Ohälsa i Sverige. Förebygg Nu Förebyggande insatser. Vad är risk- och skyddsfaktorer? Riskfaktorer och skyddsfaktorer
|
|
- Ebba Öberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förebygg Nu 29 Risk- och skyddsfaktorer Förebyggande insatser 28% Ohälsa i Sverige 26% Hjärtkärlsjukdomar Psykisk ohälsa Tumörer Ulla Kungur Samordnare för - och drogförebyggande arbete i Göteborg % 1% % Skador Övrigt Folkhälsorapporten, Socialstyrelsen (2) Förebyggande insatser Stärka skyddsfaktorerna runt barn och ungdomar Minska antalet riskfaktorer Vad är risk- och skyddsfaktorer? Attityder, förmågor, föreställningar, beteenden eller situationer som påverkar barn och ungas livsvillkor. Bild hämtad från Skolan förebygger, FHI Bild hämtad från Skolan förebygger, FHI Riskfaktorer och skyddsfaktorer Risk- och skyddsfaktorer i familjen Individ Familj Skola/Kamrater Närsamhälle Samhälle/Lagar/Regler Bristande anknytning Brist på kärlek, omsorg och stöd Brist på tillsyn och uppfostran Allvarliga konflikter i familjen Låga förväntningar Kommunikationssvårigheter Övergrepp och misshandel Föräldrar positiv till droger Anknytning Samhörighet, värme och intresse Tydliga normer Familjesammanhållning Få uppmärksamhet för positiva aktiviteter Öppen kommunikation Utveckla kompetenser och förmågor Restriktiv drogpolicy 1
2 Risk- och skyddsfaktorer i skolan Otrivsel Brist på engagemang och stöd från vuxna Brist på struktur Låga förväntningar från vuxna Låg kunskapsnivå Dåligt skolklimat Skolk Dåliga betyg Bristande intresse för skolan Trivs i skolan Engagerade lärare Tydliga normer och regler Höga förväntningar från vuxna Utveckla kompetenser och förmågor Ett gott socialt och emotionellt klimat Känsla av tillhörighet och anknytning, hög närvaro Uppmärksamhet för positiva handlingar Risk- och skyddsfaktorer hos individen/kamrater Tidig debut och positiv attityd till t ex droger Tidigt och långvarigt asocialt beteende, bråkig och aggressiv Sensation seeking Biologisk disposition Misslyckande i skolan Kamrater som uppmuntrar och accepterar missbruk, skolkar /begår brott Social och kognitiv kompetens Skolframgång Goda kamratrelationer Välanpassade kamrater Kamrater som negativa till droger och normöverträdelser Delta i organiserad fritidsverksamhet Risk- och skyddsfaktorer i närområdet/ samhället Två viktigaste skyddsfaktorerna Lagar och normer som gynnar konsumtion av och droger Lågt pris och hög tillgång Bostadsområde som präglas av stor omflyttning, arbetslöshet, fattigdom och hög kriminalitet Småbrott som inte åtgärdas Få resurser till förebyggande arbete Restriktiv lagstiftning Bättre tillsyn Ökat pris Ökad inköpsålder Bostadsområde som präglas av social kontroll och engagerade vuxna Vuxna som reagerar på t. ex cykelstölder, klotter och vandalism Meningsfulla fritidsaktiviteter Samhörighet Värme Struktur Gränser Risk- och skyddsfaktorer samspelar 8 Diagram 2. Intensivkonsumtion i relation till olika riskbeteenden. Anges i procent Årskonsumtion av ren hos elever i årskurs 9 1 A. Elever med många riskfaktorer och få skyddsfaktorer drack väsentligen mer än övriga B. Elever som både hade många riskfaktorer och många skyddsfaktorer drack endast något mer än de elever som saknade riskfaktorer 27 6 Har inte intensivkonsumerat Har intensivkonsumerat C. Elever med få eller inga riskfaktorer och många skyddsfaktorer drack minst Sundell K. Drog- och riskbeteenden hos Stockholmselever. Resultat från Stockholms drogvaneinventering år 22. Stockholm Stad, FoU-enheten. (FoU-rapport 2:2). Röker och/eller snusar Sniffat Brottsrelaterade problem 2
