Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Transkript

1 Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Fredrik Söderqvist Epidemiolog Tel: E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se

2 Andel elever i skolår Mår bra eller mycket bra Anmärkningsvärd försämring i måendet bland flickor och i synnerhet i läsår 9. Samma försämring ses dock i andra län som också genomfört undersökningen i år. Det stärker intrycket av att en verklig försämringen har ägt rum. Jämförelse mellan län Ur Liv och Hälsa Ung 2014: Andelen elever i läsår 9 som mår bra eller mycket bra (föregående undersöknings resultat inom parantes). Län Örebro -9% 73 (82) 89 (89) Södermanland -8% 69 (77) 89 (88) Västmanland -8% 69 (77) 87 (87)

3 Andel elever i skolår 9 Mår bra eller mycket bra % 8 87% 82% 68% 6 Frågan Hur mår du? har funnits med sedan starten av Liv och Hälsa Ung Utformning och antal svarsalternativ har dock ändrats en del vilket gör att de första mätningarna är svåra att jämföra med de senare. Frågans nuvarande utformning har funnits med sedan Svarsalternativen är: Mycket bra, Bra, Varken bra eller dåligt, Dåligt, Mycket dåligt. Som framgår av årets undersökning har andelen flickor som mår bra eller mycket bra i läsår 9 i länet minskat med 7,5 procentenheter jämfört med 2012, en relativt stor försämring. Det är främst andelen elever som varken mår bra eller dåligt som har ökat men som framgår av nästa bild har även de som mår dåligt eller mycket dåligt ökat markant. Detta för länet.

4 Mår dåligt eller mycket dåligt läsår 7 läsår 9 läsår 2 gymn läsår 7 läsår 9 läsår 2 gymn 1 6% 8% 4% 3% 3% 11%

5 Andel elever i skolår Ofta eller alltid stressad % 4 28% 18% 11% Stress och vardagssömn är de två frågor som bäst förklarar variationen i hur eleverna mår, det vill säga om de har svarat att de mår bra/mycket bra eller något av de andra tre alternativen. Som framgår av figuren har andel elever som uppger att de besvärats av stress Ofta eller Alltid de senaste 3 månaderna faktiskt minskat sedan föregående undersökning.

6 Siffror för länet 2014 Vardagssömn Sover för lite (< 7 h) Låg sömnkvalitet läsår 7 11% 24% läsår 9 22% 34% läsår 2 gymn 31% 43% läsår 7 13% 33% läsår 9 26% 49% läsår 2 gymn 3 58% Sover för lite (< 7 h) Låg sömnkvalitet läsår 7 11% 26% läsår 9 22% 32% läsår 2 gymn 38% 41% läsår 7 39% läsår 9 47% läsår 2 gymn 37% Vardagssömnen är mycket viktig inte bara för måendet utan också för hur eleverna presterar i skolan. En nyligen publicerad studie visar att bland svenska flickor som sover mindre än 7 timmar och har en störd nattsömn är det fem gånger vanligare med underkända betyg än bland flickor som har en god nattsömn. Eleverna i årets undersökning rapporterar inte mindre vardagssömn än vad eleverna gjorde Sömnkvalitet är nytt för i år och har mätts med ett validerat frågeinstrument, Pittsburgh Sleep Quality Index. Detta resultat kan alltså inte jämföras med tidigare resultat när det gäller sömnstörningar. Resultaten visar att pojkar sover mer och bättre än flickor. Särskilt stor är skillnaden i sömnkvalitet.

7 Andelen elever i läsår 9 Hög förekomst av psykosomatiska symtom Psykosomatiska symtom utgörs här av huvudvärk, ont i magen, nervös, irriterad, svårt att sova. Dessa symtom är starkt korrelerade med stress och för lite sömn och påverkar mående i relativt hög grad. Som figuren visar så minskar andelen pojkar och flickor som har en hög besvärsförekomst. Skillnaderna mellan könen har dock växt ytterligare. Besvären rör de senaste tre månaderna % 27% 7% 7% 8%

8 Siffror för länet Trivs ganska eller mycket bra i skolan 86% 83% 83% 79% 78% 8 Årets undersökning visar mest positiva resultat kopplat till skolan men även sånt som oroar. Vi börjar med det positiva. För länet ser vi att en övervägande majoritet trivs ganska eller mycket bra i skolan. De övriga svarsalternativen lyder Sådär, Ganska dåligt, Mycket dåligt % 86% 79% 81% 81% 78%

9 Andel elever i läsår 9 I klassrummet är det lugnt, man har arbetsro Andel elever som anser att påståendet I klassrummet är det lugnt, man har arbetsro stämmer precis eller ganska bra följer en positiv trend sedan De övriga svarsalternativen lyder: Stämmer till viss del, Stämmer ganska dåligt, Stämmer inte alls % 59% 5 47% 4 34% 24%

10 Har föräldrar som uppmuntrar till bra skolprestation 94% % 87% Har föräldrar som ger stöd då skoluppgifter är för svåra 8 84% 8 76% 74% 72%

11 Siffror för länet Lärarna är bra på att planera undervisningen så att tentor inte sammanfaller 83% 68% 61% 46% 58% 41% Andel elever som anser att påståendet Lärarna är bra på att planera undervisningen så att tentor inte sammanfaller stämmer på mer än hälften eller nästan samtliga lärare skiljer sig åt markant mellan könen % 62% 6 46% 66% 48% 4

12 Andel elever i skolår Skolkar minst 2-3 gånger i månaden Skolk fortsätter att minska generellt i länet , 4% 3% 2% 2% 6%

13 Siffror för länet Tycker det är svårt att få nya vänner 13% 7% 7% 7% 12% Åk 7 Åk 9 År 2 gymn Andelen elever som anser att påståendet är Ganska sant eller Mycket sant % 8% 8%

14 Andel elever i läsår 9 5 Allvarligt retad senaste läsåret % 19% 22% 1 9% 11%

15 Andel elever i läsår 9 Utsatt för fysisk mobbning senaste läsåret Notera att med fysisk mobbning avses slag, sparkar eller annat våld som har inträffat vid minst ett tillfälle det senaste läsåret. Detta behöver inte nödvändigtvis vara kopplat till skolan. Som framgår av figuren för länet ses en markant ökning i andelen flickor som blivit utsatta för fysisk mobbning, 9%, vilket är den högsta siffran sedan mätningarnas början % 1 13% 11% 7% 9% 2%

16 Föräldrar som grälar allvarligt minst en gång i månaden Uppslitande gräl mellan föräldrar utgör en viktig förklaringsvariabel för ungdomarnas mående och är sannolikt en av flera avgörande förklaringar till det försämrade måendet vi ser i årets undersökning % 23% 13% 18%

17 Andel elever i läsår Dricker alkohol minst en gång i månaden Trenden är att alkoholkonsumtionen bland ungdomar minskar. Det är fler som väljer att inte dricka alls och bland dem som dricker dricks det mindre. Det är också färre som berusar sig jämfört med tidigare år % % 3%

18 Andel elever i läsår Röker dagligen % 7% 4% 0, 1%

19 Siffror för länet En total skärmtid på 6,5 timmar eller mer 61% 63% 54% 48% 4 37% 78% 7 64% 6 44% 47% Total skärmtid omfattar den tid eleven ägnar framför både datorskärmen och TV-skärmen i såväl skolan som på fritiden. Tiden grundar sig på vad ungdomarna rapporterat på tre frågor: dataanvändning i skolan, dataanvändning på fritiden och tid framför en vanlig TV-skärm. Att en uppdelning har gjorts på 6,5 timmar har att göra med materialets fördelning; det är 50 procent av ungdomarna totalt som har en skärmtid på 6,5 eller mer utifrån deras egna skattningar. 4

20 Siffror för länet Rör sig (går eller cyklar) minst en timme dagligen 28% 23% 22% 17% Frågan Hur ofta går eller cyklar du mer än en timme per dag? (tiden behöver inte vara sammanhängande) avser spegla vardagsmotion. Alltså fysisk aktivitet som inte görs i rent träningssyfte. Resultaten visar att endast omkring 20 procent av de unga rör sig mer än en timme på detta vis % 21% 22% 18%

21 Andel elever i läsår Överviktiga eller feta % 19% 1 12% 14% Gränserna för olika viktgrupper under 18 år baseras på indelningar av ISO-BMI (enligt Cole et al 2012). BMI räknas fram utifrån den av eleven skattade längden och vikten. Sedan 1998 har två valideringsstudier genomförts för att undersöka elevernas förmåga att skatta sin längd och vikt. Resultatet av båda dessa visar att skattningarna är goda men att framräknat BMI tenderar att bli något underskattat.

22 Fortsatt rapportering Fortsatt rapportering (i form av länsrapport och nyhetsbrev) kring sådant som utgör nya teman i undersökningen kommer senare i höst och under nästa år, då framför allt för hela länet. Först ska vi titta närmare på ungdomarnas hälsorelaterade livskvalitet. Därefter kommer vi att fokusera på ungdomars psykiska hälsa. Och då menar vi verkligen psykisk hälsa och inte psykisk ohälsa. Vad är kännetecknande för dem som har en god [spirande] psykisk hälsa? Slutligen kommer vi även att beröra det vi kallar för existentiell hälsa. Det är ett ämne som inbegriper de lite större frågorna i livet och som påverkar hur vi upplever vår tillvaro i stort. Hälsorelaterad livskvalitet Psykisk hälsa Existentiell hälsa

23 Vad som händer i höst/vinter Mer information hittar du på Har du frågor kring materialet, kontakta Fredrik Söderqvist, Epidemiolog Tel: E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se