Alkohol Narkotika Dopning Tobak. Undersökning 2013 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alkohol Narkotika Dopning Tobak. Undersökning 2013 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2"

Transkript

1 ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak Undersökning 13 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (SBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan (SGG)

2 Jönköpings kommun Februari 14 Arbetsgrupp högstadiet Arbetsgrupp gymnasiet Sammanställning Omslag och diagram Lennart Reimblad, socialförvaltningen Mattias Ågren, utbildningsförvaltningen Magnus Ehrenflod, socialförvaltningen Anders Elmgren, utbildningsförvaltningen Andreas Fransson, socialförvaltningen Karin Berntsson, stadskontoret Lena Holmberg, stadskontoret

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Alkohol- och drogvaneundersökning (ANDT) i högstadiet och i gymnasiets år 2 hösten 13 3 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 5 HÖGSTADIET 5 GYMNASIET ÅR 2 1 METOD OCH SVARSFREKVENS 14 RESULTAT 16 Rökning 16 Rökning med vattenpipa 18 Snusning 19 Alkohol 21 Föräldrars inställning till rökning och alkohol 26 Narkotika 3 Sniffning, anabola steroider och läkemedel 33 Alkohol/droger och trafik 34 Trivsel och trygghet i skolan 35 Skolk 36 Välbefinnande 37 Sömn 39 Sex och samlevnad 41 BILAGA 43 Högstadiet årskurs 9, utveckling 13 fördelad på kön 43 Gymnasiet, år 2 utveckling 1 13 fördelad på kön 44 Folkhälsoenkät Ung 13 frågeformulär 47 1

4 2

5 Alkohol- och drogvaneundersökning (ANDT) i högstadiet och i gymnasiets år 2 hösten 13 BAKGRUND På uppdrag av Samarbetsorganet för barn- och ungdomsfrågor (SBU) genomförs varje år en undersökning om alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT) i Jönköpings kommuns högstadieskolor samt i gymnasieskolornas år 2. Undersökningen har genomförts varje år i högstadiet sedan mitten av 199-talet och i gymnasiet sedan 1. Högstadieskolorna har deltagit i en länsgemensam enkät sedan 4, medan gymnasieskolorna har deltagit sedan 6. Sedan 1 är Jönköpings läns landsting huvudman för enkäten. Landstinget genomför Folkhälsoenkät Ung vartannat år och vartannat år genomför Jönköpings kommun en ANDT-undersökning. Årets undersökning har genomförts i landstingets regi. Rapport om ANDT-undersökningens resultat lämnas i SBU. Därigenom får ledamöterna en aktuell bild av ungdomarnas ANDT-vanor. I rapporten redovisas även utvecklingen jämfört med tidigare års undersökningar. Rapporten ligger till grund för beslut om nödvändiga insatser avseende alkohol, narkotika, doping och tobak inom berörda förvaltningar (fritid, kultur, utbildning och social) samt förvaltningsövergripande satsningar. I SBU är även polismyndigheten och landstinget representerade. Lokala analyser genomförs och föräldrar får del av resultaten i samband med föräldramötesprogrammet Föräldrar Förebygger, som riktar sig generellt till föräldrar till barn och ungdomar i årskurserna 6-9 samt år 1 på gymnasiet. ANDT-undersökningen används vid utvärdering av nämnda föräldramötesprogram. Rapporten har sammanställts av representanter från utbildningsförvaltning och socialförvaltningen i samarbete med stadskontorets utredningsenhet. 3

6 4

7 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING Skillnaderna mellan kommunens högstadieskolor respektive gymnasieskolor är påtagliga. Lokala analyser är nödvändiga för att utveckla ANDT-arbetet inom respektive skolområde. Exempel på frågeställningar som är viktiga att beakta: Vilka faktorer gör att ungdomar är trygga och trivs bra på sin skola? Kan skolfrånvaro över kommunsnittet förklaras av sättet att arbeta med frågan på aktuell skola? Finns det lokala förklaringar till om eleverna ligger över kommungenomsnittet beträffande bruk av tobak, alkohol och/eller narkotika? HÖGSTADIET Sammanfattning och utveckling 13 Rökning I högstadiet är det totalt 7 av eleverna som uppger att de röker, något större andel tjejer än killar. Andelen som röker har minskat med 1 procentenhet sedan 12. Andelen elever som röker ökar ju äldre eleverna är. I årskurs 7 är det 2, i årskurs 8 är det 5 och i årskurs 9 är det 14 som uppger att de röker. I årskurs 7 har andelen som röker minskat med 1 procentenhet och i årskurs 8 har andelen rökare minskat med 2 procentenheter. Andelen elever i årskurs 9 som röker varje eller nästan varje dag är 6, vilket är drygt 1 procentenhet lägre än i föregående undersökning. I årskurs 7 har andelen rökare minskat från 5 år till 2 i årets undersökning. Under samma period har andelen rökare i årskurs 8 minskat från 12 till 5 och i årskurs 9 från 16 till 14. Vattenpipa Det är 12 av samtliga högstadieelever som uppger att de någon gång rökt vattenpipa med eller utan nikotin, något större andel killar än tjejer (13 respektive 11). Andelen har minskat marginellt sedan 12. Snusning Det är totalt 4 av eleverna, 6 av killarna och 1 av tjejerna, som uppger att de snusar. Andelen elever som snusar har minskat marginellt sedan föregående år. Andelen killar i årskurs 9 som snusar varje eller nästan varje dag är 9 och andelen har ökat med 4 procentenheter på ett år. Andelen elever som uppger att de snusar ökar ju äldre eleverna är. År var det 3 av eleverna i årskurs 7 som uppgav att de snusade och i året undersökning är andelen drygt 1. Under samma period har andelen snusare minskat från 9 till drygt 2 i årskurs 8 och från 1 till drygt 6 i årskurs 9. 5

8 Alkohol Det är av högstadieeleverna som uppger att de har druckit alkohol under det senaste året, vilket är en minskning motsvarande 1 procentenhet sedan 12. Andelen elever som har druckit alkohol ökar ju äldre eleverna blir. I årskurs 7 är det 8 som har druckit alkohol, i årskurs 8 är det 19 och i årskurs 9 är det 32. Nästan 8 av samtliga högstadieelever kan betraktas som regelbundna alkoholkonsumenter, dvs. de dricker alkohol någon gång per månad eller oftare. I årskurs 7 har andelen elever som har druckit alkohol minskat från 21 år till 8 i årets undersökning. I årskurs 8 har andelen under samma period minskat från 42 till 19 och i årskurs 9 från 53 till 32. Narkotika Andelen högstadieelever som uppger att de någon gång använt narkotika är 3, vilket är en liten minskning sedan 12. I absoluta tal är det 1 elever av de som svarat på enkäten som uppger att de någon gång använt narkotika. Ungefär hälften av dessa uppger att de använt narkotika mer än en gång. Andelen elever i högstadiet som blivit erbjudna att köpa eller få narkotika är 12. I årskurs 9 har 18 av eleverna fått ett sådant erbjudande. Användandet av narkotika ökar ju äldre eleverna är. I årskurs 7 har andelen elever som uppgett att de har använt narkotika ökat med nästan 1 procentenhet, från,6 år 1 till 1,3 i årets undersökning. Under samma period har andelen elever som använt narkotika endast ökat marginellt i årskurs 8 och årskurs 9. Föräldrarnas inställning till alkohol och tobak Det är 68 av eleverna som anser att föräldrarna förbjuder dem att röka och 67 som anser att föräldrarna förbjuder dem att snusa. Det är i stort sett lika stora andelar som i föregående undersökning. Föräldrarna uppfattas fortfarande som mer tillåtande när det gäller alkohol. Det är 57 av eleverna som anser att föräldrarna förbjuder dem att dricka alkohol och andelen ligger kvar på samma nivå som 12. Alkohol och trafik Det är 12 av samtliga elever på högstadiet som uppger att de har åkt med förare som de vet eller misstänker har varit påverkad av alkohol eller narkotika, ungefär lika stor andel killar som tjejer. Andelen är i princip lika stor som föregående år. Sniffning, anabola steroider och läkemedel Det är 2 av högstadieeleverna som uppger att de har sniffat/boffat de senaste 12 månaderna. Andelen är oförändrad jämfört med 12. Det är något större andel killar än tjejer som uppger att de har sniffat/ boffat. 6

9 Knappt 2 av samtliga elever på högstadiet uppger att de har använt anabola steroider och andelen är oförändrad jämfört med 12. Det är större andel killar än tjejer som uppger att de använt anabola steroider (3 respektive 1). Andelen som uppger att de använt läkemedel i berusningssyfte är 2 av samtliga högstadieelever, vilket är en liten minskning jämfört med 12. Det är lika stor andel tjejer som killar som har använt läkemedel i berusningssyfte. Trivsel, trygghet och skolk i skolan Av högstadieeleverna är det 87 som uppger att de trivs ganska eller mycket bra i skolan. Det är ungefär lika stor andel som 12. Killarna trivs något bättre än tjejerna (89 respektive 85). Det är 4 som uppger att de trivs ganska eller mycket dåligt i skolan. Det är 93 av eleverna som uppger att de oftast eller alltid känner sig trygga i skolan, medan 7 ibland, sällan eller aldrig känner sig trygga. Det är något fler killar än tjejer som oftast eller alltid känner sig trygga i skolan. Totalt sett har andelen minskat med 1 procentenhet sedan 12. Det är 16 av samtliga högstadieelever som uppger att de någon gång har skolkat från undervisningen, vilket är en minskning med 2 procentenheter jämfört med 12. Det är fler tjejer än killar som skolkar. Det är 2 av eleverna på högstadiet som skolkar en eller flera gånger varje vecka, något större andel killar som tjejer. Totalt sett är andelen oförändrad jämfört med 12. Hur mår du rent allmänt? På frågan om Hur mår du rent allmänt svarar de flesta eleverna att de mår bra eller mycket bra, 91 av killarna och 85 av tjejerna. I samtliga årskurser på högstadiet uppger killarna att de mår bättre än tjejerna. I årskurs 9 uppger 86 av killarna och 8 av tjejerna att de mår bra eller mycket bra. Sömn Undersökningen visar att av eleverna i högstadiet sover 6 timmar eller mindre på nätter till vardagar (19 år 11). Andelen killar som sover 6 timmar eller mindre är 16 och bland tjejerna är andelen 23. På helgerna minskar andelen som sover 6 timmar eller mindre till 15. Sex och samlevnad I högstadiet efterfrågar eleverna främst mer kunskap om hur man får ett förhållande att fungera bra. Andelen har sedan 11 ökat från 41 till 44. Vidare vill eleverna ha mer kunskap om hur könssjukdomar smittar (43), säker sex (38) och hur man hittar någon att bli tillsammans med (38). SÄRSKILT BÖR UPPMÄRKSAMMAS Föräldrar är oerhört viktiga när det gäller att förebygga att ungdomar börjar använda tobak, alkohol och narkotika. Därför har det i Jönköpings kommun sedan länge genomförts förebyggande föräldramötesprogram. 7

10 Från och med läsåret 9/ 1 genomförs föräldramötesprogrammet Föräldrar förebygger, där samtliga föräldrar till barn och ungdomar i årskurs 6-9 bjuds in till möten en gång per läsår. I de senaste ANDT-undersökningarna har vi sett en hel del mycket positiva förändringar. Ett exempel är nedanstående diagram som indikerar nyttan med Föräldrar förebygger. Diagram A 1 Andel ungdomar () i åk 9 som inte dricker alkohol jämfört med samtliga elevers svar om föräldrarnas inställning gällande alkohol. Utveckling Dricker inte alkohol Förbjudande föräldrar 3 Vet ej föräldrarnas inställning Under tidsperioden 9 13 har andelen ungdomar som inte dricker alkohol ökat med 1 procentenheter i årskurs 7, med 12 procentenheter i årskurs 8 och med 17 procentenheter i årskurs 9. Attitydförändringen till cannabis fortsätter att vara problematiskt, även om det i årets undersökning är 1 procentenhet färre på högstadiet som uppger att de provat narkotika. I årskurs 9 är det 6 procentenheter, 8 bland killarna och 4 bland tjejerna. I slutet av 13 anmälde en av våra 7-9-skolor 6 elever till socialtjänsten efter att de avslöjats med att röka cannabis. Nästan var femte elev i årskurs 9 har blivit erbjudna att få eller få köpa narkotika. Sedan 11 har andelen elever som kört moped eller annat motorfordon berusad minskat med 6 procentenheter, från 21 till 15 i årets undersökning. Sannolikt har det arbete som utbildningsförvaltningens Trafik & Miljösamordnare, Polisen och Räddningstjänsten gjort medverkat till förbättringen. 8

11 Goda tankar och visioner för framtiden påverkar ungdomars studieresultat i grundskolan, vilket i sin tur påverkar möjligheterna inför valet av gymnasieprogram. Min egen trivsel med livet och skolan samt hur jag ser på mig själv är också faktorer som påverkar ungdomarnas skolresultat. Framtiden: 86 av ungdomarna i högstadiet årskurs 7-9 ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden. Andelen tjejer som ser mycket mörkt/ganska mörkt har ökat marginellt sedan 12 och ligger nu på 3. Trivsel med livet: 92 av ungdomarna i högstadiet har en mycket bra/ganska bra trivsel med livet just nu (93 år 11), vilket ändå måste anses som en hög trivselfaktor med livet. Trivsel i skolan: 87 av eleverna i högstadiet trivs mycket bra/ganska bra i skolan (88 år 12). Det varierar med 6 procentenheter mellan skolorna. Undersökningen visar att speciellt tjejer i högstadiet har en lägre positiv inställning till sig själv än killar. 31 av tjejerna instämmer helt och hållet med en positiv inställning till sig själv (37 år 11), medan killarna ligger på 53 (58 år 11). En låg självkänsla ökar risken för psykisk ohälsa. Det är 84 av eleverna i högstadiet som aldrig skolkar från undervisningen, vilket är 2 procentenheter bättre än föregående år. Trenden är positiv. Alla kommunala 7 9 skolorna, förutom en skola som har egna rutiner och åtgärder vid skolk, har i stort sett samma rutiner och åtgärder vid skolk (Flahultsmodellen), vilket bör ha bidragit till det positiva resultatet. År 1 var andelen 71, 9 var den 56 och 13 är den 76 för årskurs 9, vilket gör att årets resultat är en förbättring med procentenheter för årskurs 9. Undersökningen visar att var fjärde elev i årskurs 9 sover 6 timmar eller mindre på nätter till vardagar, vilket är för lite sömn för tonåringar som behöver mycket sömn under puberteten. Detta är en fråga som diskuteras flitigt ute på skolorna under Föräldrar Förebygger, där många föräldrar drar kopplingen med för lite sömn till en ständig uppkoppling till nätet, sociala medier/filmstreaming/dataspelande m.m. Vidare pekar undersökningens resultat på att eleverna i högstadiet vill ha ett ändrat innehåll i sexualundervisningen, där 44 av eleverna efterfrågar mer kunskap om hur man får ett förhållande att fungera bra. År 11 var det 41 som efterfrågade detta. Skolorna måste ta till sig elevernas önskemål angående detta. 9