3 Föräldrars bjudvanor i relation till andra riskbeteenden. Anges i procent Föräldrar vet var barnet är på helgkvällar i relation till riskbeteenden. Anges i procent Röker och/eller snusar Skolk ett par ggr/mån Nej blir aldrig bjuden hemma Ja, jag får smaka ur mina föräldrars glas Ja, enstaka glas Ja, mer än enstaka glas Alltid För det mesta Ibland För det mest inte Föräldrar vet vilka kamrater barnet umgås med i relation till riskbeteenden. Anges i procent Insatser för alla eller för de mest utsatta? Skolk ett par ggr/mån En liten insats till många ger större effekt på folkhälsan än stora insatser till få Universella Selektiva Indikerade Ja, alla Ja, de allra flesta Ja, några Nej, ingen Här har vi en skola med elever ETT RÄKNE- EXEMPEL Normalgrupp 9 % Riskgrupp 7 % Problemgrupp % Från Örebro preventionsprogram
4 Relativ risk (RR) att utveckla en asocial personlighet RR = % De flesta med problem finns i normalgruppen RR = 2% men de allvarligaste och mest RR = % svåråtgärdade problemen finns i problemgruppen Varför föräldrastöd? Stärka föräldrar. Ge verktyg att använda i uppfostran Stärka familjebanden Förebygga -, narkotika- och tobaksanvändning Förebygga beteendeproblem Föräldrastödsprogram innehåller Föräldraprogram Delar som främjar ett positivt samspel och stärker familjesammanhållningen Delar som stöttar föräldrarna att sätta gränser och hantera konflikter Hantera problembeteenden: Regler Konsekvenser Förebygga negativt beteende: Samspel och kommunikation Stärka anknytning: uppmärksamma, uppmuntra och berömma hörnstenar för skolans arbete Traditionell ANT-undervisning Samarbete mellan skola och föräldrar Socialt och emotionellt lärande och ett gott skolklimat Meningsfull och strukturerad fritidsverksamhet Elevhälsan Har liten eller ingen effekt på ungas beteenden Effekten kan till och med vara den motsatta
5 Viktiga utgångspunkter Går hand i hand med skolans lärande kärnuppdrag. Kunskapsbaserade metoder ökar chansen att lyckas Skolan en pusselbit bland flera. I klassrummet Lärarens ledarskap Socialt och emotionellt lärande Skolnärvaro Arbete mot mobbning Effektiva metoder/program Teori om risk- och skyddsfaktorer Träningsmoment (t.ex. rollspel, hemövningar) Utbildning till dem som leder programmen Medel som säkerställer kvalitén, t.ex. en manual Ex. förebyggande program FÖRÄLDRAR I KLASSRUMMET ELEVHÄLSAN Active parenting COPE De otroliga åren Komet för föräldrar Föräldrakraft Föräldrastegen Steg för steg/nya Steg ÖPP Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet Lärarledarskap Komet för lärare Social och emotionell träning (SET) Stegvis Olweus mobbningsförebyggande program Motiverande samtal (MI)
Om risk- och skyddsfaktorer
Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.
