Folkhälsoenkät Ung En enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsoenkät Ung En enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län"

Transkript

1 Folkhälsoenkät Ung 2011 En enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Daniel Leo Statistiker Mars 2012

2

3 Sammanfattning Folkhälsoenkät Ung 2011 är en vidareutveckling av den drogvaneundersökning som genomförts i länet sedan Årets länsrapport grundar sig i en totalundersökning bland länets niondeklassare och beskriver deras hälsa, drog- och levnadsvanor. Av länets ungdomar i skolår 9 svarade stycken, vilket leder till en svarsfrekvens på 69,6 procent. När resultaten presenteras i rapporten görs det främst utifrån de länsövergripande resultaten, men kommuner som utmärker sig lyfts också fram. Resultatsammanfattning Ungdomarna har svarat att de mår bra, 91 procent av pojkarna och 86 procent av flickorna. Detta trots att de rapporterar olika regelbundna hälsobesvär, vanligast är stress (40 procent pojkar, 64 procent flickor) och att de känt sig irriterad eller varit på dåligt humör (46 procent pojkar, 59 procent flickor). Rökning har i länet som för riket sjunkit, 12 och 15 procent av pojkarna respektive flickorna i länet röker. Regelbundna rökare ligger för pojkarna på fyra procent och flickorna sex procent. Andelen snusande pojkar i länet är elva procent och flickor två procent. Sex procent av pojkarna snusar regelbundet och motsvarande siffra bland flickorna är en procent. Tobaksanvändare 1 är 17 procent bland pojkarna i länet och 15 procent bland flickor är det. Det är 24 och 19 procent av pojkarna respektive flickorna i länet som någon gång rökt vattenpipa. Av dessa 316 pojkar och 260 flickor har 63 (pojkar) respektive 67 procent (flickor) rökt vattenpipa någon gång de senaste 12 månaderna. Av de som använt cigaretter svarade 59 och 49 procent av pojkarna respektive flickorna att de rökte första gången när de var 13 år eller yngre. 49 procent av pojkarna och 40 procent av flickorna som använt snus gjorde det första gången när de var 13 år eller yngre. När det gäller vattenpipa var motsvarande siffror 43 och 36 procent bland pojkarna respektive flickorna. Andelen alkoholkonsumenter har sjunkit till årets undersökning, det gäller såväl länet som för riket. I länet är det 38 procent av pojkarna som konsumerar alkohol är och bland flickorna 40 procent. Andelen som någon gång berusningsdruckit i länet är bland pojkarna 26 procent och flickorna 31 procent. Bland ungdomarna i länet är det vanligare att pojkar (20 procent) har kört berusad än flickor (10 procent). Det är vanligare att flickor (17 procent) har åkt med någon som de misstänkt varit berusad än pojkar (13 procent). och flickor får vanligast tag på alkohol är genom kompisar eller kompisars syskon. För pojkar är det vanligast att de använder alkohol första gången när de är 11 år eller yngre (26 procent), för flickor är den vanligaste debutåldern 14 år (33 procent). Berusningsdrickande sker vanligast första gången vid 14 år, gäller både pojkar (42 procent) och flickor (40 procent). I länet har 16 och 12 procent bland pojkarna respektive flickorna blivit erbjudna att få eller köpa narkotika. Andelen pojkar och flickor i länet som använt narkotika är fyra respektive tre procent. Ungdomarna upplever att deras föräldrar förbjuder dem att använda eller pratar om att de inte ska använda tobak, alkohol och narkotika. Störst acceptans finns för att de dricker alkohol, där sju och nio procent av pojkarna respektive flickorna har svarat att deras föräldrar tycker att det är ok. Eleverna trivs i stor utsträckning och känner sig trygga i skolan. Andelen pojkar och flickor i länet som trivs bra i skolan är 88 respektive 89 procent. Andelen som känner sig trygga i skolan är 94 procent av både pojkarna och flickorna. I länet är det 31 och 22 procent av pojkarna respektive flickorna som svarat att de skolkar någon gång per termin eller oftare. 1 Röker och/eller snusar, se avsnitt Begrepp

4 De fyra områden, som ungdomarna känner att de behöver mer kunskap om när det gäller sexuell hälsa, är: hur man hittar någon att bli tillsammans med, hur man får ett förhållande att fungera bra, hur det är att leva med hiv och hur könssjukdomar smittar. I länet har 39 procent av pojkarna och 50 procent av flickorna någon gång besökt en ungdomsmottagning eller barnmorska. Ungdomarna äter i större utsträckning frukost på helgerna, 78 procent av pojkarna t och 81 procent av flickorna svarade att de äter frukost båda helgdagarna. Andelen som äter frukost varje vardag, var 71 procent bland pojkarna och 61 procent bland flickorna. Andelen ungdomar som vanligtvis äter lunch i skolmatsalen varje dag är 61 och 66 procent bland pojkarna respektive flickorna. Det är 69 procent bland pojkarna och 61 procent bland flickorna som svarat att de brukar äta middag/kvällsmat varje dag. I länet är det 49 och 51 procent av bland pojkarna respektive flickorna som går eller cyklar en timme eller mer under en dag, 4-7 dagar per vecka. Det är 73 procent bland pojkarna och 67 procent bland flickorna som tränar 2-3 dagar per veckan eller oftare, träning som innebär att man blir andfådd och svettas. De flesta ungdomarna tillbringar mer än 2 per dag framför TV och/eller datorskärm. Under vardagar (helgdagar) är det 85 (93) procent bland pojkarna och 71 (88) procent bland flickorna som tillbringar mer än 2 per dag framför TV och/eller datorskärm. Under vardagar är det vanligast att ungdomarna sover cirka 7-8 per natt och under helgen är det vanligare att de sover cirka 9-10 per natt. 94 procent bland pojkarna och 90 procent bland flickorna har svarat att de i trivs med livet just nu. De har även en ljus syn på framtiden, något som 87 bland pojkarna och 85 procent bland flickorna svarat.

5 Innehållsförteckning Inledning...1 Bakgrund...1 Syfte...1 Begrepp...1 Uppläggning av rapporten...2 Metod...3 Arbetsgång...3 Enkäten...3 Svarens tillförlitlighet...3 Population...3 Bortfall...3 Databearbetning...4 Signifikanstest...4 Resultat...5 Hälsa och läkemedel...5 Tobak Alkohol Narkotika Dopning och sniffning Föräldrars inställning Skola Sexuell hälsa Matvanor Fysisk aktivitet och sömn Syn på nuet och framtiden Sammanfattande kommentarer Alkohol och tobak Hälsa Skolan Svarsfrekvens och kvalitet Referenser Bilageförteckning Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Partiellt bortfall Bilaga 3: Tabeller

6 Diagramförteckning Diagram 1: Andel ungdomar som mår bra eller mycket bra... 5 Diagram 2: Andel ungdomar som upplever besvär av huvudvärk ungefär en gång i veckan eller oftare... 6 Diagram 3: Andel ungdomar som upplever besvär av ont i magen ungefär en gång i veckan eller oftare... 6 Diagram 4: Andel ungdomar som upplever besvär av ont i ryggen ungefär en gång i veckan eller oftare... 7 Diagram 5: Andel ungdomar som har känt sig nere ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna... 7 Diagram 6: Andel ungdomar som varit irriterade eller på dåligt humör ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna... 8 Diagram 7: Andel ungdomar som känt sig nervösa ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna... 8 Diagram 8: Andel ungdomar som känt sig stressade ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna... 9 Diagram 9: Andel ungdomar som haft svårt att somna ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna... 9 Diagram 10: Andel ungdomar som använder receptfria värktabletter några gånger per vecka eller oftare Diagram 11: Andel ungdomar som använt läkemedel mot för att de haft svårt att somna den senaste månaden Diagram 12: Andel ungdomar som använt läkemedel mot nervositet den senaste månaden Diagram 13: Andel ungdomar som röker (länet och riket över tid) Diagram 14: Andel ungdomar som röker Diagram 15: Andel ungdomar som röker regelbundet (länet och riket över tid) Diagram 16: Andel ungdomar som snusar (länet och riket över tid) Diagram 17: Andel ungdomar som snusar Diagram 18: Andel ungdomar som snusar regelbundet (länet och riket över tid) Diagram 19: Andel ungdomar som använder tobak Diagram 20: Andel ungdomar som någon gång har rökt vattenpipa Diagram 21a: Åldersfördelning debutålder för cigaretter, pojkar (n=460) Diagram 21b: Åldersfördelning debutålder för cigaretter, flickor (n=467) Diagram 22a: Åldersfördelning debutålder för snus, pojkar (n=456) Diagram 22b: Åldersfördelning debutålder för snus, flickor (n=190) Diagram 23a: Åldersfördelning debutålder för vattenpipa, pojkar (n=306) Diagram 23b: Åldersfördelning debutålder för vattenpipa, flickor (n=252) Diagram 24: Andel ungdomar som konsumerat alkohol någon gång de senaste 12 månaderna (länet och riket över tid) Diagram 25: Andel ungdomar som konsumerat alkohol någon gång de senaste 12 månaderna Diagram 26: Andel ungdomar som konsumerar alkohol regelbundet (länet över tid) Diagram 27: Andel ungdomar som intensivkonsumerar alkohol (länet och riket över tid) Diagram 28: Andel ungdomar som konsumerar alkohol regelbundet Diagram 29: Andel ungdomar som intensivkonsumerar alkohol Diagram 30: Andel ungdomar som någon gång druckit sig berusad Diagram 31: Antal ungdomar hur de vanligtvis får tag på alkohol (flervalsfråga) Diagram 32a: Andel pojkar i årskurs 9, hur de upplever tillgängligheten av alkohol Diagram 32b: Andel flickor i årskurs 9, hur de upplever tillgängligheten av alkohol Diagram 33a: Åldersfördelning debutålder för alkoholkonsumtion, pojkar (n=765) Diagram 33b: Åldersfördelning debutålder för alkoholkonsumtion, flickor (n=781) Diagram 34a: Åldersfördelning debutålder för berusningsdrickande, pojkar (n=338) Diagram 34b: Åldersfördelning debutålder för berusningsdrickande, flickor (n=412) Diagram 35: Andel ungdomar som blivit erbjuden att få eller köpa narkotika Diagram 36: Antal gånger narkotikaanvändarna har använt hasch/marijuana de senaste 12 månaderna (n=78) Diagram 37: Antal gånger narkotikaanvändarna har använt annan narkotika än hasch/marijuana (n=60) Diagram 38: Antal ungdomar, hur de har fått tag på/köpt narkotika (flervalsfråga) Diagram 39a: Andel pojkar, föräldrarnas inställning till alkohol, narkotika och tobak Diagram 39b: Andel flickor, föräldrarnas inställning till alkohol, narkotika och tobak Diagram 40: Andel ungdomar som trivs bra eller mycket bra i skolan Diagram 41: Andel ungdomar som oftast eller alltid känner sig trygga i skolan Diagram 42: Andel ungdomar som skolkar någon gång per termin eller oftare Diagram 43: Antal ungdomar som tycker sig behöva mer kunskap om (flervalsfråga) Diagram 44a: Andel pojkar, i vilken utsträckning påverkar nedanstående pojkars syn på sexualitet Diagram 44b: Andel flickor, i vilken utsträckning påverkar nedanstående flickors syn på sexualitet Diagram 45: Andel ungdomar som någon gång besökt ungdomsmottagning/barnmorska Diagram 46: Andel ungdomar som äter frukost varje vardag Diagram 47: Andel ungdomar som äter frukost båda helgdagarna Diagram 48: Andel ungdomar som vanligtvis skolmaten varje dag Diagram 49: Andel ungdomar som vanligtvis middag/kvällsmat varje dag Diagram 50: Andel ungdomar som går eller cyklar en timme eller mer per dag, 4-7 dagar per vecka Diagram 51: Andel ungdomar som tränar minst 30 minuter 2-3 ggr per vecka eller oftare Diagram 52: Andel ungdomar som har mer än 2 s tid vid skärm per vardag Diagram 53: Andel ungdomar som har mer än 2 s tid vid skärm per helgdag Diagram 54a: Andel pojkar, fördelning antal s sömn per vardag Diagram 54b: Andel flickor, fördelning antal s sömn per vardag... 39

7 Diagram 55a: Andel pojkar, fördelning antal s sömn per helgdag Diagram 55b: Andel flickor, fördelning antal s sömn per helgdag Diagram 56: Andel ungdomar som trivs bra eller mycket bra med livet just nu Diagram 57: Andel elever som ser ganska eller mycket ljust på sin framtid... 40

8 Inledning Bakgrund Drogvaneundersökningar genomförs kontinuerligt bland ungdomar för att skapa en bild av deras användning av tobak, alkohol och narkotika. I Jönköpings län har sådana undersökningar genomförts årligen sedan Sedan 2006 har en länsrapport haft fokus på andra årets gymnasieelever vartannat år och elever i skolår 9 vartannat år. Årets rapport beskriver årskurs nio i Jönköpings län. Sedan föregående år har Landstinget i Jönköpings län stått för samordning och genomförandet av undersökningen. De tidigare åren hade Luppens kunskapscentrum motsvarande uppgift, men de lämnade ifrån sig uppdraget i samband med omorganisation. Årets undersökning omfattar nya samt vidareutvecklade ämnesområden. Genom att enkäten inte enbart innefattar frågor om drogvanor, har undersökningen i år fått namnet Folkhälsoenkät Ung 2011, vilket sammanfattar dess karaktär. Utvecklingsarbetet har genomförts i samråd med länets kommuner genom KoLa-gruppen, som godkänt de nya ämnesområden undersökningen utökats med. Syfte Rapportens syfte är att kartlägga ungdomarnas drog- och levnadsvanor samt hälsa och nätverk bland ungdomar i Jönköpings län. Det har skett genom en totalundersökning bland de som började årskurs nio höstterminen Begrepp Tobak Rökare är den som svarat: Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest eller Ja, men bara ibland på frågan Röker du? Regelbunden rökare är den som svarat: Ja, varje dag eller Ja, nästan varje dag på frågan Röker du? Snusare är den som svarat: Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest eller Ja, men bara ibland på frågan Snusar du? Regelbunden snusare är den som svarat: Ja, varje dag eller Ja, nästan varje dag på frågan Snusar du? Tobaksanvändare är den som röker och/eller snusar, regelbundna tobaksanvändare är de som svarat att de röker och/eller snusar regelbundet. Alkohol Den som druckit alkohol någon gång de senaste 12 månaderna är alkoholkonsument, dricker en ungdom alkohol någon gång i månaden eller oftare är han eller hon regelbunden alkoholkonsument. 1

9 Intensivkonsument av alkohol är den som druckit en större mängd 2 alkohol vid ett och samma tillfälle några gånger per år eller oftare. De som någon gång har berusningsdruckit alkohol är de som angivit en debutålder på frågan Hur gammal var du första gången du? (Blev berusad av alkohol). Uppläggning av rapporten I rapportens andra kapitel Metod beskrivs undersökningens arbetsgång, enkäten och svarens tillförlitlighet. Kapitlet innefattar även bortfallsbeskrivning och signifikanstest. Tredje kapitlet är Resultat, vilket innehåller en sammanställning av undersökningens resultat. Resultaten presenteras indelat på områdena: Hälsa och läkemedel, Tobak, Alkohol, Narkotika, Dopning och Sniffning, Föräldrars inställning, Skola, Sexuell hälsa, Matvanor, Fysisk aktivitet och sömn samt Syn på nuet och framtiden. Rapporten avslutas med kapitel 4 som är Sammanfattande kommentarer. 2 Minst en halv flaska sprit (18 cl) eller en hel flaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk eller 4 burkar starköl eller 6 burkar öl, klass II (folköl) 2

10 Metod Arbetsgång Det slogs fast att Landstinget även i år fick uppdraget att samordna länets drogvaneundersökning. Ett arbete initierades för att försöka vidareutveckla undersökningen, något som funnits som ett mål under flera år. Landstinget i samverkan med representanter från länets kommuner, genom KoLa-gruppen, fann det intressant att införa nya frågeområden. Tillagda områden är hälsa, nätverk och levnadsvanor. Enkäten ges för året ett nytt namn, Folkhälsoenkät Ung 2011, genom att den omfattar mer än bara frågor kring ANDT. Som tidigare år har länets kommuner tillhandahållit lokala samordnare, som fungerat som en länk mellan skolorna och Landstinget. Det har varit samordnarnas ansvar att möjliggöra genomförandet av undersökningen på skolorna. Undersökningen genomfördes även denna gång med hjälp av en webbenkät. Datainsamlingen pågick under veckorna 46-50, i kommunernas skolor. Eleverna besvarade enkäten på en avsatt tid under provliknande former, för att de inte ska ges möjlighet att påverka varandra, vilket skulle försämra resultatens kvalitet. Under januari och februari har databearbetning genomförts och denna rapport tagits fram. Enkäten Undersökningen omfattade 58 frågor som är kopplade till drog- och levnadsvanor, hälsa och nätverk. Enkäten återfinns i bilaga 1. Genom att enkäten är webbaserad har de svarande beroende på dess svar fått relevanta följdfrågor, de som t.ex. svarat att de inte dricker alkohol har inte fått vissa följdfrågor rörande konsumtionsmönster. I länet tog det i genomsnitt 15 minuter att besvara webbenkäten, för de som svarat på alla frågor om alkohol gäller 17 minuter i genomsnitt. Svarens tillförlitlighet För att upptäcka överdrivna eller oseriöst besvarade enkäter, har datamaterialet genomgått en kvalitetsgranskning. Respondenter som har två eller fler felaktigheter, enligt logiska test och orimliga svarskombinationer, har tagits bort och behandlats som totalbortfall. Totalbortfall förklaras under avsnitt Bortfall. Population Den population som studeras i denna undersökning är elever i årskurs nio i Jönköpings län. Uppgifter om kommunernas skolor och elever, grundar sig på vad länets kommuner rapporterat in. Rapporteringen omfattar vilka skolor som har årskurs nio samt antalet elever i nionde klass för vardera skola. Med dessa uppgifter så omfattar undersökningen totalt elever. Bortfall Bortfall i enkätundersökningar är något som är oundvikligt. Det finns två typer av bortfall, totalbortfall och partiellt bortfall som ibland också benämns som externt respektive internt bortfall. Med totalbortfall menas att respondenten, den som ska svara på undersökningen, inte medverkar i 3

11 undersökningen. Anledningar till det kan vara att personen vid undersökningstillfället var sjuk, inte fått information om undersökningen eller valt att avstå att medverka. Totalbortfallet för undersökningen redovisas i tabell 1, uppdelat på kommun samt för länet totalt. I totalbortfallet ingår 93 enkäter som bedömts som oseriösa eller innehållit flera felaktigheter. Partiellt bortfall inträffar när den medverkande inte svarar på vissa frågor. I undersökningen finns endast två obligatoriska frågor och som följd inte har något partiellt bortfall, kön och skolår. Alla övriga frågor har i någon omfattning ett partiellt bortfall som redovisas i bilaga 2. Tabell 1: Totalbortfall Antal elever Antal svarande Totalt Svarsfrekvens (%) Aneby ,7 Eksjö ,1 Gislaved ,6 Gnosjö ,7 Habo ,2 Jönköping ,5 Mullsjö ,0 Nässjö ,5 Sävsjö ,5 Tranås ,6 Vaggeryd ,2 Vetlanda ,9 Värnamo ,3 Länet ,6 Databearbetning Datamaterialet har bearbetats i Microsoft Excel efter att det importerats från webbenkätverktyget esmaker NX 2.0. Signifikanstest För att avgöra om det finns en statistiskt säkerställd skillnad mellan andelen pojkar och flickor i länet, så används Fisher s exakta test 3 (dubbelsidigt), där noll hypotesen utgörs av att det inte föreligger någon skillnad mellan könen. I rapporten används en konfidensgrad på 95 procent. I de fall inget annat anges finns det en statistiskt säkerställd skillnad mellan andelen pojkar och flickor på länsnivå. 3 Körner S, Wahlgren L. (2006). Statistisk dataanalys. (4:3 uppl). Studentlitteratur. 4

12 Procent Resultat Resultatredovisningen omfattar hälsa och hälsobesvär, drogvanor, sexuell hälsa, fysisk aktivitet, matoch sömnvanor samt trivsel i skolan och med livet. Resultaten i tabellform återfinns i bilaga 3. I den löpande texten sätts länsresultaten i fokus, dock belyses även kommuner vars resultat utmärker sig i jämförelse med länet. Om inget annat anges, är andelar av totala antalet pojkar eller flickor som har svarat. Det föreligger en statistiskt signifikant skillnad mellan andelen pojkar och flickor på länsnivå för de olika frågorna, om det inte uttryckligen står att motsatsen gäller. Resultat från tidigare undersökningar presenteras för tobak, alkohol och narkotika. Dessa är hämtade från Jerkelund , Broddegård och Ahlgren Hälsa och läkemedel I detta avsnitt presenteras hur ungdomarna upplever sin allmänna hälsa samt frågor som behandlar olika självskattade hälsobesvär. Avsnittet innefattar även frågor kring deras läkemedelsanvändning. Allmän hälsa I diagram 1 redovisas andelen som svarat bra eller mycket bra på frågan Hur mår du rent allmänt?. Genomgående gäller att eleverna oavsett kön upplever att de mår bra. För länet totalt har 91 och 86 procent av pojkarna respektive flickorna uppgett att de mår bra eller mycket bra. I Nässjö och Sävsjö är det en större andel flickor än pojkar, i Eksjö och Vaggeryd är det ungefär lika stor andel pojkar som flickor som svarat att de mår bra eller mycket bra. Diagram 1: Andel ungdomar som mår bra eller mycket bra Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 4 Jerkelund, C. (2006). Ungdomars drogvanor en enkätundersökning av skolelevers drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 5 Broddegård, M. (2008). Ungdomars drogvanor en enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 6 Ahlgren, T. (2010). Ungdomars drogvanor i år 9, en enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) drogvanor i Jönköpings läns kommuner. Jönköping: Luppen kunskapscentrum. 5

13 Procent Procent Vidare besvarade eleverna i vilken utsträckning de upplever olika hälsobesvär, såsom värk, stress och sömnsvårigheter. Här redovisas andelen som svarat att de har besvär ungefär en gång i veckan eller oftare. Huvudvärk Andelen pojkar och flickor i länet som upplever besvär av huvudvärk är 23 respektive 39 procent. Av diagram 2 framgår att det bara är i Aneby där andelen pojkar är större än andelen flickor som har besvär av huvudvärk. I Mullsjö är andelarna lika stora och i Gislaved är skillnaden i procentenheter störst mellan könen (34). Diagram 2: Andel ungdomar som upplever besvär av huvudvärk ungefär en gång i veckan eller oftare Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Ont i magen I länet är det 13 och 19 procent av pojkarna respektive flickorna som har ont i magen (ej mensvärk) ungefär en gång i veckan eller oftare. Diagram 3 visar att i Värnamo är andelen pojkar och flickor ungefär densamma och i Gnosjö, Habo och Mullsjö är det en större andel pojkar som svarat att de upplever besvär av magont. De största skillnaderna i procentenheter mellan könen finns i Mullsjö (27) och Vaggeryd (20). Diagram 3: Andel ungdomar som upplever besvär av ont i magen ungefär en gång i veckan eller oftare Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 6

14 Procent Procent Ont i ryggen I diagram 4 framgår att i länet är det 19 och 22 procent av pojkarna respektive flickorna som upplever besvär av ont i ryggen ungefär en gång i veckan eller oftare. I Aneby, Gislaved, Vaggeryd och Vetlanda är det en större andel pojkar med besvär av ont i ryggen. I Aneby och Gnosjö skiljer det ungefär 14 procentenheter mellan könen och i Nässjö och Sävsjö är skillnaden omkring 10 procentenheter. På länsnivå finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen. Diagram 4: Andel ungdomar som upplever besvär av ont i ryggen ungefär en gång i veckan eller oftare Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Känt sig nere I länet är andelen pojkar och flickor som känt sig nere ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna18 respektive 37 procent. Enligt diagram 5 har kommunerna ett liknande resultat som länet totalt. I Mullsjö är andelen pojkar som känt sig nere större än andelen flickor. Den största skillnaden mellan könen finns i Gnosjö, med 38 procentenheter. Diagram 5: Andel ungdomar som har känt sig nere ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 7

15 Procent Procent Varit irriterad eller på dåligt humör I länet är det 46 och 59 procent av pojkar respektive flickor som varit irriterad eller på dåligt humör ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna, presenteras i diagram 6. Som för frågan om respondenten känt sig nere, återspeglar kommunerna länets resultat och där andelen pojkar är större endast i Mullsjö. Det är dock vanligare att eleverna varit irriterade eller på dåligt humör än att de känt sig nere. Diagram 6: Andel ungdomar som varit irriterade eller på dåligt humör ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Känt sig nervös Andelen pojkar och flickor i länet som känt sig nervösa ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna är 29 respektive 43 procent. I diagram 7 framgår att en större andel flickor känt sig nervösa i den omfattningen i samtliga kommuner. Tranås, Nässjö och Aneby finns den största skillnaden mellan könen sett till procentenheter, Tranås (28), Nässjö (26) och Aneby (25). Diagram 7: Andel ungdomar som känt sig nervösa ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 8

16 Procent Procent Känt sig stressad Det är vanligare att eleverna känt sig stressade än att de varit nervösa. I Länet är andelen pojkar och flickor som känt sig stressad ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna, 40 respektive 64 procent. I Mullsjö är det ungefär lika stor andel pojkar som flickor som känt sig stressade. Diagram 8 visar att för övriga kommuner liknar de länet totalt i andelen pojkar och flickor som känt sig stressade. I Aneby och Nässjö återfinns de största skillnaderna mellan könen, 38 respektive 34 procentenheter. Diagram 8: Andel ungdomar som känt sig stressade ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Haft svårt att somna I diagram 9 framgår att i länet är andelen pojkar och flickor som haft svårt att somna ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna 33 respektive 42 procent. I Aneby, Habo och Nässjö är andelen pojkar större än för flickor. Diagram 9: Andel ungdomar som haft svårt att somna ungefär en gång i veckan eller oftare de senaste sex månaderna Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 9

17 Procent Procent Användning av receptfria värktabletter Andelen pojkar och flickor som använder receptfria värktabletter (ex Alvedon, Panodil, Ipren, Ibuprofen) några gånger per vecka eller oftare är 7 respektive 14 procent. I diagram 10 går det att utläsa att i Mullsjö och Nässjö är andelen pojkar som använder värktabletter större än andelen flickor. Den största skillnaden mellan könen finns i Vaggeryd, där 3 procent av pojkarna och 26 procent av flickorna använder värktabletter regelbundet. Diagram 10: Andel ungdomar som använder receptfria värktabletter några gånger per vecka eller oftare Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Läkemedel mot problem med att somna I länet är det 8 procent av pojkar och 10 procent av flickor som den senaste månaden använt läkemedel för att de haft svårt att somna. För denna typ av läkemedel finns ingen märkbar skillnad mellan könen, vilket framgår av diagram 11. I fem av kommunerna är andelen pojkar större än andelen flickor. Den största skillnaden finns i Vaggeryd med 9 procentenheter större andel pojkar och Aneby är andel flickor 7 procentenheter större. På länsnivå finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen. Diagram 11: Andel ungdomar som använt läkemedel mot för att de haft svårt att somna den senaste månaden Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet 10

18 Procent Läkemedel mot nervositet Som för användning av läkemedel mot sömnsvårigheter finns det heller ingen tydlig skillnad mellan könen när det gäller användning av läkemedel mot nervositet. I länet är andelen pojkar och flickor som använt läkemedel mot nervositet den senaste månaden 8 respektive 10 procent. I Vetlanda är andelen pojkar och flickor omkring den samma. Vidare framgår av diagram 12 att i Aneby, Gislaved, Gnosjö, Jönköping och Tranås har en större andel flickor använt läkemedel mot nervositet. Den största skillnaden mellan könen finns i Aneby, där andelen pojkar är 5 procent och andelen flickor som använt läkemedel mot nervositet är 21 procent. På länsnivå finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen. Diagram 12: Andel ungdomar som använt läkemedel mot nervositet den senaste månaden Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Läkemedel i berusningssyfte I länet är det 3 procent av pojkarna och 4 procent av flickorna som någon gång använt läkemedel i berusningssyfte. I Habo har ingen svarat att de använt läkemedel i berusningssyfte. Samma gäller flickor i Aneby, Mullsjö och Sävsjö samt pojkar i Gnosjö. På länsnivå finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen. Sammanfattning hälsa och läkemedel De flesta ungdomarna har svarat att de mår bra eller mycket bra, en något större andel pojkarna jämfört med flickorna. På frågorna om olika hälsobesvär, är det en större andel flickor som rapporterat besvär ungefär en gång i veckan eller oftare. Det gäller samtliga hälsobesvär, utom ont i ryggen. Det är en större andel flickor som använder receptfria värktabletter. För medicinering mot sömnproblem eller nervositet finns ingen skillnad mellan könen. Något som även gäller mellan andelen pojkar och flickor som använt läkemedel i berusningssyfte. 11

19 Procent Tobak I detta avsnitt redovisas tobaksanvändningen bland ungdomarna, vilket innefattar cigaretter, snus och vattenpipa. Här ges även en bild av det totala tobaksanvändandet, där cigaretter och snus är sammanslaget. Rökare I länet är det 12 procent rökare 7 bland pojkarna och 15 procent av flickorna. I diagram 13 framgår att från 2005 har andelen rökare ökat för pojkar fram till 2009, men till 2011 har det gått ner och nästan till den andel som uppmättes Observera att procentaxeln i diagram 13 sträcker sig till 50 procent. År 2007 var det ungefär lika stor andel pojkar som flickor som rökte i länet, men efter och före 2007 har det varit en större andel flickor som rökt. Dock har inte andelen varit så låg för flickor som i denna undersökning. I jämförelse med riket 8 så ligger länet 7 procentenheter under för pojkar och 13 procentenheter under för flickor i genomsnitt för de fyra åren 2005, 2007, 2009 och Diagram 13: Andel ungdomar som röker (länet och riket över tid) År Riket Riket Länet Länet I diagram 14 framgår det att i flera kommuner är det en större andel pojkar än flickor som röker, i motsats till både hur det ser ut i länet totalt och i riket. I dessa kommuner är flickornas procentsatser omkring hälften så stora mot pojkarnas. 7 Rökare är den som svarat : Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest eller Ja, men bara ibland på frågan Röker du? 8 Henriksson C, Leifman H (2011). Skolelevers drogvanor Rapportserie nr 129. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 12

20 Procent Procent Diagram 14: Andel ungdomar som röker Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Riket Regelbundna rökare Med regelbundna rökare menas de som svarat att de röker dagligen eller nästan varje dag. Regelbundna rökare håller sig på en jämn nivå mellan undersökningsåren, men det går att utläsa i diagram 15 att i årets undersökning uppmäts den lägsta andelen regelbundna rökare i länet för båda könen av de fyra mättillfällena. Länet följer i stort sett rikets 9 utveckling, men länets pojkar avviker från 2009 till Mellan dessa undersökningar sjunker andelen regelbundna rökare bland pojkarna i länet med 4 procentenheter (8 procent 2009, 4 procent 2011). Observera att procentaxeln i diagram 15 sträcker sig till 50 procent. Diagram 15: Andel ungdomar som röker regelbundet (länet och riket över tid) År Riket Riket Länet Länet I länet är det 4 procent bland pojkarna (51 st) och 6 procent bland flickorna (78 st) som svarat att de röker regelbundet. Motsvarande för riket är 8 och 12 procent bland pojkar respektive flickor. I Aneby och Sävsjö har ingen angivit att de röker regelbundet, något som också gäller pojkar i Eksjö och Gnosjö. 9 Henriksson C, Leifman H (2011). Skolelevers drogvanor Rapportserie nr 129. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 13

21 Procent Procent Snusare I denna undersökning som för tidigare undersökningar är det fler pojkar än flickor som snusar 10. nas andel ligger i genomsnitt 12 procentenheter högre än flickornas, vilket gäller för såväl länet som för riket 11. Det som framgår av diagram 16 är att andelen snusare har sjunkit över tid och resultatet för länet ligger nära det för riket. I länet är det 11 procent av pojkarna och 2 procent av flickorna som snusar. Observera att procentaxeln i diagram 16 sträcker sig till 50 procent. Diagram 16: Andel ungdomar som snusar (länet och riket över tid) År Riket Riket Länet Länet I diagram 17 presenteras andelen pojkar och flickor som snusar uppdelat på länets kommuner. Diagrammet bekräftar att snusning är vanligast bland pojkar och i sju kommuner har ingen flicka svarat att de snusar. Diagram 17: Andel ungdomar som snusar Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Riket 10 Snusare är den som svarat Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest eller Ja, men bara ibland på frågan Snusar du? 11 Henriksson C, Leifman H (2011). Skolelevers drogvanor Rapportserie nr 129. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 14

22 Procent Regelbundna snusare Regelbunden snusare är den som svarat att han eller hon snusar dagligen eller nästan varje dag. För regelbundna snusare finns en liknande trend som för snusare. År 2011 var det 6 procent pojkar (82 st) som snusade regelbundet och motsvarande för flickor (7 st) var 1 procent. Observera att procentaxeln i diagram 18 sträcker sig till 50 procent. Diagram 18: Andel ungdomar som snusar regelbundet (länet och riket över tid) År Riket Riket Länet Länet I kommunerna Aneby, Eksjö, Mullsjö och Sävsjö är det ingen som svarat att de är snusar regelbundet. Det återfinns endast regelbundet snusande flickor i kommunerna Gnosjö, Jönköping och Vetlanda. 15

23 Procent Tobaksanvändare När tobak redovisas uppdelat på cigaretter och snus visar resultaten att rökning är vanligare bland flickor och snusning är vanligare hos pojkar. Därför är det intressant att studera det totala tobaksanvändandet. Tobaksanvändare är en elev som använder cigaretter och/eller snus. I länet är det 17 procent av pojkarna och 15 procent av flickorna som använder tobak. Motsvarande för riket 12 är 23 och 27 procent bland pojkar respektive flickor. På länsnivå finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen. Diagram 19: Andel ungdomar som använder tobak Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Riket Regelbunden tobaksanvändare är den som svarat att han eller hon röker och/eller snusar dagligen eller nästan varje dag. Aneby och Sävsjö har inga regelbundna tobaksanvändare och i Eksjö finns inga regelbundna tobaksanvändare bland pojkarna. I länet är det 9 och 6 procent av pojkar respektive flickor som regelbundet använder tobak. 12 Henriksson C, Leifman H (2011). Skolelevers drogvanor Rapportserie nr 129. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 16

24 Procent Vattenpipa I länet är det 24 procent av pojkarna som någon gång har rökt vattenpipa. Bland dessa 316 ungdomar är det 63 procent som rökt vattenpipa minst en gång de senaste 12 månaderna. Motsvarande siffror hos flickor är 19 procent (260 st) som någon gång rökt vattenpipa och av dem har 67 procent rökt de senaste 12 månaderna. Det är mindre vanligt i länet att man någon gång rökt vattenpipa i jämförelse med riket. na och flickorna i länet ligger 16 respektive 19 procentenheter under rikets resultat. Diagram 20: Andel ungdomar som någon gång har rökt vattenpipa Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Riket Debutålder cigaretter I diagram 21a-b framgår att bland dem som röker är det vanligast att pojkar och flickor använder cigaretter första gången när de är 14 år. Över hälften av de som röker någon gång ibland eller oftare rökte sin första cigarett när de var 13 år eller yngre. Endast de som rökt cigaretter redovisas i diagrammen. Diagram 21a: Åldersfördelning debutålder för cigaretter, pojkar (n=460) Diagram 21b: Åldersfördelning debutålder för cigaretter, flickor (n=467) 15 år eller äldre 13% 11 år eller yngre 17% 15 år 17% 11 år eller yngre 14% 14 år 28% 13 år 22% 12 år 20% 14 år 34% 13 år 23% 12 år 12% 17

25 Debutålder snus Av diagram 22a-b framgår att även för snus gäller det att den vanligaste debutåldern är 14 år, för både pojkar och flickor. Mer än 50 procent av pojkarna och 40 procent av flickorna som snusar svarade att de var 13 år eller yngre när de snusade första gången. Endast de som använt snus redovisas i diagrammen. Diagram 22a: Åldersfördelning debutålder för snus, pojkar (n=456) Diagram 22b: Åldersfördelning debutålder för snus, flickor (n=190) 15 år eller äldre 19% 11 år eller yngre 14% 12 år 12% 15 år 21% 11 år eller yngre 12% 12 år 8% 14 år 33% 13 år 22% 14 år 39% 13 år 20% Debutålder vattenpipa Som för snus och cigaretter är också den vanligaste debutåldern för vattenpiperökning 14 år. Det framgår av diagram 23a-b och gäller för både pojkar och flickor. Endast de som använt snus redovisas i diagrammen. Diagram 23a: Åldersfördelning debutålder för vattenpipa, pojkar (n=306) Diagram 23b: Åldersfördelning debutålder för vattenpipa, flickor (n=252) 15 år eller äldre 21% 11 år eller yngre 8% 12 år 14% 15 år eller äldre 22% 11 år eller yngre 9% 12 år 9% 14 år 36% 13 år 21% 14 år 42% 13 år 18% 18

26 Procent Procent Alkohol Alkoholkonsumenter Alkoholkonsument är den som svarat att han eller hon druckit alkohol någon gång de senaste 12 månaderna. Andelen alkoholkonsumenter i länet är i denna undersökning är 38 procent pojkar och 40 procent flickor. Det är den lägsta andelen bland både pojkar och flickor sedan undersökningarna startade i länet År 2011 redovisar Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 13 de lägsta andelarna alkoholkonsumenter i åk 9 sedan 1971 när undersökningen började. Länet följer utvecklingen i riket, men länets pojkar och flickor har i genomsnitt 13 respektive 17 procentenheter lägre andel alkoholkonsumenter jämfört med riket. Diagram 24: Andel ungdomar som konsumerat alkohol någon gång de senaste 12 månaderna (länet och riket över tid) År Riket Riket Länet Länet Enligt diagram 25 är det i fem av länets kommuner en större andel pojkar än flickor som konsumerat alkohol någon gång de senaste 12 månaderna. De största skillnaderna i procentenheter (>20) återfinns i Gnosjö, med en större andel flickor. I Habo och Vaggeryd med en större andel pojkar. På länsnivå finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen. Diagram 25: Andel ungdomar som konsumerat alkohol någon gång de senaste 12 månaderna Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Riket 13 Henriksson C, Leifman H (2011). Skolelevers drogvanor Rapportserie nr 129. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 19

27 Procent Procent Regelbundna alkoholkonsumenter och intensivkonsumenter över tid Regelbundna alkoholkonsumenter är de som svarat att de konsumerar alkohol någon gång i månaden eller oftare. De som konsumerar en angiven mängd 14 alkohol vid ett och samma tillfälle någon gång per år eller oftare, definieras som intensivkonsument. Både andel regelbundna alkoholkonsumenter och andel intensivkonsumenter var de lägsta sedan undersökningarna startade Observera att procentaxeln i diagram 26 och 27 sträcker sig till 50 procent. Diagram 26: Andel ungdomar som konsumerar alkohol regelbundet (länet över tid) År Länet Länet Diagram 27: Andel ungdomar som intensivkonsumerar alkohol (länet och riket över tid) År Riket Riket Länet Länet 14 Minst en halv flaska sprit (18 cl) eller en hel flaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk eller 4 burkar starköl eller 6 burkar öl, klass II (folköl) 20

28 Procent Procent Regelbundna alkoholkonsumenter I länet är det 18 och 21 procent av pojkar respektive flickor som konsumerar alkohol regelbundet. Diagram 28 visar att det finns en större variation i andelen flickor mellan kommunerna, jämfört med pojkar. Störst skillnad i procentenheter mellan könen finns i Eksjö (28) och Sävsjö (20) med större andel flickor samt Aneby (20) med större andel pojkar. Diagram 28: Andel ungdomar som konsumerar alkohol regelbundet Intensivkonsumenter I länet intensivkonsumerar 17 procent av pojkarna alkohol, någon gång per år eller oftare och bland flickor är det 18 procent. Länet ligger under motsvarande andelar i riket 15, 32 och 33 procent bland pojkar respektive flickor. Diagram 29 visar en viss variation mellan kommunerna. Störst skillnad i procentenheter mellan könen finns i Mullsjö (22) och Vaggeryd (17). På länsnivå finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen. Diagram 29: Andel ungdomar som intensivkonsumerar alkohol Henriksson C, Leifman H (2011). Skolelevers drogvanor Rapportserie nr 129. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 21

29 Procent Berusningsdrickande I diagram 30 redovisas andelen ungdomar som någon gång druckit sig berusad. I CAN:s undersökning ställs frågan Har du någon gång druckit så mycket alkohol att du känt dig berusad? till samtliga ungdomar. Samma fråga förekommer i länets enkät, men endast de som druckit alkohol de senaste 12 månaderna får besvara frågan. För jämförbarhet används i länet, andelen som angivit en debutålder för när de för första gången druckit sig berusad. Andelen pojkar i länet som någon gång druckit sig berusad är 26 procent och bland flickor 31 procent. Länet ligger under riket, där andelen pojkar och flickor är 40 respektive 44 procent. Det finns variation mellan kommunerna. I Gislaved är andelarna lika mellan könen, vidare är det fem kommuner som har en större andel pojkar och sju kommuner som andelen flickor är större. Störst skillnad i procentenheter mellan könen finns i Eksjö (26), Gnosjö (22) och Mullsjö (20). Diagram 30: Andel ungdomar som någon gång druckit sig berusad

30 Alkohol och trafik Bland eleverna i nionde klass är det vanligare att pojkar har kört berusad och för flickor är det vanligare att de har åkt med någon som de misstänkt varit berusad. Andelarna för dessa två frågor för länet presenteras i tabell 2, kommunernas resultat återfinns i tabellbilagan. Tabell 2: Andel som har kört berusad respektive åkt med någon som varit berusad Har åkt med någon som varit Har kört berusad berusad Ja n Ja n Länet 20 % % % % 1326 Tillgänglighet alkohol Diagram 31 ger en bild av de vanligaste sätten ungdomarna får tag på alkohol i länet. Av diagrammet går det att utläsa hur tillvägagångssätten står i relation till varandra uppdelat på pojkar och flickor. Det finns ingen jämförbarhet mellan könen, vilket grundar sig i frågans karaktär och att bortfallet ej går att uppskatta. Det är 501 pojkar och 544 flickor som fått frågan som är en flervalsfråga. Det vanligaste sättet att få tag på alkohol är genom kompisar eller kompisars syskon. Länets pojkar har på annat sätt som det andra vanligaste alternativet, motsvarande för flickor är får alkohol av andra vuxna (18 år eller äldre). Diagram 31: Antal ungdomar hur de vanligtvis får tag på alkohol (flervalsfråga) Jag får smaka alkohol hemma Jag får alkohol av mina föräldrar med lov Jag tar alkohol av mina föräldrar utan lov Jag får alkohol av andra vuxna (18 år eller äldre) Genom syskon Genom kompisar eller kompisars syskon Jag köper själv i butik/systembolaget Jag internet-beställer alkohol Jag köper i lägenhet/från långtradare På annat sätt Antal 23

31 I diagram 32a-b visas hur lätt eller svårt eleverna som angett att de druckit alkohol de senaste 12 månaderna, tycker att det är att få tag på olika typer av alkohol. Mer än hälften av både pojkarna och flickorna, tycker att det är lätt att få tag på folköl/cider i butik och smugglad sprit. Det anskaffningssätt som upplevs som svårast är att få tag på alkohol genom Internet. Diagram 32a: Andel pojkar i årskurs 9, hur de upplever tillgängligheten av alkohol Folköl/cider i butik n= Alkohol som säljs på Systembolaget n= Smugglad alkohol n= Alkohol genom Internet n= Hembränd sprit n= Procent Svårt Varken svårt eller lätt Lätt Diagram 32b: Andel flickor i årskurs 9, hur de upplever tillgängligheten av alkohol Folköl/cider i butik n= Alkohol som säljs på Systembolaget n= Smugglad alkohol n= Alkohol genom Internet n= Hembränd sprit n= Procent Svårt Varken svårt eller lätt Lätt 24

32 Debutålder alkoholkonsumtion I diagram 33a-b framgår att var fjärde pojke som någon gång druckit alkohol gjorde det första gången vid 11 års ålder eller när de var yngre. En lika stor andel pojkar har sin alkoholdebut vid 14 års ålder. För flickor i länet är det var fjärde som druckit alkohol vid 12 års ålder eller när de var yngre. Den ålder där flickor i störst utsträckning använder alkohol för första gången är vid 14 års ålder. Diagram 33a: Åldersfördelning debutålder för alkoholkonsumtion, pojkar (n=765) Diagram 33b: Åldersfördelning debutålder för alkoholkonsumtion, flickor (n=781) 15 år eller äldre 16% 11 år eller yngre 26% 15 år eller äldre 19% 11 år eller yngre 12% 12 år 13% 14 år 25% 13 år 19% 12 år 14% 14 år 33% 13 år 23% Debutålder berusningsdrickande Även vid debutålder för berusningsdrickande har störst andel, bland både pojkarna och flickorna, angivit att de var 14 år första gången de berusade sig. Omkring var fjärde pojke och flicka var 13 år eller yngre när de berusade sig första gången. Diagram 34a: Åldersfördelning debutålder för berusningsdrickande, pojkar (n=338) Diagram 34b: Åldersfördelning debutålder för berusningsdrickande, flickor (n=412) 15 år eller äldre 33% 11 år eller yngre 12 år 5% 4% 13 år 16% 15 år eller äldre 36% 11 år eller yngre 12 år 2% 6% 13 år 16% 14 år 42% 14 år 40% 25

33 Procent Narkotika Blivit erbjuden att få eller köpa narkotika I diagram 35 presenteras andelen som blivit erbjuden att få eller köpa narkotika. Det är en större andel pojkar (16 procent) i länet jämfört med flickor (12 procent). Bland kommunerna är det bara i Vaggeryd som en större andel flickor har blivit erbjuden att få eller köpa narkotika. Diagram 35: Andel ungdomar som blivit erbjuden att få eller köpa narkotika Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länet Narkotikaanvändning I riket är det 9 procent pojkar och 6 procent flickor som har använt någon typ av narkotika. För länet är det 4 procent av pojkarna och 3 procent av flickorna som använt narkotika. Andelarna ligger under riksgenomsnittet och är också en minskning från 2009 års undersökning, då 7 procent av pojkarna och 4 procent av flickorna hade använt narkotika. Det är vanligast att de använt hasch/marijuana. På länsnivå finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen. Något som är viktigt att belysa, är att omkring en av fyra elever (27 procent) i länet som ges möjlighet att prova narkotika också gör det, oavsett kön. 26

34 Användningsfrekvens narkotika Diagram 36 och 37 visar hur många gånger de 51 pojkar och 38 flickor som svarat att de har använt någon typ av narkotika har gjort det under de senaste 12 månaderna. Här delas narkotika in i hasch/marijuana och annan narkotika. När det gäller hasch/marijuana har 29 av 78 ungdomar använt denna typ av narkotika en gång de senaste 12 månaderna, medan 33 st. angett att de använt hasch/marijuana minst två gånger de senaste 12 månaderna. Tjugosju av 60 narkotikaanvändare har svarat att de använt annan narkotika än hasch/marijuana minst en gång under de senaste 12 månaderna. Diagram 36: Antal gånger narkotikaanvändarna har använt hasch/marijuana de senaste 12 månaderna (n=78) Diagram 37: Antal gånger narkotikaanvändarna har använt annan narkotika än hasch/marijuana (n=60) 5-20 gånger 11 st Fler än 20 gånger 4 st Ingen gång 16 st 5-20 gånger 6 st Fler än 20 gånger 2 st 2-4 gånger 4 st 2-4 gånger 18 st 1 gång 29 st 1 gång 15 st Ingen gång 33 st Anskaffning av narkotika I diagram 38 redovisas olika anskaffningssätt för narkotika. Diagrammet redovisar antalet svarande uppdelat på kön. Det vanligaste sätt pojkarna fått tag på narkotika är att de köpt av någon de känner, följt av på annat sätt, och att de blir bjuden av någon de känner som är yngre än 20 år. För flickor var att ha blivit bjuden av någon de känner som är yngre än 20 år, det vanligaste sättet följt av att de köpt av en person de känner. Diagram 38: Antal ungdomar, hur de har fått tag på/köpt narkotika (flervalsfråga) Jag har köpt av okänd Jag har köpt av någon jag känner Jag har blivit bjuden av någon jag känner (yngre än 20 år) Jag har blivit bjuden av någon jag känner (äldre än 20 år) På annat sätt Antal 27

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Folkhälsoenkät Ung 213 En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Joakim Widén Statistiker Februari 214 Sammanfattning Folkhälsoenkät

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Folkhälsoenkät Ung 213 En enkätundersökning av grundskoleelevers (åk 9) och gymnasieelevers (åk 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Jönköpings län Joakim Widén Statistiker Februari 214 Sammanfattning Folkhälsoenkät

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö Folkhälsoenkät Ung 2013 En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö Joakim Widén Statistiker Mars 2014 Resultatsammanfattning Ungdomarna har svarat att de mår

Läs mer

Förhandspresentation. Folkhälsoenkät Ung 2013 - Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län 2014-03-18

Förhandspresentation. Folkhälsoenkät Ung 2013 - Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län 2014-03-18 Förhandspresentation Folkhälsoenkät Ung 13 - Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län 14-3-18 Länsrapport med fokus på årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Vidareutveckling av en ANDT-enkät, genomfördes

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö Folkhälsoenkät Ung 2013 En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö Joakim Widén Statistiker Mars 2014 Resultatsammanfattning: Ungdomarna har svarat att de

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2010. En enkätundersökning bland gymnasieelever (år 2) i Jönköpings län

Ungdomars drogvanor 2010. En enkätundersökning bland gymnasieelever (år 2) i Jönköpings län Ungdomars drogvanor 2010 En enkätundersökning bland gymnasieelever (år 2) i Jönköpings län September 2011 Sammanfattning Årets länsövergripande rapport sammanfattar en totalundersökning av drogvanor bland

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Enkätbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Enkätbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Enkätbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Folkhälsoenkät Ung 2015 Detta är en enkät om hälsa och levnadsvanor som görs i alla kommuner i Jönköpings län. Resultaten kommer att användas som ett kunskapsunderlag

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING. Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004

ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING. Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004 ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004 1 Resultatsammanfattning I föreliggande rapport är eleven alkoholkonsument om man under året druckit minst 1 glas

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet 4 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 4 Anna Bostedt Helena S Andersson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 7, 5 ISSN 1-1527

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Ungdomars drogvanor i år 9, 2009

Ungdomars drogvanor i år 9, 2009 FoU-rapport Ungdomars drogvanor i år 9, 2009 - en enkätundersökning av grundskoleelevers (år 9) drogvanor i Jönköpings läns kommuner Thorbjörn Ahlgren FoU-rapport 2010:1 IFO Individ- och familjeomsorg

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Sammanställning av Folkhälsoenkät Ung 2015 GYMNASIET ÅR 2

Sammanställning av Folkhälsoenkät Ung 2015 GYMNASIET ÅR 2 Sammanställning av Folkhälsoenkät Ung 2015 GYMNASIET ÅR 2 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Är du? 7 I vilket skolår går du? 9 Vilka bor du tillsammans med? 10 Var är du och dina föräldrar födda? 11 - Du själv

Läs mer

Alkohol Narkotika Dopning Tobak. Undersökning 2013 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2

Alkohol Narkotika Dopning Tobak. Undersökning 2013 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2 ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak Undersökning 13 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (SBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan

Läs mer

Ungdomars drogvanor i år 2 på gymnasiet 2008

Ungdomars drogvanor i år 2 på gymnasiet 2008 FoU-rapport Ungdomars drogvanor i år 2 på gymnasiet 2008 - en enkätundersökning av gymnasieelevers (år 2) drogvanor i Jönköpings läns kommuner Malin Broddegård FoU-rapport 2009:1 IFO Individ- och familjeomsorg

Läs mer

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Oh-bild 1 Myter Genom att köpa ut alkohol vet jag vad mitt barn dricker och jag behöver inte vara rädd för

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Alkohol Narkotika Doping Tobak Undersökning 11 i kommunens 7 9-skolor samt i gymnasiet årskurs 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (BBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan (SGG)

Läs mer

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013 Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 26-213 213 deltog 388 av 56 elever (bortfall 23%) 211 deltog 427 av 482 elever (bortfall 11%) 21 deltog 452 av 53 elever (bortfall 1%) 29 deltog 51 av 566

Läs mer

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2008 Frågor om undersökningen kan ställas till Johan Sjöholm, Tjörns Kommun Tel. 0304-60 11 82

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun Februari 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,

Läs mer

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten Tabellbilaga Tabellinnehåll Tabell 1. Andel som inte dricker alkohol (icke-konsumenter), 2009. Procent (%) av samtliga. (utgår från konsumtionsindex=0, se mer sid

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011 Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Undersökning i Gullspång, Mariestad och Töreboda Anita Boij Rapport 12:1 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Rapport 12:1 ISBN 978-91-979424-6-1

Läs mer

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun.

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Oktober 2006 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2011

Ungdomars drogvanor 2011 Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.

Läs mer

Drogvaneundersökning 2015

Drogvaneundersökning 2015 Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188

Läs mer

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008 Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 28 en statistisk sammanställning av enkäten Av: Christian Johansson Bortfall Kalmar har enligt uppgift: 785 elever i åk 8 Antal enkätsvar: 69

Läs mer

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Oh-bild 1 Myter Genom att köpa ut alkohol vet jag vad mitt barn dricker och jag behöver inte vara rädd för

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2009 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Drogvaneundersökning 2009 har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Svenska elevers drogvanor

Svenska elevers drogvanor Svenska elevers drogvanor Siri Thor; siri.thor@can.se Trender, problem och självskattad hälsa. Trender i ANT i Sverige Jämförelse med ungdomar i Europa Självrapporterade alkoholrelaterade problem Tillgänglighet

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2016

Ungdomars drogvanor 2016 Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet år 2 i Falköping CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet

Läs mer

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2014-08-12 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 2 INLEDNING... 2 3. ÅRSKURS 6... 3 3.1 Tobaksvanor,

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014 Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun Resultat 2014 Drogvaneundersökning i år 7, Tyresö kommun 2014 Svarsfrekvens: 2014: 84% (tot antal svarade 428 st) varav 195 flickor och 233 pojkar

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Drogvaneundersökning 2007

Drogvaneundersökning 2007 Drogvaneundersökning 7 Camilla Jalling Jörgen Larsson Maj 8 Innehållsförteckning Sammanfattning och kommentar... 3 Årskurs 8... 3 Tobak... 3 Alkohol... 3 Narkotika... 3 Årskurs 9... 3 Tobak... 3 Alkohol...

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Undersökningen gjordes v 12-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 393 svar. Årskurserna jämt fördelade, jämn könsfördelning.

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

Rapport. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Rapport. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsoutskottet

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8 IFF, Individ- och familjeförvaltningen Maj 2014 Sammanfattning av år 8 drogvaneundersökning, Nybro kommun 2014

Läs mer

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING Personligt 28 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING PERSONLIGT 28 Innehåll INLEDNING ALLMÄNT HÄLSA HUR MÅR DE UNGA? OM SKOLAN LAG OCH RÄTT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER INFLYTANDE FORTSATT ARBETE MED PERSONLIGT

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 7. Undersökningen genomfördes under vårterminen 7 och bygger på 578 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som var

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Drogvaneundersökning 2016

Drogvaneundersökning 2016 Genomfördes 7 mars 16 Totalt externt bortfall 371 av 443 elever deltog (bortfall 16,3%) Externt bortfall i årskurser Åk 7: 137 av 16 elever deltog (bortfall 14,4%) Åk 8: 126 av 151 elever deltog (bortfall

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008 Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008 Februari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska rådet

Läs mer

Drogvaneundersökning Södra Älvsborg gymnasiet åk 2

Drogvaneundersökning Södra Älvsborg gymnasiet åk 2 Drogvaneundersökning Södra Älvsborg gymnasiet åk 2 Borås Vårgårda Tranemo Ulricehamn Naturbruksgymnasierna: Strömma Svenljunga i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 METOD... 3 Bortfall... 3

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2 Östersunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Västra Götalandsregionen i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 Läsanvisning... 3 METOD... 3 Bortfall och metodproblem... 4 RESULTAT... 5 TOBAK...

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Datum 2009-09-01 1 (6) Drogvaneundersökning i Tyresö skolor år 6, 2009 Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6 Sedan 2004 har Tyresö Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet.

Läs mer

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36

Läs mer

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013 Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 213 årskurs 2 i gymnasiet Författare: Jörgen Larsson Sammanfattning av rapporten ÅRSKURS 2 i gymnasiet Andel rökare 27-213: Stark minskning

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 1 (7) Stockholmsenkäten 2014 Kommunövergripande resultat Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Sundbybergs

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 25. Undersökningen genomfördes under vårterminen 25 och bygger på 429 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2 Elevers drogvanor läsår 2015/2016 Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2 Drogvaneundersökningen ska bidra med aktuellt kunskapsunderlag över attityder till droger och drogvanor för planering och beslut av

Läs mer

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2.

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Maj 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska

Läs mer

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol- och sniffningsvanor i årskurs 8 o 9 vårterminen 2005, Tyresö kommun.

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol- och sniffningsvanor i årskurs 8 o 9 vårterminen 2005, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol- och sniffningsvanor i årskurs 8 o 9 vårterminen 2005, Tyresö kommun. Kommunkansliet Oktober 2005 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Härjedalens kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Härjedalens kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Härjedalens kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun 2(23) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg 2012. SLF Strategisk samhällsplanering

Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne och Helsingborg 2012. SLF Strategisk samhällsplanering Folkhälsoenkät Barn och Unga i och 212 Under våren 212 svarade alla elever i och i i åk 6, 9 och 2 i gymnasiet på frågor om hälsa T ex om hälsa, fritidsvanor, matvanor, alkohol, narkotika, spel, sex och

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8. Drogenkät vt-4 Kalmar kommun år 8. Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län, genomfört en undersökning om grundskolelevers drogvanor. Avsikten med

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Krokoms kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Krokoms kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Krokoms kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

SKOLELEVERS DROGVANOR I JÄMTLANDS LÄN 2012 ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM

SKOLELEVERS DROGVANOR I JÄMTLANDS LÄN 2012 ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM ANNA WERME & ANNA NICOLAISEN FOLKHÄLSOCENTRUM 2013-03-13 Arbetsprocess Gemensamt beslut om totalundersökning i länet 2012 Folkhälsocentrum ansvariga för samordning och bearbetning Hög delaktighet från

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 2007 Lysekil - Munkedal - Orust - Sotenäs Strömstad - Tanum 2 (32) Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 LÄSANVISNING... 7 Definitioner... 7 Intensiv-konsument

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 2010

Drogvaneundersökning årskurs 9 2010 Drogvaneundersökning årskurs 9 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36 2 (22)

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Strömsunds kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Strömsunds kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Strömsunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen

Läs mer

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,

Läs mer

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 Tabeller Bilaga 12 Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Södra Älvsborg, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun

Läs mer

Drogvaneundersökning 2014

Drogvaneundersökning 2014 Drogvaneundersökning 214 Drogvaneundersökning 214 Genomfördes på Ala skola den 25 augusti och Arenaskolan den 26 augusti 214 522 av 587 elever deltog Åk 7: 173 av 191 elever Åk 8: 186 av 25 elever Åk 9:

Läs mer