Drogvaneundersökning årskurs

Transkript

1 Drogvaneundersökning årskurs

2 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: tel (22)

3 Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Etik... 6 Svarsandel... 6 Läsanvisning... 6 RESULTAT... 7 TOBAK... 7 Andel tobakskonsumenter... 7 Andel rökare... 8 Andel dagligrökare... 8 Snusning... 9 Vattenpipa... 9 Hur får ungdomarna cigaretter? Att diskutera ALKOHOL Andel alkoholkonsumenter Berusning och intensivkonsumtion Vilka sorter dricker ungdomar? Problem i samband med alkoholkonsumtion Hembränd sprit, smuggelsprit Köpt alkohol av någon som köpt den utomlands Hur får ungdomarna tag i alkohol? Att diskutera NARKOTIKA Har använt narkotika Vilken sort? Att diskutera FÖRÄLDRARS BJUDVANOR OCH ATTITYDER Att diskutera SKOLTRIVSEL SKOLK EGEN HÄLSA SPEL DATORANVÄNDNING DEFINITIONER REFERENSER (22)

4 4 (22)

5 Sammandrag Andelen dagligrökare är fortfarande lågt, men den nedåtgående tendensen har avtagit. Andelen tobakskonsumenter har sjunkit, bland pojkar beroende på minskat snusande bland pojkar. Tillfälligt rökande är fortfarande relativt vanligt. Andelen alkoholkonsumenter och andel som varit berusade fortsätter sjunka. Andelen intensivkonsumenter av alkohol sjunker bland pojkar. Det vanligaste sättet för ungdomar åk 9 att få tag i alkohol är via kompisar, eller kompisars syskon. 5 (22)

6 Om undersökningen Den här undersökningen genomfördes i november 2010 på uppdrag av Uddevalla kommun. Vid samma tid gjordes en motsvarande undersökning bland eleverna på gymnasiet åk 2 i kommunen. Undersökningen omfattade ett 40-tal frågor och baseras på frågeformuleringar som CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) använder årligen i ett urval av svenska grundskolor. Det formulär som används i den här undersökningen har dock mindre antal frågor. Samma undersökning har genomförts hösten 2001, 2004 och Jämförelser i denna rapport bygger på resultat från de undersökningarna. Inmatningen av materialet, bearbetning och rapport har gjorts av Per Blanck Utveckling AB, Fritsla. Etik Elevernas anonymitet skyddas på följande sätt. Eleverna besvarar formulären under provskrivningsliknande förhållanden. Formulären läggs av eleven i kuvert som eleven själv försluter. Kuverten samlas in av undersökningsledaren, lärare eller annan personal, och läggs i provpåsar klassvis som försluts och sänds till bearbetning. I instruktionen anges att det är frivilligt att delta i undersökningen och om man inte vill delta, så lägger man sitt tomma frågeformulär i kuvertet. Därmed skyddas den som inte vill svara från att behöva visa detta. Enkäten bearbetas bara på skolnivå och svar med mindre än sex individer redovisas inte. Svarsandel Bortfallet är 19 procent i denna undersökning, 499 svar av 609 elever enligt klassförteckningar. Det interna bortfallet, de frågor som lämnats obesvarade eller besvarats felaktigt till exempel med flera alternativ på en fråga som bara får besvaras med ett alternativ, är lågt. Färre än fem enkäter har sorterats bort på på grund av att de fyllts i uppenbart oseriöst. Läsanvisning Definitioner finns samlade på sidan 22 Tolkningen av den här undersökningen bör göras försiktigt eftersom det rör sig om relativt få svarande. Bilden som ges är en ögonblicksbild och jämförelser kan vara vanskliga. Undersökningens värde ligger i att den kan vara ett av flera instrument för att beskriva verkligheten. Ungdomarnas, skolpersonalens, fritidsledarnas, föräldrarnas och polisens upplevda verklighet är andra viktiga indikatorer. Samtidigt är det bra att komma ihåg att den här typen av undersökningar, anonyma med fasta svarsalternativ visat sig vara ett bättre sätt att kartlägga drogvanor än t.ex. personliga intervjuer. Med hjälp av den samlade bilden från olika källor kan man föra en diskussion om hur förhållandet bland ungdomarna i kommunen är. 6 (22)

7 Jämförelser med rikstäckande undersökningar har gjorts med CAN:s undersökning (Hvitfeldt Gripe 2010). Med tanke på att denna undersökning gjorts på våren och undersökningen i Uddevalla på hösten, när niorna går sin första termin, kan jämförbarheten påverkas något, eftersom ungdomarna i Uddevallaundersökningen är några månader yngre. Undersökningen är en tvärsnittsundersökning och det är därför inte möjligt att med hjälp av undersökningen förklara varför förändringar skett. Denna rapport beskriver översiktligt de viktigaste områdena ur det omfattande materialet. Ytterligare data och analys kan tas fram vid behov. Resultat Tobak Andel tobakskonsumenter Tobakskonsumenterna, de som antingen röker eller snusar eller både och, är i stort sett oförändrat för flickorna men har minskat bland pojkarna sedan förra undersökningen. Pojkarna har minskat både vad gäller rökning och snusning. Sedan 2001 kan man dock se en kraftig minskning bland både pojkar och flickor. 7 (22)

8 Andel rökare Riket pojkar 21 flickor 28 Pojkarna röker i mindre utsträckning än flickorna i samma ålder. Förändringarna från förra undersökningen är för små för att vara statistiskt säkerställda. Andel dagligrökare Riket pojkar 9 flickor 13 Andelen dagligrökare är fortfarande låg och i stort sett oförändrad från förra mätningen. Det är färre ungdomar i Uddevalla som röker dagligen, än i riket, speciellt bland flickorna. 8 (22)

9 Snusning Riket pojkar 16 flickor 4 Snusningen bland pojkar visar en mycket tydlig sjunkande tendens sedan Flickor snusar i betydligt mindre utsträckning än pojkar och även bland dem är tendensen färre snusare. Vattenpipa Frågan om rökning av vattenpipa har ställts 2007 och Pojkar 30% 18% Flickor 23% 24% Andelen som uppger att de rökt vattenpipa har minskat, främst bland pojkar. 9 (22)

10 Hur får ungdomarna cigaretter? Denna fråga är en flervalsfråga och därför lite svår att tolka, men av dem som röker är det ungefär 62 procent av pojkarna och 31 procent av flickorna som uppger att de köper cigaretter själva. Det näst vanligaste alternativet är att man blir bjuden av kompisar 26 respektive 46 procent anger detta. Föräldrar är ingen nämnvärd källa för cigaretter, mindre än sex procent uppger att de får eller tar cigaretter från föräldrar. Att diskutera En stor del av rökningen bland ungdomar är festrelaterad. Hur kan fritidsverksamheter, festarrangörer och andra medverka till att upprätthålla rökfria miljöer och arrangemang? Tobakslagens förbud mot försäljning till ungdomar under 18 år fungerar uppenbarligen inte så bra. I tobakslagen finns även förbud mot rökning på skolgårdar. Hur kan efterlevnaden av dessa lagar förbättras? Många unga har provat röka vattenpipa. Vad kan det bero på? Ser man detta som ett mindre skadligt tobaksbruk, eller är det bara nyfikenhet? 10 (22)

11 Alkohol Andel alkoholkonsumenter Riket pojkar 57 flickor 62 Svaren på frågan om man druckit öl, eller starkare alkoholdryck under de senaste 12 månaderna ger fördelningen ovan. Andelen pojkar och flickor som konsumerar alkohol har fortsatt sjunka. Det är en stark positiv utveckling de senaste 10 åren bland pojkarna: Andelen alkoholkonsumenter har nästan halverats. Berusning och intensivkonsumtion Riket pojkar 42 flickor 51 Andelen som någon gång druckit sig berusade har sjunkit för både pojkar och flickor. Bland pojkarna i den här årskullen är det två tredjedelar som inte varit berusade någon gång. 11 (22)

12 Riket pojkar 18 flickor 21 När det gäller intensivkonsumtion är andelen pojkar som uppger intensivkonsumtion halverats från förra undersökningen och är nu en tredjedel av vad den var Vilka sorter dricker ungdomar? I tabellen nedan anges andelen ungdomar som dricker den här sorten en gång i månaden eller oftare. Pojkar Flickor Folköl Starköl Stark cider, alkoläsk Vin Sprit Folkölets betydelse som alkoholkälla minskar alltmer, andelen idag är ungefär halverad jämfört med år Starköl och stark cider är de drycker som störst andel ungdomar dricker. Det är värt att notera att det är relativt stor andel ungdomar som månatligen dricker alkoholsorter som finns på systembolaget. Drycker som ungdomar i den åldern inte borde komma åt. 12 (22)

13 Problem i samband med alkoholkonsumtion Skillnaderna mellan pojkar och flickor när det gäller problem i samband med alkoholkonsumtion är ganska stora, detta beror till en del på att pojkarna i den här undersökningen har en lägre andel alkoholkonsumenter och intensivkonsumenter än flickorna. I jämförelse med förra undersökningen syns inte några större skillnader förutom att pojkarna rapporterar problem i mindre utsträckning. 13 (22)

14 Hembränd sprit, smuggelsprit Riket pojkar 15 flickor 21 Andelen som uppger att de druckit hembränt är i stort sett oförändrad bland pojkarna men har ökat bland flickorna sedan förra mätningen. Jämfört med 2001 har dock andelen i stort sett halverats. Nivån är i stort sett den samma som i riket som helhet. Köpt alkohol av någon som köpt den utomlands Denna fråga är ställd för att försöka fånga in hur vanligt det är att smugglad eller på egen hand införd alkohol säljs vidare till ungdomar. Nivån bland flickorna har inte förändrats sedan förra undersökningen. 14 (22)

15 Hur får ungdomarna tag i alkohol? Det vanligaste sättet som ungdomarna uppger att de får tag i alkohol på är genom kompisar och kompisars syskon. På andra plats kommer andra vuxna och på tredje plats de egna föräldrarna. Att diskutera Tillgänglighet till alkohol är en nyckelfråga för att minska även ungdomars drickande (Babor T, 2003). Uppenbarligen har de hittills gjorda insatserna varit framgångsrika sett under en tioårsperiod. Förändringen är långsam men entydigt positiv. Den stora förändring av pojkarnas alkoholvanor vi kan se i den här undersökningen kan vara en kohorteffekt, dvs. att just den här årskullen har annorlunda vanor än den grupp som börjar åk 9 nästa år. Hur kan vi minska unga vuxnas langning och försäljning till ungdomar? Det är viktigt att poängtera det faktum att ungdomar idag dricker betydligt mindre alkohol än för ett antal år sedan när man diskuterar ungdomars vanor med till exempel tonårsföräldrar. Det finns en risk för att vuxna relaterar till sin egen ungdomstid och använder dryckesmönster som gällde då, som en norm för vad som är rimligt för dagens ungdomar. 15 (22)

16 Narkotika Haft möjlighet att prova narkotika, men inte gjort det Pojkar 14% 18% 15% 19% Flickor 20% 17% 15% 24% Exponeringen för narkotika mätt på det här sättet är i stort sett oförändrad. Har använt narkotika Riket pojkar 9 flickor 7 Det är mycket små förändringar när det gäller narkotikaanvändning under den här tioårsperioden. Vilken sort? Hasch och marijuana är det vanligaste preparatet som anges i enkäten. Det är hasch, marijuana och spice som anges i fler än 20 enkätsvar. GHB och anabola steroider anges av enstaka respondenter Mer än 20 Mindre än 10 Hasch, marijuana Spice Bl.a: Amfetamin Heroin Ecstasy Anabola (ingen) GHB (enstaka) Sömn/lugnande medel utan ordination 16 (22)

17 Att diskutera Tillgänglighetsbegränsning är viktigt i det drogförebyggande arbetet. Hur kan vi lokalt arbeta för att minska utbudet av narkotika? Hur kan vi förbättra ungdomars förmåga och stärka deras motiv till säga nej till narkotika? Föräldrars bjudvanor och attityder I de senaste två årens undersökningar har vi ställt ett par frågor som speglar föräldrars betydelse för ungdomars drogvanor. Riket pojkar 15 flickor 14 Andelen föräldrar som bjuder sina barn på alkohol i eget glas är liten och förändringen mellan de två mätåren obetydlig. En rad undersökningar (bland annat El-Khouri m fl, 2005) har visat att barn vars föräldrar bjuder dem på alkohol i hemmet dricker mera än andra barn. Det kan vi se också i det här materialet: Andel intensivkonsumenter i gruppen i procent Bjudna (n=55) 38 Icke bjudna (n=423) 11 Det är alltså betydligt vanligare att ungdomar som blir bjudna på alkohol i hemmet intensivkonsumerar, än i de ungdomar som inte blir bjudna i hemmet. 17 (22)

