Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nej till sjukpenning Vad hände sen?"

Transkript

1 Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN

2 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin

3 Förord I denna rapport presenteras resultat från en undersökning om personer som nekats sjukpenning av Försäkringskassan. Studien har genomförts av TNS Gallup på uppdrag av Försäkringskassan. Undersökningen genomfördes under sommaren 2008 i form av telefonintervjuer med personer som nekats sjukpenning under sista kvartalet De frågor som ställdes gällde bland annat hur dessa personer försörjde sig ett halvår efter Försäkringskassans beslut om att inte betala ut ersättning. Vissa jämförelser görs med en tidigare undersökning som under 2006 genomfördes av SCB på uppdrag av Försäkringskassan. Eftersom metoderna för undersökningarna skiljer sig åt bör alla eventuella skillnader tolkas med försiktighet. Författarna svarar själva för innehållet i rapporten. Slutsatserna representerar inte nödvändigtvis Försäkringskassan.

4 Innehåll Sammanfattning Inledning Syfte Metod och data Enkäten Urval och svarsfrekvens Jämförelse med undersökningen Bortfallsredovisning Vilka får avslag eller indrag? Bakgrund Sysselsättning Försörjning Försörjningskällor före och efter sjukfallet Annan försörjningskälla efter beslut om avslag/indragning Tillbaka till arbete Arbetsgivare Arbetsuppgifter Arbetstid Kontakterna med Försäkringskassan Att försöka påverka beslutet...16 Bilaga...17 Frågeformulär...17

5 Sammanfattning 1,8 % av de som begärde sjukpenning avslogs och 0,8 % fick sjukpenningen indragen under pågående sjukfall under sista kvartalet Det är vanligare med avslag än indragning av sjukpenning i dag bland de svarande i undersökningen. 78 procent har fått avslag av sjukpenning och 22 procent har fått indragning av sjukpenning. Andelen kvinnor är högre än män både bland dem som fått avslag och indrag, men kvinnor söker även sjukpenning och är sjukskrivna i större utsträckning än männen. Lön eller inkomst från eget företag uppges som vanligaste försörjningskälla både före och efter sjukfallet. A-kassa/aktivitetsstöd uppges som näst vanligast försörjningskälla. En förskjutning har skett då fler uppger lön i dag jämfört med 2006, både bland de som hade lön innan men även bland de som hade a-kassa/ aktivitetsstöd innan. Två tredjedelar arbetar kvar hos samma arbetsgivare som före sjukfallet och att byta arbetsuppgifter är lika förekommande som att byta arbetsgivare. Knappt sju av tio uppger att de arbetar i samma omfattning som tidigare eller mer, en ökning med 10 procentenheter sedan Det är vanligare att personer som fått indragning av sjukpenning har förändrat sin arbetssituation pga sjukdomen. Knappt en av tre uppger att de blivit kontaktade av Försäkringskassan före beskedet. Sex av tio har diskuterat beslutet med en handläggare på Försäkringskassan, en lägre andel jämfört med Sju av tio har fått kontakt med Försäkringskassan efter beslutet men alla har inte lyckats. 5

6 1 Inledning Undersökningen är en uppföljning av projektet Nej till Sjukpenning som bedrivits under Syfte Huvudsyftet med denna rapport är att studera vad som händer med individerna efter Försäkringskassans beslut att inte betala ut sjukpenning. Fokus har varit på individernas försörjning och sysselsättning före och efter sjukfallet. Analys har även gjorts specifikt för de grupper som arbetade samt var arbetslösa före sjukfallet. Ett delsyfte har även varit att få en bild av hur arbetssituationen ser ut för de som arbetar igen avseende samma arbetsgivare, arbetsuppgifter och omfattning av arbete. Försäkringskassan vill även få en djupare förståelse för hur individerna uppfattat beslutet samt Försäkringskassans bemötande och information i samband med beslutet. 1.2 Metod och data Resultaten i rapporten är baserade på en kvantitativ undersökning genomförd av TNS Gallup. Urvalet till undersökningen utgörs av dem som under sista kvartalet 2007 inte längre bedömdes ha rätt till sjukpenning under pågående sjukfall eller som fick avslag på sin begäran om sjukpenning Enkäten TNS Gallup genomförde telefonintervjuer från TNS telefoncentral under de två första veckorna i juni månad Enkäten som användes är i stort sett densamma som togs fram inför undersökningen 2006 med vissa mindre justeringar. Frågorna rör individernas situation avseende försörjning både före och efter det sjukfall där individerna fick avslag/indrag Urval och svarsfrekvens Ett urval på individer levererades till TNS av Försäkringskassan. TNS kompletterade därefter urvalsunderlaget med telefonnummer (inkluderar även mobilnummer) individer ingår i urvalsramen efter rensning av icke telefonnummersatta poster samt felaktiga telefonnummer telefonintervjuer genomfördes och svarsfrekvensen blev 55 %. Den korta svarsperioden förklarar till stor del den slutliga svarsfrekvensen. Försäkringskassan får ta del av avidentifierade resultat för att möjliggöra vidare analyser av materialet. 6

7 1.2.3 Jämförelse med undersökningen 2006 TNS har gjort jämförelser med resultaten från undersökningen 2006 på uppdrag av Försäkringskassan. Viktigt att notera är dock att metoderna skiljer sig i de två undersökningarna då undersökningen 2006 genomfördes som en postal enkät med telefonuppföljning. Huvudsyftet med jämförelsen är enbart för att se eventuella tendenser i resultaten avseende individernas försörjning och sysselsättning. 1.3 Bortfallsredovisning Avslag Indrag Samtliga Procent Brutto urval (telefonnummersatt) A bortfall Nej, FKs uppgifter stämmer ej Fax/modem/fel nummer Netto urval B bortfall IP hör ej/sjuk/språkproblem IP vägrar Oseriös IP Ej svar/upptaget Bokning/Ej intervjuas inom intervjuperiod Max antal kontaktförsök (5 st.) Komplett intervju

8 2 Vilka får avslag eller indrag? 2.1 Bakgrund Under sista kvartalet 2007 avslogs 1,8 % av de som begärde om sjukpenning och 0,8 % fick sjukpenningen indragen under pågående sjukfall. Under samma period 2005 var siffrorna 1,4 % avslag och 1,1 % indrag. Bland de intervjuer som TNS genomförde har 78 % fått avslag av sjukpenning och 22 % har fått indragning av sjukpenning. Tabell 1 Beskrivning av individer som fått avslag på begäran om sjukpenning eller fått sin sjukpenning indragen jämfört med nya och pågående sjukfall Procent. Antal svar: 1062 Avslag Indrag Samtliga Kön Kvinna Man Ålder 29 år år år år år och äldre Utbildning Grundskola/folkskola/realskola årigt gymnasium/fackskola el 4-årigt gymnasium Universitets-/högskoleutbildning (<3 år) Universitets-/högskoleutbildning (3+ år) Huvudsaklig sysselsättning i dag Anställd Arbetssökande Egen företagare Sjukskriven med eller utan ersättning Föräldraledig Övrigt

9 3 Sysselsättning Respondenterna ombads att uppge huvudsaklig sysselsättning före och efter sjukfallet. Andelen som uppger arbetade som anställd före sjukfallet har minskat med en fjärdedel efter sjukfallet. Det är ett mindre glapp än vid föregående mätning då andelen med arbete som anställd halverades efter sjukfallet. I dag uppger nästan varannan respondent att de har arbete som anställd, för två år sedan var andelen en tredjedel. Andelen arbetslösa är högre efter sjukfallet än före. Dock har andelen minskat med 5 procentenheter sedan föregående undersökning. Tabell 2 Huvudsaklig sysselsättning före och efter sjukfallet Procent. Antal svar: 1062 Huvudsaklig sysselsättning före sjukfallet Huvudsaklig sysselsättning efter sjukfallet Arbetade som anställd 75 (64) 48 (33) Egen företagare 7 (8) 5 (5) Studerande 2 (2) 2 (3) Arbetssökande/arbetsmarknadspolitisk åtgärd 12 (17) 19 (24) Sjukskriven med ersättning från FK ( ) 8 (8) Sjukskriven utan ersättning från FK ( ) 5 (8) Föräldraledig 2 (3) 9 (10) Ålderspensionär ( ) 1 ( ) Annat 1 (6) 4 (9) (Procenttal inom parentes avser resultat från undersökningen 2006.) Av de respondenter som är gifta eller sambo har 71 procent av make/maka/ sambo arbete som anställd och ytterligare 11 procent är egen företagare. Tabell 3 Huvudsaklig sysselsättning Make/maka/sambo Huvudsaklig sysselsättning Procent. Antal svar: 742 (Gift/sambo) Make/maka/sambo Arbetar som anställd 71 Egen företagare 11 Studerande 2 Arbetssökande/arbetsmarknadspolitisk åtgärd 2 Sjukskriven (60 dagar eller längre) 2 Sjuk-/aktivitetsersättning 5 Ålderspensionär 5 Hemarbetande, sköter hushållet Föräldraledig 1 Annat 1 9

