Resultat från Skolelevers drogvanor
|
|
- Karl Åkesson
- för 1 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Resultat från Skolelevers drogvanor Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder
2 I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, en undersökning om drogvanor och andra riskbeteenden bland samtliga elever i grundskolan årskurs 9 och gymnasiet år 2. C.a 3300 elever på grundskolan och 4300 elever på gymnasiet besvarade enkäten.
3 Rapporten med resultaten publiceradess torsdagen den 25 november. Rapporten kan laddas ner på Prevu s ny webbplats
4 Rapporten innehåller statistik och analys i huvudsak på nationell, kommun och stadsdelsnivå. Siffror på stadsdelsnivå redovisas såväl för den tidigare och för den nya stadsdelsindelningen. Siffror på skolnivå kommer inte redovisas i denna rapport utan kommer senare att redovisas separat.
5 Alkohol
6 CAN:s nationella skolundersökning Genomsnitt 61 % år 2010
7 procent Andel elever som någon gång druckit alkohol. Göteborgsundersökningen Göteborg 2004 Göteborg 2007 Göteborg 2010 Riket 2007 Riket 2010 Årskurs 9 År 2 gymnasiet
8 Göteborgsundersökningen
9 Tabell 2: Andelen elever som konsumerat alkohol. Andel av samtliga svar (Procent) Resultat baserade på den stadsdelsindelning som gäller från 1 januari 2011 Grundskolan årskurs 9 Göteborgsundersökningen Gymnasiet år Centrum Örgryte-Härlanda Majorna-Linné Lundby Angered Östra Göteborg Västra Hisingen Norra Hisingen Västra Göteborg Askim-Frölunda- Högsbo Göteborg totalt 58 80
10 2007 svarade 23 procent av grundskoleeleverna att de intensivkonsumerat alkohol låg siffran på 20 procent svarade 47 procent av gymnasieeleverna att de intensivkonsumerat alkohol låg siffran på 43 procent
11 Tabell 4: Andelen elever som intensivkonsumerat alkohol. Andel av samtliga svar (Procent) Resultat baserade på den stadsdelsindelning som gäller från 1 januari 2011 Grundskolan årskurs 9 Gymnasiet år Centrum Örgryte-Härlanda Majorna-Linné Lundby Angered Östra Göteborg Västra Hisingen Norra Hisingen Västra Göteborg Askim-Frölunda- Högsbo Göteborg totalt Göteborgsundersökningen
12 procent Andel pojkar respektive flickor som intensivkonsumerar alkohol. Göteborgsundersökningen Göteborg Stockholm Riket Årskurs 9 (pojkar) Gymnasiet år 2 (pojkar) Årskurs 9 (flickor) Gymnasiet år 2 (flickor)
13 CAN:s nationella skolundersökning e
14 liter Årlig konsumtion av alkohol (100 procent). Jämförelse mellan pojkar och flickor. Göteborgsundersökningen Den genomsnittliga årskonsumtionen, omräknad i 100 procentig alkohol har minskat med 1 liter mellan 2007 till 2010, både i grundskolan och på gymnasiet. 6,2 6 4,3 4 3,9 3 2,5 2,6 2 1, Flickor årskurs 9 Pojkar årskurs 9 Flickor år 2 gymnasiet Pojkar år 2 gymnasiet Riket Göteborg e
15 Narkotika
16 CAN:s nationella skolundersökning Genomsnitt 8 % år 2010
17 Diagrammet är hämtat från den internationella ESPAD-undersökningen, Elever i åldern 15 till 16 år har besvarat frågan om de någon gång använt narkotika
18 procent Andel elever som någon gång använt narkotika. Göteborg och riket Göteborgsundersökningen Göteborg 2004 Göteborg 2007 Göteborg 2010 Riket 2007 Riket 2010 Årskurs 9 År 2 gymnasiet
19 procent Andel elever som någon gång använt narkotika (Göteborg, Stockhom och riket). Göteborgsundersökningen Göteborg Stockholm Riket Pojkar årskurs 9 Flickor årskurs 9 Pojkar år 2 gymnasiet Flickor år 2 gymnasiet
20 Göteborgsundersökningen
21 Göteborgsundersökningen Tabell 10: Andelen elever som någon gång använt narkotika. Andel av samtliga svar (Procent) Nya stadsdelarna Grundskolan årskurs 9 Gymnasiet år Centrum 6 30 Örgryte-Härlanda Majorna-Linné Lundby 6 21 Angered Östra Göteborg Västra Hisingen 8 21 Norra Hisingen 7 18 Västra Göteborg 9 17 Askim-Frölunda Högsbo Göteborg totalt 10 22
22 procent Andel elever som använt narkotika de senaste 30 dagarna. Göteborgsundersökningen Göteborg Stockholm Riket Pojkar årkurs 9 Flickor årskurs 9 Pojkar år 2 gymnasiet Flickor år 2 gymnasiet
23 procent Vilken typ av narkotika används? Baserat på de elever som svarat att de använt narkotika Göteborgsundersökningen Enbart cannabis 2007 Enbart cannabis 2010 Både cannabis och annan narkotika 2007 Både cannabis och annan narkotika 2010 Enbart annan narkotika 2007 Enbart annan narkotika 2010 Grundskolan årskurs 9 Gymnasiet år 2
24 Tobak
25 procent Andelen elever som röker eller snusar dagligen Röker dagligen årskurs 9 Röker dagligen år 2 gymnasiet Snusar dagligen årskurs 9 Snusar dagligen år 2 gymnasiet
26 Tabell 14: Andelen elever som röker respektive snusar dagligen eller nästan dagligen. Andel av samtliga svar (Procent) Stadsdelar Grundskolan årskurs 9 Gymnasiet år 2 Göteborgsundersökningen Röker dagligen/ nästan dagligen Snusar Röker dagligen/ dagligen/ nästan nästan dagligen dagligen Snusar dagligen/ nästan dagligen Centrum Örgryte-Härlanda Majorna-Linné Lundby Angered Östra Göteborg Västra Hisingen Norra Hisingen Västra Göteborg Askim-Frölunda- Högsbo Göteborg totalt
27 Vattenpiperökning många har testat men få röker regelbundet I denna undersökning tillfrågas eleverna för första gång om vattenpiperökning. Resultaten visar att 31 procent av eleverna i grundskolan årskurs nio och 67 procent av eleverna i gymnasiet år två har rökt vattenpipa någon gång. Få elever röker vattenpipa regelbundet, 3 procent av eleverna i grundskolan årskurs nio och 2 procent av eleverna i gymnasiet år två svarar att de röker vattenpipa någon gång i veckan.
28 Tabell 16 Andelen elever som rökt vattenpipa. Andel av samtliga svar (Procent) Grundskolan årskurs 9 Gymnasiet år Någon gång rökt vattenpipa Rökt vattenpipa någon gång Någon gång rökt vattenpipa Rökt vattenpipa någon gång i veckan i veckan Centrum Örgryte-Härlanda Majorna-Linné Lundby Angered Östra Göteborg Västra Hisingen Norra Hisingen Västra Göteborg Askim-Frölunda Högsbo Göteborg totalt Göteborgsundersökningen
29 Sniffning
30 procent Andel elever som någon gång sniffat Göteborg 2004 Göteborg 2007 Göteborg 2010 Årskurs 9 År 2 gymnasiet
31 Göteborgsundersökningen Tabell 12: Andelen elever som någon gång sniffat. Andel av samtliga svar (Procent) Stadsdelar Grundskolan årskurs 9 Gymnasiet år Centrum 3 6 Örgryte-Härlanda 6 4 Majorna-Linné 7 7 Lundby 2 8 Angered 6 4 Östra Göteborg 6 6 Västra Hisingen 3 5 Norra Hisingen 5 6 Västra Göteborg 3 4 Askim-Frölunda-Högsbo 5 6 Göteborg totalt 5 5
32 Färre föräldrar bjuder på alkohol Andelen elever som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar har minskat jämfört med mätningen procent av eleverna i årskurs nio svarar att de blivit bjudna på alkohol i eget glas var det 17 procent. Samtidigt visar resultaten att det är inte är ovanligt att eleverna får tag på alkohol genom någon vuxen, 17 procent av eleverna i grundskolan årskurs nio svarar att de får tag på starköl, blanddrycker, vin och sprit av föräldrar med lov. Att andra vuxna köper ut är inte ovanligt.
33 70 Diagram 30. Föräldrars bjudvanor i relation till andra riskbeteenden. Elever i grundskolan årskurs nio (Procent) Göteborgsundersökningen Nej blir aldrig bjuden hemma Ja, jag får smaka ur mina föräldrars glas Ja, enstaka glas Ja, mer än enstaka glas Intensivkonsumtion av alkohol Använt narkotika Röker och/eller snusar
34 Göteborgsundersökningen Tabell 6: Andelen elever som blir bjudna på alkohol av föräldrarna. Enstaka glaseller mer än enstaka glas. Andel av samtliga svar (Procent) Stadsdelar Grundskolan årskurs Centrum Örgryte-Härlanda Majorna-Linné Lundby 9 41 Angered Östra Göteborg Västra Hisingen Norra Hisingen Västra Göteborg 9 40 Gymnasiet år 2 Askim-Frölunda Högsbo Göteborg totalt 12 36
35 Att ha föräldrar med koll skyddar Forskning har tidigare visat att det har en skyddande effekt när föräldrar vet vilka kamrater barnen är tillsammans med och var barnen gör på helgkvällar Detta bekräftas även i denna undersökning. Det framgår tydligt att det förekommer mindre berusningsdrickande och narkotikatestande bland de elever där föräldrarna vet vilka kamrater de umgås med och var de är på helgkvällar. Positiv uppmärksamhet skyddande Det har betydelse att barn får positiv uppmärksamhet av sina föräldrar. Barn som får positiv uppmärksamhet av sina föräldrar har i lägre utsträckning intensivkonsumerat alkohol, använt narkotika eller skolkat regelbundet.
36 Göteborgsundersökningen 45 Diagram 26. Föräldrar vet vilka kamrater barnet umgås med i relation till riskbeteenden. Elever i grundskolan årskurs nio (Procent) Ja, alla Ja, de allra flesta Ja, några Nej, ingen Intensivkonsumtion av alkohol Använt narkotika Skolk ett par gånger i månaden
37 Göteborgsundersökningen 50 Diagram 27. Föräldrar vet var barnet är på helgkvällar i relation till riskbeteenden. Grundskolan årskurs nio (Procent) Alltid För det mesta Ibland För det mesta inte Intensivkonsumtion av alkohol Använt narkotika Skolk ett par gånger i månaden
38 35 Diagram 29. Får positiv uppmärksamhet av föräldrarna. Elever i grundskolan årskurs nio (Procent) Göteborgsundersökningen Stämmer bra/mycket bra Blandat Stämmer dåligt/mycket dåligt Intensivkonsumtion av alkohol Använt narkotika Skolk ett par gånger i månaden
39 Göteborgsundersökningen 60 Diagram 31. Skolk i relation i andra riskbeteenden. Elever i grundskolan årskurs nio (Procent) Intensivkonsumtion av alkohol Använt narkotika Röker och/eller snusar Sniffat Brottsrelaterade problem Skolkar inte ett par gånger i månaden eller oftare Skolkar ett par gånger i månaden eller oftare
40 Göteborgsundersökningen 80 Diagram 33. Berusningsdebut 13 år eller yngre i relation till olika riskbeteenden. Elever i grundskolan årskurs nio (Procent) % av eleverna i åk 9 svarade att de var 13 år eller yngre när de gjorde berusningsdebut Använt narkotika Röker och/eller snusar Sniffat Brottsrelaterade problem Inte varit berusad i tidig ålder Varit berusad i tidig ålder
41 Hur skall vi tänka om vad vilka insatser vi kan göra? Några ord om prevention och förebyggande insatser.
42 Stärka skyddsfaktorerna runt barn och ungdomar Minska antalet riskfaktorer En framgångsfaktor är att ta fasta på faktorer som är betydelsefulla och dessutom är realistiska att kunna påverka, tillskapa eller eliminera.
43 Exempel på skyddsfaktorer Skolan Tydliga normer/regler Att uppmärksammas för positiva handlingar Att känna tillhörighet och anknytning Ett gott socialt och emotionellt klimat Höga förväntningar från vuxna Familjen Tydliga normer och förväntningar från föräldrar Goda och kärleksfulla relationer Att uppmärksammas för positiva handlingar God insyn i vad barnet gör utanför hemmet Individen/kamrater Social och kognitiv kompetens Skolframgång Goda kamratrelationer Källa: Skolan förebygger, FHI
44 Exempel på riskfaktorer Samhället Tillgång till droger Lagar och normer Bostadsområde som präglas av kriminalitet, bostadsbrist, etc. Skolan Familjen Individen/kamrater Otrivsel Låg kunskapsnivå Brist på struktur Låga förväntningar Missbruk inom familjen Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn Familjkonflikter Tillåtande attityd (t ex föräldrar som bjuder) Tidigt och långvarigt asocialt beteende Misslyckande i skolan Skolk Kamrater som har problem Tidig debut och positiv attityd till t ex droger Källa: Skolan förebygger, FHI
45 Några ord om prevention och terminologi Primärprevention; åtgärder för att förhindra att sjukdom överhuvudtaget uppkommer. Sekundär prevention; åtgärder för att behandla skador och sjukdomar på ett tidigt stadium. Tertiär prevention; åtgärder för att förhindra ytterligare sjukdomsutveckling och rehabilitering efter sjukdom. Begrepp som har sin historia inom det medicinska området.
46 Universell prevention; insatser som syftar till att främja positiv utveckling, riktat till alla i en viss grupp oavsett risk. Selektiv prevention; stödjande insatser som syftar till att förhindra en negativ utveckling, riktat mot grupper som riskerar att utveckla problem. Indikerad prevention; riktade åtgärder som syftar till att hjälpa individer som redan har problem. Begrepp som utvecklats bl.a. inom folkhälsoområdet
47 Var ska vi lägga krutet?
48 De insatser som används bör utgå från den kunskap som finns runt risk- och skyddsfaktorer De insatser vi använder har stöd i forskning och i beprövad erfarenhet och att vi utvecklar metoder för utvärdering och uppföljning, även effektutvärderingar. Vi rör oss i riktning mot mer av evidens för våra insatser och de metoder vi använder.
49 Preventionsparadoxen
50 ETT RÄKNE- EXEMPEL Här har vi en skola med 100 elever Källa; Sundell, K & Forster, M (2005) En grund för att växa. Forskning om att förebygga beteendeproblem hos barn. Socialtjänstförvaltningen, Stockholm. FoUrapport 2005:1.
51 Normalgrupp 90 % Riskgrupp 7 % Problemgrupp 3%
52 Relativ risk (RR) att utveckla en asocial personlighet RR = 10% RR = 25% De flesta med problem finns i normalgruppen men de allvarligaste och mest svåråtgärdade problemen finns i problemgruppen RR = 40%
53 Kontaktuppgifter: Peter Molin, utvecklingsledare SDF Askim Frölunda Högsbo E-post: Tel: Ulla Kungur, Social resursförvaltning, Prevu E-post: Tel:
54 Tack för visat intresse!
Skolelevers drogvanor 2010
Skolelevers drogvanor Preventions- och utvecklingsenheten främjar god hälsa i Göteborg Innehållsförteckning Innehåll Innehåll 2 Inledning 4 Rapportens innehåll 4 Om metod och etik 4 Undersökningens genomförande
Insatser mot cannabis - 27 februari
Insatser mot cannabis - 27 februari Drogvaneundersökning i hela Västra Götaland Samverkan med CAN Totalundersökning i åk 9 och gymnasiets år 2 11 768 i åk 9 och 12 191 elever i gym 2 Alkoholkonsumenter
Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan
Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering
UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9
UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen
Om risk- och skyddsfaktorer
Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.
Cannabis och unga rapport 2012
Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk
Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen
Ohälsa i Sverige. Förebygg Nu 2009. Förebyggande insatser. Vad är risk- och skyddsfaktorer? Riskfaktorer och skyddsfaktorer
Förebygg Nu 29 Risk- och skyddsfaktorer Förebyggande insatser 28% Ohälsa i Sverige 26% Hjärtkärlsjukdomar Psykisk ohälsa Tumörer Ulla Kungur Samordnare för - och drogförebyggande arbete i Göteborg % 1%
Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma
SIDAN 1 Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma Vi som jobbar i Fältgruppen Sandra Stendahl Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 193 Emma Martin Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 197 Charlie Sanrell
Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs
Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera
Göteborgs Stad Social resursförvaltning Social utveckling Ulla Kungur. Rapport 2016:1 ISBN: Göteborg 2016
Göteborgs Stad Social resursförvaltning Social utveckling Ulla Kungur Rapport 16:1 ISBN: 978-91-8799-13-7 Göteborg 16 Grafisk formgivning: Kia Benroth Fotograf: Mikael Svensson Tryckeri: Majornas Grafiska
Cannabis och unga rapport 2012
Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk
Ungdomars drogvanor 2016
Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet år 2 i Falköping CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet
Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten
Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten Tabellbilaga Tabellinnehåll Tabell 1. Andel som inte dricker alkohol (icke-konsumenter), 2009. Procent (%) av samtliga. (utgår från konsumtionsindex=0, se mer sid
Ungdomars drogvanor 2011
Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.
Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014
Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga
Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att
Skolelevers drogvanor 2013
Skolelevers drogvanor 2013 Ulla Kungur Kunskapskällar n Rapport 2013:1 1 Göteborgs Stad, Social resursförvaltning Kunskapskällar n ISBN: 978-91-87099-04-5 Kunskapskällar n Rapport 2013:1 Social utveckling
Skolelevers drogvanor 2007
Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets
RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING
RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen
Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask
Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen
Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun
Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ
Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011
Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala
Drogvaneundersökning 2015
Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188
Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2
Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009
Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun
Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ
Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun
Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar
Stockholmsenkäten 2014
14-9- 1 Stockholmsenkäten 14 Temarapport: Droger Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 14-9- 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,
Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2
Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred
ANTD-förebyggande arbete
ANTD-förebyggande arbete Jenny Neikell och Annie Stråhlén Länssamordnare för alkohol-, narkotikaoch tobaksförebyggande arbete ANTD-förebyggande arbete Nationella mål inom ANTD Alkohol (2006-10) Narkotika
Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006
Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Västra Götalandsregionen i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 Läsanvisning... 3 METOD... 3 Bortfall och metodproblem... 4 RESULTAT... 5 TOBAK...
NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.
1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de
Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland
Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers
Svenska elevers drogvanor
Svenska elevers drogvanor Siri Thor; siri.thor@can.se Trender, problem och självskattad hälsa. Trender i ANT i Sverige Jämförelse med ungdomar i Europa Självrapporterade alkoholrelaterade problem Tillgänglighet
Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun
Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2 Östersunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ
Skolelevers drogvanor 2007
RAPPORT :1 Skolelevers drogvanor av Peter Molin Preventions- och Utvecklingsenheten - främjar god hälsa och integration i Innehållsförteckning Inledning s. Rapportens innehåll s. Om metod och etik s. Undersökningens
Stockholmsenkäten 2016
16-9-2 1 Stockholmsenkäten 16 Temarapport: Droger Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 16-9-2 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,
Stockholmsenkäten 2016
16-9-12 1 Stockholmsenkäten 16 Temarapport: Droger Grundskolan årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 16-9-12 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,
Drogvaneundersökning 2014
Drogvaneundersökning 214 Drogvaneundersökning 214 Genomfördes på Ala skola den 25 augusti och Arenaskolan den 26 augusti 214 522 av 587 elever deltog Åk 7: 173 av 191 elever Åk 8: 186 av 25 elever Åk 9:
Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2
Stockholmsenkäten 12 Temarapport - Droger och spel 12 Årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-
Stockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Temarapport Droger och spel Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer
Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning
Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte
Stockholmsenkäten 2010
Stockholmsenkäten Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer
Stockholmsenkäten 2016
Stockholmsenkäten 21 Temarapport Droger och spel Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer
Stockholmsenkäten 2016
Stockholmsenkäten 16 Temarapport Droger och spel Gymnasieskolan år 2 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer
Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun
Skolelevers drogvanor 2009 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Drogvaneundersökning 2009 har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen
Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013
Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare
Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2
Stockholmsenkäten 12 Skolrapport Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning
Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008
Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2008 Frågor om undersökningen kan ställas till Johan Sjöholm, Tjörns Kommun Tel. 0304-60 11 82
Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8
Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62
Skolelevers drogvanor
214 Almedalen 2 juli 214 Håkan Leifman hakan.leifmain@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området
RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)
RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det
Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6
Datum 2009-09-01 1 (6) Drogvaneundersökning i Tyresö skolor år 6, 2009 Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Sedan 2004 har Tyresö Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet.
SKOLELEVERS DROGVANOR I JÄMTLANDS LÄN 2012 ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM
ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM 2013-03-13 Arbetsprocess Gemensamt beslut om totalundersökning i länet 2012 Folkhälsocentrum ansvariga för samordning och bearbetning Hög delaktighet från
Stockholmsenkäten 2012
Stockholmsenkäten 12 Temarapport: Droger Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-
Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010
Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19
Stockholmsenkäten 2012
Stockholmsenkäten 2012 Temarapport: Droger och spel Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning
Stockholmsenkäten 2012
Stockholmsenkäten 2012 Temarapport: Droger och spel Gymnasieskolans årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning
Drogvaneundersökning 2007
Drogvaneundersökning 7 Camilla Jalling Jörgen Larsson Maj 8 Innehållsförteckning Sammanfattning och kommentar... 3 Årskurs 8... 3 Tobak... 3 Alkohol... 3 Narkotika... 3 Årskurs 9... 3 Tobak... 3 Alkohol...
Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting
2(32) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se
Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun
Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun 2(23) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,
ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun
ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan
Skolelevers drogvanor
2015 Almedalen 2 juli 2015 Anna Englund anna.englund@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området
Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011
Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00
Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län
Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet 4 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 4 Anna Bostedt Helena S Andersson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 7, 5 ISSN 1-1527
DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2
DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga
LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005
LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5
Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet
Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:
Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten
Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs
Drogvaneundersökning Essunga kommun
Genomfördes i Nossebro skola måndagen den 26 januari 215 Eleverna var ej förberedda Utomstående funktionärer lämnade ut enkäten. 166 av 188 elever deltog i enkäten (externt bortfall 11,7%) 54 av 57 elever
DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun.
DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Oktober 2006 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning
Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Strömsunds kommun
Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Strömsunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen
Cannabisanvändande i SDF Majorna-Linné Data från drogvaneundersökningar i skolan, Studien Hälsa på lika villkor samt Mini-Maria i Göteborg
Cannabisanvändande i SDF Majorna-Linné Data från drogvaneundersökningar i skolan, Studien Hälsa på lika villkor samt Mini-Maria i Göteborg Ulla Kungur Kunskapskällar n Social resursförvaltning 1 Innehållsförteckning
Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Härjedalens kommun
Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Härjedalens kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen
Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2
Elevers drogvanor läsår 2015/2016 Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2 Drogvaneundersökningen ska bidra med aktuellt kunskapsunderlag över attityder till droger och drogvanor för planering och beslut av
Alkohol & narkotika bland ungdomar
Alkohol & narkotika bland ungdomar Siri Nyström CAN 08 412 46 24 siri.nystrom@can.se Barnsäkerhetsforum 2011, 4 oktober, Karlstad Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning Intresseorganisation
Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010
Drogvanor, åk 9,, 2010 Enkätundersökning, CAN Generellt lägre nivåer jämfört med riket Alkoholkonsumenter Total årlig alkoholkonsumtion Intensivkonsumtion Provat narkotika Rökare Snusare Alkoholkonsumenter
Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium
Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs
DROGENKÄT. En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun.
DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Februari 2007 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning
Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?
Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%
ANDT-undersökningen 2016 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak
ANDT-undersökningen 216 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak Årskurs 9-216 Antal deltagare: 85 Bortfall i antal: 15 Bortfall i procent: 15% Redovisade enkäter: 7 ANDT-undersökningen 216 Årskurs 2-216 Antal
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011
Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform
Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bergs kommun
Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bergs kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ
Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSMILJÖ OCH T EKNIK TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-10-01 Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08 508 05 308 Dnr 500-474-2008 Sammanträde 28 oktober 2008 Till Hässelby-Vällingby
Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Krokoms kommun
Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Krokoms kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ
Innehåll. Inledning 3
Individ- och familjeförvaltningen Februari 2014 1 2 Innehåll Inledning 3 Tobak 4 Röker du? 4 F du röka för dina föräldrar? 5 Hur f du tag på cigaretter? 6 Susar du? 7 F du snusa för dina föräldrar? 8 Hur
Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010
Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36
LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008
LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 Narkotika har någon gång använt narkotika Röd kommunen har en högre andel ungdomar, som har använt narkotika, än både länet och riket Grön kommunen har en
Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender
Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Skolelevers drogvanor Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i
Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län
Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15
Skolelevers drogvanor
Skolelevers drogvanor 2013 Almedalen 4 juli 2013 Håkan Leifman & Clara Henriksson hakan.leifmain@can.se, clara.henriksson@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Skolelevers drogvanor Riksrepresentativ
Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren
Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2014-08-12 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 2 INLEDNING... 2 3. ÅRSKURS 6... 3 3.1 Tobaksvanor,
Skolelevers drogvanor 2009. Norrbotten
Skolelevers drogvanor 9 Norrbotten Innehåll: Bakgrund. 2 Sammanfattning 3 Metod 4 Resultat Hur ser 16-åringarna på sin tillvaro... 5 Alkoholkonsumtion. 6 Icke-konsumenter.... 6 Total årskonsumtion - konsumtionsindex..
Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5
Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73
SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8
SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 IFF, Individ- och familjeförvaltningen Maj 2014 Sammanfattning av år 8 drogvaneundersökning, Nybro kommun 2014
Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola
Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Skola a Valid Gymnasiet 91 100,0 100,0 100,0 Är du kille eller tjej? a Kille 66 72,5 72,5 72,5 Tjej 25 27,5 27,5 100,0 Total 91 100,0
Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004
Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11
Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun
Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun Februari 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,
Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001
Drogvaneundersökningen 2001 Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs. Arbetsgruppen för bearbetning av drogvaneundersökningen