Läs merSkolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan
Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering
Läs merResultat från Skolelevers drogvanor
Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet
Läs merANTD-förebyggande arbete
ANTD-förebyggande arbete Jenny Neikell och Annie Stråhlén Länssamordnare för alkohol-, narkotikaoch tobaksförebyggande arbete ANTD-förebyggande arbete Nationella mål inom ANTD Alkohol (2006-10) Narkotika
Läs merEtt regeringsuppdrag. Skolan förebygger. Traditionell ANT-undervisning. Förebyggande insatser. År Statens folkhälsoinstitut i samarbete med:
Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolan förebygger -om hälsa, lärande och prevention i skolan Förebygg.nu Ulla Kungur och Anneli Fredriksson 2007-11-13 Skolverket
Läs merFakta och förhållningssätt för professionella som möter utsatta barn
Fakta och förhållningssätt för professionella som möter utsatta barn Malmö den 21 mars 2011 Nicklas Kartengren, projektsamordnare Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN Berättelser
Läs merVad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete
Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete Mitt huvudbudskap: Viktigast att arbeta med generella insatser och att dessa insatser är i princip de samma oavsett om vi arbetar förebyggande
Läs merKontaktperson/kontaktfamilj Institutionsvård
Utveckling inom Dygnsvården -Strukturell- -Metodologisk Metodologisk- 21 000 barn/ungdomar är årligen placerade i HVB-hem eller familjehem Det finns cirka 550 HVB-hem i Sverige idag. Öppna insatser och
Läs merAtt arbeta som psykolog i skola och förskola
Att arbeta som psykolog i skola och förskola Tobias Rasmussen Leg. Psykolog Pysslingen Skolor Skolans uppdrag Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper
Läs merInsatser mot cannabis - 27 februari
Insatser mot cannabis - 27 februari Drogvaneundersökning i hela Västra Götaland Samverkan med CAN Totalundersökning i åk 9 och gymnasiets år 2 11 768 i åk 9 och 12 191 elever i gym 2 Alkoholkonsumenter
Läs merMen du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags
SET LIVSKUNSKAP Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags ibland Varför r Livskunskap i skolan? 28% 26% Hjärtkärlsjukdomar Psykisk ohälsa tumörer 10% 15% 24% skador Övrigt
Läs merFörebyggandets konst förebyggande arbete i skolan
Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan Lena Bergman www.fhi.se Viktiga utgångspunkter En restriktiv politik i samhället i stort nationellt och lokalt ANT undervisning är bra men är ett otillräckligt
Läs merDet finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt
Bild 1 Hur kan vi nå en tobaksfri skoltid? Evidensbaserade metoder och goda exempel maria.nilsson@epiph.umu.se www.psykologermottobak.se Bild 2 Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt Men
Läs merSkolelevers drogvanor 2007
Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning
Läs merUngdomars drogvanor 2011
Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.
Läs merStockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 2014 Syfte - Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och Skyddsfaktorer - Förse kommuner, stadsdelar och skolor med
Läs merKurser på BUP Information om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2015
Kurser på BUP Information om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP hösten 2015 Denna broschyr informerar om kurser, gruppverksamhet samt de gruppbehandlingar som finns för er som har insatser
Läs merPerspektiv på prevention
Perspektiv på prevention Torbjörn Forkby, Docent i socialt arbete Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR Bild: Pia Schmidtbauer Utbildning? Metoder? Teorier? Målgrupper? Varför? När? Var? Ett arbete i en
Läs merKonsultation med skolan
Konsultation med skolan När ett barn utreds och vid uppföljning av insatser behöver socialsekreterare i de flesta fall konsultera den pedagogiska kompetens som finns runt barnet för bedömning av barnets
Läs merVi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.
Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång. Innehåll Vad säger lagen?. Definition av begrepp.. Åby förskolas likabehandlingsplan... Målsättning Främjande arbete Åtgärdande arbete Förankring.
Läs merBedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Läs merTillsammans för en idrott fri från Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Skövde kommun
Tillsammans för en idrott fri från Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Skövde kommun Varför? De allra flesta barn och ungdomar är någon gång aktiva i en idrottsförening.
Läs merCannabis och unga rapport 2012
Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk
Läs merLågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder
Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade
Läs merOm mig 2015 Snabbrapport år 8 Enebyskolan
Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Enebyskolan Viktig information om rapporten: Syftet med snabbrapporterna är att ge dig som arbetar i kommunen eller skolan snabb återkoppling av resultaten. Det är en automatiserad
Läs merLäroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet
Läroplanen i Gy 2011 - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Planering gymnasiet 24/11 Filmen visas 8/12 Genomgång av kunskapssyn + diskussionsfråga
Läs merUNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008. Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!
FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008 UNGDOMSVARIANTEN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten! Målområden för folkhälsoarbetet i Götene kommun är: Barn och ungdomars hälsa, Drogförebyggande arbete, Psykisk hälsa, Trygga
Läs merSammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott
Sammanfattning Rapport 2015:04 Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott Sammanfattning Bland de elever som började gymnasieskolans yrkesprogram 2011, erhöll endast 67 procent en examen vårterminen
Läs merNordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors 2007-09-27. Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd
Elevhälsoarbetet lsoarbetet i Sverige Nordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors 2007-09-27 Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd Hälsa, lärande och trygghet går hand i hand Ungdomars psykiska
Läs merTobaksfri skoltid vad kan man göra? Maria Nilsson Epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet
Tobaksfri skoltid vad kan man göra? Maria Nilsson Epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet maria.nilsson@umu.se Varför börjar unga? Man blir inte rökare i ett tomrum, utan i ett sammanhang där tobaken
Läs merHandlingsplan mot droger för Gävles kommunala grund och särskolor.
Handlingsplan mot droger för Gävles kommunala grund och särskolor. Grund och särskolans handlingsplan mot droger skall vara tydlig och syfta till att förebygga, upptäcka och ingripa mot bruk samt missbruk
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Angered Boendestöd
Granskningsrapport Brukarrevision Angered Boendestöd 2013 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad de vi är till för inom verksamhetsområdet
Läs merVarför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!
Läs merCannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016
Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 7 och 16 Stadens barn och ungdomar I Göteborg bor cirka 1 barn och ungdomar mellan -19 år Cirka 5 av dem är -19 år Ytterligare 5 invånare är mellan 19-25
Läs merAtt vara tonårsförälder i Karlskoga och Degerfors
Kompetenta familjer Att vara tonårsförälder i Karlskoga och Degerfors Behov och utmaningar Camilla Pettersson Örebro universitet Dagens presentation: Bakgrund till Projektet Kompetenta familjer ideal och
Läs merSkolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3
Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3 Landsomfattande granskning vid 77 fritidshem i 17 kommuner Syfte: Att bidra till en förbättrad kvalitet Underlag för förbättringsarbete
Läs merSpelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare. 2012 Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap
Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4 spelare fokus Definition av mental tuffhet. Hur påverkar man mental tuffhet? Hur påverkar personlighet utveckling och prestation? Hur kan man arbeta med
Läs merLägre kostnader och bättre hälsa samtidigt är det möjligt?
Lägre kostnader och bättre hälsa samtidigt är det möjligt? Anita Linell 26 april 2012 2012-06-27 Sid 1 Syfte med presentationen Årliga kostnader för ohälsa i Sverige Visa fyra exempel med beräkningar -
Läs merBarn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att
Läs merSkolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Läs merFritidshem och skola i samspel
Fritidshem och skola i samspel Pedagogisk plan för fritidshemmen på UTBYNÄSSKOLAN 1 Fritidshemmet är en frivillig verksamhet som ligger utanför skolans timplan. Alla som arbetar i skolan har som uppdrag
Läs merSkolan som hälsofrämjande arena- några viktiga hörnstenar
Skolan som hälsofrämjande arena- några viktiga hörnstenar Örebro 1 dec. 2010. Bengt Sundbaum Bengt@sundbaum.com Tfn 0709-980134 Skolans drogförebyggande arbete en tillbakablick Senare delen av 70-talet:
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merEn offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018. R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5
En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 R e v i d e r a d h ö s t e n 2 0 1 5 En offensiv skola i en trygg miljö där alla utvecklas utifrån sina förutsättningar Utbildning ger individen
Läs merEtt prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.
LORDIA- LONGITUDINAL RESEARCH ON DEVELOPMENT IN ADOLESCENCE Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. Fokus på sociala
Läs merNya Perspektiv för värmlänningarnas bästa
1. Nya perspektiv Nya Perspektiv för värmlänningarnas bästa Nya Perspektiv är en gemensam arena för kommunerna i Värmland och Landstinget i Värmland att mötas i en dialog utifrån ett medborgarperspektiv.
Läs merUngas attityder om prevention och droger
Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle Ungas attityder om prevention och droger Linda Nilsson 2012-09-18 RNS Attitydundersökning Genomfördes hösten 2011 300 svar Majoritet kvinnor Samtliga från gymnasieskolan
Läs merDrogvanor, åk 9, Kalmar, 2010
Drogvanor, åk 9,, 2010 Enkätundersökning, CAN Generellt lägre nivåer jämfört med riket Alkoholkonsumenter Total årlig alkoholkonsumtion Intensivkonsumtion Provat narkotika Rökare Snusare Alkoholkonsumenter
Läs merNORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN. Identifiering Bedömning Insats
NORMBRYTANDE BETEENDE I BARNDOMEN Identifiering Bedömning Insats VILKA BARN ÄR DET VI TALAR OM? Barn som uppvisar normbrytande beteende Beteende som bryter mot rådande normer och regler i den miljö individen
Läs merSkolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.
Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra F-klass åk 3 Fritidshem Solenskolan Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var
Läs merP-02/03 säsongen 2016
P-02/03 säsongen 2016 AGENDA DU ÄR VÄRDEFULL IDROTTENS VÄRDEGRUND LAGANDA = VI TILLSAMMANS VINNARE I LÄNGDEN DU ÄR VÄRDEFULL 1. VARFÖR ÄR VI TRÄNARE & VARFÖR SPELAR NI FOTBOLL? (grupperna skriver varsin
Läs merMål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem
Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar
Läs merMottagande av nyanlända elever i grundskolan - erfarenheter från Sverige
Mottagande av nyanlända elever i grundskolan - erfarenheter från Sverige Marie Wesén rektor på Sofielundsskolan i Malmö Stad kontaktuppgifter; marie.wesen@malmo.se tel: +46709152356 Innehåll Skollagen
Läs merRedovisning av ANT-undersökningen vt 2015
Redovisning av ANT-undersökningen vt 2015 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-18 Jämförelser med tidigare
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten 2012. Antal svar: 50
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten 2012 Antal svar: 50 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande
Läs merKvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret 2014-2015
Kvalitetsarbete Stora Paletten Läsåret 2014-2015 Kvalitetsarbete Vi redovisar årets kvalitetsarbete inom följande områden; Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Normer
Läs merSollentuna kommun Pärlugglan, Montessoriförskolan - Föräldrar Förskola Kundundersökning 2015
Sollentuna kommun Pärlugglan, Montessoriförskolan - Föräldrar Förskola 29 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner
Läs merMål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar
1 Fastställd av kommunstyrelsen 2014-04-28, 201 Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar Styrning och ledning Arbetet med barn- och ungdomsfrågor, med fokus på samordning
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merSkogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket
Läs merFörväntansdokument Bodals Skola F-9
Förväntansdokument Bodals Skola F-9 Läsåret 2014-2015 Inledning Detta förväntansdokument syftar till att tydliggöra vilka förväntningar förskoleklass, skola och fritids har på vårdnadshavare och elever,
Läs merArbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2016 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
Läs merStockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2
Stockholmsenkäten 12 Temarapport - Droger och spel 12 Årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-
Läs merSollentuna kommun Grodan, I Ur och Skur - Föräldrar Förskola
Sollentuna kommun - Föräldrar Förskola 38 respondenter Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter 216 Pilen Marknadsundersökningar Mars 216 [Företaget AB], [Undersökningsnamn], sida 2 Om undersökningen
Läs merKvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Innehållskvalitet Processkvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet Utveckling och lärande Formellt och informellt Att lyckas
Läs merDiskussionsfrågor till version 1 och 2
Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Version 1 Tillgång till internet i hemmet A. Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet under perioden? B. Kan man med hjälp av de
Läs merPolicydokument för. Malmö Redhawks
Policydokument för Malmö Redhawks Hjärta Kvalitet Stolthet Malmö Redhawks policy Malmö Redhawks är en av regionens största ishockeyföreningar och målet för föreningen är att vara etablerad i landets toppskikt.
Läs merArbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2015 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
Läs mer17 frågor och svar om Örebro preventionsprogram
17 frågor och svar om Örebro preventionsprogram En kunskapsbaserad föräldramötesmetod med syfte att förebygga tidig alkoholebut, berusningsdrickande och normbrott Innehåll 3 Förord 4 Fråga 1. Vad är Örebro
Läs merResultatrapport medarbetarundersökning februari 2013 UKK Utbildnings- och Kulturkontoret
Resultatrapport medarbetarundersökning februari 2013 UKK Utbildnings- och Kulturkontoret Antal inbjudna 59 68 63 1 386 (Alla anställda som arbetat inom kommunen i tre månader.) Antal svar 61 58 1 150 Svarsfrekvens
Läs merFjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här
Läs merStockholmsenkäten 2012
Stockholmsenkäten 212 Temarapport: Droger och spel Gymnasieskolans årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning
Läs merIdrotten och FN s barnkonvention
Idrotten och FN s barnkonvention Idrott och FN:s barnkonvention Idrott för barn och ungdomar upp till 18 år ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv och följa FN:s konvention om barns rättigheter. Idrotten
Läs merStockholmsenkäten 2008
SIDAN 1 Stockholmsenkäten 2008 Ungdomars drogvanor, psykiska hälsa och upplevelse av skolan. Stockholmsenkäten Utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser. Mäter normbrytande beteende,
Läs merSkolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Läs merStockholmsenkäten 2012
Stockholmsenkäten 12 Temarapport: Droger och spel Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning
Läs merUpplands Väsby kommun
Upplands Väsby kommun Väsby kommunala förskolor Spargrisen - Föräldrar Förskola 94 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund
Läs merJA! Registratorn på utbildningsdepartementet u.registrator@regeringskansliet.se
tillgänglighet hemmasittare aggie@prestationsprinsen.se prestationsprinsen.se Hemmasittar-projekt om arbetet kring skolfrånvaro bland Sveriges kommuner och skolor Prestationsprinsen och Skandias stiftelse
Läs merRapport från tillsyn av På rätt väg 2009
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-05-14 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009 Hägersten-Liljeholmens
Läs merKUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9
101001 KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9 Inbjudan att delta i en studie om skolan, lärande och miljö 001 Vad är Kupol? Kupol (Kunskap om ungas
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets allmänna råd för individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen; SKOLFS 2009:16 Utkom från trycket den 4 februari 2009 beslutade
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs merFramgångsrika skolkommuner SKL
Framgångsrika skolkommuner SKL Framgångsrika skolkommuner Vad kännetecknar kommuner som under flera år visat bra resultat eller förbättrat sina resultat i skolan? Inom projektet Framgångsrika skolkommuner
Läs merResultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden:
Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden: Temo-enkäten Registerstatistik Provköpsstudier Styrgruppsenkäten System för lokal uppföljning Krogen : Inköpsförsök ungdomar, andel som
Läs merKvalitetsuppföljning 2014-2015 Backa och Lurs skola Lärande Verksamhetens måluppfyllelse
Kvalitetsuppföljning 2014-2015 Backa och Lurs skola Lärande elever elever som har: Procent 6 6 100% 6 6 100% Engelska 6 6 100% SO NO * lärarens sammanvägda bedömning elever alla ämnesprov Procent 6 6 100%
Läs merEn skola fri från mobbning och kränkningar
En skola fri från mobbning och kränkningar Elever har rätt till en trygg skola Det är nolltolerans mot kränkningar i förskolan och skolan. Du som jobbar i skolan har ett ansvar att se till att alla barn
Läs merKvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Mobacken/Villan Ort Hammerdal Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Mobacken/Villans förskola Moviksgatan 1 83070 Hammerdal
Läs merFår nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Läs merBarnen i brottets skugga - yttrande över remiss från Justitiedepartementet (Ds 2004:56)
Staben S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN S TOCKHOLMS STAD Handläggare: Elsie Edlund Tfn: 08-508 25 604 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2005-02-23 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-03-15 DNR 106-30/2005 Till Socialtjänstnämnden Barnen
Läs merHela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merNyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se
Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Tillsyn och granskning Skolinspektionen kvalitetsgranskning i utbildningen för nyanlända
Läs merHälso- och sjukvårdslagen
Hälso- och sjukvårdslagen Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor
Läs merUngdomsenkät Om mig 1
Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.
Läs merTill dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm
Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan
Läs merSundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola
Sundbybergs stad Skolundersökning 2 Föräldrar förskola Stella Nova förskola Antal svar Stella Nova förskola: 2 ( %) Antal svar samtliga fristående förskolor: (5 %) 1 Innehåll Om undersökningen Förklaring
Läs merUtbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv
Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv -vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken? Anders Trumberg Enheten för hållbar utveckling anders.trumberg@ Vad är fattigdom? Hur mäter vi fattigdom?
Läs merSkolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun
Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen Dnr 1091-2015. Drogpolicy och handlingsplan för elever/ungdomar
Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr 1091-2015 Drogpolicy och handlingsplan för INLEDNING Denna drogpolicy och handlingsplan gäller samtliga grundskolor och fritidsgårdar i Östersunds kommun. Fristående
Läs merMiljö och material på förskolan, hållbar utveckling
Minnesanteckningar från föräldramöte på 9/10 2014 Tack till er alla som nyfiket och intresserat deltog under kvällen. Under kvällen berättade pedagogerna hur vi möter vardagen tillsammans med era barn
Läs mer