10 4 Försörjning 4.1 Försörjningskällor före och efter sjukfallet Den vanligaste försörjningskällan, både före och efter sjukfallet, är lön eller inkomst från eget företag. 84 procent uppger att de hade lön före sjukfallet vilket är en ökning med 6 procentenheter jämfört med Den näst vanligaste försörjningskällan som uppges är a-kassa/aktivitetsstöd. Andelen som hade a-kassa/aktivitetsstöd före sjukfallet har minskat med 6 procentenheter sedan Trenden ser likadan ut avseende lön och a-kassa/aktivitetsstöd som försörjningskälla efter sjukfallet. Fler uppger att de i dag har lön, och färre uppger att de i dag har a-kassa/aktivitetsstöd jämfört med Av de som har fått sin sjukpenning indragen uppger 92 procent att de hade lön före sjukfallet, och 81 procent av de som fått avslag på sjukpenningen. Den sistnämnda gruppen hade i högre utsträckning a-kassa/aktivitetsstöd före sjukfallet, 16 procent jämfört med 8 procent. Det är inga skillnader avseende lön och a-kassa/aktivitetsstöd som försörjningskälla i dag bland de som fått avslag eller indrag. Däremot har fler (11 procent) föräldrapenning i gruppen avslag jämfört med gruppen indragning (4 procent). Värt att notera är att det är mindre förekommande med försörjningsstöd som inkomstkälla i dag, vilket 3 procent uppger. Försörjningsstöd är vanligare bland yngre och utanför storstäderna. Tabell 4 Försörjningskällor före och efter sjukfallet Procent. Antal svar: 1062 Försörjningskällor före sjukfallet Försörjningskällor efter sjukfallet Lön eller inkomst från eget företag 84 (78) 54 (44) A-kassa/aktivitetsstöd 14 (20) 18 (27) Ekonomisk hjälp från anhöriga 1 ( ) Försörjningsstöd (socialbidrag) 1 (1) 3 (5) Föräldrapenning 3 (4) 9 (9) Studiemedel 3 ( ) 1 (2) Sjukpenning 7 (10) Sjuk-/aktivitetsersättning (förtidspension) 5 ( ) 7 (8) Ålderspension 2 ( ) Saknar inkomst 5 (6) Annat 4 (10) 6 (10) (Procenttal inom parentes avser resultat från undersökningen 2006.) Av dem som hade lön före sjukfallet uppger 60 procent att de har lön i dag, vilket är en ökning med 10 procent enheter sedan Andelen som i dag har a-kassa/aktivitetsstöd har minskat från 23 procent till 15 procent. 10

11 Av dem som hade a-kassa/aktivitetsstöd före sjukfallet har drygt en tredjedel lön i dag som försörjningskälla. Även i denna grupp har andelen med lön ökat och andelen med a-kassa/aktivitetsstöd minskat sedan Tabell 5 Försörjningskällor i dag, personer som hade lön respektive a-kassa/aktivitetsstöd före sjukfallet Procent Hade lön före sjukfallet Antal svar: 890 Hade a-kassa före sjukfallet Antal svar: 147 Lön eller inkomst från eget företag 60 (50) 35 (25) A-kassa/aktivitetsstöd 15 (23) 43 (54) Ekonomisk hjälp från anhöriga 1 ( ) 1 ( ) Försörjningsstöd (socialbidrag) 2 (4) 7 (6) Föräldrapenning 8 (9) 14 (8) Studiemedel 1 (2) 1 (1) Sjukpenning 8 (11) 3 (10) Sjuk-/aktivitetsersättning (förtidspension) 6 (8) 7 (6) Ålderspension 1 ( ) 2 ( ) Saknar inkomst 5 (6) 2 (5) Annat 6 (10) 5 (9) (Procenttal inom parentes avser resultat från undersökningen 2006.) För att få en uppfattning om hur många individer som hade en eller flera av nedanstående inkomstkällor före och eller sjukfallet redovisas resultaten i antal i diagrammet nedan. Resultaten från undersökningen har använts tillsammans med det totala antalet avslag/indrag under 2007 ( individer). Siffrorna motsvarar uppskattat antal individer som under 2007 hade en eller flera av nedanstående inkomstkällor. Diagram 1 Försörjningskällor före och efter sjukfallet. Antal 11

12 4.2 Annan försörjningskälla efter beslut om avslag/indragning En av tio uppger att de dessutom har haft någon annan inkomstkälla än de ovan nämnda. Av dessa personer uppger 36 procent att de har haft a-kassa/ aktivitetsstöd och 16 procent att de har haft lön. A-kassa/aktivitetsstöd är vanligare bland männen och kvinnorna uppger i högre utsträckning lön, föräldrapenning och studiemedel. Tabell 6 Andra försörjningskällor efterbeslut om avslag/indrag Procent Andel av dem som uppgett annan försörjningskälla Antal svar: 122 Lön eller inkomst från eget företag 16 2 A-kassa/aktivitetsstöd 36 4 Ekonomisk hjälp från anhöriga 4 0 Försörjningsstöd (socialbidrag) 12 1 Föräldrapenning 3 0 Studiemedel 5 1 Sjukpenning 5 1 Sjuk-/aktivitetsersättning (förtidspension) 4 0 Saknar inkomst 2 0 Annat 16 2 Andel av samtliga intervjuade i undersökningen Antal svar:

13 5 Tillbaka till arbete 5.1 Arbetsgivare Två tredjedelar av de som uppgett att de i dag arbetar är kvar hos samma arbetsgivare som före sjukfallet, ett resultat i nivå med föregående undersökning. Det är vanligare att personer som har fått sin sjukpenning indragen bytt arbetsgivare och i denna grupp har 23 procent uppgett sjukdomen som orsak. Det är vanligare att kvinnor, 70 procent, arbetar kvar hos samma arbetsgivare jämfört med män, 52 procent. 25 procent (16 %, 2006) av männen och 11 procent (12 %, 2006) av kvinnorna uppger att de har bytt arbetsgivare pga sjukdomen. 5.2 Arbetsuppgifter Att byta arbetsuppgifter efter sjukfallet är lika vanligt förekommande som att byta arbetsgivare. Bland dem som har fått sin sjukpenning indragen uppger hela 44 procent att de har bytt arbetsuppgifter. I likhet med föregående fråga avseende arbetsgivare uppger en högre andel män att de har bytt arbetsuppgifter pga sjukdomen. (28 % män och 17 % kvinnor) 5.3 Arbetstid 68 procent uppger att de arbetar i samma omfattning som tidigare eller mer, vilket är en ökning med 10 procentenheter sedan Skillnaderna är stora mellan dem som fått avslag och indrag, och det är vanligare att personer som fått sin sjukpenning indragen har förändrat sin arbetssituation pga sjukdomen. 13

14 Tabell 7 Arbetsförhållanden efter sjukfallet för dem som fått avslag respektive indrag Procent. Antal svar: 511 Avslag Indrag Samtliga Arbetar hos samma arbetsgivare som före sjukfallet Ja 66 (67) 57 (65) 64 (66) Nej, har bytt pga sjukdomen 13 (10) 23 (18) 15 (14) Nej, har bytt av annan anledning 15 (14) 15 (13) 15 (14) Arbetade inte tidigare 6 (8) 3 (5) 6 (6) Arbetar med samma arbetsuppgifter som före sjukfallet Ja 63 (63) 54 (56) 61(60) Nej, har bytt pga sjukdomen 17 (16) 31 (31) 21 (22) Nej, har bytt av annan anledning 13 (13) 13 (9) 13 (11) Arbetade inte tidigare 6 (8) 2 (4) 5 (6) Arbetar i samma omfattning som tidigare Ja 63 (58) 49 (44) 60 (52) Nej, har gått ner i arbetstid pga sjukdomen 19 (21) 37 (42) 23 (30) Nej, har gått ner i arbetstid av annan anledning 4 (7) 5 (4) 4 (6) Nej, arbetar mer nu än tidigare 8 (6) 7 (6) 8 (6) Arbetade inte tidigare 5 (8) 2 (4) 4 (7) (Procenttal inom parentes avser resultat från undersökningen 2006.) 14

15 6 Kontakterna med Försäkringskassan Knappt en av tre uppger att blev kontaktade av Försäkringskassan innan de fick skriftlig information om beskedet. Det är ingen skillnad mellan de som fått avslag eller indrag, däremot skiljer sig svaren bland män och kvinnor, 21 procent av männen och 33 procent av kvinnorna svarar ja. I årets undersökning svarar 60 procent att de har diskuterat beslutet med en handläggare på Försäkringskassan, vilket är en lägre andel jämfört med De personer som har fått indragning av sjukpenningen har i högre utsträckning diskuterat beslutet jämfört med de som fått avslag. Sju av tio har försökt få kontakt med Försäkringskassan efter beslutet men alla har inte lyckats. Av de 7 procent som inte lyckats få kontakt uppger 40 procent att de inte fått svar på mail, brev eller fax och 25 procent att de inte kom fram i telefon. Tabell 8 Arbetsförhållanden efter sjukfallet för dem som fått avslag respektive indrag Procent. Antal svar: 1062 Avslag Indrag Samtliga Kontaktade Försäkringskassan dig per telefon innan du fick skriftlig information om beskedet? Ja 29 (25) 30 (41) 29 (32) Nej 64 (69) 61 (51) 63 (61) Kommer ej ihåg/vet ej 7 (6) 9 (8) 7 (7) Har du diskuterat beslutet med en handläggare på Försäkringskassan? Ja, och det gjorde att jag förstod beslutet bättre 7 (7) 11 (10) 8 (8) Ja, men det påverkade inte min förståelse för beslutet 52 (69) 55 (68) 52 (68) Nej 41 (24) 34 (22) 39 (23) Har du försökt kontakta Försäkringskassan efter beslutet? Nej, jag har inte försökt ta kontakt 26 (23) 29 (26) 27 (24) Ja, jag har fått kontakt 67 (70) 64 (67) 67 (69) Ja, jag har inte fått kontakt 4 (7) 7 (7) 5 (7) (Procenttal inom parentes avser resultat från undersökningen 2006.) 15

16 7 Att försöka påverka beslutet På frågan om respondenterna har klagat på beslutet från Försäkringskassan svarar 58 procent ja. Denna fråga bör inte tolkas som att de ansökt om formell omprövning hos Försäkringskassan. Det är inga skillnader i svar i årets undersökning mellan de som fått avslag respektive indrag. I undersökningen 2006 löd frågan: Har du försökt få ditt beslut ändrat (omprövat)?. 62 procent av respondenterna svarade ja och bland dem som fått avslag uppger 67 procent att de har försökt få beslutet ändrat, jämfört med 57 procent bland dem som fått indragning av sjukpenning. 16

17 Bilaga 17

18 18 Socialförsäkringsrapport 2008:10

19 19 Socialförsäkringsrapport 2008:10

20 20 Socialförsäkringsrapport 2008:10

21 21 Socialförsäkringsrapport 2008:10

22 22 Socialförsäkringsrapport 2008:10

23 I serien Socialförsäkringsrapport har följande skrifter publicerats under år 2008: 2008:1 Nordiska strategier för att begränsa sjukfrånvaro 2008:2 Möjliga vägar ut ur sjuk- och aktivitetsersättning 2008:3 Köns- och länsskillnader inom arbetsskadeförsäkringen. Beslut om livränta :4 Ojämlikhet och utanförskap. Rapport från forskarseminarium i Umeå januari :5 Strategier för begränsning av sjukfrånvaro och förtidspensionering. Erfarenheter från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige :6 Mål, mått och resultat analys av handläggningstider 2008:7 Uppföljning av Pilas pilotverksamhet 2008:8 Försäkringskassan och arbetslivsinriktad rehabilitering. Regelverket i praktiken och återgång i arbete efter aktiv åtgärd 2008:9 Medelpensioneringsålder 2008:10 Nej till sjukpenning. Vad hände sen? 23

Kartläggning av försörjnings källor efter avslutad period med sjukpenning

Kartläggning av försörjnings källor efter avslutad period med sjukpenning Social Insurance Report Kartläggning av försörjnings källor efter avslutad period med sjukpenning ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hanna Larheden

Läs mer

Rapport. Uppföljning av försörjningskällor och sysselsättning efter avslutad period med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning

Rapport. Uppföljning av försörjningskällor och sysselsättning efter avslutad period med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning Rapport Uppföljning av försörjningskällor och sysselsättning efter avslutad period med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning Försäkringskassan 9-- Demoskop AB, Floragatan, 75 Stockholm, Sweden

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

DIS Deltagare i samverkan

DIS Deltagare i samverkan Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN DIS Deltagare i samverkan Uppföljning 2005-2007 Helena Johansson Hisingen

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Försäkringskassan för närstående Här hittar du vanliga frågor och svar om försäkringskassan för dig som är närstående till någon som har drabbats

Läs mer

SKOP. Rapport till Hyresgästföreningen mars 2011

SKOP. Rapport till Hyresgästföreningen mars 2011 SKOP Rapport till Hyresgästföreningen SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen intervjuat drygt 4.400 ungdomar i åldern 20 till 27 år. Undersökningens frågor gällde ungdomars bostadssituation och genomfördes

Läs mer

GRvux. Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret 2011

GRvux. Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret 2011 GRvux Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret Beställare: Kenneth Ardehed, GRvux Projektledare: Peter Linsér, Markör Augusti Markör Örebro Kungsgatan 7 47 Örebro

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

Statistik januari-december 2013

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Väster Dnr 1/14 Bilaga 1 Verksamhetsberättelse januari-december 213 Statistik januari-december 213 Bilaga till årsrapport avseende verksamheter som finansieras av Samordningsförbundet

Läs mer

Kunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman

Kunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman Kunskapsmätning 2012 Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet Marcela Cohen Birman Arbetsrapport 2013-1 2(7) 3(7) Innehåll 1 Kunskaper om det allmänna pensionssystemet...

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus

Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus Social Insurance Report Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus år 2010 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Analys och prognos Carin Wolf 010-116 94

Läs mer

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 2007:4 Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 2007:3 Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Verksamhetsrapport 2013:02

Verksamhetsrapport 2013:02 Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 211 och 212 samt perioden 28-212 Verksamhetsrapport 213:2 Sammanfattning För perioden 211 och 212 har kostnaden för försörjningsstödet minskat

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

SPV styrelsemöte nr Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016

SPV styrelsemöte nr Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016 SPV styrelsemöte nr 3-16 Bilaga 12a Pensionsavgångar inom statsförvaltning Statistikrapport 2016 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Uppgifter Flyttning till eller arbete i ett annat land

Uppgifter Flyttning till eller arbete i ett annat land 0771-524 524 www.forsakringskassan.se Uppgifter Flyttning till eller arbete i ett annat land Datum Personnummer 1 (3) Skicka blanketten till Försäkringskassans inläsningscentral 839 88 Östersund Försäkringskassan

Läs mer

Pensionsmyndigheten. Utvärdering av ÅB 2012 Det orange kuvertet till pensionssparare Johan Orbe Caroline Theorell TNS SIFO

Pensionsmyndigheten. Utvärdering av ÅB 2012 Det orange kuvertet till pensionssparare Johan Orbe Caroline Theorell TNS SIFO Pensionsmyndigheten Utvärdering av ÅB 2012 Det orange kuvertet till pensionssparare 2012 2012-05-03 Johan Orbe Caroline Theorell TNS SIFO Bearbetad av Christer Nordh/Pensionsmyndigheten 1 Bakgrund och

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren

Studenthäfte. För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Studenthäfte För dig som är student och söker försörjningsstöd vid Umeå Kommun under sommaren Information till Studerande som söker försörjningsstöd under sommaren Du som inte har din sysselsättning och

Läs mer

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Bakgrund Yrkesvux är i Göteborgsregionen en kommunalt och statligt finansierad

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier ANALYSERAR 2005:23 Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för forskning och utveckling Pernilla Tollin

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR DRABBADE

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR DRABBADE Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR DRABBADE Försäkringskassan för drabbade Här hittar du vanliga frågor och svar om Försäkringskassan för dig som har fått ett cancerbesked och behöver

Läs mer

Sjukskrivningsprocessen

Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen - en process med många aktörer Emma Eriksson Lokalt samverkansansvarig emma.m.eriksson@forsakringskassan.se FÖRSÄKRINGSKASSAN Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV

Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV REDOVISAR 2003:2 Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV Enheten för statistik 2003-07-01 Upplysningar: Christian Elvhage 08-786 95 40 christian.elvhage@rfv.sfa.se Ola Rylander 08-786 95

Läs mer

Försäkringskassan. Kunskap och kännedom om sjukförsäkringen 2016

Försäkringskassan. Kunskap och kännedom om sjukförsäkringen 2016 Försäkringskassan Kunskap och kännedom om sjukförsäkringen 6 Kännedom om sjukförsäkringen Hur bra eller dåligt skulle du säga att du känner till den allmänna sjukförsäkringen vi har i Sverige? Totalt ()

Läs mer

Inspektionen för socialförsäkringen

Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen Kunskapsmätning Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet -- Johan Orbe Caroline Theorell Projektnummer: Sammanfattning Bara knappt

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Lund 117 000 invånare 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Två tredjedelar är under 45 år, lika stor

Läs mer

ANSÖKAN OM - ersättning från arbetsskadeförsäkringen (LAF) - ersättning från statligt personskadeskydd (LSP) Datum

ANSÖKAN OM - ersättning från arbetsskadeförsäkringen (LAF) - ersättning från statligt personskadeskydd (LSP) Datum ANSÖKAN OM - ersättning från arbetsskadeförsäkringen (LAF) - ersättning från statligt personskadeskydd (LSP) Datum Personnummer 1(3) Sänds till Försäkringskassans inläsningscentral LAF 83988Östersund Vår

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson Skatteverket Regionenkät Allmänheten 2004 Projekt nr 15687 Göteborg 2004-11-23 Kundansvarig: Jonas Persson Projektledare: Matz Johansson Dataansvarig: Jan Lundmark 1 Information om undersökningen Skatteverket

Läs mer

AKSTAT och sjukfallsregistret i Linda

AKSTAT och sjukfallsregistret i Linda AKSTAT och sjukfallsregistret i Linda av Laura Larsson 25 november 2002 IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering), Kyrkogårdsgatan 6, Box 513, 751 20 Uppsala. Tel: 018-471 70 82, e-post:

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

TRIS dag för kommunen 11 december 2015 TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

GRvux. Rapport: Uppföljning av deltagare som avslutat yrkesvuxstudier andra halvåret 2010

GRvux. Rapport: Uppföljning av deltagare som avslutat yrkesvuxstudier andra halvåret 2010 GRvux Rapport: Uppföljning av deltagare som avslutat yrkesvuxstudier andra halvåret 010 Beställare: Kenneth Ardehed, GRvux Projektledare: Peter Linsér, Markör Augusti 011 Markör Örebro Kungsgatan 1 701

Läs mer

Post- och telestyrelsen BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2004 T-25055

Post- och telestyrelsen BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2004 T-25055 PTS-ER-2004:9 Dnr: 03-530/32 Post- och telestyrelsen UNDERSÖKNING AV BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2004 26 JANUARI 2004 T-25055 Kontaktpersoner: Post- och Mathias Henricson, e-post: mathias.henricson@pts.se,

Läs mer

Undersökning rörande projektet Mind Your Own Business för Business Region Göteborg AB. Mind Your Own Business

Undersökning rörande projektet Mind Your Own Business för Business Region Göteborg AB. Mind Your Own Business Undersökning rörande projektet Mind Your Own Business för Business Region Göteborg AB 2011 1 Bakgrund och data Evimetrix har på uppdrag av Business Region Göteborg genomfört en undersökning rörande rådgivningen

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år. FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. i Lessebo kommun

Ekonomiskt bistånd. i Lessebo kommun Ekonomiskt bistånd i Lessebo kommun Rätten till bistånd Rätten till bistånd (stöd) regleras i 4 kap, 1, Socialtjänstlagen (SoL). Rättigheten förutsätter dock att man inte själv kan tillgodose sina behov

Läs mer

Verksamhetsrapport 2012:01

Verksamhetsrapport 2012:01 Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 21 och 211 samt perioden 28-211 Verksamhetsrapport 212:1 Sammanfattning För perioden helår 21 och 211 finner vi att kostnaden för försörjningsstödet

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk rapport från NFO Infratest AB

Bilaga 1. Teknisk rapport från NFO Infratest AB Bilaga 1 Teknisk rapport från NFO Infratest AB Riksskatteverket Riksenkät Allmänheten 2002 Projekt nr 13290 Göteborg 2002-12-19 Kundansvarig: Jonas Persson Dataansvarig: Jan Lundmark Information om undersökningen

Läs mer

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö

SALO. Sveriges Anställningslösas Landsorganisation. Arbete Livskvalitet - Miljö SALO Sveriges Anställningslösas Landsorganisation Arbete Livskvalitet - Miljö Det här är SALO SALO (Sveriges Anställningslösas Landsorganisation) grundades för att det inte fanns några organisationer som

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Försäkringskassans Kundundersökning 2013:1 Ett samarbete mellan AP och KS

Försäkringskassans Kundundersökning 2013:1 Ett samarbete mellan AP och KS Försäkringskassans Kundundersökning 2013:1 Ett samarbete mellan AP och KS Rosa Fiorito KS, Henrik Lindholm APF, Helén Nilsson och Karin Ringman KS. Bakgrund och syfte Försäkringskassan har genomfört kundundersökningar

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun Ekonomiskt bistånd Information från Tranås kommun Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Rätten till försörjningsstöd bestäms av socialtjänstlagen. Om du eller din familj har svårigheter att klara ekonomin

Läs mer

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr 2 (7) 3 (7) Inför valet 2006 hade de borgerliga partierna ett högt tonläge. Socialdemokraterna hade misslyckats med jobben. Trots hög tillväxt rådde massarbetslöshet i Sverige. Ännu värre, många fler än

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

2005:3. Bostadstillägg till pensionärer m.fl ISSN

2005:3. Bostadstillägg till pensionärer m.fl ISSN 2005:3 Bostadstillägg till pensionärer m.fl. 1995 2004 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Bostadstillägg till pensionärer m.fl. 1995 2004 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Lättläst. Försörjningsstöd. Socialbidrag

Lättläst. Försörjningsstöd. Socialbidrag Lättläst Försörjningsstöd Socialbidrag Vad är försörjningsstöd? Försörjningsstöd är pengar som kommunen kan ge till människor som inte själva kan betala sina räkningar eller köpa mat och kläder och annat

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-4-16 Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Mars 21 E-post

Läs mer

Regler för barns placering i förskola

Regler för barns placering i förskola Regler för barns placering i förskola 2014-02-07 I den här broschyren får du veta det du behöver veta när du ska ansöka om plats för ditt barn i Piteå kommuns förskolor och pedagogisk omsorg. Broschyren

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm om buteljerat Vatten oktober/november 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm om buteljerat Vatten oktober/november 2007 om buteljerat Vatten SKOP gör regelbundet undersökningar bland personer bosatta i hela riket, tele-skop riks. Mellan den 17 oktober till 3 november 2007 intervjuades drygt 1 000 personer på uppdrag av

Läs mer

Nöjdkundundersökning

Nöjdkundundersökning Sammanfattande resultat från Nöjdkundundersökning Privatkunder & Arbetsgivare 2016 Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org

Läs mer

Delrapport 1 och 2 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro. - betydelsen av korta sjukskrivningsfall för sjuk- och aktivitetsersättning

Delrapport 1 och 2 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro. - betydelsen av korta sjukskrivningsfall för sjuk- och aktivitetsersättning 1-2 Delrapport 1 och 2 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Kohortstudier av - utveckling av försörjningssituation - betydelsen av korta sjukskrivningsfall för sjuk- och aktivitetsersättning Två

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling 2016

Sjukfrånvarons utveckling 2016 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling 2016 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 010-116 27 02 Sofia.bill@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Sjukskrivnas syn på hälsa och arbete ANALYSERAR 2002:16

Sjukskrivnas syn på hälsa och arbete ANALYSERAR 2002:16 ANALYSERAR 2002:16 Sjukskrivnas syn på hälsa och arbete En första beskrivning av resultaten från undersökningen om Hälsa, Arbetsförhållanden, Livssituation och Sjukskrivning I serien RFV ANALYSERAR publicerar

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2011

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2011 1 Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2011 Uppföljning av samverkan Sedan 2007 har samordningsförbunden i Västra Götaland haft gemensam satsning på uppföljning av sin verksamhet. Genom det regionala

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010 Roche AB Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom Bröstcancer och övriga cancerformer Juni 1 Bakgrund och syfte Roche har tillsammans med BRO genomfört en undersökning bland personer som har

Läs mer

Utredning av långtidsberoende 2013

Utredning av långtidsberoende 2013 RAPPORT 1(11) 2013-12-06 AVN 2013/0246-1 009 Handläggare, titel, telefon Anna Nilsson, utredare/statistik 011-15 23 71 Utredning av långtidsberoende 2013 Inledning Norrköpings kommun har en hög andel långtidsberoende

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Cirkulärnr: 08:85 Diarienr: 08/4702 Arbetsgivarpolitik: 08-2:36 Handläggare: Catharina Bäck Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Cirkulärnr: 08:85 Diarienr: 08/4702 Arbetsgivarpolitik: 08-2:36 Handläggare: Catharina Bäck Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 08:85 Diarienr: 08/4702 Arbetsgivarpolitik: 08-2:36 Handläggare: Catharina Bäck Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen Datum: 2008-12-05 Mottagare:

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-3- Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Februari 21 E-post

Läs mer

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd k Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd 2015 YDRE KOMMUN Alla personer som bor i Ydre kommun och som inte kan försörja sig och sin familj eller på något annat sätt tillgodose sin försörjning har rätt att

Läs mer

Folkbildningspolitikers attityder till studieförbunden 2013

Folkbildningspolitikers attityder till studieförbunden 2013 Folkbildningspolitikers attityder till studieförbunden 213 213-4-2 Johan Orbe Caroline Theorell Om undersökningen Bakgrund och syfte: Sifo har på uppdrag av Folkbildningsförbundet (FBF) genomfört en kvantitativ

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 212 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer