Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Transkript

1 Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och rädsla som kanske kickas igång omedelbart. Man 29 år Jag känner mig väldigt ensam i vardagen och har inte så många vänner. Men skulle jag få ett jobb så skulle det lösa sig. Jag har ju en utbildning och jag vill vara med ute i samhället. Jobb är det bästa mot ensamheten. Att vara utan arbete innebär också att man får en dålig ekonomi och det medför att man blir utanför samhället, vilket gör att man mår dåligt. Kvinna 37 år Man 39 år Jag gör inte så mycket på dagarna. Jag är inte intresserad av daglig verksamhet, eftersom jag inte vill sitta och montera något. Jag vill ha något intellektuellt stimulerande för att känna att det ger mig någonting. 20

2 Arbetsmarknad Fakta i korthet Av personer med nedsatt arbetsförmåga har 44 procent arbete. Detta kan jämföras med 75 procent i övrig befolkning. 26 procent av alla som är inskrivna på Arbetsförmedlingen har en funktions ned sättning. De kan vara arbetslösa eller delta i arbetsmarknadsåtgärder. Det är oförändrat sedan För att underlätta arbetet har personer tillgång till personligt biträde på sina arbetsplatser. Det är en ökning med över personer sedan Det är 16 procent av personer med funktions ned sättning som har mött negativa attityder hos arbetsgivare på grund av sin funktions ned sättning. 42 procent av kommunerna hade personer som gick från insatsen daglig verksamhet till anställning under Daglig verksamhet är en sysselsättningsform för vissa personer med funktions ned sättning. 21

3 Inriktningsmål för arbetsmarknadspolitiken Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. Sammanfattande analys Att vara i arbete, eller att ha en meningsfull sysselsättning, är en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna vara delaktig i och bidra till samhället. Att ha ett arbete ger också en bättre ekonomi och möjligheter till en mer meningsfull fritid. FN-konventionen slår i artikel 27 fast rätten till arbete på lika villkor och att staten ska göra insatser för att personer ska kunna finna, få, behålla och återgå till en anställning. Det är stora skillnader i hur personer med funktionsnedsättning arbetar. Personer som inte har nedsatt arbetsförmåga arbetar i nästan lika hög grad som övrig befolkning. För personer med nedsatt arbetsförmåga är arbetslösheten högre, det är färre som har jobb och fler som är sjukskrivna. Jämfört med 2011 är utvecklingen negativ. Det är fler personer med nedsatt arbetsförmåga som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. I antal personer är det fler som har fått jobb, men i andel är det lägre än förra året. Rapporteringen från Arbetsförmedlingen visar att det går trögt att få ut personer med funktionsnedsättning i arbetslivet. Därför bör kunskaperna öka om vad som skapar strukturella hinder. Arbetsgivare måste våga anställa personer med funktionsnedsättning i större utsträckning än vad som görs idag. Arbetsmarknadens parter behöver lyfta frågorna om personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden mer. Om inget görs annorlunda kommer inte inriktningsmålen vara uppnådda år Positivt är att fler får tillgång till arbetshjälpmedel och andra stöd som exempelvis personligt biträde jämfört med i fjol och tidigare år. Trots detta är det ännu fler som är i behov av stöden. Även arbetsgivare behöver stöd för att kunna anställa. Det är också många som har upplevt negativa attityder hos arbetsgivare. Arbetsmiljöverket och arbetsgivare behöver intensifiera arbetet för att förbättra arbetsmiljön för alla. Det behövs fler incitament för arbetsgivare att även arbeta med ett generellt förbättringsarbete och inte bara med anpassning och stöd till individer. 22

4 Personer som nu har insatsen daglig verksamhet behöver ges fler möjligheter på arbetsmarknaden. Fler sociala arbetsintegrerade företag behöver också skapas för att alla ska kunna arbeta utifrån sin förmåga. Det är mycket som återstår att göra för att rätten till arbete och meningsfull sysselsättning ska omfatta alla. Lägesbeskrivning Stora skillnader i hur personer med funktionsnedsättning arbetar Personer med funktionsnedsättning, som inte har nedsatt arbetsförmåga, arbetar eller har eget företag i lika hög grad som övrig befolkning. Däremot är det stora skillnader för personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga. Av dem arbetar 44 procent. I övrig befolkning arbetar 75 procent. Män med nedsatt arbetsförmåga är i arbete i större utsträckning än kvinnor, 51 procent jämfört med 39 procent. För mer detaljer se tabell 1. Det är fler personer med funktionsnedsättning som arbetar deltid än bland övriga. 4 Tabell 1: Huvudsaklig sysselsättning, personer med och utan nedsatt arbetsförmåga och funktionsnedsättning samt övrig befolkning i procent. 5 Andel personer med funktionsnedsättning Andel övrig befolkning Med nedsatt Utan nedsatt arbetsförmåga arbetsförmåga I arbete* Studerar Arbetslös Ålderspensionär Sjuk-/aktivitetsersättning Långtidssjukskriven** Annat*** Totalt * anställda, egenföretagare eller föräldralediga ** mer än 3 månader *** hemarbetande, hjälper till i familjeföretag eller ospecificerat annat För att kompensera nedsatt arbetsförmåga kan Arbetsförmedlingen erbjuda arbetsgivare till exempel ekonomiskt stöd till delar av lönen. Under 2012 var det, i genomsnitt, drygt personer med nedsatt arbetsförmåga som hade anställning med någon form av lönestöd till arbetsgivaren. Det är en ökning från 2011 med något fler än anställningar, eller 3 procent

5 Fler personer med nedsatt arbetsförmåga är arbetslösa En undersökning från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att fler personer med nedsatt arbetsförmåga är arbetslösa, 10 procent jämfört med 6 procent bland övrig befolkning. De här uppgifterna är från hösten 2012 och i undersökningen har personerna själva bedömt om den egna arbetsförmågan är nedsatt. 6 Arbetsförmedlingens statistik pekar i samma riktning. Den visar att 26 procent av alla inskrivna personer hade, en av Arbetsförmedlingen definierad funktionsnedsättning, eller kod, i december Det motsvarar Det är en ökning med cirka personer från december 2011, men andelen är densamma. Arbetsförmedlingen benämner personer med en identifierad funktionsnedsättning som att de har fått en funktionshinderskod och har nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen har som ett delmål, att antalet dagar för en inskriven person med funktionsnedsättning att få en funktionshinderskod ska kortas. Syftet med målet är att en arbetssökande så tidigt som möjligt får tillgång till insatser som är reserverade för målgruppen. Totalt har tiden till kod ökat med två dagar, men för unga har tiden minskat med tio dagar. För personer födda utomlands har tiden ökat med 27 dagar jämfört med Det är fler aktörer som genomför insatser för arbetslösa finansierade av Arbetsförmedlingen. I upphandlingar av sådana tjänster ställer Arbetsförmedlingen krav på att alla aktörer ska ha verksamhet i tillgängliga lokaler. 7 Bland kommuner som genomför insatser för arbetslösa är det 37 procent som alltid beaktar tillgänglighet. Det handlar främst om fysisk tillgänglighet i lokaler men kan även handla om tillgänglig information. 8 Av tabell 1 framgår att det är en större andel bland personer med nedsatt arbetsförmåga som har sjuk- eller aktivitetsersättning. Fler är också långtidssjukskrivna jämfört med övrig befolkning. Av den arbetsföra befolkningen i åldern år är det 4 5 procent som varaktigt uppskattas sakna inkomst från arbete som kvalificerar för en sjukpenninggrundande inkomst. 9 Eftersom personer med nedsatt arbetsförmåga inte finns på arbetsmarknaden i lika hög grad som övriga är det troligt att en större andel av dem finns i gruppen utan rätt till pengar från socialförsäkringen. 6 7 Arbetsförmedlingen (2013) En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken Handisam (2012) Hur är läget i kommunerna? Uppföljning av funktionshindersfrågorna Försäkringskassan (2013) Att sakna försäkrad inkomst 24

6 Arbetsmiljön hjälper eller stjälper Trots stor arbetslöshet är många personer med funktionsnedsättning i arbete. För dem är arbetsmiljön avgörande om arbetet ska kunna utföras på ett bra sätt. En bra arbetsmiljö ökar chanserna för fler att komma in på arbetsplatser. Arbetsmiljöverket har rätt att utfärda föreskrifter på arbetsmiljöområdet. Dessa ska skapa sunda, säkra och utvecklande arbetsmiljöer. I ungefär var femte, eller i 16 av 78 föreskrifter, finns ett funktionshindersperspektiv. Vissa av föreskrifterna har inte ändrats sedan 1980-talet. 10 En större andel, 42 procent av personer med funktionsnedsättning som är i arbete, befinner sig i en bullrig miljö jämfört med övriga som är i arbete. Bland övriga är andelen 32 procent. Personer med svår ängslan, oro eller ångest i arbete upplever i större grad att deras arbete är psykiskt ansträngande jämfört med övriga, 63 procent jämfört med 41 procent. 11 Bland tjänstemän generellt har 32 procent mått dåligt av höga prestationskrav i arbetslivet. Av tjänstemännen är det en av fyra som har egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Undersökningen visar också att på arbetsplatser som arbetar förebyggande med psykisk ohälsa minskar andelen anställda som mår psykiskt dåligt av prestationskraven till 22 procent. 12 Det visar att de insatser som är nödvändiga för några gör att många mår bättre på arbetsplatsen. En undersökning från Folkhälsoinstitutet (FHI) visar att både män och kvinnor med funktionsnedsättning som har arbete, oftare är oroliga för att förlora jobbet det närmaste året än övriga. 13 När det gäller lönesättning har 24 procent av alla personer med funktionsnedsättning i arbete upplevt sig orättvist behandlade, jämfört med 16 procent bland övriga i arbete. Bland kvinnor med funktionsnedsättning utan nedsatt arbetsförmåga är det 35 procent som upplevt detta. Små ändringar underlättar för många Bland personer med nedsatt arbetsförmåga som är i arbete uppger cirka 60 procent att de är i behov av någon, ofta flera, anpassning av sin arbetssituation för att den ska fungera. Det stöd, som störst andel är i behov av, är anpassat arbetstempo, anpassad arbetstid och anpassade arbetsuppgifter. Fler kvinnor än män är i behov av anpassad arbetstid. En majoritet har i stor utsträckning fått det stöd som de behöver, men mer återstår att göra. 10 Arbetsmiljöverket (2013) Arbetsmiljöverkets rapportering om utvecklingen av funktionshinderspolitiken år Statistiska centralbyrån (2013) Undersökning om levnadsförhållanden 12 Hjärnkoll (2013) En studie om psykisk ohälsa på jobbet 13 Statens folkhälsoinstitut (2013) Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

7 För personer med nedsatt arbetsförmåga, som inte är i arbete, uppger 85 procent att de är i behov av en eller flera anpassningar för att ett arbete ska kunna fungera för dem. De främsta behoven är anpassat arbetstempo, anpassad arbetstid och anpassade arbetsuppgifter. 14 För att underlätta på arbetsplatsen för personer med nedsatt arbetsförmåga kan Arbetsförmedlingen ge stöd till bland annat arbetshjälpmedel och stöd till personligt biträde. Nästan fick tillgång till arbetshjälpmedel under 2012 och det är en ökning på 9 procent sedan år Det är fler personer med psykisk funktionsnedsättning och inlärningssvårigheter än tidigare, som får arbetshjälpmedel. Arbetsförmedlingen samarbetar med Hjälpmedelsinstitutet kring utveckling och spridning av information om arbetshjälpmedel. Antalet personer som fått stöd till personligt biträde har ökat under ett antal år var det personer, vilket är en ökning med personer jämfört med Det är 32 kommuner som har fått medel för att genomföra en försöksverksamhet med syfte att öka möjligheterna till lönearbete för personer med psykisk funktionsnedsättning. 16 Andra aktörer kan också bidra till inkluderande arbetsplatser Den Europeiska socialfonden är EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. Socialfonden stöder projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap i arbetslivet. För att få pengar från fonden krävs att projekten arbetar med tillgänglighet. För att underlätta detta finns ett särskilt processtöd som erbjuder projekten stöd och kunskap om tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Processtöd Tillgänglighet har arbetat med fler än projekt som drivs i både privat och offentlig verksamhet. Närmare deltagare har varit på aktiviteter. Det har konstaterats att behovet av kunskap är stort. I en samlad utvärdering vittnar flertalet av projekten som fått stöd, om att det lett till en rad nya insikter. Det kan exempelvis handla om idéer om nya kundgrupper, rekrytering av personal och behovet av ökad tillgänglighet i lokaler och på webben. 17 Inför den kommande strukturfondsperioden formuleras nu de villkor som kommer att gälla för den Europeiska socialfonden. Det är viktigt att tillgänglighet ingår som krav även framöver. Socialfonden är en stark aktör för att utveckla inkluderande arbetsplatser, som ett komplement till nationell arbetsmarknadspolitik Arbetsförmedlingen (2013) En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken Socialstyrelsen (2013) Meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning 17 Svensson, G. (2012) Processtöd tillgänglighet Utvärdering

8 Praktik för att få jobb Regeringen vill att statliga myndigheter ska vara ett föredöme som arbetsgivare. Därför har Arbetsförmedlingen i uppdrag att stödja statliga myndigheter att ta emot praktikanter med funktionsnedsättning. Uppdraget startade 1 januari I mars 2013 hade 6 procent av myndigheterna skrivit avtal med Arbetsförmedlingen för att genomföra praktikantprogrammet. 31 procent uppger att de ska börja ta emot praktikanter under De flesta kommuner erbjuder praktikplatser till personer med funktionsnedsättning. Av kommunerna som erbjuder praktikplats är det 64 procent som känner till att personer med funktionsnedsättning har fått jobb efter praktiken de senaste tre åren. När det gäller sommarjobb till unga med funktionsnedsättning ser det sämre ut. Endast hälften av kommunerna erbjuder det. 18 Staten som föredöme Det är 85 procent av myndigheterna som har personalansvariga som har utbildning om vad diskrimineringslagen säger om personer med funktionsnedsättning. På 41 procent av myndigheterna har generella insatser, till exempel mer tillgängliga lokaler, gjorts för att öka möjligheten för personer med funktionsnedsättning att få en anställning. När det gäller särskilda åtgärder kopplat till personer med funktionsnedsättning är det 71 procent som har gjort detta. Det är i stort sett oförändrat sedan förra året. Något som kan både underlätta och försvåra arbetet på myndigheter, men även många andra arbetsplatser, är de digitala administrativa systemen som till exempel ekonomisystem och ärendehantering. Det är endast 21 procent av myndigheterna som har inventerat sina digitala system utifrån tillgänglighet. En rad myndigheter har kommit fram till att systemen de har är otillgängliga. 19 Det här något som behöver åtgärdas för att arbetsplatser ska vara tillgängliga för alla. Arbetsgivare behöver stöd för att våga anställa Det är 16 procent av personer med funktionsnedsättning som har mött negativa attityder hos arbetsgivare på grund av sin funktionsnedsättning. Det är vanligare att kvinnor har upplevt det än män. Det är framför allt personer med nedsatt arbetsförmåga, 24 procent, som har mött negativa attityder. Personer utan arbete har i större utsträckning blivit utsatta för negativa attityder av tidigare eller tilltänkta arbetsgivare jämfört med personer som har ett arbete Handisam (2012) Hur är läget i kommunerna? Uppföljning av funktionshindersfrågorna Handisam (2013) Öppna jämförelser i staten

9 Kommunerna är tillsammans en av Sveriges största arbetsgivare. Det är enbart 63 procent av kommunerna som har gjort en inventering om förekomsten av psykisk ohälsa bland sina anställda. Det är också endast hälften av kommunerna som har ett systematiskt arbete för att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa. En undersökning visar att det i de kommuner där chefer har fått utbildning inom psykisk ohälsa finns bättre rutiner och riktlinjer för att förebygga psykisk ohälsa. Kommunerna med utbildade chefer har också högre ambitioner på området. 21 Arbetsgivare behöver få mer utbildning och stöd kring att anställa personer med funktionsnedsättning. De behöver också uppmärksammas på vinsterna och nyttan med att skapa arbetsplatser för alla. Låg andel företagare Personer med funktionsnedsättning är företagare i lägre utsträckning än övrig befolkning, 5 procent jämfört med 9 procent. Bland personer med nedsatt arbetsförmåga är 4 procent företagare. Det är fler män än kvinnor med funktionsnedsättning som är företagare. Det överensstämmer med skillnader som finns mellan män och kvinnor i övrig befolkning. 22 Det finns ett särskilt bidragsstöd för arbetslösa med nedsatt arbetsförmåga som startar eget företag. Antalet personer som har fått del av stödet var 653 personer år 2012, det har minskat något sedan Fler sociala företag För att få ännu fler i arbete och sysselsättning har regeringen en handlingsplan för att få fram fler arbetsintegrerade sociala företag. Syftet med dessa företag är att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete. De vanligaste branscherna för dessa företag är; butik och försäljning, café, restaurang och hotell, hushållsnära tjänster samt fastighetsskötsel. I april 2012 fanns det 271 arbetsintegrerade företag över hela landet med personer som deltar i verksamheterna, av dessa är anställda. De senaste två åren har det blivit 64 nya företag och det har blivit 500 fler anställda. 23 Av drygt 400 nya kooperativa företag som startades under 2012 var 38 stycken arbetsintegrerade Hjärnkoll (2013) Rapport över kommunernas arbete med psykisk hälsa bland personalen Tillväxtverket (2012) Arbetsintegrerade sociala företag i Sverige Tillväxtverket (2013) Årsredovisning

10 Fler arbetar på Samhall Arbetsförmedlingen kan anvisa personer till en skyddad anställning inom Samhall AB. Vid slutet av 2012 var personer med funktionsnedsättning anställda i kärnuppdraget. Det är en ökning med 600 personer sedan Regeringen har som mål för Samhall att 6 procent av de anställda ska övergå till andra anställningar, för 2012 var andelen 5,2 procent, eller 987 personer. Det är en minskning i andel och antal från år Det finns också flera andra företag som, liksom Samhall, har fokus på att anställa personer med funktionsnedsättning. Fler i daglig verksamhet Daglig verksamhet är en sysselsättningsform för vissa personer med funktionsnedsättning och en insats enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). I oktober 2012 hade nästan personer daglig verksamhet. Det är en ökning med 900 personer sedan året innan. Det har skett en årlig ökning av personer med daglig verksamhet de senaste åren. År 2008 var det som hade insatsen. 26 Ett av målen med insatsen är att personer ska ges möjlighet att gå från daglig verksamhet till någon form av arbete. År 2011 var det 42 procent av kommunerna som hade personer som gått från daglig verksamhet till anställning. Det saknas uppgifter om hur många personer det handlar om, men det är troligen inte särskilt många i varje kommun Samhall (2013) Bokslutskommuniké januari-december Socialstyrelsen (2013) Personer med funktionsnedsättning insatser enligt LSS år Socialstyrelsen (2012) 29