Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010"

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets årskurs 2 sammanfattning och utveckling METOD OCH SVARSFREKVENS 1 RESULTAT 11 Rökning 12 Rökning med vattenpipa 13 Snusning 14 Alkohol 17 Föräldrars inställning till alkohol och tobak 23 Narkotika 26 Sniffning, läkemedel och anabola steroider 3 Alkohol/droger och trafik 3 Spel 32 Trivsel och trygghet i skolan 34 Skolk 35 BILAGA Högstadiet årskurs 9 utveckling 2 21 uppdelat på kön Gymnasiet årskurs 2 utveckling uppdelat på kön Enkätformulär 45 1

2 2

3 Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och i gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND På uppdrag av Samarbetsorganet för barn- och ungdomsfrågor (SBU) genomförs varje år en undersökning om alkohol, narkotika och tobak (ANT) i Jönköpings kommuns högstadieskolor samt i årskurs 2 på gymnasieskolorna. Undersökningen har genomförts varje år i högstadiet sedan mitten av 199-talet och i gymnasiet sedan 21. Högstadieskolorna har deltagit i en länsgemensam enkät sedan 24, medan gymnasieskolorna har deltagit sedan 26. Rapport om ANT-undersökningens resultat lämnas i SBU. Därigenom får ledamöterna en aktuell bild av ungdomarnas ANT-vanor. I rapporten redovisas även utvecklingen jämfört med tidigare års undersökningar. Rapporten ligger till grund för beslut om nödvändiga insatser avseende alkohol, narkotika och tobak inom berörda förvaltningar (fritid, kultur, skola/barnomsorg och social) samt förvaltningsövergripande satsningar. I SBU är även polismyndigheten och landstinget representerade. Lokala analyser genomförs och föräldrar får del av resultaten i samband med föräldramötesprogrammet Föräldrar Förebygger, som riktar sig generellt till föräldrar till barn och ungdomar i årskurserna 6-9. ANT-undersökningen används vid utvärdering av nämnda föräldramötesprogram. Rapporten har sammanställts av representanter för utbildningsförvaltning och socialtjänst i samarbete med stadskontorets utredningsenhet. 3

4 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING Resultaten som redovisas i rapporten är ett genomsnitt för hela högstadiet respektive hela gymnasieskolans årskurs 2 i Jönköpings kommun. Skillnaderna mellan kommunens högstadieskolor respektive gymnasieskolor är påtagliga. Lokala analyser är nödvändiga för att utveckla ANT-arbetet inom respektive skolområde. Exempel på frågeställningar som är viktiga att beakta: Hur ser den enskilda skolans förhållningssätt ut, när det gäller alkohol, rökning och skolk? Finns det lokala förklaringar till ett större bruk av alkohol och/eller narkotika än kommunsnittet? När tas kontakter med hemmet och hur sker samarbetet med föräldrarna? Vilka faktorer gör att ungdomar är trygga och trivs bra på sin skola? HÖGSTADIET Sammanfattning och utveckling 2 21 Rökning I högstadiet är det totalt 1 av eleverna som uppger att de röker, något större andel tjejer än killar. Andelen som röker är tre procentenheter lägre än föregående år. Minskningen har skett i samtliga årskurser, men framför allt i årskurs 7 från 4 till drygt 1. I årskurs 9 är det 19 av tjejerna och 17 av killarna som uppger att de röker. Andelen elever i högstadiet som röker varje eller nästan varje dag har minskat från 5 till 4. Snusning Det är totalt 5 av eleverna som uppger att de snusar, 9 av killarna och 2 av tjejerna. Det är en minskning med två procentenheter sedan föregående år. Det är framför allt killarna i årskurs 9 som minskat sitt snusande. Andelen som snusar varje eller nästan varje dag är 3. Alkohol Det är 29 av högstadieeleverna som uppger att de har druckit alkohol under det senaste året, vilket är en minskning med hela fem procentenheter sedan år 29. Förändringen är tydligast i årskurserna 7 och 9, medan däremot andelen som har druckit alkohol är oförändrad i årskurs 8. Ungefär 11 av samtliga elever kan betraktas som regelbundna alkoholkonsumenter, dvs. de dricker alkohol 1-2 gånger per månad eller oftare. Andelen är lägre än föregående år. Andelen som dricker alkohol varje vecka har minskat något från 3 till drygt 2. Vid en jämförelse över tid har andelen regelbundna alkoholkonsumenter minskat från 22 år 2 till 11 år 24 och 25. Därefter har det skett en viss uppgång, men andelen är 21 åter nere på 11. 4

5 Av de högstadielever som uppgett att de druckit alkohol de senaste 12 månaderna har 17 också uppgett att de kört moped eller annat motorfordon berusade. Det är en minskning från 19 i 29 års undersökning. Narkotika Andelen elever som uppger att de någon gång använt narkotika har minskat från 4 till drygt Minskningen har framför allt skett i årskurs 9. Det innebär att det nu är drygt 1 i årskurs 7 som någon gång använt narkotika, 3 i årskurs 8 och 5 i årskurs 9. Det är ungefär dubbelt så många killar som tjejer som uppger att de använt narkotika. I absoluta tal är det ungefär 11 elever av de som svarat som uppger att de någon gång använt narkotika. Nästan två tredjedelar av dessa uppger att de använt narkotika mer än en gång. Exponeringen av narkotika för eleverna i högstadiet har minskat något. Andelen elever i högstadiet som vet eller tror sig veta hur man får tag på narkotika har minskat från 26 till 23. I årskurs 9 är det motsvarande minskning från 36 till 33. Andelen elever som blivit erbjudna att köpa eller få narkotika har också minskat från 16 till 14, i årskurs 9 är andelen nu 22. Föräldrarnas inställning till alkohol och tobak Det är 6 av eleverna som anser att föräldrarna förbjuder dem att röka och 58 som anser att de förbjuder dem att snusa. Det är en ökning med en respektive tre procentenheter sedan 29. Föräldrarna uppfattas fortfarande som mer tillåtande när det gäller alkohol. Det är 43 av eleverna som anser att föräldrarna förbjuder dem att dricka alkohol. Dock anses det inte lika accepterat att dricka sig berusad (6). Även här har andelen som anser att föräldrarna förbjuder dem ökat något sedan 29 både när det gäller att dricka alkohol och att dricka sig berusad. Alkohol/droger och trafik I högstadiet är det 7 som någon gång kört moped eller annat motorfordon när de varit berusade. Det innebär att drygt en femtedel av de elever som uppger att de druckit alkohol under det senaste året kört ett motorfordon när de varit berusade. Det är lika stor andel som föregående år. Det är 17 som uppger att de någon gång åkt med någon som de vet eller som de misstänker var berusad av alkohol eller narkotika. Det är en liten minskning sedan 29. Det är fler killar än tjejer som uppger att de kört moped eller annat motorfordon när de varit berusade. Däremot är det fler tjejer än killar som uppgett att de någon gång åkt med någon som de vet eller som de misstänker var berusad av alkohol eller narkotika. Spel Det är 12 av eleverna i åk 7-9 som spelat om pengar någon gång under den senaste månaden, 18 av killarna och 5 av tjejerna vilket är en nedgång sedan 29. Av de som har uppger att de spelat för pengar har drygt hälften spelat för 1 kronor eller mer under samma tidsperiod. Det är fler killar än tjejer som uppger att de spelat för 1 kronor eller mer de senaste 3 dagarna. De vanligaste spelen bland både killar och tjejer är lotter, såsom Triss eller Bingolotto. 5

