Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag."

Transkript

1 Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

2 Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen arbetsintegrerande sociala företag är vad händer med de som blir anställda? Hittills har den frågan kunnat besvaras för enskilda människor eller för enstaka företag. Det har inte funnits någon samlad överblick. Därför har nu Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi genomfört en analys av utvecklingen för anställda i 43 arbetsintegrerande sociala företag år 2003 och nio år framåt till och med år Analysen grundar sig på registerdata från det så kallade RAKS-registret på Statistiska centralbyrån, SCB, och på olika inkomstkällor. Vad vi använt i vår analys är data om vilken största som de anställda haft under perioden 2003 till Resultatet har sedan jämförts med en kontrollgrupp bestående av personer som fick sin huvudsakliga inkomst från arbetslöshetsersättning eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder Även denna grupp har följts fram till och med år Resultaten är spännande. Även om mycket återstår av fördjupande studier och forskning verkar mycket tyda på att anställning i arbetsintegrerande sociala företag ger långsiktiga positiva effekter på etableringen på arbetsmarknaden. Skillnaden mellan de andelen som främst har inkomst från arbete mellan de som var anställda i arbetsintegrerande sociala företag och kontrollgruppen var 22 procentenheter efter nio år. Dessutom verkar de anställda i arbetsintegrerande sociala företag ha lägre sjukfrånvaro och deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Detta är en mindre undersökning och det behövs mer kunskap om dessa frågor. Temagruppen hoppas därför att rapporten ska leda till diskussion och följas av fler fördjupade studier och forskning. Eva Nypelius Ordförande för Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi 3

3 Vad händer i arbetsintegrerande sociala företag och har det någon betydelse? En av de första frågorna många ställer sig när de första gången hör talas om arbetsintegrerande sociala företag är, vad händer med de anställda i dessa företag? Vad innebär arbetsintegrerande sociala företag för skillnad för individen? Hittills har man inte kunnat ge något generellt svar på en sådan fråga. Ibland har det gått att få fram uppgifter kopplade till ett särskilt företag. Så har till exempel Vägen ut! Kooperativen gjort sådana uppföljningar. Här försöker vi besvara frågan mer övergripande. Vad blir effekten av att anställas i ett arbetsintegrerande socialt företag? Idealiskt skulle vi vilja följa alla som någonsin blivit anställda i arbetsintegrerande sociala företag, för att se hur dessa fortsätter att arbeta, eller studerar, om de går vidare till andra företag eller om de återigen blir arbetslösa eller hamnar i någon åtgärd. Det går att göra sådana studier men de kräver samkörning av flera register. Det är i princip bara större forskningsprojekt som får sådana tillstånd till samkörningar och har resurserna för att ta fram och bearbeta registerdata. En annan väg är att gå via de enskilda företagen. Det stod tidigt klart att den vägen är mycket tids- och resurskrävande. Få arbetsintegrerande sociala företag är av den storleken, eller har administration nog för att sådana frågor kan besvaras utan mycket extraarbete. Det krävs också mycket arbete för att skydda individers integritet. Många som arbetar i arbetsintegrerande sociala företag är tveksamma till att förekomma i olika register eller vara med i olika undersökningar. Studien Det verkade vara svårt att få svar på våra frågor. Men genom en diskussion med Statistiska Centralbyrån, SCB, började en möjlighet skönjas. Genom att använda uppgifter från det så kallade RAKS, vilket står för Registerbaserad aktivitetsstatistik, skulle en del av svaren kunna fås, om än på en mer övergripande nivå. I RAKS samlas data från olika register som till exempel Skatteverkets kontrolluppgifter. Genom RAKS går det att se vad en person huvudsakligen fått sina pengar från under ett år: från arbete, studier, med mera. Man kan se om någon fått inkomst från arbete, som företagare, från sjuk/aktivitetsersättning, ålderpension, studier, arbetsmarknadspolitiska åtgärder, föräldraledighet eller vård av närstående, sjukdom/arbetsskada, rehabilitering eller ekonomiskt bistånd. Genom att först identifiera 43 arbetsintegrerande sociala företag som fanns såväl 2003 som 2012, gick det, att via dessas kontrolluppgifter, få fram vilka som var anställda i dessa företag och vad dessa huvudsakligen har haft för inkomstkällor under åren mellan 2003 till Det visade sig att totalt hade dessa företag år anställda. Det är denna grupp vi kommer att följa framöver och vi kallar den för ASF-gruppen. Av dessa var väl etablerade som arbetstagare under 2003, 421 hade en svag förankring och 103 var enligt kontrolluppgiften företagare. Ser vi gruppen som helhet stycken, så ser vi nedan huvudsakliga inkomstkällor för dessa människor enligt kontrolluppgifter till Skatteverket under Att man kan ha huvudsaklig som annat än förvärvsarbetande,kan bero på att några personer just det året tjänade mer 4

