RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Skriftserie 2012:3 Fokus Kalmar län. Nio kommuner i Kalmar län 2012"

Transkript

1 RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Nio kommuner i Kalmar län 12 Monica Keller Agnetha Hammerin Skriftserie 12:3 Fokus Kalmar län

2 RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 12 1 Författarna och Fokus Kalmar län FÖRFATTARE Monica Keller & Agnetha Hammerin Denna rapport kan laddas ner i pdf-format på webbplatsen för Regionförbundet i Kalmar län:www.rfkl.se/sv/verksamheter/befolkning-och-valfard/ Skriftserie 12:3 Fokus Kalmar län ISSN

3 Innehåll Sammanfattning av resultat... 6 Tobak... 6 Alkohol... 6 Narkotika och andra berusningsmedel... 7 Inställning till rökning, alkoholberusning och narkotikaanvändning... 7 Vattenpipa... 8 Bakgrund... 9 Undersökningens genomförande... 1 Frågeformuläret... 1 Genomförande... 1 Svarsfrekvens... 1 Resultatets tillförlitlighet Redovisning av resultat Del 1 Tobak Röker du? (Fråga 2) Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner röker du? Får du röka för dina föräldrar? (Fråga 3) Elevernas rökvanor samt deras svar om föräldrarnas inställning till rökning (Fråga 2 och 3) Hur får du tag på cigaretter? (Fråga 4) Snusar du? (Fråga 5) Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner snusar du?... Får du snusa för dina föräldrar? (Fråga 6) Elevernas snusvanor samt deras svar om föräldrarnas inställning till snusning (Fråga 5 och 6) Hur får du tag på snus? (Fråga 7) Jämförelse med Fokus undersökningar i grundskolan 6 12 samt i gymnasieskolan Röker du? Får du röka för dina föräldrar? Snusar du? Får du snusa för dina föräldrar? Diskussion Tobak Del 2 Alkohol Har du druckit alkohol under det senaste halvåret? (Fråga 8) Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner har du druckit alkohol under det senaste halvåret? Jämförelse av resultat från tidigare undersökningar mellan deltagande kommuner Har du druckit alkohol under det senaste halvåret? Hur ofta dricker du alkohol? (Fråga 9) Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner hur ofta dricker du alkohol?

4 Vilken sorts alkohol drack du vid senaste tillfället? (Fråga 1) Hur får du tag på alkohol? (Fråga 11) Får du dricka alkohol för dina föräldrar? (Fråga 13) Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner får du dricka alkohol för dina föräldrar? Elevernas alkoholbruk samt deras svar om de får dricka alkohol för sina föräldrar (Fråga 9 och 13)... 4 Får du alkohol av dina föräldrar? (Fråga 15) Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner får du alkohol av dina föräldrar? Brukar du dricka så mycket alkohol att du blir berusad? (Fråga 16) Jämförelse med Fokus undersökningar i grundskolan 6 12 samt i gymnasieskolan Har du druckit alkohol under det senaste halvåret? Får du dricka alkohol för dina föräldrar? Diskussion Alkohol Del 3 Narkotika och övriga berusningsmedel Har du någon gång använt narkotika? (Fråga 17) Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner har du någon gång använt narkotika?... 5 Har du använt narkotika under det senaste halvåret? (Fråga 18) Vet du någon person som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dig? (Fråga 19) 51 Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner vet du någon person som kan ge eller sälja narkotika till dig? Har du sniffat? (Fråga ) Har du använt läkemedel tillsammans med alkohol under det senaste halvåret? (Fråga 21) Har du använt dopningspreparat under det senaste halvåret? (Fråga 22) Jämförelse med Fokus undersökningar i grundskolan 6 12 samt i gymnasieskolan Diskussion Narkotika och övriga berusningsmedel Del 4 Elevernas inställning till rökning, alkoholberusning och narkotikaanvändning Vilken är din inställning till: (Fråga 24) Jämförelse med Fokus undersökningar i grundskolan 6 12 samt i gymnasieskolan Diskussion Narkotika och övriga berusningsmedel Del 5 Vattenpipa Har du någon gång rökt vattenpipa? (Fråga 25) Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner har du någon gång rökt vattenpipa? När du har rökt vattenpipa, vad har den innehållit? (Fråga 26) Får du röka vattenpipa för dina föräldrar? (Fråga 27)

5 Elevers användning av vattenpipa samt deras svar om föräldrarnas inställning till vattenpipsrökning. (Fråga 25 och 27) Bilaga 1: Information till föräldrar Bilaga 2: instruktioner Bilaga 3: Frågeformulär Redovisning av resultat

6 Sammanfattning av resultat Undersökningen 12, bland eleverna i grundskolan årskurs 8, har genomförts i nio av Kalmar läns tolv kommuner. Det är en totalundersökning och utgörs av en enkät, som besvarades av 168 elever. Svarsfrekvensen är hög, 87 procent. Enkäten besvarades av 557 pojkar och 511 flickor. Frågorna som ställdes gällde användningen av tobak, alkohol, narkotika, andra berusningsmedel och vattenpipa samt inställningen till rökning, alkoholberusning och användning av narkotika. I år är det femte gången som Fokus undersöker elevers eventuella användning av droger, i grundskolan årskurs 8. De tidigare undersökningarna genomfördes 4, 6, 8 och 1. Motsvarande undersökningar har även genomförts av Fokus i gymnasieskolan år 2, 5, 7, 9 och 11. Tobak Majoriteten av eleverna, 78 procent, varken röker eller snusar. Andelen som röker är 19 procent och andelen som snusar är 7 procent. Det är vanligast att de som röker eller snusar gör det vid enstaka tillfällen. Det är ovanligt att elever både röker och snusar dagligen. Jämförelse mellan pojkars och flickors användning av tobak visar på skillnad i bruket av tobak. Förenklat kan man säga att pojkar snusar och flickor röker. Av pojkarna röker 16 procent vid enstaka tillfällen eller varje dag och av flickorna är andelen som gör det, 23 procent. När det gäller deras användning av snus är det 13 procent av pojkarna som snusar vid enstaka tillfällen eller varje dag medan motsvarande andel av flickorna är 2 procent. Majoriteten av eleverna känner till sina föräldrars inställning till rökning och användning av snus hos sina tonåringar. De vet att föräldrarna inte tillåter sina barn att röka eller att snusa. Det är dock något vanligare bland pojkarna att inte känna till sina föräldrars inställning än bland flickorna. Vid jämförelse med resultat från Fokus undersökningar i gymnasieskolan 5 11, framgår att både andelen elever som röker och andelen elever som snusar är markant högre när eleverna går i gymnasieskolan. Dock visar jämförelsen att såväl föräldrar till elever i grundskolan som föräldrar till studerande i gymnasieskolan har blivit alltmer uttalat restriktiva till både rökning och snusning. Alkohol Över hälften av eleverna svarar att de inte har druckit alkohol under det senaste halvåret, vilket motsvarar 61 procent av pojkarna och 53 procent av flickorna. Jämförelse med tidigare undersökningar visar att andelen pojkar som inte har druckit alkohol under det senaste halvåret har ökat med 16 procentenheter sedan undersökningen 6. Även andelen flickor som inte har druckit har ökat, dock inte i lika hög grad, 7 procentenheter. För 34 procent av samtliga elever sker alkoholkonsumtionen en gång i månaden eller mer sällan. En mer regelbunden alkoholkonsumtion, två tre gånger i månaden eller oftare, svarar 6 procent av eleverna att de har. Jämförelse med tidigare undersökningar visar att såväl andelen pojkar som andelen flickor som angett ett frekvent bruk av alkohol, två tre gånger i månaden eller oftare, har sjunkit sedan 6. 6

7 Av svaren framgår att sprit, starköl och starkcider är de alkoholdrycker som är vanligast förekommande bland pojkarna medan det bland flickorna är starkcider, sprit och alkoläsk som är de vanligaste sorterna. Det är vanligt att eleverna får tag på alkohol från kompisar, från någon annan vuxen, tar eller får från föräldrarna. Majoriteten av eleverna vet vilken inställning deras föräldrar har till alkoholbruk hos sina ungdomar. Det vet att föräldrarna inte tillåter dem att dricka alkohol. Jämförelse med tidigare undersökningar visar att ungdomarna i högre grad nu än tidigare vet att de inte får dricka alkohol för sina föräldrar. Sedan undersökningen 6 har andelen som vet sina föräldrars inställning ökat med 13 procentenheter, från 55 procent till 68 procent. Av samtliga elever svarar 72 procent att de inte får alkohol av sina föräldrar, vilket är en ökning med 19 procentenheter sedan undersökningen 6. Under samma period, 6 12, har andelen elever som svarar att de endast får smaka alkohol av sina föräldrar, minskat med 17 procentenheter. Andelen elever som svarar att de får egen alkohol av sina föräldrar har dock förändrats marginellt sedan 6. Det är inte ovanligt att eleverna dricker så mycket alkohol att de blir berusade. Av samtliga elever svarar 23 procent att de aldrig blir berusade när de dricker alkohol, 19 procent svarar att de blir det ibland och 5 procent svarar att de blir det ofta eller alltid blir berusade. Det är något vanligare att flickor dricker sig berusade än att pojkar gör det. Vår undersökning, liksom andra undersökningar, 1 visar att alkoholkonsumtionen bland eleverna i grundskolan sjunker. Vid jämförelse med undersökningar i gymnasieskolan, 5 11, är det dock tydligt att ungdomarnas alkoholvanor drastiskt förändras och alkoholkonsumtionen ökar i åldersintervallet år. Narkotika och andra berusningsmedel Det är mycket ovanligt att eleverna har använt narkotika. Majoriteten, 98 procent, har aldrig gjort det. Jämförelse med tidigare undersökningar visar att andelen pojkar som någon gång har använt narkotika har minskat med 3 procentenheter sedan 1, medan andelen flickor som svarar att de någon gång har använt narkotika har varit konstant, 2 procent, sedan undersökningen 6. Majoriteten av eleverna vet heller inte någon person som kan förse dem med narkotika. na känner i något högre grad till någon person som skulle kunna ge eller sälja narkotika till dem än vad pojkarna gör. Det är även ovanligt att eleverna sniffar, använder läkemedel tillsammans med alkohol eller använder dopingpreparat. Jämförelse med resultat från undersökningarna i gymnasieskolan, 5 11, visar att andelen studerande som någon gång har använt narkotika är markant högre i gymnasieskolan. Likaså är andelen som vet någon person som kan förse dem med narkotika markant högre i gymnasieskolan än i grundskolan. Inställning till rökning, alkoholberusning och narkotikaanvändning Elevernas svar visar en restriktiv inställning till rökning, en liberal inställning till alkohol och ett avståndstagande till användning av narkotika. Jämförelse med tidi- 1 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) årliga undersökning i grundskolan årskurs 9 och gymnasieskolan år 2, 11. 7

8 gare undersökningar visar att såväl pojkar som flickor genomgående blivit mer restriktiva till rökning, dock med undantag för 1 års undersökning. Beträffande alkoholberusning kan även där skönjas en mer restriktiv uppfattning i årets undersökning då eleverna i högre grad än tidigare tar avstånd från alkoholberusning. Jämförelse med tidigare undersökningar visar att knappt tre fjärdedelar av eleverna anser att det är oacceptabelt att använda narkotika. Vattenpipa Majoriteten av eleverna, 82 procent, har inte rökt vattenpipa. Andelen som har rökt vattenpipa är således 18 procent, 9 procent har inte rökt under det senaste halvåret, 5 procent har rökt en gång under det senaste halvåret medan 4 procent har rökt flera gånger. Andelen pojkar som har rökt vattenpipa är något större, 19 procent, än andelen flickor som har gjort det, 16 procent. Bland de som har svarat att de har rökt vattenpipa är de vanligaste svaren att vattenpipan har innehållit tobak med eller utan nikotin. nas vanligaste svar är dock att de inte vet vad vattenpipan har innehållit. Majoriteten av eleverna, 67 procent, vet att de inte får röka vattenpipa för sina föräldrar. Det är 5 procent som svarar att de får röka vattenpipa och 29 procent som inte känner inte till sina föräldrars inställning till att röka vattenpipa. 8

9 Bakgrund Sedan 4 genomför Fokus undersökningar om ungas användning av droger. Det är totalundersökningar vilket innebär att de omfattar samtliga elever i grundskolan årskurs 8 2 (4, 6, 8 och 1) och gymnasieskolans år 2 (5, 7, 9 och 11). Från och med 1 genomförs undersökningarna i nio av länets kommuner 3. Undersökningen görs för att få kunskap om hur och i vilken omfattning unga i den egna kommunen och i länet använder tobak, alkohol, narkotika eller övriga berusningsmedel samt deras inställning till rökning, alkoholberusning och användning av narkotika. Från och med årets undersökning ställs även frågor om eventuellt bruk av vattenpipa. Kunskapen som undersökningen ger är både lokal och regional och ska bli till direkt nytta i kommunernas vardagliga förebyggande arbete mot droger. Föreliggande skrift är en sammanställning av länsresultat och kommunresultat från den femte undersökningen avseende grundskolan årskurs 8. Det är nu möjligt att följa, om och hur ungdomars användning av droger förändras över tid. Undersökningen 12, bland elever i grundskolan, har genomförts av en arbetsgrupp, där Agnetha Hammerin, utvecklingsledare, Fokus Kalmar län, har varit ansvarig och handledare. Ambjörn Thunberg, fältsekreterare, Mönsterås kommun, har haft en samordnande funktion och Monica Keller, ungdomsbehandlare, Hultsfreds kommun har sammanställt och analyserat svaren. I arbetsgruppen har följande personer från länets kommuner ingått: Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Anette Axelsson, fältsekreterare Jörgen Anehall, behandlingspedagog Monica Keller, ungdomsbehandlare Charlotte Lindgren, skolkurator Ambjörn Thunberg, fältsekreterare Ana de Oliviero, socialsekreterare Roger Karlsson, fältsekreterare Lars-Erik Karlsson, fältsekreterare Mariana Engman, skolkurator Anders Degerman, folkhälsosamordnare 2 Skolverket har återtagit benämningen årskurs istället för år. I tidigare Fokus-rapporter har vi använt benämningen år 8 men, från och med 12 års undersökning används återigen benämningen årskurs 8. 3 I undersökningarna 4, 5 och 6 deltog alla länets tolv kommuner. I undersökningen 8 deltog elva kommuner och i undersökningen 9 deltog åtta kommuner. Från och med undersökningen 1 deltar samtliga nio kommuner ovan i undersökningarna. 9

10 Undersökningens genomförande Frågeformuläret I undersökningen ställs frågor om hur ungdomarna använder droger, vilka droger de använder och i vilken omfattning. Det ställs även frågor om i vilken utsträckning eleverna känner till hur föräldrarna ser på användning av droger hos sina tonåringar, liksom vilken inställning eleverna själva har till droger. Vid formulering av frågor har det eftersträvats att de ska vara konkreta och lätta att förstå. Undersökningen ska också kunna genomföras utan att ta för mycket tid i anspråk, vare sig det gäller att besvara frågor eller att bearbeta svar. Avsikten är att fältsekreterare eller drogförebyggare i respektive kommun, själva genomför, sammanställer och samordnar den egna kommunens resultat. Därför är metodisk enkelhet en förutsättning för genomförandet. Frågorna som ställs till eleverna i årskurs 8 respektive gymnasieskolan år 2 är, med två undantag, desamma i de två undersökningarna. I formuläret för gymnasiet ställs ytterligare två frågor. De frågorna avser om de studerande är under eller över 18 år samt var de är mantalsskrivna. Från och med årets undersökning har det tillkommit frågor om eventuellt bruk av vattenpipa. Genomförande Årets undersökning genomfördes under vecka 1, våren 12. Eleverna informerades skriftligen i frågeformuläret, och även muntligen vid genomförandet, om att deltagandet i undersökningen var frivilligt och anonymt, hur enkäten skulle fyllas i, hur svaren skulle bearbetas samt hur resultatet skulle sammanställas i tabeller och diagram. Även elevernas föräldrar gavs, en tid före undersökningens genomförande, skriftlig information 4 och de gavs därmed möjlighet att välja om deras tonåring skulle delta i undersökningen eller inte. Undersökningen genomfördes under lektionstid och det tog ungefär 25 minuter att informera om undersökningen, besvara frågorna och samla in de ifyllda formulären. Formulären lades i ett kuvert som tillslöts i elevernas närvaro i klassrummet. Materialet har därefter bearbetats och analyserats av Fokus 5. Inga personuppgifter har förekommit. Svarsfrekvens Undersökningen är en totalundersökning i årskurs 8 i nio av länets kommuner och omfattar elever. Enkäten besvarades av 1 68 elever vilket motsvarar 87 procents svarsfrekvens. Bortfallet uppgår till 13 procent. Det är vanligt att 1 15 procent av eleverna är frånvarande en vanlig skoldag, vilket i stort motsvarar bortfallet. Det interna bortfallet 6 varierar och består i huvudsak av uteblivna eller felaktigt ifyllda svar. Svarsfrekvensen är således hög även jämfört med andra undersökningar. En så hög svarsfrekvens uppnås sällan vid exempelvis en postenkät. Våra erfarenheter visar att svarsfrekvensen påverkas positivt av att eleverna har haft möjlighet att fylla i formuläret under lektionstid. Detta behöver dock inte innebära att ele- 4 Se information till föräldrarna, bilaga 1. 5 Se instruktioner till undersökningsledare, bilaga 2. 6 Bortfall av svar för en enskild fråga. 1

11 verna inte har vågat avstå från deltagande, då det har varit möjligt för dem att lämna in frågeformuläret utan att ha besvarat frågorna. Resultatets tillförlitlighet Är de svar som eleverna lämnar trovärdiga? Svarar de uppriktigt på enkätfrågorna? Om detta kan man säga att det finns elever som överdriver, liksom det finns elever som underrapporterar. Dock, brukar de effekter, som beror på olika attityder hos de som svarar, ta ut varandra om populationen utgör ett representativt urval eller, som här, är en totalundersökning. Däremot finns det skäl att uppmärksamma läsaren på att i de fall där resultat utgörs av enstaka procent får eventuella felsvar ett större genomslag. Det finns inget som tyder på att bortfallet skulle ha varit systematiskt på ett sådant sätt att det påverkar resultatet. Det vi känner till tyder på att resultat från såväl denna undersökning som de tidigare undersökningarna är tillförlitliga. Är det möjligt att generalisera de slutsatser som dras i undersökningen till andra åldersgrupper bland unga än undersökningens population? Man bör tänka på att växande ungdomars attityder varierar och förändras utifrån mognad. Det innebär att beteendemönster och inställningar hos yngre ungdomar och unga vuxna kan visa relativt stora skillnader. Det finns även lokala skillnader mellan olika kommuner att ta hänsyn till. Redovisning av resultat Denna skrift är en sammanställning av länsresultat. För några av frågorna görs även en kommunvis redovisning av resultat. Varje kommun har fått sitt resultat, som de själva förfogar över. Undersökningen genomförs på ett sådant sätt att det inte är möjligt att jämföra resultat mellan specifika grundskolor, utan resultat redovisas endast på kommunnivå. När vi talar om dem som har besvarat frågorna använder vi benämningarna elever, pojkar och flickor samt unga, ungdomar och tonåringar för att betona att de som har svarat är mellan 14 och 16 år. Resultat av undersökningen redovisas i tabeller och diagram. Tabellerna och diagrammen presenterar pojkarnas respektive flickornas svar i antal och andel. I ett antal frågor jämförs resultat från årets undersökning med resultat från de tidigare undersökningarna i grundskolan respektive gymnasiet. Angiven procent har genomgående avrundats till heltal, vilket är anledningen till att summan av andelarna inte alltid blir 1 procent. Antalet elever som har besvarat de enskilda frågorna varierar på grund av internt bortfall. Resultat redovisas i samma ordningsföljd som frågorna har i frågeformuläret. Del 1 avser frågor om tobak, del 2 frågor om alkohol, del 3 frågor om narkotika och övriga berusningsmedel, del 4 frågor om elevernas inställning till rökning, alkoholberusning och narkotikaanvändning och del 5 avser frågor om vattenpipa. Del 6 har rubriken; handlingspåkallande resultat och handlingsstrategier. Informationen till föräldrar och instruktioner till undersökningsledaren redovisas i bilaga 1 respektive bilaga 2. I bilaga 3 redovisas frågeformuläret. Antal svar samt svarsfrekvens för varje enskilt svarsalternativ redovisas i bilaga 4. Presentationen har ambitionen att vara så användarvänlig som möjligt. Skriftens tänkta läsare är elever, föräldrar, lärare, socialtjänst, politiker och allmänhet. Därför presenteras resultaten på ett enkelt och lättöverskådligt sätt i text, tabeller och diagram. 11

12 Skriften finns tillgänglig på Fokus webbsida där den kan laddas ner eller beställas 7. Det finns även i pappersformat på skolbibliotek, inom elevvårdsteam och hos ledningen på samtliga grundskolor årskurs 7 9 i de deltagande kommunerna. Dessutom finns den tillgänglig inom socialtjänst, fritidsförvaltning och polis. Den sänds även till kommunens huvudbibliotek, till politiker inom barn- och utbildningsnämnd, gymnasienämnd och socialnämnd i de deltagande kommunerna samt till politikerna i Regionförbundet i Kalmar län

13 Del 1 Tobak Röker du? (Fråga 2) 8 Tabellen och diagrammet nedan visar hur pojkar och flickor har besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det. Svaren redovisas i antal och andel. I diagrammet jämförs elevernas svar med hur eleverna från de tidigare undersökningarna besvarade frågan. Resultatet visar att majoriteten, procent, av eleverna inte röker och att det är vanligast att de som röker gör det vid enstaka tillfällen, 15 procent. Andelen av eleverna som röker varje dag är 5 procent. Bland pojkarna har 84 procent svarat att de inte röker och bland flickorna är andelen 77 procent. Bland pojkarna röker 12 procent vid enstaka tillfällen och 4 procent röker varje dag. Andelen flickor som svarat att de röker vid enstaka tillfällen är 18 procent och andelen flickor som röker varje dag är 5 procent. Det är något vanligare att flickor röker än att pojkar gör det. Jämförelse med tidigare undersökningar9 visar endast en marginell skillnad avseende hur pojkarna har besvarat frågan. nas svar visar däremot vid jämförelse med undersökningen, 1, att andelen flickor som inte röker har sjunkit med 3 procentenheter och att andelen flickor som röker vid enstaka tillfällen har ökat med motsvarande procentenheter. Andelen flickor som röker varje dag visar endast en marginell skillnad vid jämförelse med tidigare undersökningar. Tabell 1. Antal pojkar och flickor bland eleverna i årskurs 8, som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner, 12. Kön Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Samtliga Pojke Flicka Samtliga Fråga 1 redovisas inte här, utan i bilaga 4. 9 Jämförelse görs med Fokus Kalmar läns undersökningar i grundskolan årskurs 8; 6, 8 och 1 samt i gymnasieskolan år 2; 5, 7, 9 och Internt bortfall 3. 13

14 Röker du? Andelen pojkar jämfört med andelen flickor bland eleverna i årskurs 8 som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner, Andel Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag 1 12 Diagram 1. 14

15 Jämförelse av resultat mellan de deltagande kommunerna 12 Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner röker du? Tabellen och diagrammet nedan redovisar kommunresultat i antal och andel elever som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det. Som redovisas på föregående sida är det procent av eleverna i de deltagande kommunerna som inte röker, 15 procent som röker vid enstaka tillfällen och 5 procent som röker varje dag. Jämförelse av respektive kommuns resultat visar att Nybro, Oskarshamn och Vimmerby har en högre andel elever som inte röker i förhållande till resultatet för samtliga deltagande kommuner. Tabell 2. Jämförelse mellan kommunerna av hur eleverna i årskurs 8 besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner, 12. Svaren redovisas i antal. Kommun Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Samtliga Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Samtliga Röker du? Andel elever bland eleverna i årskurs 8 som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det, jämförelse mellan nio av Kalmar läns kommuner, Andel Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Deltagande kommuner Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Diagram Internt bortfall 3. 15

16 Får du röka för dina föräldrar? (Fråga 3) Tabellen och diagrammet nedan visar hur pojkar och flickor har besvarat frågan om de får röka för sina föräldrar. Svaren redovisas i antal och andel. I diagrammet jämförs elevernas svar med hur eleverna från de tidigare undersökningarna besvarade frågan. Majoriteten, 83 procent, av eleverna vet att de inte får röka för sina föräldrar. Det är få elever som anger att de får röka för sina föräldrar, 2 procent. Andelen elever som inte känner till sina föräldrars inställning till rökning är 15 procent. Bland pojkarna är det 81 procent och bland flickorna är det 85 procent som inte får röka för sina föräldrar. Andelen som får röka är 3 procent bland pojkarna och 2 procent bland flickorna. Det är något vanligare att pojkar inte känner till sina föräldrars inställning till rökning än att flickor inte gör det, 17 procent respektive 13 procent. Det är vanligare att pojkar inte känner till sina föräldrars inställning till rökning än att flickorna inte känner till det. Jämförelse mellan undersökningarna visar att såväl pojkar som flickor 1 och 12 i högre grad än vid tidigare års undersökningar vet att de inte får röka för sina föräldrar. Såväl andelen pojkar som andelen flickor som inte vet om sina föräldrars inställning har minskat med 4 procentenheter sedan undersökningen 6. Tabell 3. Antal pojkar och flickor bland eleverna i årskurs 8, som besvarat frågan om de får röka för sina föräldrar, i nio av Kalmar läns kommuner, 12. Kön Nej, får inte röka Ja, får röka Vet inte Samtliga Pojke Flicka Samtliga Får du röka för dina föräldrar? Andelen pojkar jämfört med andelen flickor, bland eleverna i årskurs 8, som besvarat frågan om de får röka för sina föräldrar, i nio av Kalmar läns kommuner, Andel Nej, får inte röka Ja, får röka Vet inte Diagram 3. Elevernas rökvanor samt deras svar om föräldrarnas inställning till rökning (Fråga 2 och 3) Tabellen nedan visar antal elever som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det samt deras svar om föräldrarnas inställning till rökning. I diagrammet redovisas elevernas svar i andel. 12 Internt bortfall 5. 16

17 Diagrammet åskådliggör att 83 procent av de elever som inte får röka för sina föräldrar inte heller gör det, 14 procent svarar att de röker vid enstaka tillfällen och 3 procent svarar att de röker varje dag. Av de elever som svarar att de får röka för sina föräldrar är det 17 procent som inte röker, 38 procent som röker vid enstaka tillfällen och 46 procent som röker varje dag. Av de elever som inte känner till sina föräldrars inställning är det 76 procent som inte röker, 17 procent som röker vid enstaka tillfällen och 7 procent som röker varje dag Kommentar: Det är viktigt att beakta att elevernas svar om att de får röka för sina föräldrar inte säger något om vilket som kom först, tillåtelsen eller rökningen. Tabell 4. Elevers svar i antal bland eleverna i årskurs 8, som besvarat frågan om de röker och hur ofta de i så fall gör det samt deras svar om föräldrarnas inställning till rökning, i nio av Kalmar läns kommuner, 12. Svarande Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Samtliga Nej, får inte röka Ja, får röka Vet inte Samtliga Elevernas svar på frågorna om de röker och om de får röka för sina föräldrar, i nio av Kalmar läns kommuner, Andel Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Nej, får inte röka Ja, får röka Vet inte Diagram 4. Hur får du tag på cigaretter? (Fråga 4) Tabellen och diagrammet nedan visar antal svar från pojkar och flickor som besvarat frågan om hur de får tag på cigaretter. Totalt besvarades frågan av elever. De hade möjlighet att välja flera svarsalternativ varför det totala antalet svar som angavs är Svarsalternativet Jag röker inte angavs av 859 elever. Anta- 13 Internt bortfall Internt bortfall. 17

18 let elever som besvarade frågan med något eller några av de övriga svarsalternativen är 189. Antal svar som redovisas i diagrammet är 228. Det vanligaste sättet för eleverna att få tag på cigaretter är att de får eller köper dem av någon vuxen som inte är deras förälder. Bland eleverna har 18 elever angett att de själva köper cigaretter i butik 15. I frågans öppna svarsalternativ Annat sätt anger de flesta eleverna att de får cigaretter av kompisar. Tabell 5. s och flickors svar i antal bland eleverna i årskurs 8, som besvarat frågan om hur de får tag på cigaretter, i nio av Kalmar läns kommuner, 12. Fler svar fick anges. Kön Röker inte Köper själv från butik Tar från föräldrar Får från föräldrar Får/köper av annan vuxen över 18 år Annat sätt Summa antal svar Pojke Flicka Summa Hur får du tag på cigaretter? Elevernas svar i antal bland eleverna i årskurs 8 som besvarat frågan om hur de får tag på cigaretter, i nio av Kalmar läns kommuner, 12. Fler svar fick anges. 66 Antal svar Pojke Flicka Köper själv från butik Tar från föräldrar Får från föräldrar Får/köper av annan vuxen över 18 år Annat sätt Diagram 5. Snusar du? (Fråga 5) Tabellen och diagrammet nedan visar hur pojkar och flickor har besvarat frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det. Svaren redovisas i antal och andel. I diagrammet jämförs elevernas svar med hur eleverna från de tidigare undersökningarna besvarade frågan. Majoriteten, 93 procent, av eleverna använder inte snus, 4 procent gör det vid enstaka tillfällen och 3 procent snusar varje dag. Bland pojkarna är det 88 procent som inte snusar och bland flickorna är andelen som inte snusar 98 procent. Av pojkarna svarar 8 procent att de snusar vid enstaka tillfällen och 5 procent att de snusar varje dag. Andelen flickor som snusar vid enstaka tillfällen liksom andelen flickor som snusar varje dag är 1 procent. Det är således markant vanligare att pojkar snusar än att flickor gör det. 15 Enligt tobakslagen är det inte tillåtet att sälja tobaksvaror till person under 18 år. 18

19 Jämförelse med tidigare undersökningar visar att såväl andelen pojkar som andelen flickor som använder snus har minskat sedan undersökningen år 6, med 8 procentenheter respektive 3 procentenheter. Tabell 6. Antal pojkar och flickor bland eleverna i årskurs 8, som besvarat frågan om de snusar hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner, 12. Kön Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Samtliga Pojke Flicka Summa Snusar du? Andelen pojkar jämfört med andelen flickor bland eleverna i årskurs 8 som besvarat frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner, Andel Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Diagram Internt bortfall 2. 19

20 Jämförelse av resultat mellan de deltagande kommunerna 12 Jämförelse av resultat mellan deltagande kommuner snusar du? Tabellen och diagrammet nedan redovisar kommunresultat i antal och andel elever som besvarat frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det. Som redovisas på föregående sida är det 93 procent av eleverna i de deltagande kommunerna som inte snusar, 4 procent som snusar vid enstaka tillfällen och 3 procent som snusar varje dag. Jämförelse av respektive kommuns resultat visar att Oskarshamn och Vimmerby har en högre andel elever som inte snusar i förhållande till resultatet för samtliga deltagande kommuner. Tabell 7. Jämförelse mellan kommunerna av hur eleverna i årskurs 8 besvarat frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner, 12. Kommun Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Samtliga Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Samtliga Snusar du? Andelen elever bland eleverna i årskurs 8 som besvarat frågan om de snusar och hur ofta de i så fall gör det, i nio av Kalmar läns kommuner, Andel Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Mönsterås Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Deltagande kommuner Snusar inte Snusar vid enstaka tillfällen Snusar varje dag Diagram Internt bortfall 2.

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Kalmar län 21 Ambjörn Thunberg Agnetha Hammerin Skriftserie 21:2 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av användningen

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Individ- och familjeförvaltningen Februari 2014 1 2 Innehåll Inledning 3 Tobak 4 Röker du? 4 F du röka för dina föräldrar? 5 Hur f du tag på cigaretter? 6 Susar du? 7 F du snusa för dina föräldrar? 8 Hur

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008 Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 28 en statistisk sammanställning av enkäten Av: Christian Johansson Bortfall Kalmar har enligt uppgift: 785 elever i åk 8 Antal enkätsvar: 69

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 7. Undersökningen genomfördes under vårterminen 7 och bygger på 578 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som var

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 IFF, Individ- och familjeförvaltningen Maj 2014 Sammanfattning av år 8 drogvaneundersökning, Nybro kommun 2014

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 25. Undersökningen genomfördes under vårterminen 25 och bygger på 429 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som

Läs mer

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 29 GYMNASIET ÅR 2 Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli Socialförvaltningen & Barn och utbildningsförvaltningen Innehåll Sida Bakgrund... 3 Sammanfattning...4-5

Läs mer

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 27 FÄLTARNA I OSKARSHAMN Redovisning gymnasieenkäten 27... 3 Inledning/Bakgrund... 3 Samfattning... 4 Resultat... 5 2 Redovisning gymnasieenkäten

Läs mer

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2014-08-12 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 2 INLEDNING... 2 3. ÅRSKURS 6... 3 3.1 Tobaksvanor,

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8. Drogenkät vt-4 Kalmar kommun år 8. Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län, genomfört en undersökning om grundskolelevers drogvanor. Avsikten med

Läs mer

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet Drogvanenkät vt-26 Kalmar kommun högstadiet Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län beslutat att genomföra en undersökning om grundskolelevers

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

Drogvaneundersökning 2015

Drogvaneundersökning 2015 Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2008 Frågor om undersökningen kan ställas till Johan Sjöholm, Tjörns Kommun Tel. 0304-60 11 82

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun Februari 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSMILJÖ OCH T EKNIK TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-10-01 Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08 508 05 308 Dnr 500-474-2008 Sammanträde 28 oktober 2008 Till Hässelby-Vällingby

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2 Elevers drogvanor läsår 2015/2016 Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2 Drogvaneundersökningen ska bidra med aktuellt kunskapsunderlag över attityder till droger och drogvanor för planering och beslut av

Läs mer

Svenska elevers drogvanor

Svenska elevers drogvanor Svenska elevers drogvanor Siri Thor; siri.thor@can.se Trender, problem och självskattad hälsa. Trender i ANT i Sverige Jämförelse med ungdomar i Europa Självrapporterade alkoholrelaterade problem Tillgänglighet

Läs mer

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,

Läs mer

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun.

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Oktober 2006 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 1 (7) Stockholmsenkäten 2014 Kommunövergripande resultat Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Sundbybergs

Läs mer

Rapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor

Rapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor Rapport om ungdomars alkohol, narkotika och tobaksvanor Enkätundersökning i Landskrona år 2007 2014 Stefan Åberg, ANDT samordnaren (140630) Inledning Det övergripande målet för ANDT-politiken är ett samhälle

Läs mer

Drogvaneundersökningen Eslövs kommun

Drogvaneundersökningen Eslövs kommun Drogvaneundersökningen 2007 -Eslövs kommun Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Metod sid 3 Kort om studien sid 3 Tobak, årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet sid

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Alkohol Narkotika Doping Tobak Undersökning 11 i kommunens 7 9-skolor samt i gymnasiet årskurs 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (BBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan (SGG)

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet 4 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 4 Anna Bostedt Helena S Andersson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 7, 5 ISSN 1-1527

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Undersökningen gjordes v 12-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 393 svar. Årskurserna jämt fördelade, jämn könsfördelning.

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2010. En enkätundersökning bland gymnasieelever (år 2) i Jönköpings län

Ungdomars drogvanor 2010. En enkätundersökning bland gymnasieelever (år 2) i Jönköpings län Ungdomars drogvanor 2010 En enkätundersökning bland gymnasieelever (år 2) i Jönköpings län September 2011 Sammanfattning Årets länsövergripande rapport sammanfattar en totalundersökning av drogvanor bland

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9 Elevers drogvanor läsår 2015/2016 Länsrapport Värmland Årskurs 9 Drogvaneundersökningen ska bidra med aktuellt kunskapsunderlag över attityder till droger och drogvanor för planering och beslut av främjande

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 4, 2015. Till dig som är förälder i Vimmerby kommun

Kultur- och fritidsförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 4, 2015. Till dig som är förälder i Vimmerby kommun Drogförebyggande Nyhetsbrev nr 4, 215 Till dig som är förälder i Vimmerby kommun Nyhetsbrev nr 4, 215 Nyhetsbrevet till dig som är förälder i Vimmerby kommun. Syftet är att informera och stötta dig i arbetet

Läs mer

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol- och sniffningsvanor i årskurs 8 o 9 vårterminen 2005, Tyresö kommun.

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol- och sniffningsvanor i årskurs 8 o 9 vårterminen 2005, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol- och sniffningsvanor i årskurs 8 o 9 vårterminen 2005, Tyresö kommun. Kommunkansliet Oktober 2005 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008 Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008 Februari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska rådet

Läs mer

uppdrag Trollhättans kommun

uppdrag Trollhättans kommun Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Trollhättans kommun November 2010 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Drogvaneundersökningen 2001 Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs. Arbetsgruppen för bearbetning av drogvaneundersökningen

Läs mer

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014 DROGVANEUNDERSÖKNING 214 Genomfördes på Perslundaskolan 22 september 214 133 av 148 elever deltog (externt bortfall 1,1%) Åk 7: 42 av 49 elever (externt bortfall 14,2%) Åk 8: 4 av 44 elever (externt bortfall

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

Drogvaneundersökning 2016

Drogvaneundersökning 2016 Genomfördes 7 mars 16 Totalt externt bortfall 371 av 443 elever deltog (bortfall 16,3%) Externt bortfall i årskurser Åk 7: 137 av 16 elever deltog (bortfall 14,4%) Åk 8: 126 av 151 elever deltog (bortfall

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

Stockholmsenkäten 2010

Stockholmsenkäten 2010 Stockholmsenkäten Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 3, 2014. Till dig som är förälder i Vimmerby kommun

Kultur- och fritidsförvaltningen Drogförebyggande. Nyhetsbrev nr 3, 2014. Till dig som är förälder i Vimmerby kommun Drogförebyggande Nyhetsbrev nr 3, 214 Till dig som är förälder i Vimmerby kommun Nyhetsbrev nr 3, 214 Nyhetsbrevet till dig som är förälder i Vimmerby kommun. Syftet är att informera och stötta dig i arbetet

Läs mer

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013 Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 26-213 213 deltog 388 av 56 elever (bortfall 23%) 211 deltog 427 av 482 elever (bortfall 11%) 21 deltog 452 av 53 elever (bortfall 1%) 29 deltog 51 av 566

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2009 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Drogvaneundersökning 2009 har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 14-9- 1 Stockholmsenkäten 14 Temarapport: Droger Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 14-9- 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 2007 Lysekil - Munkedal - Orust - Sotenäs Strömstad - Tanum 2 (32) Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 LÄSANVISNING... 7 Definitioner... 7 Intensiv-konsument

Läs mer

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 16-9-2 1 Stockholmsenkäten 16 Temarapport: Droger Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 16-9-2 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013 Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 213 årskurs 2 i gymnasiet Författare: Jörgen Larsson Sammanfattning av rapporten ÅRSKURS 2 i gymnasiet Andel rökare 27-213: Stark minskning

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Information Sida 1 (7) 2016-10-28 STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 16-9-12 1 Stockholmsenkäten 16 Temarapport: Droger Grundskolan årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 16-9-12 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Stockholmsenkäten 2012. Årskurs 9. Temarapport - Droger och spel 2012. Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkäten 12 Temarapport - Droger och spel 12 Årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING. Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004

ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING. Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004 ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004 1 Resultatsammanfattning I föreliggande rapport är eleven alkoholkonsument om man under året druckit minst 1 glas

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Grundskolan Norsjöskolan år 9 Kille Tjej Totalt Andel procent

Grundskolan Norsjöskolan år 9 Kille Tjej Totalt Andel procent Grundskolan 2008 Norsjöskolan år 9 Kille Tjej Totalt Andel procent 46 54 100 Hur trivs du i skolan? Mycket bra 12,0 24,1 18,4 Bra 56,0 48,3 51,9 Varken eller 28,0 27,6 27,8 Dåligt 4,0 0,0 1,9 Mycket dåligt

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Västra Götalandsregionen i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 Läsanvisning... 3 METOD... 3 Bortfall och metodproblem... 4 RESULTAT... 5 TOBAK...

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 12 Temarapport: Droger Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det

Läs mer

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Datum 2009-09-01 1 (6) Drogvaneundersökning i Tyresö skolor år 6, 2009 Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Sedan 2004 har Tyresö Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet.

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2 Stockholmsenkäten 12 Skolrapport Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning

Läs mer

En undersökning om bl.a. drogvanor bland ungdomar i skolår 7 och 9 i grundskolor och i år 2 i gymnasieskolor i Täby.

En undersökning om bl.a. drogvanor bland ungdomar i skolår 7 och 9 i grundskolor och i år 2 i gymnasieskolor i Täby. En undersökning om bl.a. drogvanor bland ungdomar i skolår 7 och 9 i grundskolor och i år 2 i gymnasieskolor i Täby. Totalt omfattade undersökningen 15 skolor, varav 9 var grundskolor och 6 var gymnasieskolor.

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 Stockholmsenkäten 16 Temarapport Droger och spel Gymnasieskolan år 2 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 2012 Temarapport: Droger och spel Gymnasieskolans årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 2012 Temarapport: Droger och spel Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Sammanfattning av drogvaneundersökningen

Sammanfattning av drogvaneundersökningen Sammanfattning av drogvaneundersökningen 2015-2016 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 5 december 2016 0 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak

Läs mer