18 Mina föräldrar tycker det är okej andel i procent stämmer dåligt + mycket dåligt Pojkar Flickor Pojkar Flickor Dricker alkohol Röker hasch Röker cigaretter Snusar Dricker mig berusad Om man ser till helheten i den här tabellen kan man se en konsekvent skärpning av föräldraattityden, även om den på varje punkt är liten och inte statistisk säkerställd. Att diskutera Föräldrars bjudvanor och med dem de attityder föräldrar har till ungdomars alkoholkonsumtion är en faktor som visat sig vara viktig. Hur får vi föräldrar att tro på att när man lär ungdomar umgås med alkohol så är det precis det man gör. Man lär dem inte avstå! Skoltrivsel skolk En hög andel ungdomar trivs bra eller mycket bra i skolan. Tendensen de senaste tre mätningarna har varit en långsam uppgång i andelen som uppger att de trivs i skolan. 18 (22)

19 Även när det gäller skolk är förändringarna små. Men skolket bland flickorna har minskat sedan Egen hälsa Pojkar och flickor skattar sin fysiska hälsa i stort sett lika, 71 procent av pojkarna anger värdet 4 eller 5, medan 66 procent av flickorna anger samma värden. Medelvärdet för pojkar är 4,1 och för flickor 3,9. Fem procent av bägge könen skattar sin fysiska hälsa som dålig, ett eller två på skalan. 19 (22)

20 När det gäller psykisk hälsa är skillnaderna större. Här skattar 76 procent av pojkarna respektive 64 procent av flickorna sin psykiska hälsa som bra, fyra eller fem på skalan. Medelvärdet är 4,2 för pojkar och 3, 8 för flickor. Även här är det realtivt få, drygt fem procent som skattar den psykiska hälsan som dålig. Det är ungefär var tredje pojke och var sjätte flicka som skattar båda dessa variabler i topp, som mycket bra. Spel Frågorna om spel i enkätundersökningen handlar om spel med pengar i form av automatspel, lotteri, sportspel, poker och liknande. Spelat för 50 kr eller mer senaste 30 dagarna (andel i procent) Pojkar Flickor Det är nästan bara pojkar som spelar spel med penninginsats. Flickor spelar i mindre utsträckning och de spel där de är aktiva är framförallt genom att köpa lotter eller spela på Lotto. 20 (22)

21 Datoranvändning Datoranvändningen är i stort sett den samma bland pojkar och flickor, förutom att det är en större andel pojkar som använder dator för att spela spel. Var fjärde pojke spelar datorspel mer än 15 timmar per vecka (ca 2 timmar om dagen). En i stort sett lika stor andel av både pojkar och flickor uppger att de surfar och chattar i den omfattningen. 13 procent av pojkarna och 19 procent av flickorna uppger att internet- och datoranvändande inneburit problem för dem. Undersökningen ger dock inga svar på vilka typer av problem detta inneburit. 21 (22)

22 Definitioner Tobakskonsument Röker Snusar Alkoholkonsument de senaste 12 månaderna Alkoholkonsument CAN Intensivkonsument Den som svarat jakande att de röker på alternativen från varje dag till Ja, men bara ibland. Och/eller snusar svarat jakande från varje dag till Ja, men bara ibland Den som svarat jakande att de röker på alternativen från varje dag till Ja, men bara ibland. Svarat jakande från varje dag till Ja, men bara ibland Den som svarat jakande på fråga 3 Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit öl, alkoläsk, starkcider, vin eller sprit. Den som minst en gång om året eller mera sällan druckit någon mängd av sorterna folköl, starköl, vin, sprit eller alkoläsk/stark cider. (Villkoret är alltså en kombination av sort och ofta-frågorna.) Den som dricker en alkoholmängd motsvarande minst 18 cl starksprit vid ett och samma tillfälle en gång i månaden eller oftare. Definitionen motsvarar den internationella binge-drinking. Referenser Babor T, 2003 Alcohol : no ordinary commodity: research and public policy, Oxford University Press Blanck P, 2002 Drogvaneundersökning år 9, Uddevalla Kommun 2001 Blanck P, 2005 Drogvaneundersökning år 9, Uddevalla Kommun 2004 Blanck P, 2008 Drogvaneundersökning år 9, Uddevalla Kommun 2007 El-Khouri m fl,2005 Riskfaktorer för normbrytande beteenden, FoU-rapport 2005:17, Forsknings- och Utvecklingsenheten, Stockholms stadsledningskontor Hvitfeldt, Gripe (2010) Skolelevers drogvanor 2010, CAN Rapport 124 Socialstyrelsen, 2005 Folkhälsorapport, Stockholm : Socialstyrelsen, Tobaksfakta, 2008, Andel dagligrökande bland vuxna, websida: hämtningsdatum ( 22 (22)