RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012"

Transkript

1 RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Nio kommuner i Kalmar län 12 Monica Keller Agnetha Hammerin Skriftserie 12:3 Fokus Kalmar län

2 RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 12 1 Författarna och Fokus Kalmar län FÖRFATTARE Monica Keller & Agnetha Hammerin Denna rapport kan laddas ner i pdf-format på webbplatsen för Regionförbundet i Kalmar län:www.rfkl.se/sv/verksamheter/befolkning-och-valfard/ Skriftserie 12:3 Fokus Kalmar län ISSN

3 Innehåll Sammanfattning av resultat... 6 Tobak... 6 Alkohol... 6 Narkotika och andra berusningsmedel... 7 Inställning till rökning, alkoholberusning och narkotikaanvändning... 7 Vattenpipa... 8 Bakgrund... 9 Undersökningens genomförande... 1 Frågeformuläret... 1 Genomförande... 1 Svarsfrekvens... 1 Resultatets tillförlitlighet Redovisning av resultat Del 1 Tobak Röker du? (Fråga 2) Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner röker du? Får du röka för dina föräldrar? (Fråga 3) Elevernas rökvanor samt deras svar om föräldrarnas inställning till rökning (Fråga 2 och 3) Hur får du tag på cigaretter? (Fråga 4) Snusar du? (Fråga 5) Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner snusar du?... Får du snusa för dina föräldrar? (Fråga 6) Elevernas snusvanor samt deras svar om föräldrarnas inställning till snusning (Fråga 5 och 6) Hur får du tag på snus? (Fråga 7) Jämförelse med Fokus undersökningar i grundskolan 6 12 samt i gymnasieskolan Röker du? Får du röka för dina föräldrar? Snusar du? Får du snusa för dina föräldrar? Diskussion Tobak Del 2 Alkohol Har du druckit alkohol under det senaste halvåret? (Fråga 8) Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner har du druckit alkohol under det senaste halvåret? Jämförelse av resultat från tidigare undersökningar mellan deltagande kommuner Har du druckit alkohol under det senaste halvåret? Hur ofta dricker du alkohol? (Fråga 9) Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner hur ofta dricker du alkohol?

4 Vilken sorts alkohol drack du vid senaste tillfället? (Fråga 1) Hur får du tag på alkohol? (Fråga 11) Får du dricka alkohol för dina föräldrar? (Fråga 13) Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner får du dricka alkohol för dina föräldrar? Elevernas alkoholbruk samt deras svar om de får dricka alkohol för sina föräldrar (Fråga 9 och 13)... 4 Får du alkohol av dina föräldrar? (Fråga 15) Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner får du alkohol av dina föräldrar? Brukar du dricka så mycket alkohol att du blir berusad? (Fråga 16) Jämförelse med Fokus undersökningar i grundskolan 6 12 samt i gymnasieskolan Har du druckit alkohol under det senaste halvåret? Får du dricka alkohol för dina föräldrar? Diskussion Alkohol Del 3 Narkotika och övriga berusningsmedel Har du någon gång använt narkotika? (Fråga 17) Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner har du någon gång använt narkotika?... 5 Har du använt narkotika under det senaste halvåret? (Fråga 18) Vet du någon person som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dig? (Fråga 19) 51 Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner vet du någon person som kan ge eller sälja narkotika till dig? Har du sniffat? (Fråga ) Har du använt läkemedel tillsammans med alkohol under det senaste halvåret? (Fråga 21) Har du använt dopningspreparat under det senaste halvåret? (Fråga 22) Jämförelse med Fokus undersökningar i grundskolan 6 12 samt i gymnasieskolan Diskussion Narkotika och övriga berusningsmedel Del 4 Elevernas inställning till rökning, alkoholberusning och narkotikaanvändning Vilken är din inställning till: (Fråga 24) Jämförelse med Fokus undersökningar i grundskolan 6 12 samt i gymnasieskolan Diskussion Narkotika och övriga berusningsmedel Del 5 Vattenpipa Har du någon gång rökt vattenpipa? (Fråga 25) Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner har du någon gång rökt vattenpipa? När du har rökt vattenpipa, vad har den innehållit? (Fråga 26) Får du röka vattenpipa för dina föräldrar? (Fråga 27)

5 Elevers användning av vattenpipa samt deras svar om föräldrarnas inställning till vattenpipsrökning. (Fråga 25 och 27) Bilaga 1: Information till föräldrar Bilaga 2: instruktioner Bilaga 3: Frågeformulär Redovisning av resultat

6 Sammanfattning av resultat Undersökningen 12, bland eleverna i grundskolan årskurs 8, har genomförts i nio av Kalmar läns tolv kommuner. Det är en totalundersökning och utgörs av en enkät, som besvarades av 168 elever. Svarsfrekvensen är hög, 87 procent. Enkäten besvarades av 557 pojkar och 511 flickor. Frågorna som ställdes gällde användningen av tobak, alkohol, narkotika, andra berusningsmedel och vattenpipa samt inställningen till rökning, alkoholberusning och användning av narkotika. I år är det femte gången som Fokus undersöker elevers eventuella användning av droger, i grundskolan årskurs 8. De tidigare undersökningarna genomfördes 4, 6, 8 och 1. Motsvarande undersökningar har även genomförts av Fokus i gymnasieskolan år 2, 5, 7, 9 och 11. Tobak Majoriteten av eleverna, 78 procent, varken röker eller snusar. Andelen som röker är 19 procent och andelen som snusar är 7 procent. Det är vanligast att de som röker eller snusar gör det vid enstaka tillfällen. Det är ovanligt att elever både röker och snusar dagligen. Jämförelse mellan pojkars och flickors användning av tobak visar på skillnad i bruket av tobak. Förenklat kan man säga att pojkar snusar och flickor röker. Av pojkarna röker 16 procent vid enstaka tillfällen eller varje dag och av flickorna är andelen som gör det, 23 procent. När det gäller deras användning av snus är det 13 procent av pojkarna som snusar vid enstaka tillfällen eller varje dag medan motsvarande andel av flickorna är 2 procent. Majoriteten av eleverna känner till sina föräldrars inställning till rökning och användning av snus hos sina tonåringar. De vet att föräldrarna inte tillåter sina barn att röka eller att snusa. Det är dock något vanligare bland pojkarna att inte känna till sina föräldrars inställning än bland flickorna. Vid jämförelse med resultat från Fokus undersökningar i gymnasieskolan 5 11, framgår att både andelen elever som röker och andelen elever som snusar är markant högre när eleverna går i gymnasieskolan. Dock visar jämförelsen att såväl föräldrar till elever i grundskolan som föräldrar till studerande i gymnasieskolan har blivit alltmer uttalat restriktiva till både rökning och snusning. Alkohol Över hälften av eleverna svarar att de inte har druckit alkohol under det senaste halvåret, vilket motsvarar 61 procent av pojkarna och 53 procent av flickorna. Jämförelse med tidigare undersökningar visar att andelen pojkar som inte har druckit alkohol under det senaste halvåret har ökat med 16 procentenheter sedan undersökningen 6. Även andelen flickor som inte har druckit har ökat, dock inte i lika hög grad, 7 procentenheter. För 34 procent av samtliga elever sker alkoholkonsumtionen en gång i månaden eller mer sällan. En mer regelbunden alkoholkonsumtion, två tre gånger i månaden eller oftare, svarar 6 procent av eleverna att de har. Jämförelse med tidigare undersökningar visar att såväl andelen pojkar som andelen flickor som angett ett frekvent bruk av alkohol, två tre gånger i månaden eller oftare, har sjunkit sedan 6. 6

7 Av svaren framgår att sprit, starköl och starkcider är de alkoholdrycker som är vanligast förekommande bland pojkarna medan det bland flickorna är starkcider, sprit och alkoläsk som är de vanligaste sorterna. Det är vanligt att eleverna får tag på alkohol från kompisar, från någon annan vuxen, tar eller får från föräldrarna. Majoriteten av eleverna vet vilken inställning deras föräldrar har till alkoholbruk hos sina ungdomar. Det vet att föräldrarna inte tillåter dem att dricka alkohol. Jämförelse med tidigare undersökningar visar att ungdomarna i högre grad nu än tidigare vet att de inte får dricka alkohol för sina föräldrar. Sedan undersökningen 6 har andelen som vet sina föräldrars inställning ökat med 13 procentenheter, från 55 procent till 68 procent. Av samtliga elever svarar 72 procent att de inte får alkohol av sina föräldrar, vilket är en ökning med 19 procentenheter sedan undersökningen 6. Under samma period, 6 12, har andelen elever som svarar att de endast får smaka alkohol av sina föräldrar, minskat med 17 procentenheter. Andelen elever som svarar att de får egen alkohol av sina föräldrar har dock förändrats marginellt sedan 6. Det är inte ovanligt att eleverna dricker så mycket alkohol att de blir berusade. Av samtliga elever svarar 23 procent att de aldrig blir berusade när de dricker alkohol, 19 procent svarar att de blir det ibland och 5 procent svarar att de blir det ofta eller alltid blir berusade. Det är något vanligare att flickor dricker sig berusade än att pojkar gör det. Vår undersökning, liksom andra undersökningar, 1 visar att alkoholkonsumtionen bland eleverna i grundskolan sjunker. Vid jämförelse med undersökningar i gymnasieskolan, 5 11, är det dock tydligt att ungdomarnas alkoholvanor drastiskt förändras och alkoholkonsumtionen ökar i åldersintervallet år. Narkotika och andra berusningsmedel Det är mycket ovanligt att eleverna har använt narkotika. Majoriteten, 98 procent, har aldrig gjort det. Jämförelse med tidigare undersökningar visar att andelen pojkar som någon gång har använt narkotika har minskat med 3 procentenheter sedan 1, medan andelen flickor som svarar att de någon gång har använt narkotika har varit konstant, 2 procent, sedan undersökningen 6. Majoriteten av eleverna vet heller inte någon person som kan förse dem med narkotika. na känner i något högre grad till någon person som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dem än vad pojkarna gör. Det är även ovanligt att eleverna sniffar, använder läkemedel tillsammans med alkohol eller använder dopingpreparat. Jämförelse med resultat från undersökningarna i gymnasieskolan, 5 11, visar att andelen studerande som någon gång har använt narkotika är markant högre i gymnasieskolan. Likaså är andelen som vet någon person som kan förse dem med narkotika markant högre i gymnasieskolan än i grundskolan. Inställning till rökning, alkoholberusning och narkotikaanvändning Elevernas svar visar en restriktiv inställning till rökning, en liberal inställning till alkohol och ett avståndstagande till användning av narkotika. Jämförelse med tidi- 1 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) årliga undersökning i grundskolan årskurs 9 och gymnasieskolan år 2, 11. 7

8 gare undersökningar visar att såväl pojkar som flickor genomgående blivit mer restriktiva till rökning, dock med undantag för 1 års undersökning. Beträffande alkoholberusning kan även där skönjas en mer restriktiv uppfattning i årets undersökning då eleverna i högre grad än tidigare tar avstånd från alkoholberusning. Jämförelse med tidigare undersökningar visar att knappt tre fjärdedelar av eleverna anser att det är oacceptabelt att använda narkotika. Vattenpipa Majoriteten av eleverna, 82 procent, har inte rökt vattenpipa. Andelen som har rökt vattenpipa är således 18 procent, 9 procent har inte rökt under det senaste halvåret, 5 procent har rökt en gång under det senaste halvåret medan 4 procent har rökt flera gånger. Andelen pojkar som har rökt vattenpipa är något större, 19 procent, än andelen flickor som har gjort det, 16 procent. Bland de som har svarat att de har rökt vattenpipa är de vanligaste svaren att vattenpipan har innehållit tobak med eller utan nikotin. nas vanligaste svar är dock att de inte vet vad vattenpipan har innehållit. Majoriteten av eleverna, 67 procent, vet att de inte får röka vattenpipa för sina föräldrar. Det är 5 procent som svarar att de får röka vattenpipa och 29 procent som inte känner inte till sina föräldrars inställning till att röka vattenpipa. 8

9 Bakgrund Sedan 4 genomför Fokus undersökningar om ungas användning av droger. Det är totalundersökningar vilket innebär att de omfattar samtliga elever i grundskolan årskurs 8 2 (4, 6, 8 och 1) och gymnasieskolans år 2 (5, 7, 9 och 11). Från och med 1 genomförs undersökningarna i nio av länets kommuner 3. Undersökningen görs för att få kunskap om hur och i vilken omfattning unga i den egna kommunen och i länet använder tobak, alkohol, narkotika eller övriga berusningsmedel samt deras inställning till rökning, alkoholberusning och användning av narkotika. Från och med årets undersökning ställs även frågor om eventuellt bruk av vattenpipa. Kunskapen som undersökningen ger är både lokal och regional och ska bli till direkt nytta i kommunernas vardagliga förebyggande arbete mot droger. Föreliggande skrift är en sammanställning av länsresultat och kommunresultat från den femte undersökningen avseende grundskolan årskurs 8. Det är nu möjligt att följa, om och hur ungdomars användning av droger förändras över tid. Undersökningen 12, bland elever i grundskolan, har genomförts av en arbetsgrupp, där Agnetha Hammerin, utvecklingsledare, Fokus Kalmar län, har varit ansvarig och handledare. Ambjörn Thunberg, fältsekreterare, Mönsterås kommun, har haft en samordnande funktion och Monica Keller, ungdomsbehandlare, Hultsfreds kommun har sammanställt och analyserat svaren. I arbetsgruppen har följande personer från länets kommuner ingått: Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Anette Axelsson, fältsekreterare Jörgen Anehall, behandlingspedagog Monica Keller, ungdomsbehandlare Charlotte Lindgren, skolkurator Ambjörn Thunberg, fältsekreterare Ana de Oliviero, socialsekreterare Roger Karlsson, fältsekreterare Lars-Erik Karlsson, fältsekreterare Mariana Engman, skolkurator Anders Degerman, folkhälsosamordnare 2 Skolverket har återtagit benämningen årskurs istället för år. I tidigare Fokus-rapporter har vi använt benämningen år 8 men, från och med 12 års undersökning används återigen benämningen årskurs 8. 3 I undersökningarna 4, 5 och 6 deltog alla länets tolv kommuner. I undersökningen 8 deltog elva kommuner och i undersökningen 9 deltog åtta kommuner. Från och med undersökningen 1 deltar samtliga nio kommuner ovan i undersökningarna. 9

10 Undersökningens genomförande Frågeformuläret I undersökningen ställs frågor om hur ungdomarna använder droger, vilka droger de använder och i vilken omfattning. Det ställs även frågor om i vilken utsträckning eleverna känner till hur föräldrarna ser på användning av droger hos sina tonåringar, liksom vilken inställning eleverna själva har till droger. Vid formulering av frågor har det eftersträvats att de ska vara konkreta och lätta att förstå. Undersökningen ska också kunna genomföras utan att ta för mycket tid i anspråk, vare sig det gäller att besvara frågor eller att bearbeta svar. Avsikten är att fältsekreterare eller drogförebyggare i respektive kommun, själva genomför, sammanställer och samordnar den egna kommunens resultat. Därför är metodisk enkelhet en förutsättning för genomförandet. Frågorna som ställs till eleverna i årskurs 8 respektive gymnasieskolan år 2 är, med två undantag, desamma i de två undersökningarna. I formuläret för gymnasiet ställs ytterligare två frågor. De frågorna avser om de studerande är under eller över 18 år samt var de är mantalsskrivna. Från och med årets undersökning har det tillkommit frågor om eventuellt bruk av vattenpipa. Genomförande Årets undersökning genomfördes under vecka 1, våren 12. Eleverna informerades skriftligen i frågeformuläret, och även muntligen vid genomförandet, om att deltagandet i undersökningen var frivilligt och anonymt, hur enkäten skulle fyllas i, hur svaren skulle bearbetas samt hur resultatet skulle sammanställas i tabeller och diagram. Även elevernas föräldrar gavs, en tid före undersökningens genomförande, skriftlig information 4 och de gavs därmed möjlighet att välja om deras tonåring skulle delta i undersökningen eller inte. Undersökningen genomfördes under lektionstid och det tog ungefär 25 minuter att informera om undersökningen, besvara frågorna och samla in de ifyllda formulären. Formulären lades i ett kuvert som tillslöts i elevernas närvaro i klassrummet. Materialet har därefter bearbetats och analyserats av Fokus 5. Inga personuppgifter har förekommit. Svarsfrekvens Undersökningen är en totalundersökning i årskurs 8 i nio av länets kommuner och omfattar elever. Enkäten besvarades av 1 68 elever vilket motsvarar 87 procents svarsfrekvens. Bortfallet uppgår till 13 procent. Det är vanligt att 1 15 procent av eleverna är frånvarande en vanlig skoldag, vilket i stort motsvarar bortfallet. Det interna bortfallet 6 varierar och består i huvudsak av uteblivna eller felaktigt ifyllda svar. Svarsfrekvensen är således hög även jämfört med andra undersökningar. En så hög svarsfrekvens uppnås sällan vid exempelvis en postenkät. Våra erfarenheter visar att svarsfrekvensen påverkas positivt av att eleverna har haft möjlighet att fylla i formuläret under lektionstid. Detta behöver dock inte innebära att ele- 4 Se information till föräldrarna, bilaga 1. 5 Se instruktioner till undersökningsledare, bilaga 2. 6 Bortfall av svar för en enskild fråga. 1

11 verna inte har vågat avstå från deltagande, då det har varit möjligt för dem att lämna in frågeformuläret utan att ha besvarat frågorna. Resultatets tillförlitlighet Är de svar som eleverna lämnar trovärdiga? Svarar de uppriktigt på enkätfrågorna? Om detta kan man säga att det finns elever som överdriver, liksom det finns elever som underrapporterar. Dock, brukar de effekter, som beror på olika attityder hos de som svarar, ta ut varandra om populationen utgör ett representativt urval eller, som här, är en totalundersökning. Däremot finns det skäl att uppmärksamma läsaren på att i de fall där resultat utgörs av enstaka procent får eventuella felsvar ett större genomslag. Det finns inget som tyder på att bortfallet skulle ha varit systematiskt på ett sådant sätt att det påverkar resultatet. Det vi känner till tyder på att resultat från såväl denna undersökning som de tidigare undersökningarna är tillförlitliga. Är det möjligt att generalisera de slutsatser som dras i undersökningen till andra åldersgrupper bland unga än undersökningens population? Man bör tänka på att växande ungdomars attityder varierar och förändras utifrån mognad. Det innebär att beteendemönster och inställningar hos yngre ungdomar och unga vuxna kan visa relativt stora skillnader. Det finns även lokala skillnader mellan olika kommuner att ta hänsyn till. Redovisning av resultat Denna skrift är en sammanställning av länsresultat. För några av frågorna görs även en kommunvis redovisning av resultat. Varje kommun har fått sitt resultat, som de själva förfogar över. Undersökningen genomförs på ett sådant sätt att det inte är möjligt att jämföra resultat mellan specifika grundskolor, utan resultat redovisas endast på kommunnivå. När vi talar om dem som har besvarat frågorna använder vi benämningarna elever, pojkar och flickor samt unga, ungdomar och tonåringar för att betona att de som har svarat är mellan 14 och 16 år. Resultat av undersökningen redovisas i tabeller och diagram. Tabellerna och diagrammen presenterar pojkarnas respektive flickornas svar i antal och andel. I ett antal frågor jämförs resultat från årets undersökning med resultat från de tidigare undersökningarna i grundskolan respektive gymnasiet. Angiven procent har genomgående avrundats till heltal, vilket är anledningen till att summan av andelarna inte alltid blir 1 procent. Antalet elever som har besvarat de enskilda frågorna varierar på grund av internt bortfall. Resultat redovisas i samma ordningsföljd som frågorna har i frågeformuläret. Del 1 avser frågor om tobak, del 2 frågor om alkohol, del 3 frågor om narkotika och övriga berusningsmedel, del 4 frågor om elevernas inställning till rökning, alkoholberusning och narkotikaanvändning och del 5 avser frågor om vattenpipa. Del 6 har rubriken; handlingspåkallande resultat och handlingsstrategier. Informationen till föräldrar och instruktioner till undersökningsledaren redovisas i bilaga 1 respektive bilaga 2. I bilaga 3 redovisas frågeformuläret. Antal svar samt svarsfrekvens för varje enskilt svarsalternativ redovisas i bilaga 4. Presentationen har ambitionen att vara så användarvänlig som möjligt. Skriftens tänkta läsare är elever, föräldrar, lärare, socialtjänst, politiker och allmänhet. Därför presenteras resultaten på ett enkelt och lättöverskådligt sätt i text, tabeller och diagram. 11

12 Skriften finns tillgänglig på Fokus webbsida där den kan laddas ner eller beställas 7. Det finns även i pappersformat på skolbibliotek, inom elevvårdsteam och hos ledningen på samtliga grundskolor årskurs 7 9 i de deltagande kommunerna. Dessutom finns den tillgänglig inom socialtjänst, fritidsförvaltning och polis. Den sänds även till kommunens huvudbibliotek, till politiker inom barn- och utbildningsnämnd, gymnasienämnd och socialnämnd i de deltagande kommunerna samt till politikerna i Regionförbundet i Kalmar län

13 Del 1 Tobak Röker du? (Fråga 2) 8 Tabellen och diagrammet nedan visar hur pojkar och flickor har besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det. Svaren redovisas i antal och andel. I diagrammet jämförs elevernas svar med hur eleverna från de tidigare undersökningarna besvarade frågan. Resultatet visar att majoriteten, procent, av eleverna inte röker och att det är vanligast att de som röker gör det vid enstaka tillfällen, 15 procent. Andelen av eleverna som röker varje dag är 5 procent. Bland pojkarna har 84 procent svarat att de inte röker och bland flickorna är andelen 77 procent. Bland pojkarna röker 12 procent vid enstaka tillfällen och 4 procent röker varje dag. Andelen flickor som svarat att de röker vid enstaka tillfällen är 18 procent och andelen flickor som röker varje dag är 5 procent. Det är något vanligare att flickor röker än att pojkar gör det. Jämförelse med tidigare undersökningar9 visar endast en marginell skillnad avseende hur pojkarna har besvarat frågan. nas svar visar däremot vid jämförelse med undersökningen, 1, att andelen flickor som inte röker har sjunkit med 3 procentenheter och att andelen flickor som röker vid enstaka tillfällen har ökat med motsvarande procentenheter. Andelen flickor som röker varje dag visar endast en marginell skillnad vid jämförelse med tidigare undersökningar. Tabell 1. Antal pojkar och flickor bland eleverna i årskurs 8, som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner, 12. Kön Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Samtliga Pojke Flicka Samtliga Fråga 1 redovisas inte här, utan i bilaga 4. 9 Jämförelse görs med Fokus Kalmar läns undersökningar i grundskolan årskurs 8; 6, 8 och 1 samt i gymnasieskolan år 2; 5, 7, 9 och Internt bortfall 3. 13

14 Röker du? Andelen pojkar jämfört med andelen flickor bland eleverna i årskurs 8 som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner, Andel Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag 1 12 Diagram 1. 14

15 Jämförelse av resultat mellan de deltagande kommunerna 12 Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner röker du? Tabellen och diagrammet nedan redovisar kommunresultat i antal och andel elever som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det. Som redovisas på föregående sida är det procent av eleverna i de deltagande kommunerna som inte röker, 15 procent som röker vid enstaka tillfällen och 5 procent som röker varje dag. Jämförelse av respektive kommuns resultat visar att Nybro, Oskarshamn och Vimmerby har en högre andel elever som inte röker i förhållande till resultatet för samtliga deltagande kommuner. Tabell 2. Jämförelse mellan kommunerna av hur eleverna i årskurs 8 besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner, 12. Svaren redovisas i antal. Kommun Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Samtliga Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Samtliga Röker du? Andel elever bland eleverna i årskurs 8 som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det, jämförelse mellan nio av Kalmar läns kommuner, Andel Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Deltagande kommuner Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Diagram Internt bortfall 3. 15

16 Får du röka för dina föräldrar? (Fråga 3) Tabellen och diagrammet nedan visar hur pojkar och flickor har besvarat frågan om de får röka för sina föräldrar. Svaren redovisas i antal och andel. I diagrammet jämförs elevernas svar med hur eleverna från de tidigare undersökningarna besvarade frågan. Majoriteten, 83 procent, av eleverna vet att de inte får röka för sina föräldrar. Det är få elever som anger att de får röka för sina föräldrar, 2 procent. Andelen elever som inte känner till sina föräldrars inställning till rökning är 15 procent. Bland pojkarna är det 81 procent och bland flickorna är det 85 procent som inte får röka för sina föräldrar. Andelen som får röka är 3 procent bland pojkarna och 2 procent bland flickorna. Det är något vanligare att pojkar inte känner till sina föräldrars inställning till rökning än att flickor inte gör det, 17 procent respektive 13 procent. Det är vanligare att pojkar inte känner till sina föräldrars inställning till rökning än att flickorna inte känner till det. Jämförelse mellan undersökningarna visar att såväl pojkar som flickor 1 och 12 i högre grad än vid tidigare års undersökningar vet att de inte får röka för sina föräldrar. Såväl andelen pojkar som andelen flickor som inte vet om sina föräldrars inställning har minskat med 4 procentenheter sedan undersökningen 6. Tabell 3. Antal pojkar och flickor bland eleverna i årskurs 8, som besvarat frågan om de får röka för sina föräldrar, i nio av Kalmar läns kommuner, 12. Kön Nej, får inte röka Ja, får röka Vet inte Samtliga Pojke Flicka Samtliga Får du röka för dina föräldrar? Andelen pojkar jämfört med andelen flickor, bland eleverna i årskurs 8, som besvarat frågan om de får röka för sina föräldrar, i nio av Kalmar läns kommuner, Andel Nej, får inte röka Ja, får röka Vet inte Diagram 3. Elevernas rökvanor samt deras svar om föräldrarnas inställning till rökning (Fråga 2 och 3) Tabellen nedan visar antal elever som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det samt deras svar om föräldrarnas inställning till rökning. I diagrammet redovisas elevernas svar i andel. 12 Internt bortfall 5. 16

17 Diagrammet åskådliggör att 83 procent av de elever som inte får röka för sina föräldrar inte heller gör det, 14 procent svarar att de röker vid enstaka tillfällen och 3 procent svarar att de röker varje dag. Av de elever som svarar att de får röka för sina föräldrar är det 17 procent som inte röker, 38 procent som röker vid enstaka tillfällen och 46 procent som röker varje dag. Av de elever som inte känner till sina föräldrars inställning är det 76 procent som inte röker, 17 procent som röker vid enstaka tillfällen och 7 procent som röker varje dag Kommentar: Det är viktigt att beakta att elevernas svar om att de får röka för sina föräldrar inte säger något om vilket som kom först, tillåtelsen eller rökningen. Tabell 4. Elevers svar i antal bland eleverna i årskurs 8, som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det samt deras svar om föräldrarnas inställning till rökning, i nio av Kalmar läns kommuner, 12. Svarande Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Samtliga Nej, får inte röka Ja, får röka Vet inte Samtliga Elevernas svar på frågorna om de röker och om de får röka för sina föräldrar, i nio av Kalmar läns kommuner, Andel Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Nej, får inte röka Ja, får röka Vet inte Diagram 4. Hur får du tag på cigaretter? (Fråga 4) Tabellen och diagrammet nedan visar antal svar från pojkar och flickor som besvarat frågan om hur de får tag på cigaretter. Totalt besvarades frågan av elever. De hade möjlighet att välja flera svarsalternativ varför det totala antalet svar som angavs är Svarsalternativet Jag röker inte angavs av 859 elever. Anta- 13 Internt bortfall Internt bortfall. 17

18 let elever som besvarade frågan med något eller några av de övriga svarsalternativen är 189. Antal svar som redovisas i diagrammet är 228. Det vanligaste sättet för eleverna att få tag på cigaretter är att de får eller köper dem av någon vuxen som inte är deras förälder. Bland eleverna har 18 elever angett att de själva köper cigaretter i butik 15. I frågans öppna svarsalternativ Annat sätt anger de flesta eleverna att de får cigaretter av kompisar. Tabell 5. s och flickors svar i antal bland eleverna i årskurs 8, som besvarat frågan om hur de får tag på cigaretter, i nio av Kalmar läns kommuner, 12. Fler svar fick anges. Kön Röker inte Köper själv från butik Tar från föräldrar Får från föräldrar Får/köper av annan vuxen över 18 år Annat sätt Summa antal svar Pojke Flicka Summa Hur får du tag på cigaretter? Elevernas svar i antal bland eleverna i årskurs 8 som besvarat frågan om hur de får tag på cigaretter, i nio av Kalmar läns kommuner, 12. Fler svar fick anges. 66 Antal svar Pojke Flicka Köper själv från butik Tar från föräldrar Får från föräldrar Får/köper av annan vuxen över 18 år Annat sätt Diagram 5. Snusar du? (Fråga 5) Tabellen och diagrammet nedan visar hur pojkar och flickor har besvarat frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det. Svaren redovisas i antal och andel. I diagrammet jämförs elevernas svar med hur eleverna från de tidigare undersökningarna besvarade frågan. Majoriteten, 93 procent, av eleverna använder inte snus, 4 procent gör det vid enstaka tillfällen och 3 procent snusar varje dag. Bland pojkarna är det 88 procent som inte snusar och bland flickorna är andelen som inte snusar 98 procent. Av pojkarna svarar 8 procent att de snusar vid enstaka tillfällen och 5 procent att de snusar varje dag. Andelen flickor som snusar vid enstaka tillfällen liksom andelen flickor som snusar varje dag är 1 procent. Det är således markant vanligare att pojkar snusar än att flickor gör det. 15 Enligt tobakslagen är det inte tillåtet att sälja tobaksvaror till person under 18 år. 18

19 Jämförelse med tidigare undersökningar visar att såväl andelen pojkar som andelen flickor som använder snus har minskat sedan undersökningen år 6, med 8 procentenheter respektive 3 procentenheter. Tabell 6. Antal pojkar och flickor bland eleverna i årskurs 8, som besvarat frågan om de snusar hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner, 12. Kön Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Samtliga Pojke Flicka Summa Snusar du? Andelen pojkar jämfört med andelen flickor bland eleverna i årskurs 8 som besvarat frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner, Andel Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Diagram Internt bortfall 2. 19

20 Jämförelse av resultat mellan de deltagande kommunerna 12 Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner snusar du? Tabellen och diagrammet nedan redovisar kommunresultat i antal och andel elever som besvarat frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det. Som redovisas på föregående sida är det 93 procent av eleverna i de deltagande kommunerna som inte snusar, 4 procent som snusar vid enstaka tillfällen och 3 procent som snusar varje dag. Jämförelse av respektive kommuns resultat visar att Oskarshamn och Vimmerby har en högre andel elever som inte snusar i förhållande till resultatet för samtliga deltagande kommuner. Tabell 7. Jämförelse mellan kommunerna av hur eleverna i årskurs 8 besvarat frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner, 12. Kommun Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Samtliga Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Samtliga Snusar du? Andelen elever bland eleverna i årskurs 8 som besvarat frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner, Andel Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Deltagande kommuner Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Diagram Internt bortfall 2.

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Kalmar län 21 Ambjörn Thunberg Agnetha Hammerin Skriftserie 21:2 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av användningen

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 27 FÄLTARNA I OSKARSHAMN Redovisning gymnasieenkäten 27... 3 Inledning/Bakgrund... 3 Samfattning... 4 Resultat... 5 2 Redovisning gymnasieenkäten

Läs mer

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8. Drogenkät vt-4 Kalmar kommun år 8. Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län, genomfört en undersökning om grundskolelevers drogvanor. Avsikten med

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Alkohol Narkotika Doping Tobak Undersökning 11 i kommunens 7 9-skolor samt i gymnasiet årskurs 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (BBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan (SGG)

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013 Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 213 årskurs 2 i gymnasiet Författare: Jörgen Larsson Sammanfattning av rapporten ÅRSKURS 2 i gymnasiet Andel rökare 27-213: Stark minskning

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Drogvaneundersökningen 2001 Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs. Arbetsgruppen för bearbetning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Västra Götalandsregionen i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 Läsanvisning... 3 METOD... 3 Bortfall och metodproblem... 4 RESULTAT... 5 TOBAK...

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Drogvanor gymnasiet åk 2. Lysekil Strömstad Tanum

Drogvanor gymnasiet åk 2. Lysekil Strömstad Tanum Drogvanor gymnasiet åk 2 Lysekil Strömstad Tanum 2009 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, juni 2009 Frågor om rapporten kan ställas till: Tanum: Dan Andersson, tel. 0525-180 00 Lysekil: Anna Nyman

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Alkohol Narkotika Dopning Tobak. Undersökning 2013 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2

Alkohol Narkotika Dopning Tobak. Undersökning 2013 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2 ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak Undersökning 13 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (SBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011 Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Undersökning i Gullspång, Mariestad och Töreboda Anita Boij Rapport 12:1 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Rapport 12:1 ISBN 978-91-979424-6-1

Läs mer

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Folkhälsoenkät Ung 213 En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Joakim Widén Statistiker Februari 214 Sammanfattning Folkhälsoenkät

Läs mer

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Vänersborgs kommun

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Vänersborgs kommun Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Vänersborgs kommun November 2004 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning 2001. Fotomontage: Martin Ekström

LUND. Rapport 2001:1. Drogvaneundersökning 2001. Fotomontage: Martin Ekström Rapport 2001:1 Drogvaneundersökning 2001 Fotomontage: Martin Ekström Drogvanor hos unga Resultatet av en enkätundersökning i årskurs 9 samt gymnasiets andra årskurs i Lund 2001. Samordningsgruppen för

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Folkhälsoenkät Ung 213 En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Joakim Widén Statistiker Februari 214 Sammanfattning Folkhälsoenkät

Läs mer

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad LUNK 2014 Lunds ungdomsenkät Resultat och slutsatser Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad Inger Aldrin Barn- och skolförvaltning Lund Öster Tor Ohlsson Anna Sigurgeirsdóttir Kultur-

Läs mer

Personligt 2010 Piteå

Personligt 2010 Piteå Personligt 2010 Piteå En undersökning bland eleverna i skolår 7, 9 i grundskolan samt skolår 2 i gymnasieskolan December 2010 Carina Ingesson Ing-Marie Hellström Anna Lena Pogulis Innehållsförteckning

Läs mer

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, vilket gör det till

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009 arn och ungas hälsa En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun 2009 Piteå kommun Tel: 0911-69 60 00 Besöksadress: Svartuddsvägen 1 www.pitea.se En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Resultat. Enkätundersökning 2014. Karlskronaungdomars vanor kring tobak, alkohol, droger och spel

Resultat. Enkätundersökning 2014. Karlskronaungdomars vanor kring tobak, alkohol, droger och spel Resultat Enkätundersökning 2014 Karlskronaungdomars vanor kring tobak, alkohol, droger och spel Innehåll Bakgrund... 6 Inledning... 6 Målsättning... 6 METOD... 6 Validitet... 7 Reliabilitet... 7 Tillförlitlighet...

Läs mer

Drogvanor i årskurs 9 och gymnasiet, år 2 Härryda 2010

Drogvanor i årskurs 9 och gymnasiet, år 2 Härryda 2010 CAN Uppdragsundersökning 22 Drogvanor i årskurs 9 och gymnasiet, år 2 Härryda 2010 Isabella Gripe, Thomas Hvitfeldt, Malena Östberg CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Ungdomars hälsa och drogvanor 28 Undersökning bland niondeklassare i sju kommuner i Skaraborg Anita Boij Rapport 29:2 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor år 28 Rapport

Läs mer

Ungdomars drogvanor i år 9, 2009

Ungdomars drogvanor i år 9, 2009 FoU-rapport Ungdomars drogvanor i år 9, 2009 - en enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) drogvanor i Jönköpings läns kommuner Thorbjörn Ahlgren FoU-rapport 2010:1 IFO Individ- och familjeomsorg

Läs mer

Alkoholvanor hos gymnasieelever och föräldrars attityder till konsumtion

Alkoholvanor hos gymnasieelever och föräldrars attityder till konsumtion Rapport 2006:4 Alkoholvanor hos gymnasieelever och föräldrars attityder till konsumtion Bild; Logo till tänkt kampanj En undersökning hösten 2006 med syfte att ta reda på gymnasieföräldrarnas attityder

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 2015 Almedalen 2 juli 2015 Anna Englund anna.englund@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

Drogvaneundersökningen. läsåret 05/06

Drogvaneundersökningen. läsåret 05/06 Rapport nr 26:4 Drogvaneundersökningen läsåret 5/6 14 mars 26 planeringochstatistik@norrkoping.se Christina Söderberg, tel 11 15 11 61 Charlotte Jansson, tel. 11-15 19 62 Planeringskontoret Håkan Karlsson,

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

Drogvanor i Gävleborg

Drogvanor i Gävleborg Drogvanor i Gävleborg Årskurs 9 2014 Anna Englund Uppdragsundersökning nr 42 CAN en kunskapsbank i drogfrågor CAN:s främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och andra droger.

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun

Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun Rapport om Ungdomars Tobaks- Alkohol- och Drogvanor i Järfälla kommun Årskurs, november 1 Undersökning nr 1 Andel elever i årskurs som är rökfria, snusfria, alkoholfria och narkotikafria 1 1 97 99 9 9

Läs mer

Förord. Vi som har arbetat med undersökningen vill tacka elever, skolpersonal samt övriga som gjort denna rapport möjlig. Skellefteå 2010-11-18 FRIS

Förord. Vi som har arbetat med undersökningen vill tacka elever, skolpersonal samt övriga som gjort denna rapport möjlig. Skellefteå 2010-11-18 FRIS Förord Skellefteå kommun har en uttalad ambition att förebygga droganvändning bland skolelever i kommunen. Det är därför viktigt att successivt utvärdera och utveckla det drogförebyggande arbetet. Undersökningen

Läs mer

En drogfri miljö. för barn och unga

En drogfri miljö. för barn och unga En drogfri miljö för barn och unga Denna skrift beskriver vad som gäller kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och överdrivet spelande för grund- och grundsärskolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Tobaksfria barn och ungdomar

Tobaksfria barn och ungdomar Tobaksfria barn och ungdomar Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

CAN Rapport 126. Tobakstillgänglighet bland ungdomar. en pilotundersökning i sex kommuner. Pauli Perälä

CAN Rapport 126. Tobakstillgänglighet bland ungdomar. en pilotundersökning i sex kommuner. Pauli Perälä CAN Rapport 126 Tobakstillgänglighet bland ungdomar en pilotundersökning i sex kommuner Pauli Perälä CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika

Läs mer

Alkohol- och Drogpolicy

Alkohol- och Drogpolicy Alkohol- och Drogpolicy för föreningar i Norsjö kommun Handbok för föreningsledare. Information för vårdnadshavare och medlemmar. Antaget av föreningen:. Styrelsens ordförande:. Datum: Syfte Syftet med

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

1.2 Undersökningen hösten 2008 / våren 2009...3. 3.1.1 Vad man har druckit då man blivit berusad?...10. 3.2 Konsekvenser av alkoholkonsumtion...

1.2 Undersökningen hösten 2008 / våren 2009...3. 3.1.1 Vad man har druckit då man blivit berusad?...10. 3.2 Konsekvenser av alkoholkonsumtion... 1(28) Innehållsförteckning Sammanfattning...2 1. Inledning...3 1.1 Forskning/framgångsfaktorer...3 1.2 Undersökningen hösten 28 / våren 29...3 2. Tobaksvanor...4 2.1 Rökning...5 2.2 Snusning...6 3. Alkoholvanor...7

Läs mer

för skola/fritidsgård i Norsjö kommun

för skola/fritidsgård i Norsjö kommun Drogpolicy för skola/fritidsgård i Norsjö kommun Handbok för personal Information för föräldrar och elever Antaget av kommunstyrelsen 2012-02-27 Mål Alla som arbetar inom skola och fritidsgård i Norsjö

Läs mer

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden /19/12 Forskningsmetod Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden Josefine Börjesson, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Longitudinell studie - individerna mäts mer

Läs mer

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena TOBAKSFRI SKOLTID Örebro oktober 2014 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena Skolan kan göra skillnad Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barnsoch

Läs mer

Gävleborg 2011. Uppdragsundersökning nr 29 Clara Henriksson

Gävleborg 2011. Uppdragsundersökning nr 29 Clara Henriksson Gävleborg 2011 Uppdragsundersökning nr 29 Clara Henriksson Innehåll Inledning... 2 Undersökningens upplägg och genomförande... 2 Metodproblem... 2 Urvals- och bortfallsfel... 3 Mät- och bearbetningsfel...

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014

Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014 Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014 Ung livsstil i Täby Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Linda Lengheden. E-post: linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/ 81 36 33

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

ANDT UNDERSÖKNING (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak)

ANDT UNDERSÖKNING (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) ANDT UNDERSÖKNING (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) 2014 Undersökning av ANDT vanor och social situation bland elever i grundskolans år 9 i Norsjö och Malå kommun Förord Den ANDT undersökning som genomförts

Läs mer

KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 2012

KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 2012 KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 212 Rapport Drogsamrådet 2 Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 212... 1 Förord 5 Kartläggningen 6 Metoder 6 212 års insamlande av uppgifter för

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Checklista för konventionen om barnets rättigheter

Checklista för konventionen om barnets rättigheter Print Form Checklista för konventionen om barnets rättigheter Varje beslut som rör barn och ungdomar ska föregås av en bedömning om barns rättigheter tillvaratagits i enlighet med FN:s konvention om barnets

Läs mer

Policy & handlingsplan mot tobak, alkohol & narkotika

Policy & handlingsplan mot tobak, alkohol & narkotika Policy & handlingsplan mot tobak, alkohol & narkotika Gymnasieskola November 2003 (Reviderad juni 2006) Inledning Skolan har ett ansvar att motverka tobaksbruk, alkohol- och narkotikamissbruk bland elever

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(30) Dnr: LS/348/13 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. drogvaneundersökning bland elever. lerums skolor förbild till bok. erfarenhetsbyte på mässa

LÄRANDE I LERUM. drogvaneundersökning bland elever. lerums skolor förbild till bok. erfarenhetsbyte på mässa LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING KULTU RSKOLA BIBLIOTEK KULTUR OCH FRITID bland elever inspirerar i norge november 2013 LEDARE LÄRANDE I LERUM NOVEMBER 2013 uppföljning

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Mål Skolans mål är att vi skall arbeta för att bli en drogfri skola. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången skolgång har grundläggande

Läs mer

MÖNSTERÅS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum 1 Socialnämnden 2014-03-05

MÖNSTERÅS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum 1 Socialnämnden 2014-03-05 1 Plats och tid Kommunhuset kl 13.30 16.30 ande Emma Magnusson (C) Agnetha Landberg (C) Daniel Backenius (C) Inga Jonsson (C) Håkan Sjöborg (C) Britt-Marie Domeij (M) 18-33 Rune Carlsson (KD) Renée Solstad

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 214 Almedalen 2 juli 214 Håkan Leifman hakan.leifmain@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Nationellt tobaksarbete

Nationellt tobaksarbete Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen

Läs mer

Södra Älvsborg 2011. Uppdragsundersökning nr 31 Clara Henriksson

Södra Älvsborg 2011. Uppdragsundersökning nr 31 Clara Henriksson gymnasiet år 2 Södra Älvsborg 2011 Uppdragsundersökning nr 31 Clara Henriksson Innehåll Inledning... 2 Undersökningens upplägg och genomförande... 2 Metodproblem... 2 Urvals- och bortfallsfel... 3 Mät-

Läs mer

Skolelevers tobaksvanor

Skolelevers tobaksvanor FORSKNINGSSTATION MÖSSEBERG Skolelevers tobaksvanor Baslinjemätning inför utvärdering av två tobaksförebyggande projekt Anita Boij 4:C Skolelevers tobaksvanor Arbetsapport från Forskningsstation Mösseberg

Läs mer