6 Trivsel och trygghet i skolan På högstadiet har trivseln och tryggheten ökat sedan föregående år. Det är 88 av samtliga elever som trivs ganska eller mycket bra i skolan. Tjejerna trivs bättre än killarna. Det är 4 av samtliga elever som trivs ganska eller mycket dåligt i skolan. Det är 93 av högstadieeleverna som uppger att de alltid eller oftast känner sig trygga i skolan, medan 7 som aldrig eller sällan känner sig trygga. Det är 29 av samtliga elever som uppger att de någon gång skolkat från undervisningen. Det är ungefär lika många killar som tjejer. Det är 4 som uppger att de skolkar minst en gång i veckan. SÄRSKILT BÖR UPPMÄRKSAMMAS (gäller både högstadium och gymnasium) Föräldrar är oerhört viktiga när det gäller att förebygga att ungdomar börjar med tobak, alkohol och narkotika! Därför har det i kommunen sedan länge genomförts förebyggande föräldramötesprogram. Från och med läsåret 29/ 21 genomförs föräldramötesprogrammet Föräldrar förebygger, där samtliga föräldrar till barn och ungdomar i årskurs 6-9 bjuds in till möten en gång per läsår. Även om det i 21 års undersökning generellt är något bättre siffror jämfört med föregående år, är det ännu för tidigt att dra några slutsatser om effekterna av programmet. Andelen ungdomar som har prövat narkotika, företrädesvis hasch och marijuana, har minskat något. Uppskattningsvis handlar det dock om 6-7 ungdomar i högstadiet och gymnasiet som någon gång använt narkotika! Bekymmersamt i sammanhanget är en tydlig attitydförändring bland ungdomarna mot en mer liberal inställning till hasch och marijuana. Det är fortfarande alltför lätt för ungdomar att få tag på tobak, alkohol och narkotika. Var fjärde elev på högstadiet och fyra av tio på gymnasiet vet eller tror sig veta någon som kan sälja narkotika till dem. Dessutom är det 14 på högstadiet och 3 på gymnasiet som har blivit erbjudna att få eller få köpa narkotika. Var tionde i årskurs 7, var femte i årskurs 8, var tredje i årskurs 9 och mer än hälften av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet har någon gång rökt vattenpipa. Det finns en utbredd uppfattning bland ungdomar att rökning med vattenpipa inte är lika farlig som vanlig rökning, eftersom eventuella farliga ämnen filtreras genom vatten. Så är emellertid inte fallet, och därför är det anmärkningsvärt att andelen som prövat på att röka med vattenpipa är så stor. Högstadieelevernas trivsel har ökat. Tjejerna trivs bättre än killarna, vilket är mest påtagligt i årskurs 9 där 9 respektive 79 trivs bra eller mycket bra. 6

7 Fler elever än i 29 års undersökning uppger att de alltid eller ofta känner sig trygga i skolan (93 ) Trots en ökad trygghet är det många elever som ibland, sällan eller aldrig känner sig trygga i skolan(7).andelen varierar mellan skolorna från 4 till 9. GYMNASIET ÅRSKURS 2 Sammanfattning och utveckling Rökning I gymnasiets årskurs 2 är det 28 av samtliga elever som röker, 3 av tjejerna och 26 av killarna. Totalt sett är andelen som röker oförändrad från föregående år, men andelen killar som röker har ökat medan andelen tjejer däremot har minskat. Sett över perioden har rökningen totalt sett ökat sedan 25. Bland killarna har andelen som röker ökat kontinuerligt, medan tjejernas rökning har hållit sig på tämligen konstant nivå med viss variation upp och ner under åren. Det är oftast en större andel tjejer än killar som röker. Snusning Andelen som snusar är 14 av samtliga elever, 24 av killarna och 5 av tjejerna. Snusningen har ökat något bland både killar och tjejer sedan föregående år. Sett över perioden har snusandet bland killarna minskat, medan andelen tjejer som snusar har ökat kontinuerligt. Vattenpipa Det är 51 av eleverna som någon gång har rökt vattenpipa med eller utan nikotin, 54 av killarna och 48 av tjejerna. Av dessa är det 13 som har rökt vattenpipa utan att veta vad det är i den, ungefär lika stor andel killar som tjejer. Alkohol Det är 71 av samtliga elever som uppger att de har druckit alkohol det senaste året, ungefär lika stor andel tjejer som killar. Andelen har minskat med tre procentenheter sedan föregående år. Killarna dricker lite oftare och större mängder alkohol än tjejerna. Bland killarna är det vanligast att dricka starköl följt av sprit medan det bland tjejerna är vanligast att dricka starkcider följt av sprit. Sett över perioden Andelen elever som dricker alkohol har de senaste åren varit omkring 7 eller strax däröver. Årets resultat är det lägsta sedan 25. Andelen elever som dricker alkohol 1-2 gånger i månaden eller oftare har minskat kontinuerligt. Narkotika Det är drygt 1 som någon gång använt narkotika, vilket är ungefär lika stor andel som föregående år. Andelen killar som någon gång har använt narkotika har ökat från 1 till 12 medan andelen tjejer minskat från 11 till 9. Under det senaste året är det 22 av de som använt narkotika någon gång som har gjort det en gång, medan det är så stor andel som 5 som har använt två eller flera gånger. I båda fallen har andelen 7

8 minskat med fem procentenheter. Fortfarande är det hasch/marijuana som dominerar starkt bland drogerna för både killar och tjejer. Det är 3 av eleverna som har blivit erbjudna att köpa eller få narkotika. Det är större andel killar än tjejer som erbjuds narkotika. Andelen som tror sig veta eller vet någon som kan ge eller sälja narkotika till dem har minskat till 41. Sett över perioden Andelen elever som någon gång använt narkotika är oförändrad sedan 29. Sedan 23 har andelen totalt sett ökat något. Ett undantag är 28, då andelen var högre. Sedan 21 är andelen tjejer som använt narkotika i stort sett oförändrad. Andelen killar som använt narkotika har totalt sett minskat under perioden Under första delen minskade användningen och var som lägst 25, men har sedan ökat igen. Andelen elever som uppger att de aldrig har testat narkotika är 9. Föräldrarnas inställning till tobak och alkohol Andelen elever som uppfattar att deras föräldrar förbjuder dem att röka är densamma som 29, 44. Andelen som anser att föräldrarna förbjuder dem att snusa har ökat något till 36. Föräldrarna uppfattas som betydligt mer tillåtande när det gäller alkohol 16 av eleverna anser att föräldrarna förbjuder dem att dricka alkohol, samma andel som 29. Däremot anses det inte lika accepterat att dricka sig berusad (28 som förbjuder). Alkohol/droger och trafik Andelen elever som uppger att de åkt med någon som varit berusad alternativt själva kört moped eller annat motorfordon berusade är ungefär oförändrade och är nu 26 respektive 19. Det är fortfarande betydligt fler killar än tjejer som kör påverkade, medan det är lika stor andel tjejer som killar som åker med någon som är påverkad. Det som är anmärkningsvärt är att de elever som uppger att de åker med berusade eller kör berusade dricker alkohol regelbundet i högre utsträckning. Sett över perioden (frågan har ställts sedan 26) Andelen elever som uppger att de har kört moped eller annat motorfordon berusade har varit i stort sett oförändrad under de senaste tre åren. Dessförinnan var andelen lägre. Andelen elever som någon gång har åkt med en förare som man vet har varit påverkad har varit i stort sett densamma sedan 26 med undantag av 28, då andelen vara något högre. Sniffning, anabola steroider och läkemedel Andelen elever som uppger att de har sniffat, använt anabola steroider eller använt läkemedel i berusningssyfte har i samtliga fall ökat från föregående år. Spel Det är 16 av eleverna som spelat om pengar någon gång under den senaste månaden, 24 av killarna och 7 av tjejerna. Andelen har minskat sedan 29, framför allt bland killarna. Vanligast bland både killar och tjejer är lotter, såsom Triss eller Bingolotto. Även poker är vanligt bland killarna. Det är 7 av samtliga som har spelat om 1 kronor eller mer, vilket är oförändrat sedan föregående år. 8

9 SÄRSKILT BÖR UPPMÄRKSAMMAS Trenden att allt större andel killar röker håller i sig. Snart är det lika stor andel killar som tjejer som röker. Andelen killar som har testat narkotika ökar medan andelen tjejer som har testat narkotika minskar. Andelen som snusar ökar bland tjejerna och minskar bland killarna. Andelen alkoholkonsumenter har minskat sedan 29. Av de elever som någon gång använt narkotika är det 44 som röker varje eller nästan varje dag, medan 28 snusar varje eller nästan varje dag. Under det senaste året har nästan alla druckit alkohol, varav 79 dricker alkohol regelbundet (1-2 gånger i månaden eller oftare). Var tredje elev som någon gång använt narkotika skolkar minst en gång i veckan. Nästan en fjärdedel av samtliga elever i årskurs två i gymnasiet har serverats alkohol på restaurang, pub eller liknande före sin artonårsdag. 9

10 METOD OCH SVARSFREKVENS Under veckorna hösten 21 har samtliga elever i grundskolans årskurser 7 9 samt i årskurs 2 i gymnasieskolan i Jönköpings kommun fått besvara en enkät om alkohol, narkotika och tobak (ANT-enkät). Enkäten har genomförts som en webbenkät där eleverna fått besvara frågorna via Internet. Det är elva olika högstadieskolor som har deltagit i undersökningen, varav två friskolor. Skolorna är Attarpsskolan, Alfred Dahlinskolan, Junedalsskolan, Flahultsskolan, Ribbaskolan, Ljungarumsskolan, Stadsgårdsskolan, Rosenlundsskolan, Grenna riksinternat samt friskolorna Prolympia och Engelska skolan. De gymnasieskolor som har deltagit är Per Brahe, Erik Dahlberg, Sanda, Bäckadal, Grenna riksinternat, Tenhults naturbruksgymnasium samt friskolorna John Bauergymnasiet, Plusgymnasiet och Jönköpings praktiska gymnasium. Ett fåtal skolor har valt att inte svara på enkäten denna gång. I högstadiet har enkäten genomförts sedan 199-talet, och det är sjunde gången skolorna deltar i den länsövergripande undersökningen. I gymnasiets årskurs 2 har enkäten genomförts sedan hösten 21. Gymnasieskolorna har deltagit i den länsövergripande undersökningen sedan 26. Den länsövergripande enkäten har samordnats av Folkhälsoavdelningen vid Jönköpings läns landsting, som svarar för utformning av frågorna samt genomförandet via Internet. Det praktiska genomförandet på respektive skola har skett under ledning av skolans rektor, IT-pedagog och kurator. I högstadiet är antalet besvarade enkäter Elevantalet i de deltagande skolorna var vid undersökningstillfället Svarsfrekvensen totalt är 83, vilket är något lägre än 29. I gymnasiets årskurs 2 är antalet besvarade enkäter Elevantalet i de deltagande skolorna var vid undersökningstillfället Svarsfrekvensen är totalt 66. Det är en betydligt lägre svarsfrekvens än 29, då den var 77. Bortfallet varierar stort mellan de olika skolorna. En förklaring till det stora bortfallet på vissa skolor kan vara att enkäten genomfördes med kort varsel. En annan anledning kan vara att genomförandet av enkäten har sammanfallit med skolornas praktikperioder. I de skolor där svarsfrekvensen är låg, är resultatet därför osäkert. Uppgifter från skolor med litet elevantal och/eller låg svarsfrekvens redovisas inte separat men ingår däremot i det samlade resultatet. 1

11 Svarsfrekvens Skola/årskurs Antal elever Antal besvarade Svarsfrekvens enkäter Högstadiet Årskurs Årskurs Årskurs Totalt Skola/årskurs Antal elever Antal besvarade Svarsfrekvens enkäter Gymnasiet årskurs 2 Per Brahegymnasiet Erik Dahlberg Bäckadal Sanda Grenna riksinternat Tenhults naturbruksgymnasium John Bauergymnasiet Plusgymnasiet Jönköpings praktiska gymnasium Totalt RESULTAT Resultatet redovisas i form av diagram med kommentarer i text. I de flesta fall redovisas samtliga årskurser (åk 7, åk 8, åk 9 samt gymnasiets åk 2) i gemensamma diagram, men i vissa fall förekommer också separata diagram för högstadiet och gymnasiet. Procentsatserna är beräknade på samtliga elever som har svarat på enkäten om inte annat anges. Det ska påpekas att skalan på diagrammens y-axel varierar för att redovisningen av resultatet ska bli tydlig. Jämförelser har i texten framför allt gjorts med motsvarande undersökning 29. För vissa frågor redovisas utvecklingen för samtliga årskurser under perioden 2 21 (gymnasiet 21 21). I slutet av rapporten redovisas dessutom utvecklingen för högstadiets årskurs 9 och för gymnasiet uppdelat på kön under perioden för en del av enkätfrågorna. Jämförelser görs i vissa fall med den undersökning som Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning (CAN) gör varje år i hela landet. Dessa undersökningar genomförs under vårterminen till skillnad mot undersökningen i Jönköpings län som görs under höstterminen. De olika tidpunkterna kan möjligen påverka resultatet. 11

12 Rökning Frågorna om rökning respektive snusning har förändrats från och med 26 års enkät genom att det finns ett antal ja- och nej-alternativ att ta ställning till, medan det tidigare endast fanns alternativen ja och nej. Huruvida detta har påverkat resultatet och möjligheterna till jämförelser med tidigare år är svårt att bedöma. I högstadiet är det 1 av eleverna som har svarat på något av de fem ja-alternativen om rökning, något större andel tjejer än killar. Andelen är lägre än 29, då den var 13. I årskurs 9 är det 19 av tjejerna som röker, vilket också är tre procentenheter lägre än 29. Andelen killar som röker i årskurs 9 är 17, också en minskning sedan föregående år. Även i årskurserna 7 och 8 har andelen rökare minskat sedan 29. Det är drygt 4 i årskurserna 7-9 som uppger att de röker varje eller nästan varje dag. I årskurs 9 är det 8. Enligt CAN:s undersökning 21 för hela riket är det 28 av tjejerna och 21 av killarna som röker i årskurs 9. Röker du? ( av samtliga) Killar Tjejer Samtliga 2 1 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 I gymnasiets årskurs 2 är det 28 av samtliga elever som röker, 3 av tjejerna och 26 av killarna. Av dessa är det 43 (12 av samtliga elever) som röker varje eller nästan varje dag, en ökning från Andelen som röker är totalt sett densamma som föregående år. Andelen tjejer som röker har emellertid minskat med nästan fyra procentenheter medan andelen bland killarna i stället har ökat med fyra procentenheter. Enligt CAN:s undersökning 21 för hela riket är det 43 av tjejerna och 36 av killarna som röker i gymnasiets årskurs 2. 12

13 Andel elever som röker utveckling 2 21 ( av samtliga) åk 7 åk 8 åk 9 gy åk Rökning med vattenpipa Enkäten 21 innehåller för första gången ett par frågor om rökning med vattenpipa om man har rökt och hur ofta. I högstadiet är det drygt 2 av eleverna som någon gång har rökt vattenpipa, 18 av tjejerna och 24 av killarna. Knappt hälften vet om de rökt med nikotin, av de övriga är det ungefär lika andelar som rökt utan nikotin respektive inte vet om de rökt med nikotin eller inte. Det är 4 som har rökt mer än 7 gånger/år. I årskurs 9 är det 31 av tjejerna och 37 av killarna som någon gång prövat på att röka vattenpipa. Enligt CAN:s undersökning 21 för hela riket är det 37 av tjejerna och 42 av killarna som röker vattenpipa i årskurs 9. I gymnasiets årskurs 2 är det drygt hälften som någon gång har rökt vattenpipa, 48 av tjejerna och 54 av killarna. Precis som på högstadiet är det ungefär hälften (25 av samtliga) av dessa som vet om de rökt med nikotin. Det är 13 av samtliga elever som inte vet vad de har rökt. Det är 8 som rökt fler än 7 gånger/år. Enligt CAN:s undersökning 21 för hela riket är det 63 av både tjejerna och killar som har provat på att röka vattenpipa. Det finns en utbredd uppfattning bland ungdomar att rökning med vattenpipa inte är lika farlig som vanlig rökning, eftersom eventuella farliga ämnen filtreras genom vatten. Så är emellertid inte fallet, och därför är det anmärkningsvärt att andelen som prövat på att röka med vattenpipa är så stor. 13

14 Rökning med vattenpipa ( av samtliga) 1 8 Killar Tjejer Samtliga åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 Snusning I högstadiet är det drygt 5 av eleverna, 9 av killarna och 2 av tjejerna, som uppger att de snusar. I frågan om snusning finns tre ja-alternativ som har lagts samman. Andelen elever som snusar är något lägre än i 29 års undersökning. Det är 3 som uppger att de snusar dagligen, vilket är något större andel än tidigare.. I årskurs 9 snusar 16 av killarna, vilket är en tydlig minskning sedan 29 med tre procentenheter. Det är ungefär lika stor andel som röker. Andelen tjejer som snusar har däremot ökat något från 2 till drygt 3. Enligt CAN:s undersökning 21 för hela riket är det 4 av tjejerna och 16 av killarna som snusar i årskurs 9. Snusar du? ( av samtliga) Killar Tjejer Samtliga 2 1 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 14

15 I gymnasiets årskurs 2 är det 14 av samtliga elever som snusar, 5 av tjejerna och 24 av killarna. Två tredjedelar (nästan 1 av samtliga elever) av de som snusar gör det varje dag eller nästan varje dag, vilket är en ökning från föregående år. Andelen som snusar har ökat något sedan 29 bland både killar och tjejer. Enligt CAN:s undersökning 21 för hela riket är det 9 av tjejerna och 27 av killarna som snusar i gymnasiets årskurs 2. Andel elever som snusar utveckling 2 21 ( av samtliga) åk 7 åk 8 åk 9 gy åk Sammanfattning (fortsättning nästa sida) I högstadiet är det 1 av eleverna som röker, ungefär lika stor andel tjejer som killar. Det är en minskning med 3 procentenheter sedan 29. Minskningen har framför allt skett i årskurserna 8 och 9. Det är drygt 4 som röker regelbundet. Andelen elever som röker varierar mellan 6 och 15 i de olika högstadieskolorna. I årskurs 9 varierar andelen som röker mellan 13 och 24. Det är drygt 5 av eleverna som uppger att de snusar, 9 av killarna och drygt 2 av tjejerna. Andelen varierar mellan de olika skolorna från 2 till 9. I årskurs 9 varierar andelen som snusar mellan 4 och 16. Drygt en femtedel av eleverna har någon gång prövat på att röka vattenpipa. I gymnasiets årskurs 2 är det drygt var fjärde elev som röker. Det är större andel tjejer än killar som röker, 3 respektive 26. Det är 12 av eleverna som röker regelbundet. 15

16 Andelen elever som röker är oförändrad sedan föregående år. Andelen tjejer som röker har dock minskat med nästan fyra procentenheter, medan andelen killar som röker har ökat med fyra procentenheter. Andelen killar och tjejer som röker varje dag har ökat något medan rökning på fest, veckoslut eller bara ibland har minskat något. Det är 42 som aldrig har provat på att röka. Andelen elever som röker varierar i de olika skolorna mellan 2 och 4. Det är 14 av eleverna som snusar, 24 av killarna och 5 av tjejerna. Jämfört med föregående år har snusningen ökat något bland både killar och tjejer. Två tredjedelar av de som snusar (8 av samtliga) gör det varje eller nästan varje dag. Andelen elever som aldrig provat på att snusa är 61. Drygt hälften av eleverna har någon gång rökt vattenpipa. 16

17 Alkohol I högstadiet är det 29 bland både tjejer och killar som uppger att de har druckit alkohol det senaste året. Det är en tydlig minskning sedan 29 med fem procentenheter. I årskurs 7 är det 13 som uppger att de har druckit alkohol, 31 i årskurs 8 och 45 i årskurs 9. Minskningen har framför allt skett i årskurserna 7 och 9, medan andelen är oförändrad i årskurs 8. Enligt CAN:s undersökning 21 för hela riket är det 62 av tjejerna och 57 av killarna som druckit alkohol det senaste året i årskurs 9. Har du druckit alkohol någon gång de senaste 12 månaderna? ( av samtliga) 1 8 Killar Tjejer Samtliga åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 Med alkohol menas öl, alkoläsk, starkcider, vin eller sprit. I gymnasiets årskurs 2 är det 71 av samtliga elever som har druckit alkohol det senaste året, ungefär lika stor andel bland både tjejer och killar. Andelen har minskat från 74 sedan 29. Enligt CAN:s undersökning 21 för hela riket är det 84 av tjejerna och 83 av killarna som druckit alkohol det senaste året i gymnasiets årskurs 2. 17

18 Dricker du alkohol?/har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna? Utveckling 2 21 ( av samtliga) 1 8 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk I högstadiet ersattes frågeställningen Dricker du alkohol? år 24 med frågan Har du druckit alkohol det senaste året? Motsvarande förändring skedde för gymnasiet i och med 26 års enkät. Trots den något ändrade formuleringen av frågan har jämförelser gjorts med tidigare resultat. Hur ofta dricker du? I högstadiet är det knappt 3 av samtliga elever som uppger att de dricker alkohol minst en gång i veckan. Det är ungefär en procentenhet lägre än 29. Det är 11 av samtliga elever som kan betraktas som regelbundna alkoholkonsumenter, dvs. de dricker alkohol 1-2 gånger i månaden eller oftare. Andelen har minskat från 14 år 29. I gymnasiets årskurs 2 är det 37 av samtliga elever som dricker regelbundet, ungefär lika stor andel tjejer som killar. Totalt sett har andelen som dricker regelbundet minskat från 42 år 29. Minskningen är något större bland killarna. Av de som dricker regelbundet är det 21 (9 av samtliga) som dricker alkohol minst en gång i veckan. Det är en liten ökning sedan

19 Dricker alkohol regelbundet 1-2 ggr/månad eller oftare ( av samtliga) Killar Tjejer Samtliga 2 1 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 Dricker alkohol en eller flera ggr/vecka ( av samtliga) Killar Tjejer Samtliga 2 1 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 19

20 Dricker alkohol 1-2 gånger/månad eller oftare (regelbunden alkoholkonsumtion) Utveckling 2 21 ( av samtliga). Gymnasiet saknar jämförbara uppgifter före åk 7 åk 8 åk 9 gy åk Vad dricker du? Bland de elever på högstadiet som dricker alkohol är det vanligast att man dricker starkcider (55), sprit (49) och alkoläsk (45). Minst vanligt är vin och folköl. Starköl intar en mellanställning. Även i årskurs 9 är starkcider totalt sett den vanligaste drycken, tätt följd av sprit. Bland tjejerna dominerar starkcider, medan killarna framför allt dricker starköl, följt av sprit och starkcider. Av de elever i högstadiet som druckit alkohol, är det drygt 6 som druckit smugglad starköl, starkcider eller alkoläsk det senaste året. Drygt en tredjedel har druckit smuggelsprit och drygt 2 hembränt. Bland de elever som dricker alkohol i gymnasiets årskurs 2 är det vanligast att man dricker sprit, tätt följt av starkcider. Även starköl och alkoläsk är vanliga drycker. Ungefär två tredjedelar dricker sprit och andelen är något större bland killar än bland tjejer. Bland tjejerna är det något vanligare att dricka starkcider än sprit, medan det bland killarna är vanligare med starköl följt av sprit. Hur får du tag på alkohol? Av de som dricker alkohol i högstadiet är det ungefär hälften som får tag på alkohol genom kompisar och kompisars syskon, vilket är det vanligaste sättet precis som tidigare år. Tre av tio får alkoholen genom andra vuxna och lika stor andel får smaka hemma. Var femte elev har tagit alkohol från sina föräldrar utan lov. Nästan en tredjedel får tag på alkohol på annat sätt. 2

21 Det är betydligt vanligare bland tjejerna än killarna att de får sin alkohol via kompisar och kompisars syskon eller andra vuxna än föräldrarna. De tar också från sina föräldrar utan lov i större utsträckning än killarna. I gymnasiets årskurs 2 är det vanligaste sättet att få tag på alkohol för både tjejer och killar genom kompisar och kompisars syskon (knappt två tredjedelar). Ett annat vanligt sätt (ungefär hälften) är genom andra vuxna än föräldrarna, något som är vanligare bland tjejerna än killarna. Det tredje vanligaste sättet (knappt 2) är att få alkohol av sina föräldrar eller få smaka alkohol. Större andel tjejer än killar får smaka eller får alkohol av sina föräldrar. Bland killarna är det vanligare att köpa alkohol från lägenhet/långtradare eller på annat sätt än bland tjejerna. I övrigt är det ingen större skillnad mellan könen i hur man får tag på alkohol. Minst vanligt bland både högstadie- och gymnasieelever är att beställa via Internet. Andelen är ungefär densamma som 29 (cirka 3). Servering av alkohol I högstadiet är det 5 av samtliga elever som uppger att de någon gång blivit serverade alkohol på restaurang, pub eller liknande i sin kommun. Det är ungefär 2 som har blivit serverade flera gånger. Andelen är högst i årskurs 9, där 11 någon gång blivit serverade alkohol, vilket är samma nivå som i 29 års undersökning. I gymnasiets årskurs 2 är det 22 av samtliga elever som någon gång blivit serverade alkohol på restaurang, pub eller liknande före sin 18-årsdag. Knappt hälften av dessa (1) har blivit serverade flera gånger. Det är vanligare att killarna blir serverade än tjejerna, åtminstone när det gäller att bli serverad flera gånger. Har blivit serverad alkohol på restaurang, pub eller liknande i sin kommun före sin 18-årsdag ( av samtliga) Killar Tjejer Samtliga 2 1 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 21

22 Sammanfattning I högstadiet är det 29 av eleverna som uppger att de druckit alkohol det senaste året, vilket är en minskning med 5 procentenheter sedan föregående år. Andelen elever som uppger att de dricker alkohol en till två gånger i månaden eller oftare (regelbundna alkoholkonsumenter) är 11, vilket är en minskning med 3 procentenheter sedan 29. Variationen mellan de olika skolorna är från 7 till 14. I årskurs 9 är motsvarande variation från 7 till 36. Andelen som dricker alkohol varje vecka har minskat något till knappt 3. I gymnasiets årskurs 2 är det 71 av samtliga elever som dricker alkohol, lika stor andel tjejer som killar. Det är en minskning sedan föregående år med tre procentenheter. Det är 37 av samtliga elever som dricker alkohol regelbundet (1-2 gånger i månaden eller oftare) och 9 en eller flera gånger i veckan, vilket är en liten minskning sedan 29. Killarna dricker framför allt starköl och sprit, medan tjejerna helst dricker starkcider och sprit. Av dessa är det ungefär två tredjedelar av både killar och tjejer som dricker sprit, som totalt sett är det vanligaste alkoholslaget. Andelen elever som dricker alkohol varierar mellan de olika skolorna från 62 till 83. Det är 29 som anger att de inte alls dricker alkohol, något större andel än

23 Föräldrars inställning till tobak och alkohol I enkäten har eleverna fått svara på frågan om hur de uppfattar föräldrarnas inställning till tobak och alkohol. De alternativ som kan anges är att de förbjuder mig, att de pratar med mig om att jag inte ska och att de tycker det är OK. Det finns också möjlighet att svara vet ej. Tobak I högstadiet är det 6 av eleverna som anger att föräldrarna förbjuder dem att röka cigarretter, 3 pratar med dem om att de inte ska röka och endast 2 tycker att det är OK (8 vet ej). Andelen som anger att föräldrarna förbjuder dem har ökat något från 59 år 29. På motsvarande fråga om snus är det 58 av eleverna som anser att föräldrarna förbjuder dem att snusa. Det är 25 som pratar med dem om att de inte ska snusa och 2 tycker att det är OK (15 vet ej). Även när det gäller snusning har andelen föräldrar som förbjuder ökat från Andel elever som anser att föräldrarna förbjuder dem att röka cigarretter ( av samtliga) 1 8 Killar Tjejer Samtliga åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 I gymnasiets årskurs 2 är det 44 av eleverna som anser att föräldrarna förbjuder dem att röka, 42 pratar med dem om att inte röka och 4 tycker att det är OK att de röker (1 vet ej). Andelen som anger att föräldrarna förbjuder dem är oförändrad sedan 29, medan något större andel anger att föräldrarna pratar med dem. Andelen som tycker att det är OK är också oförändrad. Det är 36 av eleverna som anser att föräldrarna förbjuder dem att snusa, 33 pratar med dem och 8 tycker att det är OK (24 vet ej). Det anses mer accepterat att snusa bland killarna än bland tjejerna (12 respektive 3). Andelen som anser att föräldrarna förbjuder dem har ökat något sedan 29. Samtidigt har andelen som tycker att det är OK ökat från 6 och andelen föräldrar som pratar med dem att de inte ska minskat. Andelen som inte vet vad föräldrarna tycker är som tidigare år stor. 23

24 Föräldrarnas inställning har även betydelse för hur ofta eleverna röker. I gymnasiets årskurs 2 är det framför allt bland de elever som röker varje dag som föräldrarna är mer tillåtande. Alkohol I högstadiet är det 43 av eleverna som anser att föräldrarna förbjuder dem att dricka alkohol, 39 pratar med dem om att de inte ska och 3 tycker det är OK att dricka alkohol (15 vet ej). Andelen föräldrar som förbjuder alkohol är högre än 29 och andelen som tycker att det är OK har minskat från 4. Andel elever som anser att föräldrarna förbjuder dem att dricka alkohol ( av samtliga) Killar Tjejer Samtliga 4 2 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 I gymnasiets årskurs 2 anser 16 av eleverna att föräldrarna förbjuder dem att dricka alkohol, 48 att de pratar med dem om att man inte ska dricka och 22 att de tycker att det är OK att dricka alkohol (14 vet ej). Andelen föräldrar som tycker att det är OK att dricka alkohol har minskat sedan 29 från 24, medan andelen som anser att föräldrarna förbjuder dem är oförändrad. Det finns ett samband mellan elevernas uppfattning om föräldrarnas inställning till att dricka alkohol och hur ofta eleverna dricker. I högstadiet påverkar andelen föräldrar som förbjuder alkohol i hög grad hur ofta eleverna dricker. I gymnasiet däremot, där andelen föräldrar som förbjuder alkohol är relativt låg, är det även i hög grad de föräldrar som pratar med sina barn om att inte dricka alkohol som påverkar hur ofta skoleleverna dricker. Andelen förbjudande föräldrar är betydligt större bland de elever som inte alls dricker alkohol än bland de som gör det, både i högstadiet och gymnasiet. Det finns också ett starkt samband mellan föräldrarnas inställning till rökning eller alkohol och sannolikheten att eleverna ska ha testat narkotika. De som svarar att de har prövat narkotika någon gång uppfattar sina föräldrar som mer tillåtande till alkohol eller rökning. 24

25 Hur ofta eleverna dricker i förhållande till deras uppfattning om föräldrarnas inställning till att dricka alkohol högstadiet ( av de som dricker alkohol) Dricker inte alkohol Några gånger om året 1-2 gånger i månaden En eller flera gånger i veckan 4 2 Förbjuder Säger att jag inte ska Tycker att det är OK Vet inte Hur ofta eleverna dricker i förhållande till deras uppfattning om föräldrarnas inställning till att dricka alkohol gymnasiet årskurs 2 ( av de som dricker alkohol) 1 8 Dricker inte alkohol Några gånger om året 1-2 gånger i månaden En eller flera gånger i veckan Förbjuder Säger att jag inte ska Tycker att det är OK Vet inte 25

26 Narkotika I högstadiet är det drygt 3 av samtliga elever som någon gång har använt narkotika, 4 av killarna och 2 av tjejerna. Det är en minskning sedan 29. Minskningen har framför allt skett i årskurserna 7 och 9. I årskurs 7 är det drygt 1 och i årskurs 8 3 som någon gång använt narkotika. I årskurs 9 är det 5, 8 av killarna och knappt 3 av tjejerna som någon gång använt narkotika. Ungefär 7 av de som någon gång använt narkotika har provat på hasch/marijuana. Enligt CAN:s undersökning 21 för hela riket är det 9 av killarna och 7 av tjejerna i årskurs 9 som någon gång använt narkotika. Har du någon gång använt narkotika? ( av samtliga) Killar Tjejer Samtliga åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 I gymnasiets årskurs 2 är det drygt 1 som någon gång använt narkotika, 9 av tjejerna och 12 av killarna. Det är en ungefär lika stor andel som 29, men med en minskning bland tjejerna från 11 och motsvarande ökning bland killarna från 1. Hälften av de som använt narkotika har använt det två gånger eller fler det senaste året; drygt en femtedel (22) har testat en gång. Enligt CAN:s undersökning 21 för hela riket är det 14 av tjejerna och 21 av killarna i årskurs 2 i gymnasiet som någon gång använt narkotika. Det vanligast förekommande narkotikapreparatet är hasch/marijuana, som använts av nästan 9 av de som någon gång använt narkotika. Därefter kommer spice (21) och annan typ av narkotika (19). Bland övriga narkotikapreparat är amfetamin, ecstasy och kokain ungefär lika vanligt förekommande. Ett fåtal har använt heroin, LSD, GHB/GBL eller kat. Andelen är beräknad på det antal elever som angett att de någon gång använt narkotika. 26

27 Har använt narkotika någon gång. Utveckling ( av samtliga) 2 15 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk Vet någon som kan ge eller sälja narkotika I högstadiet är det 23 av samtliga elever som säkert vet eller tror att de vet någon som kan ge eller sälja narkotika till dem. Det är en minskning sedan 29 med två procentenheter. Det är 14 som någon gång blivit erbjudna att få eller få köpa narkotika, vilket också är en viss minskning. Vet du någon som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dig? ( av samtliga) 5 4 Killar Tjejer Samtliga åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 I gymnasiets årskurs 2 är det 41 som säkert vet eller tror att de vet någon som kan ge eller sälja narkotika till dem. Det är en minskning från föregående år, då det var 45. Det är 3 som någon gång har blivit erbjudna att köpa eller få narkotika, 34 av killarna och 26 av tjejerna. Andelen som blivit erbjuden narkotika har ökat något sedan 29, framför allt bland killarna. 27

28 Av vem får/köper du narkotika? I högstadiet är det vanligast att eleverna blivit bjudna på narkotika av någon de känner som är under 2 år eller har köpt av någon de känner. I gymnasiets årskurs 2 är det vanligast att eleverna blivit bjudna på narkotika av någon de känner som är under 2 år. Vanligt är också att de köpt narkotika av någon de känner eller blivit bjudna av någon de känner som är äldre än 2 år. Det är generellt vanligare bland tjejer än bland killar att bli bjudna, medan det däremot är vanligare bland killarna att köpa narkotika. Hur får du tag på narkotika? I högstadiet är det vanligast att man får tag på narkotika hos kompisar eller på fester. Nästan lika vanligt är det man får tag på narkotikan genom en langare eller på gator och i parker. Allra vanligast är emellertid på annat ställe, ej närmare preciserat. I gymnasiets årskurs 2 är det vanligaste att man får tag på narkotika hos kompisar, men även en hel del på fester eller på annat ställe. På frågorna om av vem får/köper du narkotika och hur får du tag på narkotika har eleverna har haft möjlighet att ange flera svarsalternativ. Det finns ett tydligt samband mellan regelbunden alkoholkonsumtion, rökning eller snusning och narkotikabruk. Av de som anger att de någon gång har använt narkotika dricker 77 regelbundet, varav 35 dricker en eller flera gånger i veckan (jämfört med 12 av de som druckit alkohol senaste året). Det är 44 som röker varje eller nästan varje dag (jämfört med 12 av samtliga) och 28 snusar nästan varje dag eller varje dag (jämfört med 1 av samtliga). Sambandet mellan skolk och narkotikabruk är också starkt. Det är 32 av de som använt narkotika någon gång som skolkar en gång i veckan eller oftare, motsvarande siffra för samtliga är 8. 28

29 Sammanfattning I högstadiet är det 3 av eleverna som uppger att de någon gång använt narkotika, en procentenhets minskning sedan undersökningen 29. Andelen varierar mellan de olika skolorna från 1 till 5. I årskurs 9 är motsvarande variation mellan och 12. Det är 8 av killarna i årskurs 9 som någon gång använt narkotika. Knappt en fjärdedel (23) av samtliga elever i högstadiet uppger att de vet eller tror sig veta hur de ska få tag på narkotika. Andelen har minskat sedan 29 och varierar mellan skolorna från 18 till 24. I gymnasiets årskurs 2 är det drygt 1 av samtliga elever som någon gång använt narkotika, 9 av tjejerna och 12 av killarna. Det är i stort sett lika stor andel som föregående år. Andelen tjejer som prövat narkotika har dock minskat, medan andelen killar i stället har ökat. Andelen som någon gång använt narkotika varierar mellan skolorna från 3 till 14. Av de som prövat narkotika under det senaste året är det hälften som har använt narkotika två gånger eller fler. Vanligaste drogen är som tidigare hasch/marijuana för både killar och tjejer. Det vanligaste sättet att få tag på narkotika för både killar och tjejer är att de blir bjudna av någon person de känner och/eller köper av någon de känner. Det är 41 av eleverna som vet eller tror att de vet någon som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dem, vilket är en minskning sedan föregående år. 29

30 Sniffning, anabola steroider och läkemedel Sniffning Det är 4 i högstadiet som uppger att de har sniffat en eller flera gånger under det senaste året. Det är en liten ökning jämfört med 29. Störst är andelen i årskurs 9. I gymnasiets årskurs 2 är andelen som har sniffat någon gång under det senaste året något lägre (drygt 3). Anabola steroider I högstadiet är det ungefär 2 som uppger att de under det senaste året använt anabola steroider utan läkarordination. Det är en liten minskning sedan föregående år. I gymnasiets årskurs 2 är andelen som använt anabola steroider under senaste året lägre än 28 (knappt 2). Läkemedel Det är knappt 4 i högstadiet har använt läkemedel i berusningssyfte en eller flera gånger, vilket är lika stor andel som i undersökningen 29. Det är framför allt i årskurs 9 (6) som läkemedel används i berusningssyfte. I gymnasiets årskurs 2 är det 5 som använt läkemedel i berusningssyfte, vilket är liten ökning från föregående år. Alkohol/droger och trafik I högstadiet är det 7 som någon gång kört moped eller annat motorfordon när de varit berusade. Det innebär att drygt en femtedel av de elever som uppger att de druckit alkohol under det senaste året kört ett motorfordon när de varit berusade. Det är lika stor andel som föregående år. Det är 17 som uppger att de någon gång åkt med någon som de vet eller som de misstänker var berusad av alkohol eller narkotika. Det är en liten minskning sedan 29. I gymnasiets årskurs 2 är det 19 som någon gång kört moped eller annat motorfordon när de var berusade, 23 av killarna och 14 av tjejerna. Det är liten ökning från 29. Ökningen har framför allt skett bland killarna, medan andelen tjejer som har kört berusade har minskat något. Av de ungdomar som kör moped eller annat motorfordon berusade är det 72 som dricker alkohol regelbundet. Det är 26 som någon gång åkt med någon som de vet eller som de misstänker var berusad av alkohol eller narkotika, ungefär lika stor andel killar som tjejer. Totalt sett har andelen minskat något sedan 29. Det är framför allt andelen tjejer som har minskat betydligt med sju procentenheter, medan andelen killar som åkt med någon som har varit berusad har ökat med fyra procentenheter. Av de ungdomar som har åkt med någon som har varit påverkad dricker 64 alkohol regelbundet. 3

31 Andel som någon gång kört moped eller annat motorfordon när de var berusade ( av samtliga) Killar Tjejer Samtliga 2 1 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 Andel som någon gång åkt med någon som de vet eller misstänker var påverkad av alkohol eller narkotika ( av samtliga) Killar Tjejer Samtliga 2 1 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 31

32 Spel Enkäten innehåller sedan 27 också ett antal frågor om spel. En fråga tar upp om man har spelat om pengar den senaste månaden och i så fall hur mycket. En annan fråga handlar om hur ofta man har spelat på olika typer av spel. I högstadiet är det 12 som har spelat för pengar de senaste 3 dagarna, 18 av killarna och 5 av tjejerna. Det är en liten minskning sedan 29. Det är 6 som har spelat för minst 1 kronor under samma tidsperiod, vilket motsvarar ungefär hälften av de som har spelat för pengar överhuvudtaget. Denna andel är oförändrad sedan 29. Andel som har spelat för pengar de senaste 3 dagarna ( av samtliga) 3 25 Killar Tjejer Samtliga åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 I gymnasiets årskurs 2 är det 16 som har spelat för pengar den senaste månaden, 24 av killarna och 7 av tjejerna. Andelen som spelat för pengar har minskat från 19 år 29. Det är framför allt killarna som har minskat sitt spelande. Det är 7 av samtliga som har spelat för minst 1 kronor den senaste månaden. Andelen är något större än 29. Bland killarna är lotto/tips vanligast och nästan lika vanligt är poker. Bland tjejerna är det vanligast med lotter, typ Triss eller Bingolotto. Generellt spelar killarna betydligt oftare än tjejerna oavsett vilken typ av spel det är. Oftast är det också så att om man spelar på en typ av spel, spelar man också på andra typer. Lotto/tips och lotter, såsom Triss eller Bingolotto är vanligast bland killarna på högstadiet, där 8 av samtliga spelar flera gånger per månad eller oftare. Nästan lika vanligt är poker. Bland tjejerna är lotter, såsom Triss eller Bingolotto vanligast, där 3 spelar flera gånger i månaden eller oftare. Allra vanligast bland både killar och tjejer är det dock att spela på övriga spel (ospecificerat), 15 respektive 6. Eftersom det inte framgår vad som avses med övriga spel, kan det inte uteslutas att eleverna här har tagit med spel som inte borde vara med. 32

33 Andel som har spelat för minst 1 kronor den senaste månaden ( av samtliga) Killar Tjejer Samtliga 1 5 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 Även i gymnasiets årskurs 2 är spel på övriga spel det allra vanligaste. Andelen som spelar flera gånger i månaden eller oftare har dock ökat något sedan 29 (totalt 8). Sammanfattning I högstadiet är det 12 av samtliga elever som har spelat för pengar de senaste 3 dagarna, 18 av killarna och 5 av tjejerna. Det är 6 som har spelat för 1 kronor eller mer under samma tidsperiod. De vanligaste spelen både hos tjejer och killar i högstadiet är lotto/tips eller lotter, såsom Triss och Bingolotto samt poker. I gymnasiets årskurs 2 är det 16 av eleverna som har spelat för pengar de senaste 3 dagarna, 24 av killarna och 7 av tjejerna. Andelen killar som spelat har minskat något sedan 29 medan andelen tjejer är oförändrad. Det är 7 som har spelat för 1 kronor eller mer de senaste 3 dagarna. De vanligaste spelen i gymnasiets årskurs 2 är poker och lotto/tips bland killarna och lotter (Triss och Bingolotto) bland tjejerna. Allra vanligast är emellertid övriga spel ospecificerat i både högstadiet och gymnasiets årskurs 2. 33

34 Trivsel och trygghet i skolan I högstadiet är det 88 av eleverna som trivs ganska eller mycket bra i skolan, vilket är en ökning sedan 29. Större andel tjejer än killar trivs ganska eller mycket bra i skolan (9 resp. 86). Detta är särskilt påtagligt i årskurs 9 där differensen är så stor som 11 enheter(9 resp.79). Det är 4 som uppger att de trivs ganska eller mycket dåligt. Trivseln har ökat mest i årskurs 8, där andelen som trivs ganska eller mycket bra har ökat med nästan fyra procentenheter. Enligt CAN:s undersökning 21 för hela riket är det 81 av tjejerna och 84 av killarna i årskurs 9 som trivs ganska eller mycket bra i skolan. I gymnasiets årskurs 2 är det 92 som trivs ganska eller mycket bra i skolan, ungefär lika stor andel killar som tjejer. Det är en liten ökning sedan 29. Det är 2 av samtliga elever som trivs ganska eller mycket dåligt. Enligt CAN:s undersökning 21 för hela riket är det 86 bland både tjejer och killar i årskurs 2 i gymnasiet som trivs ganska eller mycket bra i skolan. Andel som trivs ganska eller mycket bra i skolan ( av samtliga) Killar Tjejer Samtliga 2 åk 7 åk 8 åk 9 gy åk 2 I högstadiet är det 93 av eleverna som alltid eller oftast känner sig trygga i skolan, lika stor andel killar som tjejer. Det är 7 som ibland, sällan eller aldrig känner sig trygga. Det är något lägre andel än 29. I gymnasiets årskurs 2 är det 96 som alltid eller oftast känner sig trygga i skolan, något större andel killar än tjejer. Andelen är i stort sett densamma som föregående år. Det är något vanligare bland tjejerna att de ibland, sällan eller aldrig inte känner sig trygga. 34

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Alkohol Narkotika Doping Tobak Undersökning 11 i kommunens 7 9-skolor samt i gymnasiet årskurs 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (BBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan (SGG)

Läs mer

Alkohol Narkotika Dopning Tobak. Undersökning 2013 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2

Alkohol Narkotika Dopning Tobak. Undersökning 2013 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2 ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak Undersökning 13 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (SBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 16 år (född 1995) Resulterande svar

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 18 år (född 1993) Resulterande svar

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Drogvaneundersökning vt 2012

Drogvaneundersökning vt 2012 Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 2 på gymnasiet Resulterande svar 99 Gruppera efter fråga nej Är

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Sammanfattning Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 29 GYMNASIET ÅR 2 Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli Socialförvaltningen & Barn och utbildningsförvaltningen Innehåll Sida Bakgrund... 3 Sammanfattning...4-5

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

uppdrag Trollhättans kommun

uppdrag Trollhättans kommun Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Trollhättans kommun November 2010 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,

Läs mer

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014 Drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2014 Undersökningen gjordes i mars 2014 Samtliga skolor i årskurs 7-9 deltog Totalt 335 svar varav 43 % flickor och 57% pojkar Procent anges som andel av samtliga

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

2 I vilken kommun bor du? Är du pojke eller flicka?

2 I vilken kommun bor du? Är du pojke eller flicka? Sedan 2001 har Skånes kommuner genomfört drogvaneundersökningar vartannat år bland grundskole- och gymnasieelever. Undersökningen genomförs av Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län, Region Skåne

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun 2(23) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,

Läs mer

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9 Urval: alla Är du pojke eller flicka? A. Pojke 43 51,2 B. Flicka 41 48,8 Total 84 100 100% (84/84) Ålder? A. 13 år 0 0 B. 14 år 1 1,2 C. 15 år 45 55,6 D. 16 år 35

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat 2004-2010

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning i år 6, Tyresö kommun 2010 Svarsfrekvens: 2004:84% (tot antal svarande elever 485 st) 2005:85% (urvalsundersökning,

Läs mer

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Skola a Valid Gymnasiet 91 100,0 100,0 100,0 Är du kille eller tjej? a Kille 66 72,5 72,5 72,5 Tjej 25 27,5 27,5 100,0 Total 91 100,0

Läs mer

DROGENKÄT. En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun.

DROGENKÄT. En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkoholoch narkotikavanor i Tyresö gymnasium åk 2, höstterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Februari 2007 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9

Drogvaneundersökning År 9 Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001 2 (23) Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare...

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2011

Ungdomars drogvanor 2011 Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2.

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Maj 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(32) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Drogvaneundersökning vt 2012

Drogvaneundersökning vt 2012 Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 9 Resulterande svar 73 Gruppera efter fråga nej Är du kille eller

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Kronobergselevers drogvanor 2002

Kronobergselevers drogvanor 2002 Kronobergselevers drogvanor 2002 Resultat från en enkätundersökning bland elever i gymnasieskolans årskurs 2 i Kronobergs län vårterminen 2002 Livsstil Kronoberg INNEHÅLL SIDA Bakgrund 3 Undersökningens

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008 Drogvanor årskurs 9 i grundskolan i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002

Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002 Omsorgsutskottet Ungdomars alkohol- och drogvanor 2002 En enkätundersökning riktad till 1464 ungdomar i Linköpings kommun. Oktober 2002 Lars-Åke Gustafson Tidigare rapporter, som har getts ut av omsorgsutskottet

Läs mer

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 Tabeller Bilaga 12 Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Södra Älvsborg, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9 Elevers drogvanor läsår 2015/2016 Länsrapport Värmland Årskurs 9 Drogvaneundersökningen ska bidra med aktuellt kunskapsunderlag över attityder till droger och drogvanor för planering och beslut av främjande

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Uddevalla Kommun 2001 2(23) Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter...

Läs mer

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59 Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59 Den här undersökningen har totalt 59 respondenter och en svarsfrekvens på 0%. Undersökningen utfördes från 2014-05-05

Läs mer

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97 Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97 Den här undersökningen har totalt 97 respondenter och en svarsfrekvens på 0%. Undersökningen utfördes från 2014-05-05 till 2014-08-04.

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

tobak alkohol - narkotika

tobak alkohol - narkotika Preliminär redovisning av några av svaren på Drogvaneundersökningar i Gotlands kommun under perioden 1998 26 avseende elever i åk 9 Vissa av frågorna belyser även elever i gymnasiet åk 2 för åren 24 26

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever

tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever tonåring Min dricker väl inte? En presentation av drogvaneundersökningen 2006 bland gotländska skolelever - Jag röker bara på fester! Får du smaka på alkohol hemma? Snusar du varje dag? Snusar du ibland?

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Öckerömodellen Resultat från drogvaneundersökningar 21-214 i årskurs 7-9 Eva Malmqvist, Folkhälsosamordnare Rökning 21-214 Svar på frågan Har du rökt

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet Drogvanenkät vt-26 Kalmar kommun högstadiet Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län beslutat att genomföra en undersökning om grundskolelevers

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 7. Undersökningen genomfördes under vårterminen 7 och bygger på 578 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som var

Läs mer

Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun år 7, 9 samt år 2 på gymnasiet. (mars 2009)

Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun år 7, 9 samt år 2 på gymnasiet. (mars 2009) Rapport om ungdomars drogvanor i Salems kommun år 7, 9 samt år 2 på gymnasiet. (mars 9) Denna drogvaneundersökning är ett samarbete mellan Jörgen Lundqvist, Salems kommun och Jörgen Larsson, Prev & InFo

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING. Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004

ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING. Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004 ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004 1 Resultatsammanfattning I föreliggande rapport är eleven alkoholkonsument om man under året druckit minst 1 glas

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014 Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun Resultat 2014 Drogvaneundersökning i år 7, Tyresö kommun 2014 Svarsfrekvens: 2014: 84% (tot antal svarade 428 st) varav 195 flickor och 233 pojkar

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen

Läs mer

Uppföljning ANDT 2014

Uppföljning ANDT 2014 Uppföljning ANDT 2014 Är du flicka eller pojke? Total A. 67 100 0 0 67 50,8 B. 0 0 65 100 65 49,2 Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit öl, alkoläsk, mellanstark eller starkcider, vin

Läs mer

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 Narkotika har någon gång använt narkotika Röd kommunen har en högre andel ungdomar, som har använt narkotika, än både länet och riket Grön kommunen har en

Läs mer

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2 Östersunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkäten 12 Temarapport - Droger och spel 12 Årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-

Läs mer

Tabellbilaga ANDT undersökning

Tabellbilaga ANDT undersökning Tabellbilaga ANDT undersökning 2012 Tabellbilaga. Grundskolan 2012 Norsjöskolan år 9 41 elever 56,0 44,0 100,0 Nilaskolan år 9 40 elever 45,0 55,0 100,0 Summa 81 elever 51,0 49,0 100,0 Hur trivs du i skolan?

Läs mer

Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun

Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol och Drogvanor i Järfälla kommun Årskurs 8, november 13 Undersökning nr 11 Andel elever i årskurs 8 som är rökfria, snusfria, alkoholfria och narkotikafria 13 8 9 98

Läs mer

Tabeller Bilaga 6. Fyrbodal gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 6. Fyrbodal gymnasiet, år 2 Tabeller Bilaga 6 Fyrbodal gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Fyrbodal, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun i Fyrbodal,

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 25. Undersökningen genomfördes under vårterminen 25 och bygger på 429 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014 DROGVANEUNDERSÖKNING 214 Genomfördes på Perslundaskolan 22 september 214 133 av 148 elever deltog (externt bortfall 1,1%) Åk 7: 42 av 49 elever (externt bortfall 14,2%) Åk 8: 4 av 44 elever (externt bortfall

Läs mer

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013 Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 26-213 213 deltog 388 av 56 elever (bortfall 23%) 211 deltog 427 av 482 elever (bortfall 11%) 21 deltog 452 av 53 elever (bortfall 1%) 29 deltog 51 av 566

Läs mer

Personligt 2009 Piteå. En undersökning bland eleverna i skolår 7, 9 i grundskolan samt skolår 2 i gymnasieskolan

Personligt 2009 Piteå. En undersökning bland eleverna i skolår 7, 9 i grundskolan samt skolår 2 i gymnasieskolan Personligt 29 Piteå En undersökning bland eleverna i skolår 7, 9 i grundskolan samt skolår 2 i gymnasieskolan Innehållsförteckning sid Inledning 3 Allmänt 3 Hälsa 3 Hur mår de unga? 4 Om skolan 5 Lag och

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö Folkhälsoenkät Ung 2013 En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö Joakim Widén Statistiker Mars 2014 Resultatsammanfattning: Ungdomarna har svarat att de

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Härjedalens kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Härjedalens kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Härjedalens kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Ej för användning Ja Nej Vet ej. 4 Hur nöjd är du vanligtvis med... Markera en ruta på varje delfråga.

Ej för användning Ja Nej Vet ej. 4 Hur nöjd är du vanligtvis med... Markera en ruta på varje delfråga. Drogvanor i gymnasiet år 2, 2015 Syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om ungas erfarenheter av bland annat alkohol, tobak och narkotika. Genom att svara på frågorna hjälper du oss att få

Läs mer

4 Hur nöjd är du vanligtvis med... Markera en ruta på varje delfråga.

4 Hur nöjd är du vanligtvis med... Markera en ruta på varje delfråga. Drogvanor i gymnasiet år 2, 2015 Syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om ungas erfarenheter av bland annat alkohol, tobak och narkotika. Genom att svara på frågorna hjälper du oss att få

Läs mer

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING Personligt 28 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING PERSONLIGT 28 Innehåll INLEDNING ALLMÄNT HÄLSA HUR MÅR DE UNGA? OM SKOLAN LAG OCH RÄTT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER INFLYTANDE FORTSATT ARBETE MED PERSONLIGT

Läs mer

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Datum 2009-09-01 1 (6) Drogvaneundersökning i Tyresö skolor år 6, 2009 Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Sedan 2004 har Tyresö Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet.

Läs mer

Vårterminen 2012. Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inte annat anges.

Vårterminen 2012. Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inte annat anges. Vårterminen 2012 Sedan 1971 har det genomförts årliga undersökningar om alkohol-, narkotika- och tobaksvanorna bland skolungdomar i Sverige. I samband med 2012 års undersökning, som omfattar ett urval

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2008 Frågor om undersökningen kan ställas till Johan Sjöholm, Tjörns Kommun Tel. 0304-60 11 82

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2009 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Drogvaneundersökning 2009 har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen

Läs mer

Förord. Skellefteå 2007-11-22. Stig Berggren Stefan Permansson Petri Hasa Tony Boman Fritidskontoret Sara Öberg Skol- och kulturkontoret

Förord. Skellefteå 2007-11-22. Stig Berggren Stefan Permansson Petri Hasa Tony Boman Fritidskontoret Sara Öberg Skol- och kulturkontoret Förord Skellefteå kommun har en uttalad ambition att förebygga droganvändning bland elever i kommunen. Det är därför viktigt att successivt utvärdera och utveckla det drogförebyggande arbetet. Undersökningen

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(27) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö Folkhälsoenkät Ung 2013 En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö Joakim Widén Statistiker Mars 2014 Resultatsammanfattning Ungdomarna har svarat att de mår

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bergs kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bergs kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bergs kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Krokoms kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Krokoms kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Krokoms kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer