Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Transkript

1 Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019

2 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan Östgötakommissonens slutrapport Ge aktuell kunskap om hälsoläget, skillnader i hälsa och utvecklingen över tid hos befolkningen i Östergötland, och vad skillnaderna i hälsa beror på. Kapitel 1 - Livsvillkor För att de har avgörande betydelse för hälsan och hälsans bestämningsfaktorer. Kapitel 2 - Levnadsvanor För att de är några av de viktigaste bestämningsfaktorerna för hälsa. Kapitel 3 - Psykisk hälsa För att psykisk ohälsa ökar i befolkningen, och eftersom psykologiska faktorer, tilltro till egen förmåga, tillit, hopp och framtidstro är skyddsfaktorer för kroppslig hälsa. Kapitel 4 - Äldres hälsa För att äldre är en eftersatt grupp i folkhälsoarbetet och sociala skillnader är särskilt tydliga bland äldre. 2

3 Introduktion Det kommer att bli dyrbart att inte agera På nationell nivå är kostnaderna för hjärt-kärlsjukdom 61,5 miljarder kr/år. Många fall kan förebyggas eller senareläggas. Trots detta utgör förebyggande insatser endast 1% av HoS budget. Förebyggande insatser är kostnadseffektiva. Om rökningen i Östergötland minskade från 7% till 5% skulle kostnader för följdsjukdomar minska med 24 miljoner kr. Kostsamt att enbart betala för att behandla sjukdom istället för att investera i att förebygga sjukdom och skapa en jämlik hälsa. 3

4 Introduktion Det är nu vi måste agera Det tar inte alltid lång tid innan man ser effekt. En rad viktiga politiska beslut som stödjer ansatsen om en bättre och jämlik hälsa är redan tagna. Riksdagens beslut juni 2019 att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Nödvändigt att kraftfullt satsa på hälsofrämjande och förebyggande insatser. Regional utveckling - människors livsvillkor. Hälso- och sjukvården - utöver att ge bästa sjukvård också ska förebygga sjukdom och ohälsa. 4

5 Rapporten Bygger på Östgötamodellen för jämlik hälsa Kapitel 1 - Livsvillkor Kapitel 2 - Levnadsvanor Kapitel 3 - Psykisk hälsa Kapitel 4 - Äldre 5

6 Goda livsvillkor en viktig grund för god och jämlik hälsa Livsvillkoren i Östergötland är goda men det finns stora skillnader i livsvillkor mellan grupper med olika socioekonomi och födelseland. I Östergötland finns stora skillnader i hälsa mellan grupper med olika socioekonomisk status, som har ökat över tid (återstående livslängd och självskattad hälsa). Arbetslösheten har halverats sedan 2010 för ungdomar. För personer utan gymnasieexamen har arbetslösheten fördubblats. Tillit till andra är lägre vid lägre socioekonomisk situation och i utsatta bostadsområden. Orsaker till sociala skillnader i hälsa kan hänföras till ogynnsamma levnadsvanor och psykosociala faktorer som tillsammans leder till en ökad sårbarhet för sjukdom och ohälsa. 6

7 7 Självskattad hälsa de socioekonomiska skillnaderna har ökat

8 8 Arbetslöshet dubblerats för de med enbart förgymnasial utbildning

9 Tillit tydlig socioekonomisk gradient, särskilt för inkomst Tillit till andra 71 % av befolkningen. Lägst bland ungdomar (18-29 år), minskat från 66 till 57 % under perioden Varierar också mellan olika bostadsområden. 9

10 Ohälsosamma levnadsvanor påverkar insjuknande och förtida död 60 % av förtida dödsfallen i Östergötland orsakades 2016 av hjärtinfarkt, stroke och cancer. Ohälsosamma levnadsvanor är viktiga riskfaktorer för att insjukna i dessa sjukdomar. Två tredjedelar av befolkningen i Östergötland har minst en ohälsosam levnadsvana. Vanligast är fysisk inaktivitet och lågt intag av frukt och grönsaker. För samtliga levnadsvanor finns socioekonomiska skillnader utifrån utbildning och inkomst Levnadsvanor går att påverka, men de styrs inte enbart av medvetna val. De påverkas av inlärda beteenden, sociala sammanhang, kultur och av tilltro till sin förmåga. Dessa faktorer påverkas i sin tur av individens livsvillkor. 10

11 Frukt och grönt socioekonomiska skillnader i intag Män med eftergymnasial utbildning äter mer frukt och grönsaker än övriga utbildningsgrupper. Fler män än kvinnor har ett lågt intag av frukt och grönsaker, i alla åldersgrupper. 11

12 Fysisk aktivitet tydliga socioekonomiska skillnader Ju lägre utbildningsnivå desto mindre fysiskt aktiva. 12

13 13 Rökning minskar men socioekonomiska skillnader kvarstår

14 Psykisk ohälsa ett växande samhällsproblem Psykisk ohälsa ökar i Östergötland. - självskattad psykisk ohälsa, ångest- och depressionsrelaterade diagnoser. Figur 3.1 Figuren visar skillnaden mellan psykisk hälsa och psykisk sjukdom. Personer kan uppleva psykisk ohälsa utan att ha en psykisk sjukdom (ruta III), och kan må bra trots en psykisk sjukdom. (ruta II). Ökningen är störst bland unga, framför allt unga kvinnor. Psykiskt frisk Psykiskt sjuk 14 Andelen sjukskrivningar som kan relateras till psykisk ohälsa har ökat. Äldre upplever ofta ensamhet och nedstämdhet Äldre män är överrepresenterade bland de som begår självmord. Tydliga och ökande socioekonomiska skillnader där sämre ekonomiska förutsättningar är förenat med en ökad förekomst av psykiska besvär. Psykisk hälsa I II Psykisk ohälsa III IV Bearbetad efter modell av Claes-Göran Stefansson.

15 15 Oro, ångest och depression varannan ung kvinna uppger oro eller ångest depression är vanligare bland personer med sämre ekonomi

16 16 Sjukskrivningar på grund av att svår stress ökar mest

17 17 Självmord - är vanligast bland män över 65

18 Självmord - är vanligast bland män över 65 I Östergötland begår cirka 50 personer självmord varje år. Det är ungefär fem gånger vanligare att dö genom självmord än genom trafikolyckor. Sedan mitten av 80-talet har självmordstalet minskat i alla grupper förutom i gruppen år, där det har legat relativt oförändrat. Det är betydligt vanligare med självmord bland socioekonomiskt utsatta grupper. Under 2011 stod den femtedel av befolkningen med lägst inkomst för mer än 30 % av alla självmord. De inkomstrelaterade ojämlikheterna när det gäller självmord har mer än fördubblats under perioden

19 Psykologiska resurser - skiljer mellan socioekonomiska grupper Psykologiska resurser är skyddande egenskaper som kan hjälpa människor att hantera stress och påfrestningar och uppleva god psykisk hälsa trots sjukdom eller svåra livshändelser. Exempel : Copingförmåga: en persons tilltro till sin egen förmåga att klara olika situationer. Självkänsla: det värde man sätter på sig själv och förmåga att känna att man duger som man är. KASAM: meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Tillit, hopp och framtidstro. 19

20 Äldres hälsa en aktuell utmaning Medellivslängden, antalet och andelen äldre ökar. Personer över 80 år beräknas öka från ca år 2017 till ca år Äldre är en mycket heterogen grupp. Från god hälsa också i de högsta åldrarna, till komplexa fysiska, psykiska eller sociala problem och omfattande behov. Stora socioekonomiska skillnader i hälsa, särskilt beroende på ekonomisk situation. De vanligaste sjukdomarna kan mildras, senareläggas eller förebyggas genom förändrade levnadsvanor. I Östergötland uppger en majoritet av de äldre som har hemtjänst att de besväras av ensamhet. 20

21 Äldre population nuläget och framtiden Andel äldre är högst i de minsta kommunerna. 21

22 22 Äldres hälsa tydlig social gradient utifrån ekonomisk situation

23 23 Äldreomsorgen ökande behov

24 24 Upplevd ensamhet ökar med åldern

25 Sammanfattning Hälsan blir bättre men inte för alla Livsvillkoren skiljer i Östergötland och inkomstskillnaderna ökar. Andelen personer med övervikt och fetma ökar medan andelen personer som röker dagligen minskar Den psykiska ohälsan ökar, särskilt hos unga. Antalet äldre ökar, särskilt de som är över 80 år. De flesta äldre har en god självskattad hälsa med hög autonomi men många har omfattande behov av vård och omsorg. I alla dessa avseenden finns tydliga, och i många fall ökande, skillnader mellan människor med olika livsvillkor, särskilt gällande ekonomi. 25

26 Vad kan vi göra åt ojämlikheten i hälsa? Skapa livsvillkor som ger alla en riktig möjlighet att påverka sin tillvaro. Utgå från en gemensam målbild. Grunden är lagd och en rad processer har startat. Men, fortfarande utgör förebyggande insatser en mycket liten del av budgeten. De förebyggande åtgärderna kan inte vänta. Vi behöver agera tillsammans nufrån strategi till konkreta insatser. 26

27 Rapporten kommer i maj 2019!