Folkhälsa Fakta i korthet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsa Fakta i korthet"

Transkript

1 Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

2 Folkhälsa Fakta i korthet Det är tio gånger vanligare att personer med funktionsnedsättning upplever sin hälsa som dålig, 20 procent jämfört med 2 procent bland övriga. 29 procent av personer med funktionsnedsättning saknar kontantmarginal, jämfört med 17 procent bland övrig befolkning. Det är mer än dubbelt så vanligt att personer med funktionsnedsättning har en stillasittande fritid jämfört med övrig befolkning. 21 procent av personer med funktionsnedsättning har ingen nära vän, jämfört med 12 procent bland övriga. Många kommuner efterlyser riktlinjer och vägledning inom området folkhälsa och funktionsnedsättning. 51

3 Inriktningsmål för folkhälsopolitiken Uppföljningen av hälsans bestämningsfaktorer bör uppmärksamma hälsan för personer med funktionsnedsättning. Uppföljningen av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet nationellt, regionalt och lokalt ska omfatta hur detta inkluderar personer med funktionsnedsättning. Sammanfattande analys En god folkhälsa är grunden i ett hållbart samhälle och möjliggör en god samhällsekonomi och välfärd. Artikel 25 i FN-konventionen slår fast att personer med funktionsnedsättning har rätt till bästa möjliga hälsa och att inte utsättas för diskriminering. På de flesta områden som rör folkhälsa visar statistiken att personer med funktionsnedsättning har sämre levnadsvillkor. Den totala livssituationen för personer med funktionsnedsättning påverkar hälsan. Den högre ohälsan skulle därför kunna förändras med samhällsinsatser. De hinder som finns för personer med funktionsnedsättning inom nyckelområden som utbildning och arbetsmarknad påverkar sociala relationer, ekonomi, levnadsvanor och hälsa. Fortfarande är många miljöer otillgängliga och försvårar möjligheten till motion och andra hälsofrämjande aktiviteter. Folkhälsomyndighetens mätningar har ökat kunskapen om folkhälsan för personer med funktionsnedsättning. Det finns inget som tyder på att situationen förbättras utan allt pekar på att utvecklingen står still. Därför behöver insatser utvecklas för att förbättra folkhälsan. Det är särskilt viktigt då många kommuner efterlyser stöd och vägledning för insatser inom folkhälsoområdet. Folkhälsomyndighetens arbete bör därför inte begränsas till uppföljning utan även utgå från att genomföra och rikta insatser för att stärka folkhälsan. Folkhälsoperspektivet behöver integreras i olika politikområden som utbildning och arbetsmarknad. Fler hälsofrämjande och förebyggande insatser för personer med funktionsnedsättning behövs också. Den goda uppföljningen visar att folkhälsan är sämre för personer med funktionsnedsättning, vilket i sin tur visar att Sverige inte lever upp till FN-konventionen och rätten till bästa möjliga hälsa. Nu behöver insatser genomföras för att förändra den situationen. Eftersom motion ofta skrivs ut på recept av husläkaren, vore det bra om kostnaden gick under högkostnadsskyddet. Citat ur Rivkraft 52

4 Lägesbeskrivning Hälsan sämre hos många personer med funktionsnedsättning Det är tio gånger så vanligt att personer med funktionsnedsättning upplever sin hälsa som dålig, 20 procent jämfört med 2 procent bland övriga. 91 Det kan finnas en viss förklaring i själva funktionsnedsättningen men en stor del kan kopplas till livsvillkor och levnadsvanor. Att ha en plats i samhället med möjligheten till sociala relationer, en stabil ekonomi och bra levnadsvanor ger en bättre hälsa. De hinder som finns för personer med funktionsnedsättning inom nyckelområden som utbildning och arbetsmarknad behöver undanröjas. Det är en orimlig skillnad i upplevd hälsa, och den har inte förändrats sedan en mätning som genomfördes för åren Det är nästan hälften så vanligt att personer med funktionsnedsättning upplever att de har bra hälsa, 41 procent jämfört med 81 procent för övrig befolkning. Nedsatt psykiskt välbefinnande är dubbelt så vanligt hos personer med funktionsnedsättning än bland övriga, 28 procent jämfört med 14 procent. Dessutom är det mer än dubbelt så vanligt att personer med funktionsnedsättning har dålig tandhälsa jämfört med övrig befolkning. Det är mer än fem gånger så vanligt med svåra ryggsmärtor hos personer med funktionsnedsättning än bland övriga. Personer med funktionsnedsättning har svåra sömnbesvär fem gånger så ofta jämfört med övrig befolkning. Även barn med funktionsnedsättning har sämre hälsa än andra barn och unga. De har oftare ont i magen, ont i huvudet, svårt att sova och dålig aptit. 93 Dessutom känner sig barn och unga med funktionsnedsättning oftare ledsna, 20 procent jämfört med 9 procent av övriga barn och unga. 94 Föräldrar till barn med funktionsnedsättning har hälsoproblem i större utsträckning än andra föräldrar. Särskilt är det kvinnorna som har en sämre hälsa. 95 Vissa grupper särskilt utsatta Uppföljningen visar att personer med funktionsnedsättning har sämre förutsättningar på de flesta områden som rör folkhälsan. Den visar även att det finns ytterligare grupper som, i kombination med funktionsnedsättningen, är särskilt utsatta. Kvinnor, äldre och personer födda utomlands har på de flesta områden ytterligare sämre folkhälsa än övriga. 91 av funktionshinderspolitiken , delrapportering av regeringsuppdrag 92 Statens folkhälsoinstitut (2008) Onödig ohälsa 93 Staten folkhälsoinstitut (2012) Hälsa och välfärd bland barn och unga med funktionsnedsättning 94 Statistiska centralbyrån (2013) Undersökning om barns levnadsförhållanden 95 av funktionshinderspolitiken

5 Bland utrikesfödda personer med funktionsnedsättning är det betydligt vanligare att ha en stillasittande fritid, att röka, att skatta sin hälsa som dålig och att ha ett dåligt psykiskt välbefinnande. Kvinnor med funktionsnedsättning har oftare än män med funktionsnedsättning en dålig hälsa. Dessutom har kvinnorna mer sömnbesvär, mer svår värk och är oftare stressade. Bland äldre utmärker sig personer med funktionsnedsättning genom att de oftare har nedsatt psykiskt välbefinnande och en stillasittande fritid. De personer som har svår ängslan, oro eller ångest är den grupp som har sämst hälsa, lägst inkomst och den största stressen. 96 Många har ansträngd ekonomi Många personer med funktionsnedsättning har ansträngd ekonomi. Det kan bero på att de i högre grad än övrig befolkning är låginkomsttagare. 21 procent av personer med funktionsnedsättning har varit i ekonomisk kris jämfört med 13 procent bland övriga. 29 procent saknar kontantmarginal jämfört med 17 procent bland övrig befolkning. 97 Bland personer med funktionsnedsättning som har svår ängslan, oro och ångest saknar mer än hälften kontantmarginal och har varit i ekonomisk kris. 98 Personer med psykisk funktionsnedsättning är en mycket utsatt grupp i samhället. Uppföljning visar att dessa personers ekonomiska förhållanden konstant har försämrats under de senaste årtiondena. 99 Sämre förutsättningar försvårar goda levnadsvanor Motion och fysisk aktivitet är hälsofrämjande och medför både fysiska och psykiska fördelar. En stillasittande fritid ökar risken för ohälsa. 24 procent av personer med funktionsnedsättning har en stillasittande fritid jämfört med 10 procent bland övriga. 100 Nästan var fjärde person med funktionsnedsättning har inte motionerat alls på fritiden under det senaste året, att jämföra med var tionde person bland övriga. 101 Övervikt är lika vanligt bland personer med funktionsnedsättning som hos övriga. Fetma är dock ungefär dubbelt så vanligt bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning. 96 Statens folkhälsoinstitut (2013) Särskild framtagning ur Nationella folkhälsoenkäten. 97 av funktionshinderspolitiken , delrapportering av regeringsuppdrag 98 Statens folkhälsoinstitut (2013) Nationella folkhälsoenkäten, särskild framtagning 99 Hjärnkoll (2013) Minuskontot 100 Folkhälsomyndigheten (2014) Uppdrag om delmål inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Statistiska centralbyrån (2013) Undersökning om levnadsförhållanden 54

6 Att personer med funktionsnedsättning motionerar mindre kan förklaras med att många av de miljöer där motion utövas inte är fullt tillgängliga. 75 procent av kommunerna uppger att deras badanläggningar är tillgängliga och 79 procent att sporthallarna är det. För friluftsanläggningar uppger endast 29 procent av kommunerna att de är tillgängliga. 102 Svår stress är betydligt vanligare bland personer med funktionsnedsättning och kvinnorna är precis som befolkningen i stort något mer stressade än män. Att röka dagligen är vanligare bland personer med funktionsnedsättning, 16 procent jämfört med 10 procent bland övriga. 103 Lågt socialt deltagande Att ha vänner och ett socialt sammanhang är en viktig faktor för att uppleva god hälsa och livskvalitet. Personer med funktionsnedsättning har ett lägre socialt deltagande jämfört med övrig befolkning, 35 procent jämfört med 17 procent. 104 Det är generellt sett mindre vanligt bland personer med funktionsnedsättning att umgås med andra. 21 procent saknar en nära vän, jämfört med 12 procent bland övriga. 105 Att öka delaktigheten där människor vanligtvis skaffar vänner som i skolan, idrottsföreningar eller på arbetsplatsen är ett viktigt förebyggande arbete. Det finns tydliga samband mellan psykisk ohälsa i form av svår ängslan, oro eller ångest och bristande sociala relationer och hälsa. Att stödja kontakter och fysisk aktivitet är sådant som kan minska risken för att människor utvecklar psykisk ohälsa. 106 I studien Barn äger beskriver många av barnen en fritid utan aktiviteter och utan kamrater. De har på grund av sin funktionsnedsättning svårt att delta i gruppaktiviteter och har inte samma möjlighet att hitta alternativa aktiviteter för en rimlig kostnad. 107 Jag blir sittandes mycket själv i min lägenhet eftersom det inte finns tillräckligt med bra personal under helgerna. Det bidrar till att jag känner mig ensam och nedstämd. Oftast får mina föräldrar hämta mig så jag får bo hos dem över helgerna när jag inte orkar vara ensam mer. Citat ur Rivkraft 102 Myndigheten för delaktighet (2014) Kolla läget kollalaget.mfd.se 103 av funktionshinderspolitiken , delrapportering av regeringsuppdrag 104 av funktionshinderspolitiken Statistiska centralbyrån (2013) Undersökning om levnadsförhållanden 106 Hjärnkoll (2013) Sociala relationer och ohälsa 107 Handisam (2014) Barn äger slutsater och förslag 55

Jag skulle vilja vara målvakt i innebandyn. Men att övertala mamma och pappa så att jag får det är svårt, trots att jag vet att jag skulle klara det.

Jag skulle vilja vara målvakt i innebandyn. Men att övertala mamma och pappa så att jag får det är svårt, trots att jag vet att jag skulle klara det. Jag skulle vilja vara målvakt i innebandyn. Men att övertala mamma och pappa så att jag får det är svårt, trots att jag vet att jag skulle klara det. Citat ur Barn äger Idrott Fakta i korthet Det är tio

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11-16 Delrapportering av regeringsuppdrag Dnr 599/14 15 mars 14 Delrapportering av regeringsuppdrag Innehållsförteckning

Läs mer

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Ur anmälan till Diskrimineringsombudsmannen 2012 Mångfald Fakta

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 DELRAPPORTERING AV REGERINGSUPPDRAG Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 13 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Det handlar om mänskliga rättigheter Fakta i korthet De nationella målen för

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr 00599/14 13 mars 15 Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren.

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren. Resultat från nationella folkhälsoenkäten - psykisk hälsa Katarina Paulsson, Statens folkhälsoinstitut Lätta eller svåra besvär av huvudvärk Andel med besvär av huvudvärk (%) 3 3 3 3 3 1 1 1 Figur 1. Andel

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Att stärka äldre personers psykiska hälsa Att stärka äldre personers psykiska hälsa Vad kan hälsofrämjande arbete bidra med? Hur kan bemötande inom vård och omsorg påverka? Exempel från ett utvecklingsprojekt i Kumla Vad har hälsofrämjande arbete

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010

Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-3-24 Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den

Läs mer

Transport Fakta i korthet

Transport Fakta i korthet Varje tisdag rider jag. Det är en buss som kommer och hämtar mig till ridningen. Busschauffören hjälper mig med väskan och rullstolen hamnar i bagageutrymmet. Citat ur Barn äger Transport Fakta i korthet

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Utbildning Fakta i korthet

Utbildning Fakta i korthet Jag lär mig mycket bättre när jag gör saker och får vara aktiv själv. Men det är inga ämnen som funkar så mer än gympan. Det är det jag också är bäst på. Citat ur Barn äger Utbildning Fakta i korthet Bland

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Arbetsmarknad Fakta i korthet

Arbetsmarknad Fakta i korthet Jag har fullt stöd från min arbetsgivare. Arbetet är kreativt och utmanande. Min arbetssituation är helt skräddarsydd efter mina behov för att jag ska kunna prestera maximalt trots en lång rad handikapp.

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

RMPG Hälsofrämjande strategier

RMPG Hälsofrämjande strategier RMPG Hälsofrämjande strategier Ordförande Jolanda van Vliet, Östergötland Sekreterare Anna Bengtsson, Östergötland Jesper Ekberg och Anne Wilderoth, Jönköping Ylva Gorton och Anna-Maria Norén, Kalmar Maria

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Ohälsan är onödig. så vad gör vi åt det då? Rapport från Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska kommitté

Ohälsan är onödig. så vad gör vi åt det då? Rapport från Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska kommitté Ohälsan är onödig så vad gör vi åt det då? Rapport från Svenska Parasportförbundet och Sveriges Paralympiska kommitté Av Åsa L Norlin och Tommy Nordmark, 2015 Ohälsan är onödig så vad gör vi åt det då?

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Kampanjen Hjärnkoll. För ett psykisk friskare Sverige. Sujata Maini, kommunikatör,

Kampanjen Hjärnkoll. För ett psykisk friskare Sverige. Sujata Maini, kommunikatör, Kampanjen Hjärnkoll För ett psykisk friskare Sverige Sujata Maini, kommunikatör, sujata@handisam.se, 08-600 84 14 www.hjarnkoll.se Hjärnkolls syfte Många människor med egen erfarenhet av psykisk sjukdom

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005 Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 5 7-3-16 Folkhälsoavdelningen Sammanfattning... 4 Slutsatser... 6 1. Bakgrund... 7 2. Syfte med befolkningsenkäten... 8

Läs mer

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol.

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol. Menyer och skyltar talar sällan ett tydligt språk, man vet inte vad exempelvis en kaka eller maträtt innehåller. Man måste ofta fråga, vilket gör att jag drar mig för att gå dit. Kvinna 32 år I specialbutikerna

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets

Läs mer

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Folkhälsopolicy för Uppsala län Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar

Läs mer

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016 Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-12-08 Handläggare Kristina Eklund Telefon: 08 50835534 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

MAKTEN ÖVER VÅRA LIV. Inspel i valrörelsen

MAKTEN ÖVER VÅRA LIV. Inspel i valrörelsen MAKTEN ÖVER VÅRA LIV Inspel i valrörelsen Vi har väntat länge nog! Stat, regioner, landsting och kommuner behöver en rejäl tempoökning för att leva upp till sina mål och åtaganden. Den politiska viljan

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Myndigheten för delaktighets samlade uppföljningssystem av levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning

Myndigheten för delaktighets samlade uppföljningssystem av levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning Myndigheten för delaktighets samlade uppföljningssystem av levnadsvillkor för personer med Bilaga 3 till Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Innehåll Innehåll... 2 MFD:s samlade

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Folkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Folkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Folkhälsopolitiken Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2. 2014-05-22 Hälsa - folkhälsa Hälsa Enligt WHO:s definition är hälsa ett

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla, januari 2012 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Östersunds kommun 2014 2(27) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer