Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag."

Transkript

1 Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

2 Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen arbetsintegrerande sociala företag är vad händer med de som blir anställda? Hittills har den frågan kunnat besvaras för enskilda människor eller för enstaka företag. Det har inte funnits någon samlad överblick. Därför har nu Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi genomfört en analys av utvecklingen för anställda i 43 arbetsintegrerande sociala företag år 2003 och nio år framåt till och med år Analysen grundar sig på registerdata från det så kallade RAKS-registret på Statistiska centralbyrån, SCB, och på olika inkomstkällor. Vad vi använt i vår analys är data om vilken största som de anställda haft under perioden 2003 till Resultatet har sedan jämförts med en kontrollgrupp bestående av personer som fick sin huvudsakliga inkomst från arbetslöshetsersättning eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder Även denna grupp har följts fram till och med år Resultaten är spännande. Även om mycket återstår av fördjupande studier och forskning verkar mycket tyda på att anställning i arbetsintegrerande sociala företag ger långsiktiga positiva effekter på etableringen på arbetsmarknaden. Skillnaden mellan de andelen som främst har inkomst från arbete mellan de som var anställda i arbetsintegrerande sociala företag och kontrollgruppen var 22 procentenheter efter nio år. Dessutom verkar de anställda i arbetsintegrerande sociala företag ha lägre sjukfrånvaro och deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Detta är en mindre undersökning och det behövs mer kunskap om dessa frågor. Temagruppen hoppas därför att rapporten ska leda till diskussion och följas av fler fördjupade studier och forskning. Eva Nypelius Ordförande för Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi 3

3 Vad händer i arbetsintegrerande sociala företag och har det någon betydelse? En av de första frågorna många ställer sig när de första gången hör talas om arbetsintegrerande sociala företag är, vad händer med de anställda i dessa företag? Vad innebär arbetsintegrerande sociala företag för skillnad för individen? Hittills har man inte kunnat ge något generellt svar på en sådan fråga. Ibland har det gått att få fram uppgifter kopplade till ett särskilt företag. Så har till exempel Vägen ut! Kooperativen gjort sådana uppföljningar. Här försöker vi besvara frågan mer övergripande. Vad blir effekten av att anställas i ett arbetsintegrerande socialt företag? Idealiskt skulle vi vilja följa alla som någonsin blivit anställda i arbetsintegrerande sociala företag, för att se hur dessa fortsätter att arbeta, eller studerar, om de går vidare till andra företag eller om de återigen blir arbetslösa eller hamnar i någon åtgärd. Det går att göra sådana studier men de kräver samkörning av flera register. Det är i princip bara större forskningsprojekt som får sådana tillstånd till samkörningar och har resurserna för att ta fram och bearbeta registerdata. En annan väg är att gå via de enskilda företagen. Det stod tidigt klart att den vägen är mycket tids- och resurskrävande. Få arbetsintegrerande sociala företag är av den storleken, eller har administration nog för att sådana frågor kan besvaras utan mycket extraarbete. Det krävs också mycket arbete för att skydda individers integritet. Många som arbetar i arbetsintegrerande sociala företag är tveksamma till att förekomma i olika register eller vara med i olika undersökningar. Studien Det verkade vara svårt att få svar på våra frågor. Men genom en diskussion med Statistiska Centralbyrån, SCB, började en möjlighet skönjas. Genom att använda uppgifter från det så kallade RAKS, vilket står för Registerbaserad aktivitetsstatistik, skulle en del av svaren kunna fås, om än på en mer övergripande nivå. I RAKS samlas data från olika register som till exempel Skatteverkets kontrolluppgifter. Genom RAKS går det att se vad en person huvudsakligen fått sina pengar från under ett år: från arbete, studier, med mera. Man kan se om någon fått inkomst från arbete, som företagare, från sjuk/aktivitetsersättning, ålderpension, studier, arbetsmarknadspolitiska åtgärder, föräldraledighet eller vård av närstående, sjukdom/arbetsskada, rehabilitering eller ekonomiskt bistånd. Genom att först identifiera 43 arbetsintegrerande sociala företag som fanns såväl 2003 som 2012, gick det, att via dessas kontrolluppgifter, få fram vilka som var anställda i dessa företag och vad dessa huvudsakligen har haft för inkomstkällor under åren mellan 2003 till Det visade sig att totalt hade dessa företag år anställda. Det är denna grupp vi kommer att följa framöver och vi kallar den för ASF-gruppen. Av dessa var väl etablerade som arbetstagare under 2003, 421 hade en svag förankring och 103 var enligt kontrolluppgiften företagare. Ser vi gruppen som helhet stycken, så ser vi nedan huvudsakliga inkomstkällor för dessa människor enligt kontrolluppgifter till Skatteverket under Att man kan ha huvudsaklig som annat än förvärvsarbetande,kan bero på att några personer just det året tjänade mer 4

4 pengar som studerande, var arbetsskadade eller fick pengar från någon annan kategori. Det är viktigt att vi i nedslagen nedan inte kan följa individerna och deras öden. Vi kan inte säga något om vem som fått inkomst från olika håll, de olika åren, eller några data från något enskilt företag. Vi kan bara se hur det fördelat sig mellan de människornas olika inkomstkällor, bland alla de anställda i de utsedda arbetsintegrerande sociala företagen år Vi kan inte heller säga något om dessa företag är helt representativa för alla arbetsintegrerande sociala företag. Det finns ju flera som startats senare än 2003, och de som överlevt under perioden kan skilja sig från de som inte klarade sig. Här nedan ser vi resultaten av körningen i RAKS. Det gäller de personer som 2003 var anställda i de 43 studerade företagen. Det vi i fortsättningen kommer att kalla ASF-gruppen. Återigen - Vi kan inte säga något om individer utan tabellen visar hur andelen anställda fördelar sig när det gäller huvudsakliga inkomster olika år. Om vi tar år 2003 som exempel så ser vi att av de anställda, eller 81 procent, har huvudsakligen fått sin inkomst från förvärvsarbete. Men några av de anställda eller 65 stycken har under året studerat så mycket att huvudelen av deras pengar har kommit som studiebidrag eller lån. På ett liknande sätt kan man gå igenom post för post och få reda på hur många och hur stor andel av alla anställda år 2003 som får inkomst från ett visst håll. Här nedan har vi dels angett hur många personer som ingår i de olika undergrupperna men också hur stor andel av hela gruppen dessa är. Detta har vi gjort för alla år i undersökningen. Vi återkommer lite längre fram om varför vi har gjort detta. ASF-gruppen Förvärvsarbete % 78% 74% 72% 73% 72% 70% 70% 69% 68% Studerande ,3% 5% 4,8% 4,6% 3% 3,3% 3% 1,8% 1,7% 1,4% Vård barn/anhörig 0,5% 1% 1% 1,6% 2,3% 1,3% 1,8% 1,5% 1,4% 1,8% Sjuk ,3% 2,8% 2,9% 2,6% 2,8% 2,9% 2,3% 1,3% 1,5% 1,9% Arbetslös ,5% 3,7% 5,3% 4,3% 3,2% 2% 1,8% 1,5% 1,1% 0,7% Förtidspensionär ,3% 4,8% 5,9% 6,7% 7% 7,5% 8,4% 7,7% 7,6% 6,8% Ekonomiskt bistånd ,8% 1,2% 1,0% 0,7% 1,2% 0,7% 1,1% 1,2% 1,1% 1,1% Arbetsmarknads politisk åtgärd 3,2% 1,0% 1,5% 2,3% 1,5% 2% 2,3% 2,8% 2,7% 2% Ålderspensionär ,7% 2,4% 3% 4,3% 5,6% 7,2% 8,5% 11% 13% 15% Saknar inkomst ,3% 0,3% 0,49% 0,61% 0,8% 0,9% 1,4% 0,9% 1,3% Totalt Vi har nu ett antal resultat. Men sifforna ovan säger oss inte mycket om vi inte har något att jämföra med. Därför har SCB också tagit fram siffror på en kontrollgrupp. Kontrollgruppen består av personer som 2003 var utan arbete och hade sin huvudsakliga från arbetslöshet eller från en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Detta för att ge en någorlunda rättvis möjlighet till jämförelse. Vi jämför alltså ASF-gruppen där medlemmarna troligen 5

5 har erfarenhet av längre perioder av arbetslöshet med kontrollgruppen som vi vet också har erfarenheter av arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Tack vare SCB kan vi även se uppgifter om antal dagar man varit arbetslös totalt i Kontrollgruppen. Totalt var det år 2003, personer i hela landet som fick huvuddelen av sin inkomst från arbetslöshetsersättning eller liknande eller från deltagande i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Denna grupp blir vår Kontrollgrupp vars öde vi följer fram till och med år När vi nu jämför ASF-gruppen med Kontrollgruppen kan vi inte bara jämföra antalet personer med varandra. Grupperna är ju så olika i storlek. Men vad vi kan jämföra är relationerna mellan de olika undergrupperna i ASF-gruppen och Kontrollgruppen. Vi kan räkna ut hur många procent till exempel de som fick huvuddelen av sin inkomst från förvärvsarbete i ASF-gruppen och göra samma sak med Kontrollgruppen. Här nedan har vi räknat ut den relativa andelen i procent av hela Kontrollgruppen som de olika inkomstkällorna omfattar. Kontrollgruppen Kontrollgruppen Förvärvsarbete 18% 34% 44% 49% 49% 44% 44% 44% 46% Studerande 4,2% 3,9% 3,3% 2,6% 2,0% 1,8% 1,7% 1,4% 1% Vård barn/anhörig 2,6% 21% 1,8% 1,8% 1,6% 1,6% 1,4% 1,3% 1,2% Sjuk 5,5% 5,9% 5,3% 4,3% 3,5% 2,5% 1,9% 1,3% 2,7% Arbetslös 63% 28% 12,5% 8% 6,3% 4,2% 5,7% 4,6% 3,2% 3,2% Förtidspensionär 1,4% 3,1% 4,6% 6,1% 7% 7,3% 6,8% 5,9% 5,6% Ekonomiskt bistånd 2,4% 3,1% 3,2% 3,2% 3,4% 3,9% 4,0% 3,8% 3,7% Arbetsmarknadspolitisk åtgärd 36,8% 30,2% 24% 15,6% 10,1% 9,9% 11,6% 12,6% 11,7% 10,5% Ålderspensionär 5,3% 8,8% 11,1% 13,2% 15,6% 17,5% 19,2% 20,1% 22,6% Saknar inkomst 2,4% 3,1% 3,4% 3,7% 4% 4,1% 4% 3,9% 3,8% Totalt Analysen kan börja - förvärvsarbete förvärvsarbete ASF-gruppen 81% 78% 74% 72% 73% 72% 70% 70% 69% 68% Kontrollgruppen 0% 18% 34% 44% 49% 44% 44% 44% 46% 46% Skillnad i procentenheter Vi börjar nu med att jämföra ASF-gruppen och Kontrollgruppen för det område som nog är det intressantaste nämligen hur många i respektive grupp som har sin huvudsakliga inkomst från förvärvsarbete år för år. Det handlar om inkomst från förvärvsarbete eller näringsverksamhet. 6

6 Här kan vi jämföra utfallet i andel som förvärvsarbetar i ASF respektive i kontrollgruppen. Att en större andel är anställda i ASF-gruppen år 2003 och några år framåt är inget underligt. Vi började ju med att jämföra anställda i ASF-gruppen med icke-anställda i Kontrollgruppen. Men vi ser också att trots att åren går kommer aldrig Kontrollgruppen i fatt. Skillnaden minskar från inledande 81 procent, till 60 procent och än lägre för att plana ut mellan procent. Vi ser att andelen som förvärvsarbetar sjunker från 81 procent till 68 procent för ASF-gruppen samtidigt som allt fler som var arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder år 2003 faktiskt får arbete. Men det kvarstår under hela den studerade perioden en positiv fördel för de i ASF-gruppen. Det verkar finnas mycket som talar för att det var bättre att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag anställda år 2003 än att vara öppet arbetslös eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vi får dock akta oss för att dra för kraftiga växlar på iakttagelsen. Vi vet inte tillräckligt om skillnaden mellan ASF-gruppens medlemmar och Kontrollgruppen för att kunna dra säkra och absoluta slutsatser om att arbetsintegrerande sociala företag är bättre på att få arbetslösa i sysselsättning. Dessutom kan vi den här undersökningen inte se om de i ASF-gruppen gått igenom olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder som bidrar till resultatet. Det verkar dessutom som den positiva effekten av att vara anställd i arbetsintegrerande sociala företag när det gäller inkomst från arbete, avtar med tiden. Men oavsett om vi inte kan vara absolut säkra på sambandet mellan att vara anställd på ett arbetsintegrerande socialt företag och ha huvuddelen av sin inkomst från förvärvsarbete flera år senare, så kan vi nog säga att det finns ett intressant samband och mycket som talar för ett samband. Procent och andelar är intressanta men vi kan fortsätta analysen ett steg till. Vad innebär skillnaden i antal människor med huvuddelen av sin inkomst från förvärvsarbete? I tabellen nedan har vi räknat ut detta. förvärvsarbete Så här många hade inte varit i förvärvsarbete om Kontrollgruppens villkor gällt År 2012 finns då fortfarande en effekt av att vara anställd i ASF-gruppen som innebär att 361 personer fler var i arbete än om förhållande inom ASF-gruppen skulle varit helt lika med förhållandena i Kontrollgruppen. För skoj skull ser vi också hur det skulle bli om vi gjorde tvärtom: - Hur många fler skulle haft huvudsaklig inkomst från förvärvsarbete om förhållande inom Kontrollgruppen varit som inom ASF-gruppen? År 2012 finns då fortfarande en effekt av att vara anställd i ASF-gruppen som innebär att 361 personer fler var i arbete än om förhållande inom ASF-gruppen skulle varit helt lika med förhållandena i Kontrollgruppen. Så här många hade förvärvsarbete som huvudsaklig inkomst om kontrollgruppe sett ut som ASF-gruppen

7 Svaret på den frågan ses ovan. Detta skulle kunna tolkas som att om arbetsintegrerande sociala företag hade varit tillgängliga för alla arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska åtgärder år 2003 skulle flera tusen fler av dessa haft huvudsaklig inkomst från förvärvsarbete. Detta är dock inte en sanning utan en spekulation. En spekulation som dock kan vara intressant när man diskuterar åtgärder för arbetslösa. Studerande studerande ASF-gruppen 4% 4% 4,8% 4,6% 3% 3,3% 3% 1,8% 1,7% 1,4% Kontrollgruppen 4,2% 3,9% 3,3% 2,6% 2,0% 1,8% 1,7% 1,4% 1% Vi var huvudsakligen intresserade av andelen som fick inkomst av förvärvsarbete. Men vi har ju fler uppgifter. Vad säger dessa oss? Låt oss se på de som huvudsakligen fick inkomst från att studera. Här kan vi se att ASF-gruppen totalt har en något om än liten större benägenhet att studera. Skillnaden är så pass liten att den kan bero på tillfälligheter. Sjukdom sjukdom ASF-gruppen 2,3% 2,8% 2,9% 2,6% 2,8% 2,9% 2,3% 1,3% 1,5% 1,9% Kontrollgruppen 5,5% 5,9% 5,3% 4,3% 3,5% 2,5% 1,9% 1,3% 2,7% Men resultatet ovan skulle kunna peka på att arbete i arbetsintegrerande sociala företag leder till mindre sjukskrivningar. Men ser vi på andelen som får huvuddelen av sin inkomst från sjukdom, arbetsskada eller rehabilitering, i huvudsak sjuk- eller aktivitetsersättning, blir skillnaderna större. De första åren har Kontrollgruppen nästan dubbelt så stor andel som huvudsakligen får sin inkomst som sjuka. Det innebär att det inte är frågan om någon enstaka sjukskrivning utan längre perioder. Vi tror oss dessutom veta att det anställda i ASF-gruppen har en högre grad av sjukdomar och funktionshinder än i kontrollgruppen. Detta vet vi dock inte med säkerhet utan det är ett antagande baserat på erfarenheter från arbetsintegrerande sociala företag. Samtidigt vet dock också att många gånger bär långtidsarbetslösa som till exempel i Kontrollgruppen, på dolda hälsoproblem. Men resultatet ovan skulle kunna peka på att arbete i arbetsintegrerande sociala företag leder till mindre sjukskrivningar. Dessa företag är ju anpassade för att stödja personer med arbetshinder i sitt arbete. 8

8 Och arbetslösa? arbetslöshet ASF-gruppen 2,5% 3,7% 5,3% 4,3% 3,2% 2% 2,8% 1,5% 1,1% 0.7% Kontrollgruppen 63% 28% 12,5% 8% 6,3% 4,2% 5,7% 4,6% 3,2% 3,2% Vi gör på ett liknande sätt som tidigare och analyserar genom att jämföra andelarna arbetslösa i ASF-gruppen med Kontrollgruppen åren 2003 till Här ser vi att andelen som huvudsakligen fått ersättning i arbetslöshetsersättning genomgående är lägre än för Kontrollgruppen. Men vi ser också att andelen som är öppet arbetslös år 2003 minskar kraftigt till nästan hälften efter bara ett år för att så småningom plana ut kring 3 % - 5%. Dock fortsätter arbetslösheten för Kontrollgruppen att vara tre gånger så stor som för ASF-gruppen, men på en låg nivå. Men även anställda i arbetsintegrerande sociala företag kan bli arbetslösa och få sin inkomst till huvudelen i arbetslöshetsersättning. Intressant här dock att i båda grupperna är andelen öppet arbetslösa låg. Men för ASF-gruppen är den mycket låg. Att andelen minskar i bägge grupperna kan ju bero på att människor går i pension av olika anledningar. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder åtgärder ASF-gruppen 3,2% 1,0% 1,5% 2,3% 1,5% 2% 2,3% 2,8% 2,7% 2% Kontrollgruppen 36,8% 30,2% 24% 15,6% 10,1% 9,9% 11,6% 12,6% 11,7% 10,5% När vi nu analyserar arbetslöshet är det också intressant att se hur är det med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det innebär att någon huvudsakligen fått pengar från Utbildningsbidrag, Aktivitetsstöd eller Utvecklingsersättning. En granskning visar även här en skillnad och faktiskt ännu större mellan ASF-gruppen och Kontrollgruppen. ASF-gruppen ligger lågt från början. Det är inte så märkligt. Man har ju nyligen blivit anställd. Men även över tid ser vi att andelen som har inkomst huvudsakligen från arbetsmarknadspolitiska åtgärder är mycket låg och fortsätter att vara låg. Kontrollgruppen börjar på en hög nivå vilket återigen inte är underligt. Den valdes ju bland annat från personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vartefter planar andelen ut men fortsätter pendla kring 10 procent. Ännu nio år efter studiens början är cirka 10 procent av dem som var arbetslösa eller i åtgärder år 2003, fortfarande i åtgärder. Vi kan inte säga med säkerhet att de enskilda individerna har varit i åtgärder hela tiden. Det är ytterligare något som skulle vara intressant att få veta vid ytterligare studier. I det här fallet är det ju intressant att betrakta arbetsintegrerande sociala företag som en slags effektiv arbetsmarknadsåtgärd. 9

9 Ekonomiskt bistånd ekonomiskt bistånd ASF-gruppen 0,8% 1,2% 1,0% 0,7% 1,2% 0,7% 1,1% 1,2% 1,1% 1,1% Kontrollgruppen 2,4% 3,1% 3,2% 3,2% 3,4% 3,9% 4,0% 3,8% 3,7% När vi så har avverkat arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan vi fortsätta med ekonomiskt bistånd. Med det menas huvudsaklig inkomst i form av det som brukar kallas socialbidrag, äldreförsörjningsstöd och introduktionsersättning för nyanlända. Hur många har i huvudsak sin inkomst från ekonomiskt bistånd? Det vill säga har hamnat utanför såväl arbetslöshetsersättning och deltagande i arbetsmarknadsåtgärd. Vi ser nedan att för ASF-gruppen så är andelen låg den pendlar mellan 0,7 procent till 1,2 procent. För Kontrollgruppen är motsvarande spann mellan 2,4 procent till 4,0 procent. Vad dessa siffror står för är svårt att komma fram till utan djupare analys. Men det finns en positiv skillnad till ASF-gruppens fördel. Förtidspension någon skillnad? förtidspension ASF-gruppen 4,3% 4,8% 5,9% 6,7% 7% 7,5% 8,4% 7,7% 7,6% 6,8% Kontrollgruppen 1,4% 3,1% 4,6% 6,1% 7% 7,3% 6,8% 5,9% 5,6% Vi kan se att i flera tabeller ovan verkar det som människor försvinner från arbetsmarknaden. Låt oss se om olika typer av pensioneringar har någon betydelse. När det gäller andelen som får inkomster som förtidspensionärer så är förhållanden omvänt. Det är en något större andel bland de ASF-anställda som får inkomst som förtidspensionärer. Men skillnaden över hela perioden är inte speciellt stor. Däremot så finns en skillnad de första åren där ASF-gruppen har en större andel som framförallt har inkomst från förtidspensionering. Kan det vara så att man i de arbetsintegrerande sociala företagen bättre kan validera arbetsförmåga och få en bristande sådan erkänd? I arbetsintegrerande sociala företag anpassas arbetsvillkoren efter olika arbetshinder. När man trots detta inte klarar av att arbeta mer kan möjligen förtidspensionering vara det enda som återstår. Men här saknar vi detaljerad kunskap. Att åldras är lika för alla ålderspensionär ASF-gruppen 1,7% 2,4% 3% 4,3% 5,6% 7,2% 8,5% 11% 13% 15% Kontrollgruppen 5,3% 8,8% 11,1% 13,2% 15,6% 17,5% 19,2% 20,1% 22,6% När vi ser på andelen som får inkomst från ålderspension kan vi också se en skillnad där Kontrollgruppen ligger över ASF-gruppen. Men detta säger oss inget mer än att i Kontrollgruppen är man troligen äldre än i ASF-gruppen. 10

10 Detta kan ju i sin tur påverkat möjligheten att få arbete, hälsotillstånd och liknande. Men om så är fallet och i vilken grad det skett en påverkan kräver djupare studier. De som saknar inkomst saknas Saknar inkomst ASF-gruppen 0,3% 0,3% 0,49% 0,61% 0,7% 0,8% 1,4% 0,9% 1,3% Kontrollgruppen 2,4% 3,1% 3,4% 3,7% 4% 4,1% 4% 3,9% 3,8% Slutligen återfinns i RAKS en grupp av människor där man inte kan hitta någon inkomst. Av någon orsak så finns det ingen arbetsgivare eller myndighet som har lämnat in inkomstuppgifter om dessa människor. Detta kan bero på olika orsaker En del är utomlands och går inte att få uppgifter ifrån. Andra kan vara hemlösa och oidentifierade och likande. Även här finns en skillnad där Kontrollgruppens deltagare i större omfattning saknar inkomst. Avslutande diskussion Vad kan vi då dra för slutsatser av vår studie och våra analyser? En sak är att vi får försiktiga med att i allt för hög grad hävda att vi kan dra bestämda slutsatser om sambandet mellan att bli anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag och positiva effekter. Men studien pekar ändå på att det kan finnas sådana samband och att det behövs mer av forskning. ASF-gruppen fick ett betydligt bättre utfall när det gäller inkomst av arbete än Kontrollgruppen. Detta trots att vi på grund av annan erfarenhet kan säga att ASF-gruppens deltagare troligen har en längre historia av arbetslöshet och/heller långtidssjukdom bakom sig. Resultaten är intressanta nog för att mana till fördjupade studier. Vi kan även ana andra positiva effekter när det gäller fler i studier, färre arbetslösa och i arbetsmarknadsåtgärder, färre sjuka och färre i ekonomiskt bistånd. Även dessa aspekter borde studeras djupare. Över huvud taget reser denna studie frågor som skulle kräva mer forskning. 11

11 Antalet arbetsintegrerande sociala företag ökar. Men fortfarande är det mycket vi inte vet om effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. I denna rapport granskas utvecklingen för anställda i arbetsintegrerande sociala företag år 2003 fram till år Kartläggningen visar på att många av de anställda fortfarande nio år har sin huvudsakliga inkomst från arbete och jämfört med en kontrollgrupp är mindre i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och dessutom mindre sjuka. Resultaten är spännande och visar på att även om de måste tolkas med försiktighet så verkar anställning i arbetsintegrerande sociala företag ge positiva effekter. Samtidigt behövs mer av forskning och studier. Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi, är ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden ( ), med bland andra Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket, Försäkringskassan, SKL och representanter från den sociala ekonomins organisationer som projektpartners. Temagruppen har studerat projekt, som med finansiering från Europeiska Socialfonden i Sverige, prövat olika sätt att med företagande som metod och/eller medel, skapa arbetstillfällen för personer med lång arbetslöshet bakom sig.

Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden

Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden i Östergötland? - En kartläggningsrapport December 2014 Fredrik Sunnergren, Regionförbundet Östsam 1 Innehåll 1. Inledning och slutsatser...

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

RAKS. (Registerbaserad aktivitetsstatistik) 1. Etableringsgrad på arbetsmarknaden på årsbasis. 2. Försörjningsaktiviteter under året

RAKS. (Registerbaserad aktivitetsstatistik) 1. Etableringsgrad på arbetsmarknaden på årsbasis. 2. Försörjningsaktiviteter under året RAKS (Registerbaserad aktivitetsstatistik) 1. Etableringsgrad på arbetsmarknaden på årsbasis 2. Försörjningsaktiviteter under året Anknytning till förvärvsarbete Alla arbetsgivare lämnar in kontrolluppgifter

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat PM 1 (9) 2012-12-04 Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat www.temaunga.se US1000, v 1.0, 2010-02-04 Ungdomsstyrelsen Box 17 801 118 94 Stockholm Medborgarplatsen 3 tfn 08-566 219 00

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Visby augusti 2014 Jim Enström Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Gotlands län månad 2014 2 020 (7,1 %) 954 kvinnor (6,9 %) 1 066 män (7,4 %) 529 18-24

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Arbetsmarknad Fakta i korthet

Arbetsmarknad Fakta i korthet Jag har fullt stöd från min arbetsgivare. Arbetet är kreativt och utmanande. Min arbetssituation är helt skräddarsydd efter mina behov för att jag ska kunna prestera maximalt trots en lång rad handikapp.

Läs mer

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag

För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag Enköpings kommun Ett bidrag som är ett alternativ för dig som förälder som vill vara hemma längre med ditt barn än vad föräldrapenningen medger. Ett kommunalt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 Färre fick arbete Antalet personer som fått arbete har haft en sjunkande

Läs mer

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 18 decemberr 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, november 2013 12 603 (7,3 %) 5 847

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen 2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA Kort och gott om Arbetsförlingen Hitta varandra nu Med den här broschyren vill vi ge dig en översikt av Arbetsförlingens arbete. Vårt jobb är att så effektivt som möjligt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen. Fördjupad analys inom försörjningsstöd/arbetsmarknadsinsatser ASN Dnr 2013-288 Dpl 10 Ansvarsområdet arbetsmarknadspolitik Sveriges regering och staten, genom bland annat arbetsförmedlingen (af), ansvarar

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare mars 2011 mars 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar är fortsatt låg. I mars 2012 var den 1,2 procent och därmed

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-02-11 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per 2014

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare juni 2011 juni 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar var rekordlåg i juni 2012. Endast en procent av Jusekmedlemmarna

Läs mer

2012 ISSN 1651-2855 ISBN

2012 ISSN 1651-2855 ISBN Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Stöd till start av näringsverksamhet

Stöd till start av näringsverksamhet Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetssökande. 2014-09. Stöd till start av näringsverksamhet Du som är arbetssökande och har goda förutsättningar att starta en egen verksamhet kan i vissa fall få stöd och

Läs mer

Nya företags utveckling

Nya företags utveckling Uppgifterna som lämnas till SCB är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Uppgifterna används endast till statistiska sammanställningar. Vid publicering kommer inga

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 1 of 5 08/03/2010 14:01 SFS 1997:835 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1997-11-13 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2009:1599 Förordning

Läs mer

Regler för avgifter & betalning

Regler för avgifter & betalning Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Foto: Lovisa Lindblom Regler för avgifter & betalning Enköpings kommun REGLER 2013-04-22 SKN2012/338 Reviderad av skolnämnden 2013-05-16 Fastställd av skolnämnden

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för

kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för Promemoria 2013-04-17 Pensionsåldersutredningen S 2011:05 Historiska inkomster för personer som gör tidiga uttag av sin ålderspension - bearbetningar av uppgifter från Inkomst- och taxeringsregistret 1.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Redovisning av fysiska och finansiella indikatorer i Socialfondsprogrammet

Redovisning av fysiska och finansiella indikatorer i Socialfondsprogrammet 1(19) Promemoria 2012-11-12 Lennart Thörn Diarienummer Redovisning av fysiska och finansiella indikatorer i Socialfondsprogrammet Inledning Svenska ESF-rådet ska enligt regleringsbrevet senast 15 november

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av augusti 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län augusti 2012 12 010 (7,1%) 5 780 kvinnor (7,2%) 6 230 män (6,8%) 3

Läs mer

Fyra projekt. Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör

Fyra projekt. Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Fyra projekt Tillsammans ska vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Samordningsförbundet Västra Mälardalen står bakom dessa fyra projekt som utgår från de lokala behoven i KAK. Tillsammans ska

Läs mer

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären

Jobb i bemanningsföretag. en bra start på karriären 20121221 Jobb i bemanningsföretag en bra start på karriären Inledning 2 1. Inledning I takt med ökande konkurrens på många marknader kan efterfrågan på ett företags produkter eller tjänster förändras snabbt.

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Rapport. Uppföljning av försörjningskällor och sysselsättning efter avslutad period med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning

Rapport. Uppföljning av försörjningskällor och sysselsättning efter avslutad period med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning Rapport Uppföljning av försörjningskällor och sysselsättning efter avslutad period med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning Försäkringskassan 9-- Demoskop AB, Floragatan, 75 Stockholm, Sweden

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Att försörja sig och utvecklas

Att försörja sig och utvecklas Att försörja sig och utvecklas i Sverige Utbildningsmöjligheter en utbildning obligatorisk gratis en grundskola en gymnasieskola frivillig komvux en vuxen en folkhögskola att studera en yrkeshögskola en

Läs mer

Myten om långtidssjukskrivna

Myten om långtidssjukskrivna ARBETARRÖRELSENS TANKESMEDJA SNABBANALYS nr 4 augusti 2010 Myten om långtidssjukskrivna Anne-Marie Lindgren granskar effekterna av alliansregeringens försämringar i sjukförsäkringen. Hon hänvisar till

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag PM Sida: 1 av 5 Datum: 2014-09-23 Diarienummer: Af-2014/439613 Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag Avdelningen Rehabilitering till arbete och Internationella staben har fått ett gemensamt

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen i siffror 11 000 anställda 321 kontor Kundtjänst besvarade 1 060 000 telefonsamtal senaste året Arbetsformedlingen.se

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01 .~.._o...,.. ~:. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-04-01 s (29) 81 Projekt Sociala företag Dnr 2014/401 ~ 3 INLEDNING De sociala företagen erbjuder möjligheter

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-4-16 Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Mars 21 E-post

Läs mer

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats

Ohälsotalet för män och kvinnor i åldern 16-64 år, 2007 Adress Telefon e-post USK Telefax Webb.plats STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X SOCIALA FÖRHÅLLANDEN S 2008:15 Ohälsotal i Stockholm 2007 Ohälsotalet fortsätter att minska Pernilla Melin 2008-12-17 Tel: 508 35 043 Ohälsotalet fortsätter

Läs mer

Socialt Bokslut 2013. GF Chansen

Socialt Bokslut 2013. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS?

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? PATRIK HESSELIUS & NIKLAS NORDSTRÖM www.timbro.se/innehall/isbn=9175668208&flik=4 MAJ 2011 TIMBRO TIMBRO [VÄLFÄRD & REFORM] Författararna och Timbro 2011 ISBN 91-7566-820-8

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-10-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-10-01 l. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-10-01 18 (38) 244 Motion om insatser för att främja start av arbetsintegrerade sociala företag i Sala kommun Dnr 2012/66 INLEDNING

Läs mer

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden

Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Lönebildningsrapporten 2014 93 FÖRDJUPNING Många arbetslösa har en svag förankring till arbetsmarknaden Diagram 72 Jobbchans för olika grupper, 16 64 år Procent, säsongsrensade månadsvärden 16 14 16 14

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 08:36 Diarienr: 08/2104 Diarienr Lf: Arbetsgivarpolitik: Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Externmedverkan: Vårdnadsbidrag

Läs mer

Jobb- och utvecklingsgarantin

Jobb- och utvecklingsgarantin Arbetsförmedlingen faktablad. Arbetssökande, 2014-02. Lättläst svenska Jobb- och utvecklingsgarantin Du som har varit utan arbete en längre tid och behöver hjälp att komma tillbaka till arbetslivet kan

Läs mer