12 GYMNASIET ÅR 2 Sammanfattning och utveckling 1 13 Rökning I gymnasiets år 2 är det 22 av samtliga elever som röker, 21 av tjejerna och 23 av killarna. Totalt sett är andelen som röker 3 procentenheter lägre jämfört med föregående år. Både andelen killar och tjejer som röker har minskat. Den största minskningen står dock tjejerna för. Sett över perioden 1 13 Sett till hela tidsperioden är andelen rökare i stort sett oförändrad. År 8 uppmättes den högsta noteringen (29). Därefter är trenden att andelen som röker minskar. Andelen killar som röker är större än andelen tjejer. Detta är ett trendbrott då det vid tidigare mätningar alltid varit en större andel tjejer som rökt. Snusning Andelen elever som snusar är 12, 21 av killarna och 2 av tjejerna. Snusningen bland killar har ökat med 1 jämfört med föregående år medan andelen tjejer som snusar minskat med 3. Totalen ligger på samma nivå som förra året. Sett över perioden 1 13 Snusandet bland killar har minskat stadigt sedan 1, från 31 till 21 i år. Under samma period har andelen tjejer som snusar ökat något men jämfört med förra året har det minskat. Totalt sett är årets resultat, tillsammans med 12 års resultat, det lägsta sedan 1. Vattenpipa Det är 37 av eleverna som uppger att de någon gång under det senaste året har rökt vattenpipa med eller utan nikotin, vilket är en minskning med 4 procentenheter jämfört med föregående år. Andelen killar som rökt vattenpipa är 39 och andelen tjejer är 34. Alkohol Det är 61 av samtliga elever som uppger att de druckit alkohol det senaste året, 6 av tjejerna respektive 63 av killarna. Föregående års siffror var 67 av tjejerna respektive 64 av killarna. Den totala andelen som dricker alkohol har minskat fyra år i rad. I år har andelen minskat med 4 procentenheter. Andelen elever som dricker alkohol någon gång i månaden eller oftare är 33. Fördelningen mellan könen är 32 tjejer respektive 35 killar. Av de som har svarat att de druckit alkohol det senaste året och som uppger att de dricker minst en gång per vecka är andelen 1, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Inom den här gruppen är fördelningen 13 killar respektive 7 tjejer jämfört med 12 respektive 11 år 12. Sett över perioden 1 13 Andelen elever som dricker alkohol har minskat stadigt de senaste fyra åren. Årets resultat är det lägsta sedan 1. 1

13 Andelen elever som dricker alkohol någon gång i månaden eller oftare är 33, vilket nästan är ökning med 1 procentenhet jämfört med föregående år. Narkotika Det är 11 av eleverna i år 2 på gymnasiet som uppger att de någon gång använt narkotika. Detta är en minskning med 2 procentenheter jämfört med föregående år. Andelen killar som någon gång använt narkotika är 13 och andelen tjejer 8. Gruppen killar som använt narkotika har minskat med 1 procentenhet och tjejernas andel har minskat med 4 procentenheter. Andelen som har använt narkotika två eller fler gånger har minskat på ett år, från 52 till 5 i årets undersökning. Fortfarande är det hasch/marijuana som dominerar starkt bland droger för både killar och tjejer. Det är 3 av eleverna som blivit erbjudna att köpa eller få narkotika. Det är större andel killar än tjejer som erbjuds narkotika. Detta är samma siffror som föregående år. Sett över perioden 1 13 Andelen elever som någon gång använt narkotika har minskat sedan förra året. Minskningen gäller både killar o tjejer. Föräldrarnas inställning till tobak och alkohol Andelen elever som uppfattar att deras föräldrar förbjuder dem att röka är 51, vilket är 5 procentenheter högre än föregående år. Andelen som anser att föräldrarna förbjuder dem att snusa har ökat från 43 till 47. Föräldrarna uppfattas som betydligt mer tilllåtande när det gäller alkohol. 28 av eleverna anser att föräldrarna förbjuder dem att dricka alkohol vilket är en ökning från 24 i förra årets undersökning och i undersökningen året dessförinnan. Andelen som upplever att föräldrarna förbjuder berusningsdrickande har också ökat, från 36 till 37. Alkohol/droger och trafik Andelen elever som uppger att de åkt med någon som de vet eller misstänkt ha varit påverkad är något färre än förra året. I årets undersökning är andelen drygt 19. Det är något fler killar än tjejer som åker med någon som varit påverkad. Andelen som uppger att de själva kört motorfordon berusade är 14, vilket är en ökning från förra årets mätning då andelen var 1. Sett över perioden 6 13 (frågan har ställts sedan 6) Andelen elever som någon gång har åkt med en förare som de vet har varit påverkad har minskat från cirka 27 år 6 till 19 i år. Sniffning, anabola steroider och läkemedel Andelen elever som uppger att de har sniffat/boffat är samma som förra året 2. Andelen som uppgett att de använt anabola steroider är oförändrad. Andelen som uppgett att de använt läkemedel i berusningssyfte är 4, vilket är på samma nivå som föregående års mätning. 11

14 Trivsel, trygghet och skolk i skolan Av gymnasieeleverna är det 89 som uppger att de trivs ganska eller mycket bra i skolan. Andelen som uppger att de trivs ganska eller mycket dåligt i skolan är 3. Det är 95 som uppger att de oftast eller alltid känner sig trygga i skolan. Andelen som sällan eller aldrig känner sig trygga är 2. Det är 81 av eleverna som uppger att de ser ljust på framtiden och 5 uppger att de ser mörkt på framtiden. Årets siffror är något sämre än föregående år. Andelen som uppger att de inte skolkar från undervisningen är 59. Detta är en ökning med 6 sedan förra året. Sömn I gymnasiets år 2 är det 37 av eleverna som sover 6 timmar eller mindre på vardagar (4 år 11). Andelen killar som sover 6 timmar eller mindre är 35 och bland tjejerna är andelen 38. På helgerna minskar andelen som sover 6 timmar eller mindre till 11. Sex och samlevnad I gymnasiets år 2 efterfrågar eleverna främst mer kunskap om hur könssjukdomar smittar (4) följt av hur man får ett förhållande att fungera bra (35) och hur det är att leva med hiv (34). År 11 efterfrågade eleverna främst mer kunskap om hur det är att leva med hiv. SÄRSKILT BÖR UPPMÄRKSAMMAS Andelen som röker fortsättar att minska. I årets undersökning är andelen som snusar, tillsammans med 12 års resultat, den lägsta sedan 1. Den totala andelen som druckit alkohol någon gång under de senaste 12 månaderna har minskat för tredje året i rad. Inom gruppen regelbundna alkoholkonsumenter är andelen killar större än andelen tjejer. Noteras bör att svarsalternativen skiljer sig något åt de senaste fyra åren vilket till viss del kan påverka resultat. Andelen som har testat narkotika har minskat med 2 procentenheter till 11. Både andelen tjejer och killar har minskat. Även andelen elever som har använt narkotika två eller fler gånger har minskat på ett år, från 52 till 5 i årets undersökning. Bland de som provat narkotika har 74 också druckit alkohol regelbundet det senaste året. Av de som testat narkotika är det en betydande större andel som röker och snusar regelbundet. I samma grupp är det en betydligt större andel som mår dåligt, trivs dåligt i skolan och ser mörkt på sin framtid. Av dem som provat narkotika är det 12 gånger vanligare (24 jämfört ned 2 av övriga) att man skolkar en eller flera gånger i veckan. I gruppen narkotikaanvändare uppger 38 att de någon gång kört moped eller annat motorfordon berusad, jämfört med 1 av andelen som inte provat narkotika. Noteras bör att svarsfrekvensen är fortsatt relativt låg avseende gymnasiets år 2. 12