4 pengar som studerande, var arbetsskadade eller fick pengar från någon annan kategori. Det är viktigt att vi i nedslagen nedan inte kan följa individerna och deras öden. Vi kan inte säga något om vem som fått inkomst från olika håll, de olika åren, eller några data från något enskilt företag. Vi kan bara se hur det fördelat sig mellan de människornas olika inkomstkällor, bland alla de anställda i de utsedda arbetsintegrerande sociala företagen år Vi kan inte heller säga något om dessa företag är helt representativa för alla arbetsintegrerande sociala företag. Det finns ju flera som startats senare än 2003, och de som överlevt under perioden kan skilja sig från de som inte klarade sig. Här nedan ser vi resultaten av körningen i RAKS. Det gäller de personer som 2003 var anställda i de 43 studerade företagen. Det vi i fortsättningen kommer att kalla ASF-gruppen. Återigen - Vi kan inte säga något om individer utan tabellen visar hur andelen anställda fördelar sig när det gäller huvudsakliga inkomster olika år. Om vi tar år 2003 som exempel så ser vi att av de anställda, eller 81 procent, har huvudsakligen fått sin inkomst från förvärvsarbete. Men några av de anställda eller 65 stycken har under året studerat så mycket att huvudelen av deras pengar har kommit som studiebidrag eller lån. På ett liknande sätt kan man gå igenom post för post och få reda på hur många och hur stor andel av alla anställda år 2003 som får inkomst från ett visst håll. Här nedan har vi dels angett hur många personer som ingår i de olika undergrupperna men också hur stor andel av hela gruppen dessa är. Detta har vi gjort för alla år i undersökningen. Vi återkommer lite längre fram om varför vi har gjort detta. ASF-gruppen Förvärvsarbete % 78% 74% 72% 73% 72% 70% 70% 69% 68% Studerande ,3% 5% 4,8% 4,6% 3% 3,3% 3% 1,8% 1,7% 1,4% Vård barn/anhörig 0,5% 1% 1% 1,6% 2,3% 1,3% 1,8% 1,5% 1,4% 1,8% Sjuk ,3% 2,8% 2,9% 2,6% 2,8% 2,9% 2,3% 1,3% 1,5% 1,9% Arbetslös ,5% 3,7% 5,3% 4,3% 3,2% 2% 1,8% 1,5% 1,1% 0,7% Förtidspensionär ,3% 4,8% 5,9% 6,7% 7% 7,5% 8,4% 7,7% 7,6% 6,8% Ekonomiskt bistånd ,8% 1,2% 1,0% 0,7% 1,2% 0,7% 1,1% 1,2% 1,1% 1,1% Arbetsmarknads politisk åtgärd 3,2% 1,0% 1,5% 2,3% 1,5% 2% 2,3% 2,8% 2,7% 2% Ålderspensionär ,7% 2,4% 3% 4,3% 5,6% 7,2% 8,5% 11% 13% 15% Saknar inkomst ,3% 0,3% 0,49% 0,61% 0,8% 0,9% 1,4% 0,9% 1,3% Totalt Vi har nu ett antal resultat. Men sifforna ovan säger oss inte mycket om vi inte har något att jämföra med. Därför har SCB också tagit fram siffror på en kontrollgrupp. Kontrollgruppen består av personer som 2003 var utan arbete och hade sin huvudsakliga från arbetslöshet eller från en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Detta för att ge en någorlunda rättvis möjlighet till jämförelse. Vi jämför alltså ASF-gruppen där medlemmarna troligen 5

5 har erfarenhet av längre perioder av arbetslöshet med kontrollgruppen som vi vet också har erfarenheter av arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Tack vare SCB kan vi även se uppgifter om antal dagar man varit arbetslös totalt i Kontrollgruppen. Totalt var det år 2003, personer i hela landet som fick huvuddelen av sin inkomst från arbetslöshetsersättning eller liknande eller från deltagande i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Denna grupp blir vår Kontrollgrupp vars öde vi följer fram till och med år När vi nu jämför ASF-gruppen med Kontrollgruppen kan vi inte bara jämföra antalet personer med varandra. Grupperna är ju så olika i storlek. Men vad vi kan jämföra är relationerna mellan de olika undergrupperna i ASF-gruppen och Kontrollgruppen. Vi kan räkna ut hur många procent till exempel de som fick huvuddelen av sin inkomst från förvärvsarbete i ASF-gruppen och göra samma sak med Kontrollgruppen. Här nedan har vi räknat ut den relativa andelen i procent av hela Kontrollgruppen som de olika inkomstkällorna omfattar. Kontrollgruppen Kontrollgruppen Förvärvsarbete 18% 34% 44% 49% 49% 44% 44% 44% 46% Studerande 4,2% 3,9% 3,3% 2,6% 2,0% 1,8% 1,7% 1,4% 1% Vård barn/anhörig 2,6% 21% 1,8% 1,8% 1,6% 1,6% 1,4% 1,3% 1,2% Sjuk 5,5% 5,9% 5,3% 4,3% 3,5% 2,5% 1,9% 1,3% 2,7% Arbetslös 63% 28% 12,5% 8% 6,3% 4,2% 5,7% 4,6% 3,2% 3,2% Förtidspensionär 1,4% 3,1% 4,6% 6,1% 7% 7,3% 6,8% 5,9% 5,6% Ekonomiskt bistånd 2,4% 3,1% 3,2% 3,2% 3,4% 3,9% 4,0% 3,8% 3,7% Arbetsmarknadspolitisk åtgärd 36,8% 30,2% 24% 15,6% 10,1% 9,9% 11,6% 12,6% 11,7% 10,5% Ålderspensionär 5,3% 8,8% 11,1% 13,2% 15,6% 17,5% 19,2% 20,1% 22,6% Saknar inkomst 2,4% 3,1% 3,4% 3,7% 4% 4,1% 4% 3,9% 3,8% Totalt Analysen kan börja - förvärvsarbete förvärvsarbete ASF-gruppen 81% 78% 74% 72% 73% 72% 70% 70% 69% 68% Kontrollgruppen 0% 18% 34% 44% 49% 44% 44% 44% 46% 46% Skillnad i procentenheter Vi börjar nu med att jämföra ASF-gruppen och Kontrollgruppen för det område som nog är det intressantaste nämligen hur många i respektive grupp som har sin huvudsakliga inkomst från förvärvsarbete år för år. Det handlar om inkomst från förvärvsarbete eller näringsverksamhet. 6

6 Här kan vi jämföra utfallet i andel som förvärvsarbetar i ASF respektive i kontrollgruppen. Att en större andel är anställda i ASF-gruppen år 2003 och några år framåt är inget underligt. Vi började ju med att jämföra anställda i ASF-gruppen med icke-anställda i Kontrollgruppen. Men vi ser också att trots att åren går kommer aldrig Kontrollgruppen i fatt. Skillnaden minskar från inledande 81 procent, till 60 procent och än lägre för att plana ut mellan procent. Vi ser att andelen som förvärvsarbetar sjunker från 81 procent till 68 procent för ASF-gruppen samtidigt som allt fler som var arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder år 2003 faktiskt får arbete. Men det kvarstår under hela den studerade perioden en positiv fördel för de i ASF-gruppen. Det verkar finnas mycket som talar för att det var bättre att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag anställda år 2003 än att vara öppet arbetslös eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vi får dock akta oss för att dra för kraftiga växlar på iakttagelsen. Vi vet inte tillräckligt om skillnaden mellan ASF-gruppens medlemmar och Kontrollgruppen för att kunna dra säkra och absoluta slutsatser om att arbetsintegrerande sociala företag är bättre på att få arbetslösa i sysselsättning. Dessutom kan vi den här undersökningen inte se om de i ASF-gruppen gått igenom olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder som bidrar till resultatet. Det verkar dessutom som den positiva effekten av att vara anställd i arbetsintegrerande sociala företag när det gäller inkomst från arbete, avtar med tiden. Men oavsett om vi inte kan vara absolut säkra på sambandet mellan att vara anställd på ett arbetsintegrerande socialt företag och ha huvuddelen av sin inkomst från förvärvsarbete flera år senare, så kan vi nog säga att det finns ett intressant samband och mycket som talar för ett samband. Procent och andelar är intressanta men vi kan fortsätta analysen ett steg till. Vad innebär skillnaden i antal människor med huvuddelen av sin inkomst från förvärvsarbete? I tabellen nedan har vi räknat ut detta. förvärvsarbete Så här många hade inte varit i förvärvsarbete om Kontrollgruppens villkor gällt År 2012 finns då fortfarande en effekt av att vara anställd i ASF-gruppen som innebär att 361 personer fler var i arbete än om förhållande inom ASF-gruppen skulle varit helt lika med förhållandena i Kontrollgruppen. För skoj skull ser vi också hur det skulle bli om vi gjorde tvärtom: - Hur många fler skulle haft huvudsaklig inkomst från förvärvsarbete om förhållande inom Kontrollgruppen varit som inom ASF-gruppen? År 2012 finns då fortfarande en effekt av att vara anställd i ASF-gruppen som innebär att 361 personer fler var i arbete än om förhållande inom ASF-gruppen skulle varit helt lika med förhållandena i Kontrollgruppen. Så här många hade förvärvsarbete som huvudsaklig inkomst om kontrollgruppe sett ut som ASF-gruppen

7 Svaret på den frågan ses ovan. Detta skulle kunna tolkas som att om arbetsintegrerande sociala företag hade varit tillgängliga för alla arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska åtgärder år 2003 skulle flera tusen fler av dessa haft huvudsaklig inkomst från förvärvsarbete. Detta är dock inte en sanning utan en spekulation. En spekulation som dock kan vara intressant när man diskuterar åtgärder för arbetslösa. Studerande studerande ASF-gruppen 4% 4% 4,8% 4,6% 3% 3,3% 3% 1,8% 1,7% 1,4% Kontrollgruppen 4,2% 3,9% 3,3% 2,6% 2,0% 1,8% 1,7% 1,4% 1% Vi var huvudsakligen intresserade av andelen som fick inkomst av förvärvsarbete. Men vi har ju fler uppgifter. Vad säger dessa oss? Låt oss se på de som huvudsakligen fick inkomst från att studera. Här kan vi se att ASF-gruppen totalt har en något om än liten större benägenhet att studera. Skillnaden är så pass liten att den kan bero på tillfälligheter. Sjukdom sjukdom ASF-gruppen 2,3% 2,8% 2,9% 2,6% 2,8% 2,9% 2,3% 1,3% 1,5% 1,9% Kontrollgruppen 5,5% 5,9% 5,3% 4,3% 3,5% 2,5% 1,9% 1,3% 2,7% Men resultatet ovan skulle kunna peka på att arbete i arbetsintegrerande sociala företag leder till mindre sjukskrivningar. Men ser vi på andelen som får huvuddelen av sin inkomst från sjukdom, arbetsskada eller rehabilitering, i huvudsak sjuk- eller aktivitetsersättning, blir skillnaderna större. De första åren har Kontrollgruppen nästan dubbelt så stor andel som huvudsakligen får sin inkomst som sjuka. Det innebär att det inte är frågan om någon enstaka sjukskrivning utan längre perioder. Vi tror oss dessutom veta att det anställda i ASF-gruppen har en högre grad av sjukdomar och funktionshinder än i kontrollgruppen. Detta vet vi dock inte med säkerhet utan det är ett antagande baserat på erfarenheter från arbetsintegrerande sociala företag. Samtidigt vet dock också att många gånger bär långtidsarbetslösa som till exempel i Kontrollgruppen, på dolda hälsoproblem. Men resultatet ovan skulle kunna peka på att arbete i arbetsintegrerande sociala företag leder till mindre sjukskrivningar. Dessa företag är ju anpassade för att stödja personer med arbetshinder i sitt arbete. 8

8 Och arbetslösa? arbetslöshet ASF-gruppen 2,5% 3,7% 5,3% 4,3% 3,2% 2% 2,8% 1,5% 1,1% 0.7% Kontrollgruppen 63% 28% 12,5% 8% 6,3% 4,2% 5,7% 4,6% 3,2% 3,2% Vi gör på ett liknande sätt som tidigare och analyserar genom att jämföra andelarna arbetslösa i ASF-gruppen med Kontrollgruppen åren 2003 till Här ser vi att andelen som huvudsakligen fått ersättning i arbetslöshetsersättning genomgående är lägre än för Kontrollgruppen. Men vi ser också att andelen som är öppet arbetslös år 2003 minskar kraftigt till nästan hälften efter bara ett år för att så småningom plana ut kring 3 % - 5%. Dock fortsätter arbetslösheten för Kontrollgruppen att vara tre gånger så stor som för ASF-gruppen, men på en låg nivå. Men även anställda i arbetsintegrerande sociala företag kan bli arbetslösa och få sin inkomst till huvudelen i arbetslöshetsersättning. Intressant här dock att i båda grupperna är andelen öppet arbetslösa låg. Men för ASF-gruppen är den mycket låg. Att andelen minskar i bägge grupperna kan ju bero på att människor går i pension av olika anledningar. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder åtgärder ASF-gruppen 3,2% 1,0% 1,5% 2,3% 1,5% 2% 2,3% 2,8% 2,7% 2% Kontrollgruppen 36,8% 30,2% 24% 15,6% 10,1% 9,9% 11,6% 12,6% 11,7% 10,5% När vi nu analyserar arbetslöshet är det också intressant att se hur är det med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det innebär att någon huvudsakligen fått pengar från Utbildningsbidrag, Aktivitetsstöd eller Utvecklingsersättning. En granskning visar även här en skillnad och faktiskt ännu större mellan ASF-gruppen och Kontrollgruppen. ASF-gruppen ligger lågt från början. Det är inte så märkligt. Man har ju nyligen blivit anställd. Men även över tid ser vi att andelen som har inkomst huvudsakligen från arbetsmarknadspolitiska åtgärder är mycket låg och fortsätter att vara låg. Kontrollgruppen börjar på en hög nivå vilket återigen inte är underligt. Den valdes ju bland annat från personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vartefter planar andelen ut men fortsätter pendla kring 10 procent. Ännu nio år efter studiens början är cirka 10 procent av dem som var arbetslösa eller i åtgärder år 2003, fortfarande i åtgärder. Vi kan inte säga med säkerhet att de enskilda individerna har varit i åtgärder hela tiden. Det är ytterligare något som skulle vara intressant att få veta vid ytterligare studier. I det här fallet är det ju intressant att betrakta arbetsintegrerande sociala företag som en slags effektiv arbetsmarknadsåtgärd. 9

9 Ekonomiskt bistånd ekonomiskt bistånd ASF-gruppen 0,8% 1,2% 1,0% 0,7% 1,2% 0,7% 1,1% 1,2% 1,1% 1,1% Kontrollgruppen 2,4% 3,1% 3,2% 3,2% 3,4% 3,9% 4,0% 3,8% 3,7% När vi så har avverkat arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan vi fortsätta med ekonomiskt bistånd. Med det menas huvudsaklig inkomst i form av det som brukar kallas socialbidrag, äldreförsörjningsstöd och introduktionsersättning för nyanlända. Hur många har i huvudsak sin inkomst från ekonomiskt bistånd? Det vill säga har hamnat utanför såväl arbetslöshetsersättning och deltagande i arbetsmarknadsåtgärd. Vi ser nedan att för ASF-gruppen så är andelen låg den pendlar mellan 0,7 procent till 1,2 procent. För Kontrollgruppen är motsvarande spann mellan 2,4 procent till 4,0 procent. Vad dessa siffror står för är svårt att komma fram till utan djupare analys. Men det finns en positiv skillnad till ASF-gruppens fördel. Förtidspension någon skillnad? förtidspension ASF-gruppen 4,3% 4,8% 5,9% 6,7% 7% 7,5% 8,4% 7,7% 7,6% 6,8% Kontrollgruppen 1,4% 3,1% 4,6% 6,1% 7% 7,3% 6,8% 5,9% 5,6% Vi kan se att i flera tabeller ovan verkar det som människor försvinner från arbetsmarknaden. Låt oss se om olika typer av pensioneringar har någon betydelse. När det gäller andelen som får inkomster som förtidspensionärer så är förhållanden omvänt. Det är en något större andel bland de ASF-anställda som får inkomst som förtidspensionärer. Men skillnaden över hela perioden är inte speciellt stor. Däremot så finns en skillnad de första åren där ASF-gruppen har en större andel som framförallt har inkomst från förtidspensionering. Kan det vara så att man i de arbetsintegrerande sociala företagen bättre kan validera arbetsförmåga och få en bristande sådan erkänd? I arbetsintegrerande sociala företag anpassas arbetsvillkoren efter olika arbetshinder. När man trots detta inte klarar av att arbeta mer kan möjligen förtidspensionering vara det enda som återstår. Men här saknar vi detaljerad kunskap. Att åldras är lika för alla ålderspensionär ASF-gruppen 1,7% 2,4% 3% 4,3% 5,6% 7,2% 8,5% 11% 13% 15% Kontrollgruppen 5,3% 8,8% 11,1% 13,2% 15,6% 17,5% 19,2% 20,1% 22,6% När vi ser på andelen som får inkomst från ålderspension kan vi också se en skillnad där Kontrollgruppen ligger över ASF-gruppen. Men detta säger oss inget mer än att i Kontrollgruppen är man troligen äldre än i ASF-gruppen. 10

10 Detta kan ju i sin tur påverkat möjligheten att få arbete, hälsotillstånd och liknande. Men om så är fallet och i vilken grad det skett en påverkan kräver djupare studier. De som saknar inkomst saknas Saknar inkomst ASF-gruppen 0,3% 0,3% 0,49% 0,61% 0,7% 0,8% 1,4% 0,9% 1,3% Kontrollgruppen 2,4% 3,1% 3,4% 3,7% 4% 4,1% 4% 3,9% 3,8% Slutligen återfinns i RAKS en grupp av människor där man inte kan hitta någon inkomst. Av någon orsak så finns det ingen arbetsgivare eller myndighet som har lämnat in inkomstuppgifter om dessa människor. Detta kan bero på olika orsaker En del är utomlands och går inte att få uppgifter ifrån. Andra kan vara hemlösa och oidentifierade och likande. Även här finns en skillnad där Kontrollgruppens deltagare i större omfattning saknar inkomst. Avslutande diskussion Vad kan vi då dra för slutsatser av vår studie och våra analyser? En sak är att vi får försiktiga med att i allt för hög grad hävda att vi kan dra bestämda slutsatser om sambandet mellan att bli anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag och positiva effekter. Men studien pekar ändå på att det kan finnas sådana samband och att det behövs mer av forskning. ASF-gruppen fick ett betydligt bättre utfall när det gäller inkomst av arbete än Kontrollgruppen. Detta trots att vi på grund av annan erfarenhet kan säga att ASF-gruppens deltagare troligen har en längre historia av arbetslöshet och/heller långtidssjukdom bakom sig. Resultaten är intressanta nog för att mana till fördjupade studier. Vi kan även ana andra positiva effekter när det gäller fler i studier, färre arbetslösa och i arbetsmarknadsåtgärder, färre sjuka och färre i ekonomiskt bistånd. Även dessa aspekter borde studeras djupare. Över huvud taget reser denna studie frågor som skulle kräva mer forskning. 11

11 Antalet arbetsintegrerande sociala företag ökar. Men fortfarande är det mycket vi inte vet om effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. I denna rapport granskas utvecklingen för anställda i arbetsintegrerande sociala företag år 2003 fram till år Kartläggningen visar på att många av de anställda fortfarande nio år har sin huvudsakliga inkomst från arbete och jämfört med en kontrollgrupp är mindre i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och dessutom mindre sjuka. Resultaten är spännande och visar på att även om de måste tolkas med försiktighet så verkar anställning i arbetsintegrerande sociala företag ge positiva effekter. Samtidigt behövs mer av forskning och studier. Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi, är ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden ( ), med bland andra Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket, Försäkringskassan, SKL och representanter från den sociala ekonomins organisationer som projektpartners. Temagruppen har studerat projekt, som med finansiering från Europeiska Socialfonden i Sverige, prövat olika sätt att med företagande som metod och/eller medel, skapa arbetstillfällen för personer med lång arbetslöshet bakom sig.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden

Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden i Östergötland? - En kartläggningsrapport December 2014 Fredrik Sunnergren, Regionförbundet Östsam 1 Innehåll 1. Inledning och slutsatser...

Läs mer

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat PM 1 (9) 2012-12-04 Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat www.temaunga.se US1000, v 1.0, 2010-02-04 Ungdomsstyrelsen Box 17 801 118 94 Stockholm Medborgarplatsen 3 tfn 08-566 219 00

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

RAKS. (Registerbaserad aktivitetsstatistik) 1. Etableringsgrad på arbetsmarknaden på årsbasis. 2. Försörjningsaktiviteter under året

RAKS. (Registerbaserad aktivitetsstatistik) 1. Etableringsgrad på arbetsmarknaden på årsbasis. 2. Försörjningsaktiviteter under året RAKS (Registerbaserad aktivitetsstatistik) 1. Etableringsgrad på arbetsmarknaden på årsbasis 2. Försörjningsaktiviteter under året Anknytning till förvärvsarbete Alla arbetsgivare lämnar in kontrolluppgifter

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköping län februari 2012 12 148 (7,2%) 5 730 kvinnor

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län januari månad 2016 1 300 personer fick arbete i januari Under januari månad erhöll 1 284 personer

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Kartläggning Dua Södertälje kommun

Kartläggning Dua Södertälje kommun Kartläggning Dua kommun KARTLÄGGNING AV MÅLGRUPPENS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING SWECO STRATEGY Innehåll 1. Översikt befolkningen 16-24 år... 3 2. Unga som inte fullföljer gymnasiet... 4 2.1 Elever som saknar

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen 2012-01-26 Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen Månadsstatistik december 2011 Veckostatistik vecka 02, 2012 Viktiga begrepp för att kunna tolka statistiken som följer: Aktivitetsstöd:

Läs mer

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor

Läs mer

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

huvudanknytning, huvudsaklig inkomstkälla, och etablering, vilket ger en socioekonomisk sida av etableringen på arbetsmarknaden.

huvudanknytning, huvudsaklig inkomstkälla, och etablering, vilket ger en socioekonomisk sida av etableringen på arbetsmarknaden. 3 1. Inledning Svensk ekonomi och arbetsmarknad växer just nu kraftigt, och förväntas göra så under de kommande åren enligt Arbetsförmedlingen (2016a). Utsikterna på arbetsmarknaden är ljusare än på flera

Läs mer

Avslutade från Jobbtorg Stockholm med avslutsorsak "okänd"

Avslutade från Jobbtorg Stockholm med avslutsorsak okänd Arbetsmarknadsförvaltningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2013-12-05 Till Arbetsmarknadsnämnden den 17 december 2013 Ärende 9 Avslutade från Jobbtorg Stockholm med avslutsorsak "okänd" Förvaltningens förslag

Läs mer

Bred översyn av statens åtagande och Arbetsförmedlingens uppdrag för en väl fungerade arbetsmarknad Ylva Johansson. Arbetsmarknadsdepartementet

Bred översyn av statens åtagande och Arbetsförmedlingens uppdrag för en väl fungerade arbetsmarknad Ylva Johansson. Arbetsmarknadsdepartementet Bred översyn av statens åtagande och Arbetsförmedlingens uppdrag för en väl fungerade arbetsmarknad Ylva Johansson Agenda Arbetsmarknadens utmaningar Arbetsförmedlingens roll Kompletterande aktörer för

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 december 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län november 2014: 59 644 (7,4%) 33 577

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län december månad 2016 985 personer fick arbete Under december påbörjade 985 av alla som var inskrivna

Läs mer

Pressmeddelande. juli 2012

Pressmeddelande. juli 2012 Pressmeddelande Inskrivna öppet arbetslösa på Arbetsförmedlingen i procent av arbetskraften* 0 1 2 3 4 5 6 Procent Källa: Arbetsförmedlingen, SCB (*Registerbaserad arbetskraft) Förändring av inskrivna

Läs mer

Pressmeddelande. augusti 2013

Pressmeddelande. augusti 2013 Pressmeddelande Totalt inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Procent Källa: Arbetsförmedlingen, SCB (*Registerbaserad arbetskraft) Förändring av totalt inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016 1 300 personer fick arbete Under oktober påbörjade 1 315 av alla som var

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 mars 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 206 Ett hundratal färre fick arbete i september Under september månad erhöll 437

Läs mer

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 oktober 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län De senaste beräkningarna av nationalräkenskaperna som publicerades

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015 Arbetslöshet fortsätter öka i mellersta Halland Kungsbacka har fortfarande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 Fler övergångar till arbete I december 2015 påbörjade 725 personer av samtliga som var

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2015 Fått arbete Under oktober påbörjade 1 343 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt

Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt 2011-11-22 FOKUS: STATISTIK Arbetsförmedlingen beräknar arbetslösheten på nytt sätt Arbetsförmedlingens förändrade sätt att beräkna arbetslösheten inom en region innebär en nivåförändring av arbetslöshetsmåttet.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 För nionde månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Gotlands län i slutet av augusti månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Visby augusti 2014 Jim Enström Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Gotlands län månad 2014 2 020 (7,1 %) 954 kvinnor (6,9 %) 1 066 män (7,4 %) 529 18-24

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 oktober 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län september 2014: 59 126 (7,4%) 32 741

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 september 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2015: 56 965 (7,1%) 25

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 november 2014 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län oktober 2014: 59 565 (7,4%) 33 242

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Beslutat av styrelsen 2014-12-01, reviderat 2015-12-04 ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE

Beslutat av styrelsen 2014-12-01, reviderat 2015-12-04 ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE Program för att stödja och utveckla arbetsintegrerande sociala företag - ASF! Ett år har gått sedan SKOOPIs

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 17 januari 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östersund oktober månad 2013 Maria Salomonsson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jämtlands län september 2013 5 130 (8,1 %) 2 335 kvinnor (7,7 %) 2

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under juli påbörjade 525 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Hauer Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016 Stockholms arbetsmarknad är i slutet av året fortfarande stark. Arbetslösheten har

Läs mer

Utredning av långtidsberoende 2013

Utredning av långtidsberoende 2013 RAPPORT 1(11) 2013-12-06 AVN 2013/0246-1 009 Handläggare, titel, telefon Anna Nilsson, utredare/statistik 011-15 23 71 Utredning av långtidsberoende 2013 Inledning Norrköpings kommun har en hög andel långtidsberoende

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Johan Eklöf Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016 Konjunkturen i Stockholms län är fortsatt stark och gynnar många på arbetsmarknaden.

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 15 juni 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län maj 2015: 54 955 (6,9%) 24 396 kvinnor

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av oktober 2013 Falun 8 november 2013 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län oktober 2013 9 945 (7,5 %) 4 468 kvinnor (7,1 %) 5 477 män (7,8 %) 2 484 unga 18-24 år (16,2 %) (Andel

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län juli 2016 Fler övergångar till arbete juli 2016 jämfört med juli 2015 I juli 2016 påbörjade 742 personer

Läs mer

en långsamt är på i länet som

en långsamt är på i länet som MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 18 december 2013 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län november n 2013: 64 847 (8,1%) 35

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012 Lediga platser Antalet nyanmälda lediga platser i Västernorrlands län har sedan april 2012 minskat

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015 Arbetslöshet minskar inte längre Arbetslösheten har minskat sedan början av 2014.

Läs mer

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen 2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA Kort och gott om Arbetsförlingen Hitta varandra nu Med den här broschyren vill vi ge dig en översikt av Arbetsförlingens arbete. Vårt jobb är att så effektivt som möjligt

Läs mer

Månadsuppföljning 2013 av arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitiska program

Månadsuppföljning 2013 av arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitiska program KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Frändén Kristina Datum 2013-11-05 Diarienummer UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Månadsuppföljning 2013 av arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitiska

Läs mer

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 14 april 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under mars liksom under

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Pressmeddelande. Februari 2016

Pressmeddelande. Februari 2016 Pressmeddelande Februari 2016 Inskrivna arbetslösa 16-64 år i procent av registerbaserad arbetskraft februari 2016 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Procent Källa: Arbetsförmedlingen, SCB Förändring av inskrivna

Läs mer

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen 2012-08-27 Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen Månadsstatistik februari 2012 Veckostatistik vecka 12, 2012 Viktiga begrepp för att kunna tolka statistiken som följer: Aktivitetsstöd:

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per augusti 2013

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per augusti 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2013-09-02 UAN-2013-0092 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per augusti 2013

Läs mer

2012 ISSN 1651-2855 ISBN

2012 ISSN 1651-2855 ISBN Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar

Läs mer

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2014

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2014 Aktiviteteten på Stockholms arbetsmarknad avtog under juli månad. Flödena in och ut ur

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av november månad 2013 november

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av november månad 2013 november MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Kalmar 18 december 2013 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kalmar län november 2013 9 326 (8,2 %) 4 225 kvinnor (7,8 %) 5 101 män (8,5 %)

Läs mer

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen 2012-08-27 Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen Månadsstatistik mars 2012 Veckostatistik vecka 15, 2012 Viktiga begrepp för att kunna tolka statistiken som följer: Aktivitetsstöd: När

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län augusti 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av augusti påbörjade 763 av alla som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län oktober 2015 Färre övergångar till arbete I slutet av oktober påbörjade 688 av alla som var inskrivna

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län januari 2015 Färre övergångar till arbete vid årets början I januari 2015 påbörjade nästan 860

Läs mer

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen 2012-02-17 Arbetslöshetsstatistik i Tibro Källa: Arbetsförmedlingen Månadsstatistik januari 2012 Veckostatistik vecka 06, 2012 Viktiga begrepp för att kunna tolka statistiken som följer: Aktivitetsstöd:

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 Färre fick arbete Antalet personer som fått arbete har haft en sjunkande

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län, januari 2016 Färre övergångar till arbete I januari 2016 påbörjade 916 personer av samtliga som var

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2015

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2015 Under juli fortsatte arbetslösheten i Stockholms län att vara lägre än samma månad föregående

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2015 Färre övergångar till arbete I september påbörjade 771 av alla som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2016

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2016 Fått arbete I april fick 1 655 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag

För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag Enköpings kommun Ett bidrag som är ett alternativ för dig som förälder som vill vara hemma längre med ditt barn än vad föräldrapenningen medger. Ett kommunalt

Läs mer

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-05-09 Dnr 72/2008-71 Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden 2008-05-21 Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare

Läs mer

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen

Andreas Mångs, Analysavdelningen. län - november. 293 personer, år. oktober. i fjol. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 18 decemberr 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, november 2013 12 603 (7,3 %) 5 847

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014 Arbetslösheten minskade med 1000 personer under 2014 Arbetsmarknadsläget

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Andreas Mångs, Analysavdelningen. ten har avtagit. månader i rad. blivit varslade. samma period. i fjol. Arbetsförmedlingen

Andreas Mångs, Analysavdelningen. ten har avtagit. månader i rad. blivit varslade. samma period. i fjol. Arbetsförmedlingen MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 11 oktober 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, september 2013 12 607 (7,3 %) 5 928 kvinnor

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016 Fått arbete Under mars påbörjade 1 396 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av september 2013 2013-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av september 2013 Omsättning till arbete i fortfarande på en högre nivå än i riket Under september påbörjade 1 526 personer av

Läs mer