobak Undersökning 11 i kommunens 7 9-skolor samt i gymnasiet årskurs 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (BBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan (SGG)

Läs mer

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSMILJÖ OCH T EKNIK TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-10-01 Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08 508 05 308 Dnr 500-474-2008 Sammanträde 28 oktober 2008 Till Hässelby-Vällingby

Läs mer

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning 2001. Fotomontage: Martin Ekström

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning 2001. Fotomontage: Martin Ekström Rapport 2001:1 Drogvaneundersökning 2001 Fotomontage: Martin Ekström Drogvanor hos unga Resultatet av en enkätundersökning i årskurs 9 samt gymnasiets andra årskurs i Lund 2001. Samordningsgruppen för

Läs mer

Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun

Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun Årskurs 8, november 13 Undersökning nr 11 Andel elever i årskurs 8 som är rökfria, snusfria, alkoholfria och narkotikafria 13 8 9 98

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2011

Ungdomars drogvanor 2011 Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011 Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Undersökning i Gullspång, Mariestad och Töreboda Anita Boij Rapport 12:1 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Rapport 12:1 ISBN 978-91-979424-6-1

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Västra Götalandsregionen i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 Läsanvisning... 3 METOD... 3 Bortfall och metodproblem... 4 RESULTAT... 5 TOBAK...

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(32) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Drogvaneundersökning Södra Älvsborg gymnasiet åk 2

Drogvaneundersökning Södra Älvsborg gymnasiet åk 2 Drogvaneundersökning Södra Älvsborg gymnasiet åk 2 Borås Vårgårda Tranemo Ulricehamn Naturbruksgymnasierna: Strömma Svenljunga i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 METOD... 3 Bortfall... 3

Läs mer