15 13

16 METOD OCH SVARSFREKVENS Under veckorna hösten 13 har elever i grundskolans årskurser 7 9 samt eleverna i gymnasiets år 2 i Jönköpings kommun fått besvara en enkät om alkohol, dopning, narkotika och tobak (ADNT-enkät). Enkäten har genomförts som en webbenkät där eleverna fått besvara frågorna via Internet. Det är 15 olika högstadieskolor som har deltagit i undersökningen. Skolorna är Alfred Dahlinskolan, Attarpsskolan, Engelska skolan, Flahultsskolan, Grennaskolan Riksinternat, Junedalsskolan, Kunskapsskolan, Ljungarumsskolan, Magelungen Bergaskolan, Magnus Ladulåsskolan, Ribbaskolan, Rosenlundsskolan, Sanda idrottshögstadium, Stadsgårdsskolan och Strandskolan. De gymnasieskolor som har deltagit är Bäckadalsgymnasiet, Bäckadal fordon, Erik Dahlbergsgymnasiet, Grennaskolan Riksinternat, Per Brahegymnasiet, Sandagymnasiet, Tenhults naturbruksgymnasium samt friskolorna Jensengymnasiet, Jönköpings praktiska gymnasium, LBS och Plusgymnasiet. Ett fåtal skolor har valt att inte delta i undersökningen denna gång. Dessa skolor är Prolympia, Kungsgymnasiet och Vettergymnasiet. I högstadiet har enkäten genomförts sedan 199-talet och i gymnasiets år 2 sedan hösten 1. Sedan 4 respektive 6 har Jönköpings kommun årligen deltagit i en länsövergripande undersökning. Eftersom landstinget inte hade för avsikt att genomföra en länsövergripande ANDT-undersökning 12, anpassades frågeformuläret efter Jönköpings kommuns behov och innehöll denna gång färre antal frågor än tidigare. Undersökningen samordnas av stadskontorets utredningsenhet, som också sammanställer resultatet i en rapport tillsammans med representanter från socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Det praktiska genomförandet på respektive skola har skett under ledning av skolans rektor, IT-pedagog och kurator. I högstadiet är antalet besvarade enkäter Elevantalet i de deltagande skolorna var vid undersökningstillfället Svarsfrekvensen totalt är 83, vilket är tre procentenheter högre än 12. Svarsfrekvensen har minskat svagt i årskurs 9 medan svarsfrekvensen har ökat i årskurs 7 och 8. Tabell 1 Svarsfrekvenser - högstadiet Skola/årskurs Högstadiet Antal elever Antal besvarade enkäter Svarsfrekvens Totalt Killar Tjejer Årskurs Årskurs Årskurs Totalt Totalt sett är svarsfrekvensen densamma bland tjejer och killar. Svarsfrekvensen varierar dock något mellan årskurserna den är högre bland tjejerna i årskurs 9, medan andelen är något högre bland killarna i årskurs 7. 14

17 I gymnasiets år 2 är antalet besvarade enkäter 1 4. Elevantalet i de deltagande skolorna var vid undersökningstillfället Svarsfrekvensen har minskat från 69 till 65 i årets undersökning. Bortfallet varierar stort mellan de olika skolorna. Tabell 2 Svarsfrekvenser - gymnasiet Skola Gymnasiet år 2 Antal elever Antal besvarade enkäter Svarsfrekvens Totalt Killar Tjejer Per Brahegymnasiet Erik Dahlbergsgymnasiet Bäckadalsgymnasiet Bäckadal fordon Sandagymnasiet Grennaskolan Riksinternat Tenhults naturbruksgymnasium Jensengymnasiet LBS Jönköpings praktiska gymnasium Plusgymnasiet Totalt I gymnasiets år 2 är det 66 av killarna och 63 av tjejerna som har besvarat enkäten. 15

18 RESULTAT Resultatet redovisas i form av diagram med kommentarer i text. I de flesta fall redovisas samtliga årskurser (åk 7, åk 8, åk 9 samt gymnasiets år 2) i gemensamma diagram, men i vissa fall förekommer också separata diagram för högstadiet och gymnasiet. Procentsatserna är beräknade på samtliga elever som har svarat på enkäten, såvida inte annat anges. Det ska påpekas att skalan på diagrammens y-axel varierar för att redovisningen av resultatet ska bli tydligare. Jämförelser har i texten framför allt gjorts med resultat från undersökningen som genomfördes år 12. För vissa frågor redovisas utvecklingen för samtliga årskurser under perioden 13 (gymnasiet 1 13). I slutet av rapporten redovisas dessutom utvecklingen för högstadiets årskurs 9 och för gymnasiet uppdelat på kön för en del av enkätfrågorna. Tidsperioden varierar beroende på vilken fråga som belyses. Jämförelser görs i vissa fall med den undersökning som Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning (CAN) gör varje år i hela landet. Dessa undersökningar genomförs under vårterminen till skillnad mot undersökningen i Jönköpings kommun som görs under höstterminen. De olika tidpunkterna kan möjligen påverka resultatet. Den senaste undersökningen som är publicerad redovisar resultat från 13. Rökning Frågorna om rökning respektive snusning har förändrats från och med 6 års enkät genom att det finns ett flertal ja- och nej-alternativ att ta ställning till, medan det tidigare endast fanns alternativen ja och nej. Huruvida detta har påverkat resultatet och möjligheterna till jämförelser med tidigare år är svårt att bedöma. I högstadiet är det 7 av eleverna som har svarat på något av de fyra ja-alternativen om rökning, något större andel tjejer än killar. Andelen är 1 procentenhet lägre än 12. Andelen elever som röker varierar mellan -21 i de olika årskurserna och mellan de olika högstadieskolorna. I årskurs 7 är genomsnittet som röker 2, i årskurs 8 är det 5 och i årskurs 9 är det 14. I årskurs 7 har andelen rökare minskat med 1 procentenhet på ett år. Andelen killar som röker är oförändrad medan andelen tjejer som röker har minskat med nästan 3 procentenheter. I årskurs 8 har andelen rökare minskat med 2 procentenheter både bland killarna och tjejerna. I årets undersökning uppgår andelen rökare till nästan 5. I årskurs 9 är det 14 av tjejerna som röker och andelen har endast minskat marginellt på ett år. Andelen killar som röker i årskurs 9 har endast ökat marginellt på ett år och motsvarar i årets undersökning 13. Det är 3 av eleverna i högstadiet som uppger att de röker varje eller nästan varje dag. I årskurs 9 är det nästan 6. Enligt CAN:s undersökning 13 för hela riket är det 16 av tjejerna och 12 av killarna som röker i årskurs 9. 16

19 Diagram B 5 4 Röker du? ( av samtliga) Killar Tjejer Samtliga åk 7 åk 8 åk 9 gy år 2 I gymnasiets år 2 är det 22 av samtliga elever som röker, 21 av tjejerna och 23 av killarna. Av dessa är det 11 som röker varje eller nästan varje dag. Andelen som röker har minskat med 3 procentenheter sedan 12. Det är framförallt bland tjejerna som rökningen har minskat. Andelen elever som röker varierar mellan mellan de olika gymnasieskolorna. Enligt CAN:s undersökning 13 för hela riket är det 31 av tjejerna och 25 av killarna som röker i gymnasiets år 2. Diagram C Andel elever som röker. Utveckling 13 ( av samtliga) Gy åk Åk 9 Åk 8 Åk 7 17

20 Andelen elever som röker ökar ju äldre eleverna är. I årskurs 7 har andelen rökare minskat från 5 år till 2 i årets undersökning. Under samma period har andelen rökare i årskurs 8 minskat från 12 till 5 och i årskurs 9 från 16 till 14. I gymnasiet har andelen elever som röker minskat från 26 år 1 till 22 i årets undersökning. År 8 uppmättes den högsta noteringen. Rökning med vattenpipa I högstadiet är det 12 av eleverna som någon gång har rökt vattenpipa, 11 av tjejerna och 13 av killarna. Andelen har minskat marginellt sedan 12. Av dessa är det 29 som vet att de rökt med nikotin och 26 att de rökt utan nikotin. Ungefär 27 vet inte om de rökt med nikotin eller inte och 18 har rökt både med och utan nikotin. Det är endast 3 av samtliga elever som har rökt vattenpipa en gång i månaden eller oftare (cirka en femtedel av de som har svarat att de har rökt vattenpipa). I årskurs 9 har 17 av eleverna någon gång prövat på att röka vattenpipa, en minskning motsvarande 3 procentenheter sedan 12. Enligt CAN:s undersökning 13 för hela riket är det 26 av både tjejerna och killarna som någon gång har rökt vattenpipa i årskurs 9. I gymnasiets år 2 är det 37 av eleverna som någon gång har rökt vattenpipa, 34 av tjejerna och 39 av killarna. Detta innebär en minskning med 5 procentenheter både för tjejerna och killarna jämfört med 12 års resultat. Ungefär en tredjedel av dessa vet att de har rökt vattenpipa med nikotin. Det är 7 av samtliga elever som uppgett att de någon gång har rökt vattenpipa, som har rökt vattenpipa mer en gång i månaden eller oftare. Detta är en ökning med 5 procentenheter på ett år. Enligt CAN:s undersökning 13 för hela riket är det 47 av tjejerna och 52 av killarna i gymnasiets år 2 som någon gång har rökt vattenpipa. Diagram D 1 8 Rökning med vattenpipa ( av samtliga) Killar Tjejer Samtliga åk 7 åk 8 åk 9 gy år 2 18

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Alkohol Narkotika Doping Tobak Undersökning 11 i kommunens 7 9-skolor samt i gymnasiet årskurs 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (BBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan (SGG)

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö Folkhälsoenkät Ung 2013 En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö Joakim Widén Statistiker Mars 2014 Resultatsammanfattning: Ungdomarna har svarat att de

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö Folkhälsoenkät Ung 2013 En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö Joakim Widén Statistiker Mars 2014 Resultatsammanfattning Ungdomarna har svarat att de mår

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013 Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 213 årskurs 2 i gymnasiet Författare: Jörgen Larsson Sammanfattning av rapporten ÅRSKURS 2 i gymnasiet Andel rökare 27-213: Stark minskning

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011 Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Undersökning i Gullspång, Mariestad och Töreboda Anita Boij Rapport 12:1 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Rapport 12:1 ISBN 978-91-979424-6-1

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Folkhälsoenkät Ung 213 En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Joakim Widén Statistiker Februari 214 Sammanfattning Folkhälsoenkät

Läs mer

Drogvanor gymnasiet åk 2. Lysekil Strömstad Tanum

Drogvanor gymnasiet åk 2. Lysekil Strömstad Tanum Drogvanor gymnasiet åk 2 Lysekil Strömstad Tanum 2009 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, juni 2009 Frågor om rapporten kan ställas till: Tanum: Dan Andersson, tel. 0525-180 00 Lysekil: Anna Nyman

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Personligt 2010 Piteå

Personligt 2010 Piteå Personligt 2010 Piteå En undersökning bland eleverna i skolår 7, 9 i grundskolan samt skolår 2 i gymnasieskolan December 2010 Carina Ingesson Ing-Marie Hellström Anna Lena Pogulis Innehållsförteckning

Läs mer

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 27 FÄLTARNA I OSKARSHAMN Redovisning gymnasieenkäten 27... 3 Inledning/Bakgrund... 3 Samfattning... 4 Resultat... 5 2 Redovisning gymnasieenkäten

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Folkhälsoenkät Ung 213 En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Joakim Widén Statistiker Februari 214 Sammanfattning Folkhälsoenkät

Läs mer

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8. Drogenkät vt-4 Kalmar kommun år 8. Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län, genomfört en undersökning om grundskolelevers drogvanor. Avsikten med

Läs mer

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, vilket gör det till

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012 RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Nio kommuner i Kalmar län 12 Monica Keller Agnetha Hammerin Skriftserie 12:3 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av

Läs mer

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Vänersborgs kommun

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Vänersborgs kommun Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Vänersborgs kommun November 2004 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inget annat anges.

Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inget annat anges. Den här undersökningen handlar om ungdomars drogvanor. Undersökningen är anonym, därför ska du inte skriva ditt namn på formuläret. När du fyllt i formuläret ska du stoppa det i kuvertet och klistra igen

Läs mer

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Kalmar län 21 Ambjörn Thunberg Agnetha Hammerin Skriftserie 21:2 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av användningen

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Ej för användning Ja Nej Vet ej. 4 Hur nöjd är du vanligtvis med... Markera en ruta på varje delfråga.

Ej för användning Ja Nej Vet ej. 4 Hur nöjd är du vanligtvis med... Markera en ruta på varje delfråga. Drogvanor i gymnasiet år 2, 2015 Syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om ungas erfarenheter av bland annat alkohol, tobak och narkotika. Genom att svara på frågorna hjälper du oss att få

Läs mer

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Innehåll Utvecklingen över tid i Sverige. Utvecklingen i olika regioner i Sverige. Vad

Läs mer

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning 2001. Fotomontage: Martin Ekström

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning 2001. Fotomontage: Martin Ekström Rapport 2001:1 Drogvaneundersökning 2001 Fotomontage: Martin Ekström Drogvanor hos unga Resultatet av en enkätundersökning i årskurs 9 samt gymnasiets andra årskurs i Lund 2001. Samordningsgruppen för

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Drogvaneundersökningen 2001 Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs. Arbetsgruppen för bearbetning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Ungdomars drogvanor i år 9, 2009

Ungdomars drogvanor i år 9, 2009 FoU-rapport Ungdomars drogvanor i år 9, 2009 - en enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) drogvanor i Jönköpings läns kommuner Thorbjörn Ahlgren FoU-rapport 2010:1 IFO Individ- och familjeomsorg

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Ej för användning. 4 Hur nöjd är du vanligtvis med... Markera en ruta på varje delfråga.

Ej för användning. 4 Hur nöjd är du vanligtvis med... Markera en ruta på varje delfråga. Årskurs 9, 2014 Den här undersökningen handlar om ungdomars drogvanor. Undersökningen är anonym, skriv därför inte ditt namn på kuvertet. När du fyllt i formuläret stoppar du det i kuvertet och klistrar

Läs mer

Vårterminen 2012. Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inte annat anges.

Vårterminen 2012. Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inte annat anges. Vårterminen 2012 Sedan 1971 har det genomförts årliga undersökningar om alkohol-, narkotika- och tobaksvanorna bland skolungdomar i Sverige. I samband med 2012 års undersökning, som omfattar ett urval

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Västra Götalandsregionen i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 Läsanvisning... 3 METOD... 3 Bortfall och metodproblem... 4 RESULTAT... 5 TOBAK...

Läs mer

Drogvaneundersökningen. läsåret 05/06

Drogvaneundersökningen. läsåret 05/06 Rapport nr 26:4 Drogvaneundersökningen läsåret 5/6 14 mars 26 planeringochstatistik@norrkoping.se Christina Söderberg, tel 11 15 11 61 Charlotte Jansson, tel. 11-15 19 62 Planeringskontoret Håkan Karlsson,

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun

Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun Årskurs, november 1 Undersökning nr 1 Andel elever i årskurs som är rökfria, snusfria, alkoholfria och narkotikafria 1 1 97 99 9 9

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(30) Dnr: LS/348/13 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Drogvanor i årskurs 9 och gymnasiet, år 2 Härryda 2010

Drogvanor i årskurs 9 och gymnasiet, år 2 Härryda 2010 CAN Uppdragsundersökning 22 Drogvanor i årskurs 9 och gymnasiet, år 2 Härryda 2010 Isabella Gripe, Thomas Hvitfeldt, Malena Östberg CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad LUNK 2014 Lunds ungdomsenkät Resultat och slutsatser Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad Inger Aldrin Barn- och skolförvaltning Lund Öster Tor Ohlsson Anna Sigurgeirsdóttir Kultur-

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 214 Almedalen 2 juli 214 Håkan Leifman hakan.leifmain@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Ungdomars hälsa och drogvanor 28 Undersökning bland niondeklassare i sju kommuner i Skaraborg Anita Boij Rapport 29:2 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor år 28 Rapport

Läs mer

Resultat. Enkätundersökning 2014. Karlskronaungdomars vanor kring tobak, alkohol, droger och spel

Resultat. Enkätundersökning 2014. Karlskronaungdomars vanor kring tobak, alkohol, droger och spel Resultat Enkätundersökning 2014 Karlskronaungdomars vanor kring tobak, alkohol, droger och spel Innehåll Bakgrund... 6 Inledning... 6 Målsättning... 6 METOD... 6 Validitet... 7 Reliabilitet... 7 Tillförlitlighet...

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

LUNK. Lunds ungdomsenkät 2015. Resultat och slutsatser. Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster

LUNK. Lunds ungdomsenkät 2015. Resultat och slutsatser. Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster LUNK Lunds ungdomsenkät 2015 Resultat och slutsatser 1 Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster Emma Möller barn- och skolförvaltning Lunds stad Maria Olsson utbildningsförvaltningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(22) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009 arn och ungas hälsa En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun 2009 Piteå kommun Tel: 0911-69 60 00 Besöksadress: Svartuddsvägen 1 www.pitea.se En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Resultatsammanställning 0-mätning kunskap/attityder till cannabis

Resultatsammanställning 0-mätning kunskap/attityder till cannabis Resultatsammanställning 0-mätning kunskap/attityder till cannabis 6 gymnasieskolor (4 i Kristinastad, 2 i Malmö) Klassrumsenkäter vecka 36-37 Åk1 Åk3 31 klasser fördelat på olika program Bruttourval 750

Läs mer

:r: skolelevers levnadsvanor år 2015

:r: skolelevers levnadsvanor år 2015 :r: sklelevers levnadsvanr år 2015 Sklelevers levnadsvanr Högavångssklan 6 mars 2015 Eleverna ej förberedda l Utmstående funktinärer W ebbenkät Annymt 2015: 343 av 375 elever 180 pjkar ch 163 flickr Högavångssklan

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 2015 Almedalen 2 juli 2015 Anna Englund anna.englund@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Gävleborg 2011. Uppdragsundersökning nr 29 Clara Henriksson

Gävleborg 2011. Uppdragsundersökning nr 29 Clara Henriksson Gävleborg 2011 Uppdragsundersökning nr 29 Clara Henriksson Innehåll Inledning... 2 Undersökningens upplägg och genomförande... 2 Metodproblem... 2 Urvals- och bortfallsfel... 3 Mät- och bearbetningsfel...

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Reviderad enkät 2012

Reviderad enkät 2012 Reviderad enkät 2012 En analys av resultatskillnaderna CANrapport134 Jonas Raninen & Siri Nyström Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) Layout inlaga: Britta Grönlund, CAN Layout

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

BAKGRUNDSFRÅGOR. I. När är du född, år och månad?

BAKGRUNDSFRÅGOR. I. När är du född, år och månad? BAKGRUNDSFRÅGOR I. När är du född, år och månad? II. Vad har du för sysselsättning just nu? (Läs upp alternativ 1-5. Mer än ett alternativ är möjliga). 1. Arbetar heltid 2. Arbetar deltid 3. Studerar vid

Läs mer

Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014

Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014 Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014 Ung livsstil i Täby Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Linda Lengheden. E-post: linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/ 81 36 33

Läs mer

Skolelevers tobaksvanor

Skolelevers tobaksvanor FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Skolelevers tobaksvanor Baslinjemätning inför utvärdering av två tobaksförebyggande projekt Anita Boij 4:C Skolelevers tobaksvanor Arbetsapport från Forskningsstation Mösseberg

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Södra Älvsborg 2011. Uppdragsundersökning nr 31 Clara Henriksson

Södra Älvsborg 2011. Uppdragsundersökning nr 31 Clara Henriksson gymnasiet år 2 Södra Älvsborg 2011 Uppdragsundersökning nr 31 Clara Henriksson Innehåll Inledning... 2 Undersökningens upplägg och genomförande... 2 Metodproblem... 2 Urvals- och bortfallsfel... 3 Mät-

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(23) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Ungdomars attityd gentemot Cannabis Enkätundersökning riktad till elever i gymnasiet och årskurs 9 2014-05-26

Ungdomars attityd gentemot Cannabis Enkätundersökning riktad till elever i gymnasiet och årskurs 9 2014-05-26 Ungdomars attityd gentemot Cannabis Enkätundersökning riktad till elever i gymnasiet och årskurs 9 2014-05-26 Innehåll Inledning... 2 Webbenkäten... 2 Datainsamling... 2 Bortfall och svarsfrekvens... 3

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(24) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer