Rapport. Uppföljning av försörjningskällor och sysselsättning efter avslutad period med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport. Uppföljning av försörjningskällor och sysselsättning efter avslutad period med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning"

Transkript

1 Rapport Uppföljning av försörjningskällor och sysselsättning efter avslutad period med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning Försäkringskassan 9-- Demoskop AB, Floragatan, 75 Stockholm, Sweden Tel , fax Org.nr: SE

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... UPPFÖLJNING AV FÖRSÖRJNINGSKÄLLOR OCH SYSSELSÄTTNING EFTER AVSLUTAD PERIOD MED SJUKPENNING ELLER TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING... BAKGRUND OCH SYFTE... KORT OM UNDERSÖKNINGEN... SAMMANFATTNING...5 MÅLGRUPPEN...8 LIVSSITUATIONEN FÖRE SJUKDOMSFALLET...9 LIVSSITUATIONEN IDAG... ANSÖKT OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD...6 KONTAKTEN MED FÖRSÄKRINGSKASSAN I SAMBAND MED BESLUTET OM INDRAGEN SJUKPENNING...8 ANLEDNING TILL AVSLUTAD SJUKPENNING... PLANERING FÖR ÅTERGÅNG I ARBETE... FÖRSÄKRINGSKASSANS SERVICE... SVÅRARE FÖR DEM MED INDRAGEN SJUKPENNING... HUR UNDERSÖKNINGEN GJORDES...5 BILAGOR...7 AVISERINGSBREV...7 FRÅGEFORMULÄR...7 TABELLER...7

3 Uppföljning av försörjningskällor och sysselsättning efter avslutad period med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning Bakgrund och syfte Demoskop har på uppdrag av Försäkringskassan genomfört denna uppföljning av personer med sjukpenning som avslutades i maj 9 (och då pågått i minst 8 dagar) och av personer med tidsbegränsad sjukersättning som avslutades i januari och februari 9. Syftet med undersökningen är främst att följa upp vilken huvudsaklig försörjningskälla och sysselsättning individerna har några månader efter att en period med sjukpenning eller sjukersättning avslutats. Undersökningen är också en uppföljning av en tidigare mätning genomförd i maj 9 bland dem som fick sin sjukpenning avslutad i januari 9 ( Socialförsäkringsrapport 9:7 ). Kort om undersökningen Målgruppen för undersökningen är dels de 99 personer med tidsbegränsad sjukersättning som avslutades i januari och februari 9 och dels de 5 personer vars sjukpenning avslutades i maj 9 efter att ha pågått i 8 dagar eller längre. En delmängd av den senare gruppen () är personer vars sjukpenning dragits in efter beslut av Försäkringskassan. Ett urval på 98 personer gjordes bland dem med ett naturligt avslut av sjukpenningen. I de två andra grupperna ingick samtliga i undersökningen. Efter att Demoskop sökt telefonnummer till dessa personer kunde 88 personer bli föremål för intervju. Dessa fick ett aviseringsbrev där undersökningen syfte och innehåll beskrevs. Totalt genomfördes under perioden oktober och 9 november 85 telefonintervjuer fördelade på 986 naturligt avslutad sjukpenning 5 indragen sjukpenning 65 avslutad tidsbegränsad sjukersättning Svarsfrekvensen var 67 procent bland de personer som hade ett identifierat telefonnummer och efter telefonkontakt kunnat konstateras tillhöra målgruppen.

4 Se utförligare bortfallsredovisning och ytterligare beskrivning av undersökningen under Hur undersökningen gjordes. Aviseringsbrev, frågeformulär och tabeller redovisas i bilaga.

5 Sammanfattning Situationen idag jämfört med innan period med ersättning från sjukförsäkringen Undersökningen visar att det fem månader efter perioden då sjukpenningen avslutades är 69 procent som arbetar som anställda och 6 procent är egna företagare, 8 procent är arbetssökande eller är i arbetsmarknadspolitisk åtgärd, procent är åter sjukskrivna med ersättning från Försäkringskassan och procent är sjukskrivna utan ersättning från Försäkringskassan. Detta ska jämföras med situationen innan sjukskrivningen då 9 procent var anställda och 7 procent drev eget företag. Dessa resultat överensstämmer i stort med den föregående mätningen som genomfördes 6 månader innan denna. Bland dem med avslutad tidsbegränsad sjukersättning så är bilden något annorlunda. Endast 55 procent av dem arbetar idag som anställda. Det är 8 procent av gruppen som idag är sjuka utan ersättning från Försäkringskassan. Innan perioden med sjukersättning var det 85 procent av dem som var anställda och 5 procent som drev eget företag. Kartläggningen av försörjningskällor visar att 77 procent av dem med avslutad sjukpenning har lön som anställd eller inkomst från eget företag idag. Innan perioden med sjukpenning var det 96 procent. Totalt sett är det bara procent av dem med avslutad period med sjukpenning som helt eller delvis försörjer sig på försörjningsstöd idag. Även i den föregående undersökningen var det procent av dem med avslutad sjukpenning som hade försörjningsstöd som inkomstkälla. Bland dem med avslutad tidsbegränsad sjukersättning är det 6 procent som har lön som anställd eller inkomst från eget företag. Innan perioden med sjukersättning var det 9 procent. I denna grupp är det vid undersökningens tillfälle 5 procent som uppger försörjningsstöd som inkomstkälla. Anledning till avslutad sjukpenning De intervjuade vars sjukpenning avslutades naturligt (inte indragen), fick ta ställning till olika påståenden och ange det de uppfattade bäst beskrev anledningen till att deras sjukpenning avslutades. Av dessa är det procent som uppger att de var friska och kunde återgå till sitt vanliga jobb, procent uppger att arbetsgivaren anpassade arbetsuppgifterna så att han/hon klarade av att gå tillbaka till jobbet och procent hade återhämtat sig och skrivit in sig på Arbetsförmedlingen. Det är procent som uppfattat det som att Försäkringskassan ansett att han/hon längre inte längre hade rätt till sjukpenning. Få ( %) fick inte sina läkarintyg förlängda. Andelen som svarar att de var friska och kunde börja arbeta på sitt vanliga jobb igen ökade från procent i den föregående undersökningen till procent i denna. Planering till återgång i arbete I undersökningen är det 6 procent av de intervjuade som uppger att det fanns en planering för återgång i arbete under den tid man var sjukskriven. Denna andel är lägre, 8 procent bland dem som fått sin sjukpenning indragen. 5

6 Det är också en klart lägre andel bland dem med avslutad tidsbegränsad sjukersättning (5 %) som upplever att det fanns en planering. I den föregående undersökningen var det 6 procent som ansåg att det fanns en planering för återgång i arbete. Försäkringskassans service Många är kritiska till att Försäkringskassan inte har underlättat för dem att återgå i arbete. De intervjuade fick ta ställning till olika påståenden om Försäkringskassans service i deras tidigare sjukpenningsärende. Man fick svara på en skala till 5 där motsvarar instämmer inte alls och 5 motsvarar instämmer helt. Undersökningen visar att procent inte alls instämmer i att Försäkringskassan underlättade för dem att återgå i arbete och genomsnittsbetyget blir,6. I den föregående undersökningen var det 8 procent och genomsnittsbetyget var,. Man är mer positiv till handläggarens handläggning av ärendet (,9), att reglerna förklarades så att man förstod dem (,68) och att man behandlades med respekt av Försäkringskassans handläggare (,78). I den föregående undersökningen varierade genomsnitten mellan,5 och,8 i samma stigande ordning. De med avslutad tidsbegränsad sjukersättning är betydligt mer kritiska på samtliga punkter som beskriver Försäkringskassans service och motsvarande genomsnitt ligger mellan, och,8. Försäkringskassans kontakt med dem som fått sjukpenningen indragen av de intervjuade personerna hade efter beslut från Försäkringskassan fått sin sjukpenning indragen i maj. Av dem som fått sjukpenningen indragen efter beslut från Försäkringskassan är det 8 procent som uppger att de försökt och fått kontakt med Försäkringskassan efter beslutet och 6 procent har tagit emot beslutet utan att försöka ta kontakt med Försäkringskassan. Detta skiljer sig från den föregående undersökningen då 65 procent hade försökt ta kontakt med Försäkringskassan och 7 procent inte hade försökt ta kontakt. Totalt uppger 78 procent (68 % i föregående mätning) att de diskuterat beslutet med en handläggare på Försäkringskassan. Av dem säger 8 av att kontakten inte gjorde att man förstod beslutet bättre, vilket är på samma nivå som i den tidigare mätningen. Svårare för dem med indragen sjukpenning Många resultat i undersökningen visar tecken på att de med indragen sjukpenning inte anser sig vara arbetsföra i samma utsträckning som dem med naturligt avslut på sin sjukpenning och att de har svårare att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Det är exempelvis färre med indragen sjukpenning som vid tillfället för undersökningen arbetar som anställda (5 %) jämfört med dem med naturliga avslut (7 %). Av dem med indragen sjukpenning är det färre ( %) som arbetar i samma omfattning efter perioden med sjukpenning som innan, för dem 6

7 med naturligt avslut är det 7 procent. Likaså är det fler av dem med indragen sjukpenning (6 %) som uppger att de har gått ner i arbetstid på grund av sjukdomen jämfört med dem med naturligt avslut (8 %). Det är procent av dem med med indragen sjukpenning som uppger försörjningsstöd som inkomstkälla vid tillfället för undersökningen i jämförelse med procent av dem med naturligt avslut. Resultaten visar också att många i denna grupp upplever att Försäkringskassan fattat ett beslut de inte är tillfreds med eller som de inte var beredda på. Exempelvis upplevde 8 procent av dem med indragen sjukpenning att Försäkringskassan hade en planering för deras återgång i arbete under sjukskrivningsperioden jämfört med 6 procent av dem med naturligt avslut. Utifrån den femgradiga skalan är det 7 procent av dem med indragen sjukpenning som inte alls instämmer i att Försäkringskassan underlättade för dem att återgå i arbete, jämfört med dem med naturligt avslut (9 %). Utifrån samma skala är det procent av dem med indragen sjukpenning som inte alls instämmer i att handläggaren på Försäkringskassan hanterade deras ärende på ett kompetent sätt till skillnad mot dem med naturligt avslut (6 %). 7

8 Målgruppen Bland målgruppen med avslutad sjukpenning (både de med naturligt avslut och de med indrag) kan vi se att 65 procent är kvinnor och att den största gruppen åldersmässigt är mellan och 6 år. Målgruppen är jämt fördelat inom åldersgrupperna - år och 5-5 år med en liten övervikt i gruppen 55-6 år. De flesta i målgruppen (7 %) är gifta eller sambo och procent uppger att de har barn som bor minst halva tiden i hushållet. Utbildningsnivån varierar, 8 procent har grundskoleutbildning eller liknande, 5 procent har någon form av gymnasieutbildning och 6 procent någon form av högskole- eller universitetsutbildning. Noterbart är att de med indragen sjukpenning har en högre andel som bara har grundskoleutbildning (9 %). Dessa demografiska resultat överensstämmer relativt väl med den undersökning som gjordes i maj 9 bland dem som fick sin sjukpenning avslutad i januari. I målgruppen med avslutad tidsbegränsad sjukersättning är det en tydligare dominans av kvinnor (75 %). Denna målgrupp är även något yngre än de med avslutad sjukpenning. De har också barn i hushållet i större utsträckning. Utbildningsmässigt ser vi inga stora skillnader mellan dem med avslutad tidsbegränsad sjukersättning och dem med avslutad sjukpenning. Man Kvinna Upp till 9 år - år 5-5 år 55-6 år 65 år och äldre Ensamstående Gift/Sambo Grundskola, folkskola, realskola eller liknande -årig gymnasieutbildning eller fackskola - eller -årig gymnasieutbildning Universitets- eller högskoleutbildning kortare än år Universitets- eller högskoleutbildning år eller längre Barn i hushållet % Avsl sjukpenning maj 9 Avsl tidsbegr sjukers jan/feb 9 Avsl sjukpenning jan 9 Bas: Samtliga, 85 intervjuer 8

9 Livssituationen före sjukdomsfallet Den huvudsakliga sysselsättningen ibland dem med avslutad sjukpenning innan man blev sjukskriven var att man arbetade som anställd (9 %) eller att man var egen företagare (6 %). Arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd var procent och procent var studerande, procent uppbar inkomst från A- kassa eller i form av aktivitetsstöd. Bland förvärvsarbetarna (anställd eller egen företagare) arbetade 78 procent heltid och procent någon form av deltid. Endast procent arbetade dock 5 procent eller mindre. Närmare hälften (5 %) arbetade inom privat sektor och procent arbetade inom kommunen. Inga stora skillnader kan ses mellan dem med avslutad tidsbegränsad sjukersättning och dem med avslutad sjukpenning. Små skillnader kan dock ses avseende huvudsysselsättning och vem som var den huvudsakliga arbetsgivaren. En något mindre andel (5 procentenheter) av denna målgrupp arbetade som anställd och en något högre andel ( procentenheter) arbetade inom kommunen. Vilken var din huvudsakliga sysselsättning innan du blev sjukskriven? Arbetade som anställd Egen företagare Studerande Arbetssök el i arbetsmarknadspol åtgärd Föräldraledig Annat Vilka var dina inkomstkällor innan du blev sjukskriven? (FLERA SVAR MÖJLIGA!) 96 Lön som anställd eller ink från eget ftg 9 96 Partiell sjuk- el aktivitetsers (förtidspension) Sjukpenning A-kassa/aktivitetsstöd Försörjningsstöd (socialbidrag) Föräldrapenning Studiemedel Annat % Avsl sjukpenning maj 9 Avsl tidsbegr sjukers jan/feb 9 Avsl sjukpenning jan 9 Bas: Samtliga, 85 intervjuer 9

10 Hur många procent av heltid arbetade du? % % 5-75 % 5% eller mindre Vilken var din huvudsakliga arbetsgivare? Privat företag Kommunen Landstinget/regionen Staten Annat Vill ej uppge % Avsl sjukpenning maj 9 Avsl tidsbegr sjukers jan/feb 9 Avsl sjukpenning jan 9 Bas: Förvärvsarbetare och egna företagare, 79 intervjuer

11 Livssituationen idag Idag är det 69 procent av dem som avslutat en period med sjukpenning som arbetar som anställda och 6 procent är egna företagare, 8 procent är arbetssökande eller är i arbetsmarknadspolitisk åtgärd, procent är åter sjukskrivna med ersättning från Försäkringskassan och procent är sjukskrivna utan ersättning från Försäkringskassan. Dessa resultat överensstämmer i stort med den föregående mätningen. Detta ska alltså jämföras med situationen innan sjukskrivningen då 97 procent var anställda eller drev eget företag. Störst förändring ser vi, inte oväntat, i ålderskategorin 65 år och äldre där majoriteten är ålderspensionärer idag. Desto allvarligare är den stora förändringen bland de yngre (till och med 9 år) där endast 5 procent har en anställning eller är egen företagare idag jämfört med 9 procent innan sjukskrivningen. Den åldersgrupp där störst andel är anställda eller är egna företagare är gruppen 5-5 år där 79 procent är anställda eller egna företagare jämfört med 95 procent innan sjukskrivningen. Bland dem med avslutad tidsbegränsad sjukersättning är bilden något annorlunda. Endast 55 procent arbetar idag som anställda och procent driver eget företag. Innan sjukskrivningen var det 85 procent i gruppen som hade anställning och 5 procent som drev egna företag. Vid undersökningstillfället är det 8 procent som uppger att de är sjuka utan ersättning från Försäkringskassan att jämföra med procent bland dem med avslutad sjukpenning. Endast procent av dem som avslutat en period med sjukpenning försörjer sig helt eller delvis på försörjningsstöd idag, 8 procent har a-kassa eller aktivitetsstöd och 77 procent har lön som anställd eller inkomst från eget företag. Även här kan vi se skillnader mellan de med avslutad sjukpenning och de med avslutad tidsbegränsad sjukersättning. Endast 6 procent bland dem med avslutad tidsbegränsad sjukersättning har idag lön som anställd eller inkomst från eget företag, 5 procent i denna grupp får försörjningsstöd (socialbidrag) och 7 procent saknar inkomst helt.

12 Vilken är din huvudsakliga sysselsättning idag? Arbetar som anställd Egen företagare Studerande Arbetssök el i arbetsmarknadspolitisk åtgärd Sjukskriven med ersätt från FK Sjuk utan ersätt från FK Föräldraledig Ålderspensionär Annat Vilka är dina inkomstkällor idag? (FLERA SVAR MÖJLIGA) Lön som anst el ink från eget ftg A-kassa/aktivitetsstöd 8 9 Ekonomisk hjälp från anhöriga Försörjningsstöd (socialbidrag) Föräldrapenning Studiemedel Sjukpenning Sjuk- eller aktivitetsersätt (förtidspension) Sjuklön från arbetsgivaren Saknar inkomst Annat % Avsl sjukpenning maj 9 Avsl tidsbegr sjukers jan/feb 9 Avsl sjukpenning jan 9 Bas: Samtliga, 85 intervjuer Av dem med avslutad period med sjukpenning (både naturligt avslut och indrag) som innan perioden med sjukpenning hade en anställning är det vid tillfället för undersökningen 75 procent som har en anställning. Denna andel var 7 procent i den förra mätningen. Övergått till eget företag har procent gjort och 8 procent är arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Av dem som var egna företagare innan sjukskrivningen är det 66 procent som återgått till den egna verksamheten, procent har gått till en anställning och procent är arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Av dem med avslutad sjukpenning och som vid tillfället för undersökninge har ett arbete (som anställd eller egen företagare) är det 6 procent som arbetar heltid, 9 procent arbetar 5 procent eller mindre. Bland dem med avslutad tidsbegränsad sjukersättning är det endast 6 procent som idag arbetar heltid, 9 procent arbetar 5 procent eller mindre. Av de intervjuade uppger 7 procent att de arbetar i samma omfattning som tidigare, medan procent har gått ner i arbetstid på grund av sjukdomen. Ytterligare procent har gått ner i arbetstid men på grund av någon annan anledning och procent arbetar mer än vad man gjorde tidigare. Dessa värden överensstämmer i stort med den förra undersökningen som gjordes.

13 Bland dem med avslutad tidsbegränsad sjukersättning är det endast procent som arbetar i samma omfattning som innan man blev sjukskriven medan 6 procent har gått ner i arbetstid pga sjukdomen. Av gruppen med avslutad sjukpenning arbetar 89 procent kvar hos sin gamla arbetsgivare och 5 procent har bytt arbetsgivare på grund av sjukdomen, 7 procent har återgått till samma arbetsuppgifter som man hade före sjukskrivningen, medan procent bytt arbetsuppgifter på grund av sjukskrivningen, 7 procent har bytt arbetsuppgifter av någon annan anledning. Dessa resultat innebär inga stora skillnader jämfört med den förra undersökningen. Bland dem med avslutad tidsbegränsad sjukersättning är det endast 67 procent som är kvar hos samma arbetsgivare och 8 procent har bytt arbetsgivare pga sjukdomen, 6 procent har återgått till samma arbetsuppgifter som man hade före sjukskrivningen medan 6 procent bytt arbetsuppgifter på grund av sjukskrivningen, procent har bytt arbetsuppgifter av någon annan anledning. Hur många procent av heltid arbetar du? % % 5-75 % 5% eller mindre Arbetar du hos samma arbetsgivare/ företag som innan du blev sjukskriven? Ja Bytt arbetsgivare på grund av sjukdomen Bytt arbetsgivare av annan anledning Jag arbetade inte innan sjukfallet Vill ej uppge % Avsl sjukpenning maj 9 Avsl tidsbegr sjukers jan/feb 9 Avsl sjukpenning jan 9 Bas: Förvärvsarbetare och egna företagare, 7 intervjuer

14 Arbetar du i samma omfattning som innan du blev sjukskriven? Ja Gått ner i arbetstid på grund av sjukdomen Gått ner i arbetstid av annan anledning Arbetar mer nu än jag gjorde tidigare Jag arbetade inte innan sjukfallet Har du samma Bytt arbetsuppg på grund av sjukdomen arbetsuppgifter som innan du blev sjukskriven? Bytt arbetsuppg av annan anledning Jag arbetade inte innan sjukfallet Ja % 7 7 Avsl sjukpenning maj 9 Avsl tidsbegr sjukers jan/feb 9 Avsl sjukpenning jan 9 Bas: Förvärvsarbetare och egna företagare, 7 intervjuer I undersökningen är det 8 procent som uppger att de sedan sjukpenningen avslutades har haft någon annan inkomstkälla än den de har vid tillfället för undersökningen. Av dessa 8 procent är det procent som uppger att de haft försörjningsstöd. Av dem med naturligt avslut är det procent som uppger att de haft försörjningsstöd. Av dem som fått indragen sjukpenning är det 6 procent som haft försörjningsstöd som inkomstkälla under denna period och av dem som haft tidsbegränsad sjukersättning är det procent. Det är likaså vanligare att de med indragen sjukpenning och de med avslutad tidsbegränsad sjukersättning haft sjukpenning eller studiemedel under denna period jämfört med dem som haft ett naturligt avslut på sin sjukpenning. I den föregående undersökningen var det omvänt, procent av dem med naturligt avslut och procent av dem med indrag uppgav att de haft försörjningsstöd under en period.

15 Har du sedan din sjukpenning avslutades i januari haft någon annan inkomstkälla än du har idag? Har du sedan Försäkringskassan beslutade om indragning av din sjukpenning i januari haft någon annan inkomstkälla än den du har idag? Har du sedan din tidsbegränsade sjukersättning avslutades tidigare i år haft någon annan inkomstkälla än den du har idag? 8 Ja % Bas: Samtliga, 85 intervjuer Avsl sjukpenning maj 9 Avsl tidsbegr sjukers jan/feb 9 Avsl sjukpenning jan 9 Vilka andra inkomstkällor (FLERA SVAR MÖJLIGA!) Lön som anställd eller inkomst från eget företag A-kassa/aktivitetsstöd Ekonomisk hjälp från anhöriga Försörjningsstöd (socialbidrag) Föräldrapenning Studiemedel Sjukpenning Sjuk- eller aktivitetsersättning (förtidspension) Har haft en period utan inkomst Försörjd av anhörig Annat % Avsl sjukpenning maj 9 Avsl tidsbegr sjukers jan/feb 9 Avsl sjukpenning jan 9 Bas: Har haft annan inkomstkälla än idag, intervjuer 5

16 Ansökt om försörjningsstöd Endast procent har sedan sjukpenningen avslutades eller blev indragen ansökt om försörjningsstöd. Bland dem som sökt fick 55 procent försörjningsstöd, 9 procent var inte berättigad till det och procent uppger att ärendet fortfarande utreds. I gruppen med en avslutad tidsbegränsad sjukersättning var det 6 procent som ansökt om försörjningsstöd och av dem var det procent som fick försörjningsstödet. Nästan hälften (9 %) uppger att de inte hade rätt till försörjningsstöd. Inga personer i denna grupp uppger att deras ärende fortfarande utreds. Har du sedan din sjukpenning avslutades i januari ansökt om försörjningsstöd hos kommunen, dvs det som tidigare kallades socialbidrag? /Har du sedan Försäkringskassan beslutade om indragning av din sjukpenning ansökt om försörjningsstöd hos kommunen, dvs det som tidigare kallades socialbidrag? / Har du sedan din tidsbegränsade sjukersättning avslutades perioden januari - februari ansökt om försörjningsstöd hos kommunen, dvs det som tidigare kallades socialbidrag? Ja % Avsl sjukpenning maj 9 Avsl tidsbegr sjukers jan/feb 9 Avsl sjukpenning jan 9 Bas: De som ej sökt försörningsstöd, 768 intervjuer 6

17 Vilket beslut fattade kommunen i din ansökan om försörjningsstöd? 55 Jag fick försörjningsstöd 5 9 Jag hade inte rätt till försörjningsstöd 9 Mitt ärende utreds fortfarande har inte fått besked än Avsl sjukpenning maj 9 Avsl tidsbegr sjukers jan/feb 9 Avsl sjukpenning jan 9 % Bas: Om ansökt om försörjningsstöd, 5 intervjuer OBS: LÅG BAS 7

18 Kontakten med Försäkringskassan i samband med beslutet om indragen sjukpenning av de intervjuade personerna hade efter beslut från Försäkringskassan fått sin sjukpenning indragen i maj. Av dessa personer är det 8 procent som uppger att de försökt och fått kontakt med Försäkringskassan efter beslutet och 6 procent har tagit emot beslutet utan att försöka ta kontakt med Försäkringskassan. Detta skiljer sig från den föregående undersökningen då 65 procent hade försökt ta kontakt med Försäkringskassan och 7 procent inte hade försökt ta kontakt. De som uppger att de försökt få kontakt men inte lyckats är 6 procent. Det berodde främst på att man inte fått svar via mail, brev eller fax. I denna grupp var det ca hälften som uppgav annan anledning till att man inte fått kontakt. Totalt uppger 78 procent (68 % i föregående mätning) att de diskuterat beslutet med en handläggare på Försäkringskassan. Av dem säger 8 av att kontakten inte gjorde att man förstod beslutet bättre, vilket är samma nivå som i den tidigare mätningen. Nej 7 6 Har du försökt ta kontakt med Försäkringskassan efter beslutet? Ja, har fått kontakt Ja, men har inte fått kontakt Ej svar Har du diskuterat beslutet med en handläggare på Försäkringskassan? Ja Nej % Avsl sjukpenning maj 9 Avsl sjukpenning jan 9 Bas: Om indragen sjukpenning, intervjuer 8

19 Vad beror det på att du inte fått kontakt? Kom inte fram i telefon Har inte fått svar på mejl, brev eller fax Annat 5 Vet ej % Avsl sjukpenning maj 9 Avsl sjukpenning jan 9 Bas: Försökt men ej fått kontakt, intervjuer OBS: MYCKET LÅG BAS Påverkade det din förståelse för beslutet? Ja, jag förstod beslutet bättre 5 6 Nej, jag förstod inte beslutet bättre efter det 8 8 Vet ej % Avsl sjukpenning maj 9 Avsl sjukpenning jan 9 Bas: Om diskuterat beslutet, 8 intervjuer 9

20 Anledning till avslutad sjukpenning De intervjuade vars sjukpenning avslutades på naturligt sätt fick ta ställning till olika påståenden och ange det alternativ de ansåg bäst beskrev anledningen till att deras sjukpenning avslutades. Det är procent som uppger att de var friska och kunde återgå till sitt vanliga jobb och procent som uppger att arbetsgivaren anpassade arbetsuppgifterna så att han/hon klarade av att gå tillbaka till jobbet. En femtedel uppfattade det som att Försäkringskassan inte tyckte att han/hon längre hade rätt till sjukpenning och procent hade återhämtat sig och skrivit in sig på Arbetsförmedlingen. Få ( %) anger att den sjukskrivande läkaren inte förlängde läkarintyget. 5 procent tycker att någon annan situation bättre beskriver anledningen till att deras sjukpenning avslutades. Dessa resultat överensstämmer i stort med dem från den förra mätningen. Noterbart är dock att andelen som svarar att de var friska och kunde börja arbeta på sitt vanliga jobb igen ökade från procent i den föregående undersökningen till procent i denna. Vilket av följande påståenden beskriver bäst anledningen till att din sjukpenning avslutades i januari 9? Jag var frisk och kunde börja arbeta på mitt vanliga jobb igen Min arbetsgivare anpassade mina arbetsuppgifter eller gav mig helt nya arbetsuppgifter som gjorde att jag klarade av att gå tillbaka till jobbet Jag fick ett nytt jobb som gjorde at jag klarade av att återgå i arbete Jag var återhämtad efter min sjukdomsperiod och skrev in mig på Arbetsförmedlingen för att börja söka nytt jobb Min sjukskrivande läkare förlängde inte mitt läkarintyg Försäkringskassan hade en aktiv planering för att jag skulle återgå i arbete Jag uppfattade att Försäkringskassan tyckte att jag inte längre hade rätt till sjukpenning * Annat Vet ej % Avsl sjukpenning maj 9 Avsl sjukpenning jan 9 Bas: De med avslutad sjukpenning, 986 intervjuer * Frågan löd i den tidigare undersökningen Försäkringskassan bedömde att jag inte längre hade rätt till sjukpenning

21 Planering för återgång i arbete Det är 6 procent av de intervjuade som uppger att det fanns en planering för återgång i arbete under den tid man hade ersättning från sjukförsäkringen. Denna andel var lägre, 8 procent bland dem som fått sin sjukpenning indragen. En lägre andel ser vi också bland dem som var egna företagare innan sjukskrivningen (8 %), bland dem inom privat sektor (5 %), bland män (5 %) och i åldrarna 55-6 år (5 %). I den föregående undersökningen var det 6 procent som ansåg att det fanns en planering för återgång i arbete. Det var också en klart lägre andel bland dem med avslutad tidsbegränsad sjukpenning som ansåg att det fanns en planering för återgång i arbete (5 %). Hade Försäkringskassan en planering tillsammans med dig för din återgång i arbete under tiden du var sjukskriven/hade sjukersättning? 6 Ja Nej 5 7 Vet ej/kommer inte ihåg % Avsl sjukpenning maj 9 Avsl tidsbegr sjukers jan/feb 9 Avsl sjukpenning jan 9 Bas: Samtliga, 85 intervjuer

22 Försäkringskassans service Många är kritiska till att Försäkringskassan inte har underlättat för dem att återgå i arbete. De intervjuade fick ta ställning till olika påståenden om Försäkringskassans service i deras tidigare sjukpenningsärende. Man fick svara på en skala till 5 där motsvarar instämmer inte alls och 5 motsvarar instämmer helt. Det är procent som inte alls instämmer i att Försäkringskassan underlättade för dem att återgå i arbete och genomsnittsbetyget blir,6. Detta är en svag försämring jämfört med den förra mätningen då medelbetyget var, och 8 procent inte alls instämde med påståendet. Liksom i föregående undersökning är man mer positiv till handläggarens handläggning av ärendet (,9), att reglerna förklarades så att man förstod dem (,66) och att man behandlades med respekt av Försäkringskassans handläggare (,78). De med avslutad tidsbegränsad sjukersättning är betydligt mer kritiska på samtliga punkter som beskriver Försäkringskassans service. Vad tycker du om följande fyra påståenden om Försäkringskassans service i ditt tidigare sjukpenningärende? Medel Medel Försäkringskassan underlättade för mig att återgå i arbete Avsl sjukpenning maj 9 Avsl tidsbegr sjukers jan/feb 9 Avsl sjukpenning jan ,6,, Handläggaren på Försäkringskassan hanterade mitt ärende på ett kompetent sätt Avsl sjukpenning maj 9 Avsl tidsbegr sjukers jan/feb 9 Avsl sjukpenning jan ,9,66,5 Reglerna förklarades så att jag förstod dem Avsl sjukpenning maj 9 Avsl tidsbegr sjukers jan/feb 9 Avsl sjukpenning jan ,66,8,7 Jag behandlades med respekt av Försäkringskassans handläggare Avsl sjukpenning maj 9 Avsl tidsbegr sjukers jan/feb 9 Avsl sjukpenning jan ,78,99,8 6 8 % Instämmer helt (5) Instämmer inte alls () Vet ej/ej svar Bas: Samtliga, 85 intervjuer

23 Svårare för dem med indragen sjukpenning Många resultat i undersökningen visar tecken på att de med indragen sjukpenning inte anser sig vara arbetsföra i samma utsträckning som dem med ett naturligt avslut på sin sjukpenning och att de har svårare att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Av dem med indragen sjukpenning är det vid tillfället för undersökningen 5 procent som arbetar som anställda, jämfört med 7 procent av dem med naturligt avslut. Det är 9 procent av dem med indragen sjukpenning som arbetar heltid, av dem med naturligt avslut är det 65 procent. Likaså är det av dem med indragen sjukpenning procent som arbetar i samma omfattning efter sjukskrivningen som innan sjukskrivningen i jämförelse med 7 procent av dem med naturligt avslut. Sjukdom som anledningen till att man har gått ner i arbetstid uppger 6 procent av av dem med indragen sjukpenning och 8 procent av dem med naturligt avslut. Det är procent av dem med indragen sjukpenning som är arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd, av dem med naturligt avslut är det 8 procent. Likaså är det fler av dem med indragen sjukpenning (8 %) som uppger att de är sjuka men är utan ersättning från Försäkringskassan jämfört med procent i andra gruppen. Av dem med indragen sjukpenning är det 6 procent som vid tillfället för undersökningen har en inkomst från anställning eller eget företag, av dem med naturligt avslut är det 78 procent. Det är fler av dem med indrag som har A- kassa, ekonomisk hjälp från anhöriga, försörjningsstöd, sjuk- eller aktivitetsersättning, sjuklön från arbetsgivare eller saknar inkomst. På frågan om man haft någon annan inkomstkälla än den man har idag, sedan perioden med sjukpenning avslutades är det 6 procent av dem med indragen sjukpenning som uppger försörjningsstöd i jämförelse med procent av dem som haft ett naturligt avslut på sin period med sjukpenning. Vid tillfället för undersökningen är det procent av dem med indragen sjukpenning som har försörjningsstöd som inkomst jämfört med procent av dem med naturligt avslut. I den föregående undersökningen var det ingen skillnad mellan grupperna det var då procent båda av dem med indrag och dem med naturligt avslut som hade försörjningsstöd. Resultaten visar också att det är fler i denna grupp med indrag som upplever att Försäkringskassan fattat ett beslut de inte är tillfreds med eller som de inte var beredda på i jämförelse med dem med naturligt avslut Exempelvis upplevde 8 procent av dem med indragen sjukpenning att Försäkringskassan hade en planering för deras återgång i arbete under sjukskrivningsperioden jämfört med 6 procent för dem med naturligt avslut. Utifrån den fem gradiga skalan är det 7 procent av dem med indragen sjukpenning som uppger att Försäkringskassan inte alls underlättade för dem att återgå i arbete jämfört med 9 procent av dem med naturligt avslut. Av dem med indragen sjukpenning är det procent som inte alls instämmer i att handläggaren på Försäkringskassan hanterade deras ärende på ett kompetent sätt till skillnad mot dem med naturligt avslut (6 %). Likaså är det bland dem med indragen sjukpenning procent som inte alls instämmer i att reglerna förklarades så att de förstod dem i jämförelse med procent av dem med naturligt avslut. Bland dem med indrag är det 6 procent som inte alls

24 instämmer stämmer i att de behandlades med respekt av Försäkringskassans handläggare i jämförelse med procent av dem med naturligt avslut.

25 Hur undersökningen gjordes Projektorganisation Demoskops kundansvarig var Per Hörnsten och biträdande konsult Annette Selberg. Undersökningen har beteckningen RFV i Demoskops arkiv. Frågeformuläret Innan den första mätningen som gjordes i maj på ett urval från januari 9, tog Försäkringskassan fram ett första utkast på frågor som sedan reviderades i samarbete med Demoskop innan det slutgiltigt fastställdes. Inför denna andra mätning gjordes endast små justeringar i formuläret. Se slutgiltiga formuläret i bilaga. Tid för fältarbetet Undersökningen genomfördes mellan oktober och 9 november 9. Undersökningspopulation och urval Målgruppen för undersökningen är dels de 99 personer med tidsbegränsad sjukersättning som avslutades i januari och februari 9 och dels de 5 personer vars sjukpenning avslutades i maj 9 efter att ha pågått i 8 dagar eller längre. En delmängd av den senare gruppen () är personer vars sjukpenning dragits in efter beslut av Försäkringskassan. Ett urval på 98 personer gjordes bland de med ett naturligt avslut av sjukpenningen. I de två andra grupperna ingick samtliga i undersökningen. Efter att Demoskop sökt telefonnummer till dessa personer kunde 88 personer bli föremål för intervju. Dessa fick ett aviseringsbrev där undersökningen syfte och innehåll beskrevs. Totalt genomfördes under perioden oktober och 9 november 85 telefonintervjuer fördelade på 986 avslutad sjukpenning 5 indragen sjukpenning 65 avslutad tidsbegränsad sjukersättning Metod Undersökningen genomfördes via telefonintervjuer efter att samtliga 88 personer blivit aviserade via ett brev (se bilaga). Man har försökt nå samtliga personer har på olika tider på dagen/kvällen och olika veckodagar vid minst tillfällen innan de har betraktats som ett bortfall. Samtliga intervjuer har genomförts av Demoskops samarbetspartner Anthill. 5

26 Svarsfrekvens och bortfall Svarsfrekvensen är 67%. Se bortfallsredovisningen nedan. Bortfallsredovisning Bruttourval 9 Personer vars telefonnummer inte kunde identifieras 76 Nettourval 88 Personer identifierade som utanför målgruppen efter telefonkontakt 9 Nettourval 8 Bortfall 88 Vägran Har ej fått brevet och vill inte bli intervjuad 6 Avbruten intervju 6 Ej anträffbar under intervjutiden 99 Antal genomförda intervjuer 85 6

27 Bilagor Aviseringsbrev Frågeformulär Tabeller 7

28 Stockholm, 9-- Vad har hänt sedan din sjukpenning avslutades? Demoskop kommer under de närmaste veckorna att genomföra en undersökning bland personer vars sjukpenning avslutades i maj 9. Personer som hade varit sjukskrivna i mer än 8 dagar när deras sjukpenning avslutades i maj i år ingår i undersökningen, som kommer att genomföras per telefon. Undersökningen görs på uppdrag av Försäkringskassan som i sin tur har fått uppdraget från regeringen. Syfte Förra året genomfördes flera förändringar i sjukförsäkringen. Regeringens syfte med detta var att hjälpa sjukskrivna att snabbare komma tillbaka i arbete. Genom undersökningen vill vi få uppgift om vad du gör idag och hur du försörjer dig. Alla svar är viktiga Din medverkan är frivillig! Men ditt svar är mycket viktigt och bidrar till att undersökningens resultat blir tillförlitligt. Ditt svar kan inte ersättas med någon annans. Ditt svar kommer inte att på något sätt påverka din rätt till framtida ersättning från Försäkringskassan. Hur går undersökningen till? Demoskop kommer om några dagar att ta kontakt med dig via telefon och hoppas att du då vill medverka i undersökningen. Intervjun beräknas ta mellan fem och tio minuter. Dina svar sammanställs av Demoskop och skickas sedan till Försäkringskassans huvudkontor. Efter avslutad bearbetning hos Demoskop raderas personuppgifterna där. Vissa andra uppgifter behövs också För att inte belasta dig med frågor om uppgifter som redan finns i Försäkringskassans statistiksystem kommer de svar du lämnat att kompletteras med uppgift om kön, ålder, kommun, län, födelseland, sjukpenninggrundande inkomst, sjukskrivningsorsak, sjukskrivningshistorik samt eventuell omprövning eller överklagan. Detta görs av Försäkringskassan. Hur ska resultatet redovisas? Resultaten från undersökningen kommer Försäkringskassan att redovisa i en rapport. Den ska vara klar i december i år. I rapporten går det inte att härleda uppgifter till dig. Det framgår inte vad just du har svarat, utan svaren är bara sammanställda i form av statistik. 8

29 Dina uppgifter är skyddade och kommer att skyddas på olika sätt Sekretess (förbud att röja uppgifter) De uppgifter som du lämnar kommer hos Försäkringskassan att skyddas av den s.k. statistiksekretessen i 9 kap. sekretesslagen (98:). Denna bestämmelse ger ett mycket starkt skydd för uppgifterna. Demoskop får på motsvarande sätt inte röja uppgifter om dig. Detta regleras genom ett avtal med Försäkringskassan. Personuppgiftsbehandling (integritetsskydd) Dina personuppgifter kommer att behandlas i dator med stöd av bestämmelserna i lagen (:99) om den officiella statistiken och personuppgiftslagen (998:), PUL. Tack på förhand för din medverkan! Med vänlig hälsning Carolin Holm Analytiker Försäkringskassans huvudkontor Avdelningen för försäkringsutveckling Per Hörnsten Projektledare Demoskop AB Har du frågor eller vill du ha mer information? Om du vill ha mer information, t.ex. om undersökningens syfte och hur den går till, kontakta gärna Carolin Holm Tfn: e-post: carolin.holm@forsakringskassan.se Demoskop är ett av Sveriges ledande marknadsundersökningsföretag. För mer information om Demoskop, se Stockholm,

30 Vad har hänt sedan din tidsbegränsade sjukersättning avslutades? Demoskop kommer under de närmaste veckorna att genomföra en undersökning bland personer vars tidsbegränsade sjukersättning avslutades i början på 9. Alla vars tidsbegränsade sjukersättning avslutades i januari och februari i år ingår i undersökningen, som kommer att genomföras per telefon. Undersökningen görs på uppdrag av Försäkringskassan som i sin tur har fått uppdraget från regeringen. Syfte Förra året genomfördes flera förändringar i sjukförsäkringen. Regeringens syfte med detta var att hjälpa sjukskrivna och personer med sjukersättning att komma tillbaka i arbete. Genom undersökningen vill vi få uppgift om vad du gör idag och hur du försörjer dig. Alla svar är viktiga Din medverkan är frivillig! Men ditt svar är mycket viktigt och bidrar till att undersökningens resultat blir tillförlitligt. Ditt svar kan inte ersättas med någon annans. Ditt svar kommer inte att på något sätt påverka din rätt till framtida ersättning från Försäkringskassan. Hur går undersökningen till? Demoskop kommer om några dagar att ta kontakt med dig via telefon och hoppas att du då vill medverka i undersökningen. Intervjun beräknas ta mellan fem och tio minuter. Dina svar sammanställs av Demoskop och skickas sedan till Försäkringskassans huvudkontor. Efter avslutad bearbetning hos Demoskop raderas personuppgifterna där. Vissa andra uppgifter behövs också För att inte belasta dig med frågor om uppgifter som redan finns i Försäkringskassans statistiksystem kommer de svar du lämnat att kompletteras med uppgift om kön, ålder, kommun, län, födelseland, sjukpenninggrundande inkomst, sjukskrivningsorsak, sjukskrivningshistorik samt eventuell omprövning eller överklagan. Detta görs av Försäkringskassan. Hur ska resultatet redovisas? Resultaten från undersökningen kommer Försäkringskassan att redovisa i en rapport. Den ska vara klar i december i år. I rapporten går det inte att härleda uppgifter till dig. Det framgår inte vad just du har svarat, utan svaren är bara sammanställda i form av statistik. Dina uppgifter är skyddade och kommer att skyddas på olika sätt Sekretess (förbud att röja uppgifter) De uppgifter som du lämnar kommer hos Försäkringskassan att skyddas av den s.k. statistiksekretessen i 9 kap. sekretesslagen (98:). Denna bestämmelse ger ett mycket starkt skydd för uppgifterna.

31 Demoskop får på motsvarande sätt inte röja uppgifter om dig. Detta regleras genom ett avtal med Försäkringskassan. Personuppgiftsbehandling (integritetsskydd) Dina personuppgifter kommer att behandlas i dator med stöd av bestämmelserna i lagen (:99) om den officiella statistiken och personuppgiftslagen (998:), PUL. Tack på förhand för din medverkan! Med vänlig hälsning Carolin Holm Analytiker Försäkringskassans huvudkontor Avdelningen för försäkringsutveckling Per Hörnsten Projektledare Demoskop AB Har du frågor eller vill du ha mer information? Om du vill ha mer information, t.ex. om undersökningens syfte och hur den går till, kontakta gärna Carolin Holm Tfn: e-post: carolin.holm@forsakringskassan.se Demoskop är ett av Sveriges ledande marknadsundersökningsföretag. För mer information om Demoskop, se

32 RFV - Avslutad/Indragen/Tidsbegränsad sjukpenning (RFV) Oktober 9 Inledning-. GRUPP ELLER (AVSLUTAD/INDRAGEN SJUKPENNING) Ring upp <%telenr> <%ipnamn>. Goddag/hej, jag heter %n och ringer från Demoskop. Vi är ett företag i Stockholm som gör marknads- och opinionsundersökningar. Vi har fått i uppdrag av Försäkringskassan att göra en undersökning om sjukpenningen. Vi vill börja med att fråga om du fått och läst brevet från Försäkringskassan som skickades i början av oktober och som handlar om din sjukpenning och om denna undersökning? OM IP FÅTT OCH LÄST BREVET: Som du läst så är det helt frivilligt att delta i undersökningen och du kan när som helst avbryta intervjun. Intervjun tar ca 6-8 minuter, passar det att vi ställer frågorna nu? OM IP OM INTE FÅTT BREVET: Stämmer det att du inte har någon sjukpenning sedan maj 9? OM NEJ Notera ett bortfall! OM JA: LÄS UPP BREVET OCH FRÅGA OM VI KAN TA INTERVJUN I ALLA FALL. OM INTE LÄST BREVET: Vi vill inte genomföra intervjun förrän vi vet att du läst brevet. Kan vi återkomma vid ett senare tillfälle när du gjort det? Inledning-. GRUPP (TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING) Ring upp <%telenr> <%ipnamn>. Goddag/hej, jag heter %n och ringer från Demoskop. Vi är ett företag i Stockholm som gör marknads- och opinionsundersökningar. Vi har fått i uppdrag av Försäkringskassan att göra en undersökning om tidsbegränsad sjukersättning. Vi vill börja med att fråga om du fått och läst brevet från Försäkringskassan som skickades i början av oktober och som handlar om din tidsbegränsade sjukersättning och om denna undersökning? OM IP FÅTT OCH LÄST BREVET: Som du läst så är det helt frivilligt att delta i undersökningen och du kan när som helst avbryta intervjun. Intervjun tar ca 6-8 minuter, passar det att vi ställer frågorna nu? OM IP OM INTE FÅTT BREVET: Stämmer det att du inte har någon tidsbegränsade sjukersättning sedan januari eller februari 9? OM NEJ Notera ett bortfall! OM JA: LÄS UPP BREVET OCH FRÅGA OM VI KAN TA INTERVJUN I ALLA FALL. OM INTE LÄST BREVET: Vi vill inte genomföra intervjun förrän vi vet att du läst brevet. Kan vi återkomma vid ett senare tillfälle när du gjort det? Inledning-. Notera utfallet! Vill svara Ej svar/telefonsvarare Upptaget Avtala tid Pröva tid IP vägrar Får ej tala med IP Fel telefonnummer/ fax/ dator Annat bortfall Ej fått brevet VILL EJ BLI INTERVJUAD Ej läst brevet (BOKA TID)

33 Fråga-. Vi börjar med att ställa några bakgrundsfrågor. Fråga-. Vilken är din högsta avslutade utbildning? Grundskola, folkskola, realskola eller liknande -årig gymnasieutbildning eller fackskola - eller -årig gymnasieutbildning Universitets- eller högskoleutbildning kortare än år Universitets- eller högskoleutbildning år eller längre Vill ej uppge Fråga-. Har du några barn som bor hemma? RÄKNA MED DE BARN SOM BOR MINST HALVA TIDEN HOS DIG. Ja Nej Vill ej uppge Fråga-. HAR BARN Hur många barn bor hemma minst halva tiden hos dig? (VILL EJ UPPGE=99) Antal Fråga-5. HAR BARN I vilka åldrar är barnet /en som bor hemma minst halva tiden hos dig? 5 år 6 år 8 år 9 år eller äldre Vill ej uppge Fråga-6. Är du ensamstående eller gift/sambo/registrerade partner? Ensamstående Gift/sambo/registrerad partner Vill ej uppge Fråga-7. GIFT/SAMBO Vilken är din makes/makas/sambos/registrerade partners huvudsakliga sysselsättning? Arbetar som anställd Egen företagare Studerande Arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd Sjukskriven (6 dagar eller längre) Har sjuk- eller aktivitetsersättning (förtidspensionär) Ålderspensionär Hemarbetande, sköter hushållet Föräldraledig Annat Vill ej uppge

34 Fråga-8. MAKE/SAMBO ARBETAR Hur många procent av heltid arbetar din make/maka/sambo/registrerade partners? (VILL EJ UPPGE/VET EJ=999) Fråga-9. MAKE/SAMBO/REGISTRERAD PARTNER ARBETAR Vilka är din makes/makas/sambo/registrerade partners inkomstkällor?(flera SVAR MÖJLIGA!) Lön som anställd eller inkomst från eget företag A-kassa/aktivitetsstöd Försörjningsstöd (socialbidrag) Föräldrapenning Sjukpenning Sjuk- eller aktivitetsersättning Ålderspension Studiemedel Saknar inkomst Annat Ej svar Fråga-. GIFT/SAMBO/REGISTREAD PARTNER Hur stor är din makes/makas/sambo/registrerade partners ungefärliga månadsinkomst före skatt? Med inkomst avses lön, arbetslöshetsersättning, studiemedel, ersättning från Försäkringskassan, försörjningsstöd (socialbidrag), rörelseinkomst, pension m.m. kronor 7 kronor 7 5 kronor Mer än 5 kronor Vet inte Vill ej uppge Fråga-. SJUKPENNING AVSLUTAD (GRUPP ) Nu kommer några frågor som handlar om din livssituation före sjukfallet dvs frågor som avser de förhållanden som gällde just innan du påbörjade det sjukfall som avslutades i maj 9. Fråga-. INDRAGEN SJUKPENNING (GRUPP ) Nu kommer några frågor som handlar om din livssituation just innan du påbörjade det sjukfall där Försäkringskassan drog in din sjukpenning. Fråga-. TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING AVSLUTAD (GRUPP ) Nu kommer några frågor som handlar om din livssituation innan du fick den tidsbegränsade sjukersättningen som avslutades i januari eller februari 9.

35 Fråga-. TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING AVSLUTAD (GRUPP ) Var du sjukskriven med sjukpenning från Försäkringskassan just innan du fick din tidsbegränsade sjukersättning? Ja Nej Vet ej Vill ej uppge TEXT=> "du blev sjukskriven" till GRUPP - eller GRUPP OCH SVARAT ATT MAN VAR SJUKSKRIVEN MED SJUKPENNING INNAN "du fick tidsbegränsad sjukersättning" till GRUPP OCH SVARAT NEJ/VET EJ/VILL EJ UPPGE Fråga-5. Vilken var din huvudsakliga sysselsättning innan <%text>? Arbetade som anställd Egen företagare Studerande Arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd Föräldraledig Annat Vill ej uppge Fråga-6. OM EGEN FÖRETAGARE/ARBETADE SOM ANSTÄLLD Hur många procent av heltid arbetade du? (VET EJ/EJ SVAR=999) Fråga-7. OM EGEN FÖRETAGARE/ARBETADE SOM ANSTÄLLD Vilken var din huvudsakliga arbetsgivare? Privat företag Kommunen Landstinget/Regionen Staten Annan Vill ej uppge Fråga-8. Vilka var dina inkomstkällor innan <%text>? (FLERA SVAR MÖJLIGA!) Lön som anställd eller inkomst från eget företag Partiell sjuk- eller aktivitetsersättning (förtidspension) Sjukpenning (TIDSBEGRÄNSAD OCH EJ SJUKPENNING INNAN) A-kassa/aktivitetsstöd Försörjningsstöd (socialbidrag) Föräldrapenning Studiemedel Annat Vet ej/ej svar 5

36 Fråga-9. Vilken är din huvudsakliga sysselsättning idag? Arbetar som anställd Egen företagare Studerande Arbetssökande eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd Sjukskriven med ersättning från Försäkringskassan Sjuk utan ersättning från Försäkringskassan Föräldraledig Ålderspensionär Annat Vill ej uppge Fråga-. EGEN FÖRETAGARE/ARBETADE SOM ANSTÄLLD Hur många procent av heltid arbetar du? (VET EJ/VILL EJ UPPGE=999) Fråga-. EGEN FÖRETAGARE/ARBETADE SOM ANSTÄLLD Arbetar du hos samma arbetsgivare/företag som innan <%text>? Ja Nej, jag har bytt arbetsgivare på grund av sjukdomen Nej, jag har bytt arbetsgivare av annan anledning Jag arbetade inte innan sjukfallet (INDRAGEN/AVSLUTAD ELLER TIDSBEGRÄNSAD OCH HADE SJUKPENNING) Jag arbetade inte innan jag fick tidsbegränsad sjukersättning (TIDSBEGRÄNSAD OCH EJ SJUKPENNING) Vill ej uppge Fråga-. EGEN FÖRETAGARE/ARBETADE SOM ANSTÄLLD Har du samma arbetsuppgifter som innan <%text>? Ja Nej, jag har bytt arbetsuppgifter på grund av sjukdomen Nej, jag har bytt arbetsuppgifter av annan anledning Jag arbetade inte innan sjukfallet (INDRAGEN/AVSLUTAD ELLER TIDSBEGRÄNSAD OCH HADE SJUKPENNING) Jag arbetade inte innan jag fick tidsbegränsad sjukersättning (TIDSBEGRÄNSAD OCH EJ SJUKPENNING) Vet ej/ej svar Fråga-. EGEN FÖRETAGARE/ARBETADE SOM ANSTÄLLD Arbetar du i samma omfattning som innan <%text>? Ja Nej, jag har gått ner i arbetstid på grund av sjukdomen Nej, jag har gått ner i arbetstid av annan anledning Nej, jag arbetar mer nu än jag gjorde tidigare Jag arbetade inte innan sjukfallet (INDRAGEN/AVSLUTAD/TIDSBEGRÄNSAD OCH HADE SJUKPENNING) Jag arbetade inte innan jag fick tidsbegränsad sjukersättning (TIDSBEGRÄNSAD OCH EJ SJUKPENNING) Vill ej uppge 6

37 Fråga-. Vilka är dina inkomstkällor idag? (FLERA SVAR MÖJLIGA) Lön som anställd eller inkomst från eget företag A-kassa/aktivitetsstöd Försörjningsstöd (socialbidrag) Föräldrapenning Studiemedel Sjukpenning Sjuk- eller aktivitetsersättning (förtidspension) Sjuklön från arbetsgivaren Saknar inkomst Försörjd av make/maka/sambo/registrerad partner/nära anhörig (helt eller delvis) Annat Vill ej uppge GRUPPA (text) =SJUKPENNING AVSLUTAD Har du sedan din sjukpenning avslutades i maj haft någon annan inkomstkälla än den du har idag? =INDRAGEN SJUKPENNING Har du sedan Försäkringskassan beslutade om indragning av din sjukpenning i maj haft någon annan inkomstkälla än de du har idag? =TIDSBEGRÄNSAD Har du sedan din tidsbegränsade sjukersättning avslutades tidigare i år haft någon annan inkomstkälla än den du har idag? Fråga-5. <%gruppa> Ja Nej Vet ej 7

Kartläggning av försörjnings källor efter avslutad period med sjukpenning

Kartläggning av försörjnings källor efter avslutad period med sjukpenning Social Insurance Report Kartläggning av försörjnings källor efter avslutad period med sjukpenning ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hanna Larheden

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen 1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (18) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (18) Sammanfattning De nya reglerna inom sjukskrivningsprocessen som trädde i kraft den

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Ansökan till AMA En väg in

Ansökan till AMA En väg in Ansökan till AMA En väg in Ansökan ska fyllas i av den person som vill delta och de - minst två - myndigheter/verksamheter som ansöker tillsammans med honom/henne 1. Ansökan kommer att behandlas i en grupp

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR NÄRSTÅENDE Försäkringskassan för närstående Här hittar du vanliga frågor och svar om försäkringskassan för dig som är närstående till någon som har drabbats

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Ansökan till AMA En Väg In

Ansökan till AMA En Väg In Ansökan till AMA En Väg In Ansökan fylls i av den person som vill delta och de aktörer som ansöker tillsammans med hen. Tillsammans skapar vi vägar till arbete Innan du fyller i ansökan bör du ha tagit

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år. FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med

Läs mer

Inspektionen för socialförsäkringen

Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen Kunskapsmätning Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet -- Johan Orbe Caroline Theorell Projektnummer: Sammanfattning Bara knappt

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att

Läs mer

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna!

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober 2014. Välkomna! Välkomna! Försäkringskassan i Sverige Försäkringskassans uppdragsgivare är regeringen Myndigheten leds av en generaldirektör (GD) Uppdraget Medborgarna Ska snabbt och rättssäkert få beslut om det ekonomiska

Läs mer

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Läs mer

RAPPORT: PRIVATA TJÄNSTEMÄN OM ATT VOBBA & VABBA 2014

RAPPORT: PRIVATA TJÄNSTEMÄN OM ATT VOBBA & VABBA 2014 RAPPORT: PRIVATA TJÄNSTEMÄN OM ATT VOBBA & VABBA 2014 Kund: Unionen Kontakt: Hanna Wallinder Datum: 11 FEBRUARI 2014 Kontakter på Novus: Jenny Andersson jenny.andersson@novus.se Mats Elzén mats.elzen@novus.se

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Försäkringskassan. Kunskap och kännedom om sjukförsäkringen 2016

Försäkringskassan. Kunskap och kännedom om sjukförsäkringen 2016 Försäkringskassan Kunskap och kännedom om sjukförsäkringen 6 Kännedom om sjukförsäkringen Hur bra eller dåligt skulle du säga att du känner till den allmänna sjukförsäkringen vi har i Sverige? Totalt ()

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Om ersättning vid dödsfall TGL FÖRSÄKRING

Om ersättning vid dödsfall TGL FÖRSÄKRING Om ersättning vid dödsfall TGL FÖRSÄKRING Utgiven i januari 2015 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson

Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Försäkringskassans

Läs mer

Rapport. Utvärdering av ÅB Det orange kuvertet till pensionssparare Pensionsmyndigheten

Rapport. Utvärdering av ÅB Det orange kuvertet till pensionssparare Pensionsmyndigheten Rapport Utvärdering av ÅB 2010 Det orange kuvertet till pensionssparare 2010 Pensionsmyndigheten 2010-04-08 Bakgrund och syfte 4 Pensionsmyndigheten (tidigare PPM och delar av Försäkringskassan) följer

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Vi är Försäkringskassan

Vi är Försäkringskassan Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,

Läs mer

Allmänheten om kollektivavtal

Allmänheten om kollektivavtal Akademikerförbundet SSR Allmänheten om kollektivavtal Rapport från opinionsundersökning 24 april 2009 Arne Modig 1 Sammanfattning Allmänheten om kollektivavtal Många svenskar har en positiv inställning

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Unga och pension. Februari 2015. Carina Blomberg, trygghetsekonom AMF, 070-311 74 93

Unga och pension. Februari 2015. Carina Blomberg, trygghetsekonom AMF, 070-311 74 93 Unga och pension Februari 2015 Carina Blomberg, trygghetsekonom AMF, 070-311 74 93 Metod Undersökningen genomfördes i februari 2015 som en internetenkät i Norstats internetpanel. 1 005 personer besvarade

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Utgiven i juni 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Föräldraledighet, ekonomi och pension

Föräldraledighet, ekonomi och pension Föräldraledighet, ekonomi och pension En undersökning genomförd inom ramen för DemoskopPanelen AMF 2--3 Om DemoskopPanelen 2 Metod Sedan 22 gör Demoskop kontinuerliga mätningar kring svenska folkets värderingar,

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Om ersättning vid uppsägning på grund av arbetsbrist AGB FÖRSÄKRING

Om ersättning vid uppsägning på grund av arbetsbrist AGB FÖRSÄKRING Om ersättning vid uppsägning på grund av arbetsbrist AGB FÖRSÄKRING Utgiven i januari 2015 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet.

Läs mer

E-tjänsten för förskola, fritidshem och skola

E-tjänsten för förskola, fritidshem och skola E-tjänsten för förskola, fritidshem och skola Den här manualen visar hur man använder e-tjänsten för förskola, fritidshem och skola. Manualen beskriver hur du gör för att ändra inkomst, lägga till eller

Läs mer

Ansök om ersättning. - så gör du. lararnasakassa.nu

Ansök om ersättning. - så gör du. lararnasakassa.nu Ansök om ersättning - så gör du lararnasakassa.nu Så här söker du ersättning från oss Du har anmält dig på Arbetsförmedlingen som arbetssökande. För att vi ska kunna utreda ditt ärende behöver vi få in

Läs mer

Att söka försörjningsstöd

Att söka försörjningsstöd Att söka försörjningsstöd Hos kommunen kan du ansöka om försörjningsstöd om du inte klarar din egen försörjning. Du får samtidigt stöd och vägledning så att du så fort som möjligt kan klara din ekonomi

Läs mer

Statistik januari-december 2013

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Väster Dnr 1/14 Bilaga 1 Verksamhetsberättelse januari-december 213 Statistik januari-december 213 Bilaga till årsrapport avseende verksamheter som finansieras av Samordningsförbundet

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Maj 2010 1 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

Ansök om ersättning. - så gör du. lararnasakassa.nu

Ansök om ersättning. - så gör du. lararnasakassa.nu Ansök om ersättning - så gör du lararnasakassa.nu Så här söker du ersättning från oss Du har anmält dig på Arbetsförmedlingen som arbetssökande. För att vi ska kunna utreda ditt ärende behöver vi få in

Läs mer

Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling

Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling Kombinera behandling med arbete en möjlighet för dig Att få diagnosen cancer innebär att mycket i vardagen förändras. Sjukdomen påverkar ork och förmåga.

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

Ansökan om ekonomiskt bistånd

Ansökan om ekonomiskt bistånd Arvidsjaurs kommun Ansökan om ekonomiskt bistånd Individ- och Familjeomsorgen Arvidsjaurs kommun 933 81 Arvidsjaur Växeltelefon: 0960 155 00 Handläggare: Besökstid: Personuppgifter Förnamn och Efternamn

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Frågeformuläret. Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du avstånd från följande påståenden?

Frågeformuläret. Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du avstånd från följande påståenden? Frågeformuläret Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du från följande påståenden? VAR VÄNLIG KRYSSA I EN RUTA FÖR VARJE DELFRÅGA (a - f) a) En mamma som

Läs mer

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR DRABBADE

Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR DRABBADE Ung Cancer Myndighetsguide: FÖRSÄKRINGS- KASSAN FÖR DRABBADE Försäkringskassan för drabbade Här hittar du vanliga frågor och svar om Försäkringskassan för dig som har fått ett cancerbesked och behöver

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

Nystartsjobb/ särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb/ särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingen faktablad. Arbetsgivare, 2015-04. Lättläst svenska Nystartsjobb/ särskilt nystartsjobb Du kan få pengar om du anställer en person som har varit utan arbete en längre tid eller är ny

Läs mer

Undersökning om inkomstskillnader och pension

Undersökning om inkomstskillnader och pension Undersökning om inkomstskillnader och pension Mitt i livet 25-55 år AMF Om DemoskopPanelen 27 Metod Sedan 22 gör Demoskop kontinuerliga mätningar kring svenska folkets värderingar, vanor och attityder

Läs mer

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Kortrapport av: PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Fakta om undersökningen BAKGRUND Psoriasisförbundet

Läs mer

Ansökan om Försörjningsstöd/ Övrigt Ekonomiskt Bistånd. Legitimationskontroll Utförd av

Ansökan om Försörjningsstöd/ Övrigt Ekonomiskt Bistånd. Legitimationskontroll Utförd av Behov av tolk Språk Försörjningsstöd enligt riksnorm och skäliga kostnader Tidsperiod Övrigt ekonomiskt bistånd Ange vad Uppgifter som styrker inkomster och utgifter Tag med: Inkomstspecification, senaste

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

SIFO-undersökning till

SIFO-undersökning till SIFO-undersökning till långtidsarbetslösa respektive långtidssjukskrivna (inklusive personer med aktivitets- och sjukersättning) Projektnummer 1513060 2005-03-11 Sifo Research & Consulting SE-114 78 Stockholm

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive

Läs mer

Uppföljning Mera koll

Uppföljning Mera koll Uppföljning Mera koll 205-207 Samordningsförbundet Centrala Östergötland Linda Andersson Uppföljning maj 205 juni 207 i SUS Datauttag ur SUS 207-06-5 av Linda Andersson BAKGRUND SUS står för Sektorsövergripande

Läs mer

https://www.youtube.com/watch?v=r9yuidnmcsw&feature=youtu.be Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning

Läs mer

Matchning och jobbsökning handläggare och jobbcoacher

Matchning och jobbsökning handläggare och jobbcoacher Matchning och jobbsökning handläggare och jobbcoacher Om undersökningen Målgrupp Antal intervjuer Metod, jobbcoacher anslutna till Arbetsförmedlingen, coach via TSL och handläggare vid Trygghetsrådet,

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

TÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista pensionsfrågor ålderspension premiepension inkomstrelaterad pension förtidspension allmänna pensionssystemet förvärvsarbetande kärlkramp sjukbidrag

Läs mer

Flexibel pension. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum: 150513

Flexibel pension. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum: 150513 Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum: 150513 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Undersökningen syftar bl a till att ta reda

Läs mer

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157

Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Sida RAPPORT 1(1) Datum 21-4-16 Referens IFO/Omvårdnadsförvaltningen Helen Holmgren Kommunstyrelsen Åtgärder för att minska försörjningsstödet i Kristinehamns kommun enligt KS beslut 157 Mars 21 E-post

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd

Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd k Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd 2015 YDRE KOMMUN Alla personer som bor i Ydre kommun och som inte kan försörja sig och sin familj eller på något annat sätt tillgodose sin försörjning har rätt att

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Om Försörjningsstöd. Utg 1501

Om Försörjningsstöd. Utg 1501 Om Försörjningsstöd Utg 1501 Vem kan få försörjningsstöd? I socialtjänstlagen 4 Kap. 1 st följande; Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

Regler för barns placering i förskola

Regler för barns placering i förskola Regler för barns placering i förskola 2014-02-07 I den här broschyren får du veta det du behöver veta när du ska ansöka om plats för ditt barn i Piteå kommuns förskolor och pedagogisk omsorg. Broschyren

Läs mer

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Innehåll Fakta Försäkringskassans uppdrag Arbetsgivarens ansvar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras

Läs mer

Uppföljning av Pilas pilotverksamhet

Uppföljning av Pilas pilotverksamhet Social Insurance Report Uppföljning av Pilas pilotverksamhet ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Ann-Christin Jans 08-786 96 17 ann-christin.jans@forsakringskassan.se

Läs mer

Att försörja sig och utvecklas

Att försörja sig och utvecklas Att försörja sig och utvecklas i Sverige Utbildningsmöjligheter en utbildning obligatorisk gratis en grundskola en gymnasieskola frivillig komvux en vuxen en folkhögskola att studera en yrkeshögskola en

Läs mer

Feriepraktik. information till sökande

Feriepraktik. information till sökande Arbetslivskontoret Feriepraktik information till sökande Kontaktuppgifter Mejl: feriepraktiken@sodertalje.se Telefon: 08-523 017 05 Besöksadress: Järnagatan 12, 151 89 Södertälje Postadress: Södertälje

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Cirkulärnr: 08:85 Diarienr: 08/4702 Arbetsgivarpolitik: 08-2:36 Handläggare: Catharina Bäck Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Cirkulärnr: 08:85 Diarienr: 08/4702 Arbetsgivarpolitik: 08-2:36 Handläggare: Catharina Bäck Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 08:85 Diarienr: 08/4702 Arbetsgivarpolitik: 08-2:36 Handläggare: Catharina Bäck Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen Datum: 2008-12-05 Mottagare:

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 225 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Lättläst. Försörjningsstöd. Socialbidrag

Lättläst. Försörjningsstöd. Socialbidrag Lättläst Försörjningsstöd Socialbidrag Vad är försörjningsstöd? Försörjningsstöd är pengar som kommunen kan ge till människor som inte själva kan betala sina räkningar eller köpa mat och kläder och annat

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Uppföljning En ingång

Uppföljning En ingång Uppföljning En ingång 2016-2017 Samordningsförbundet Centrala Östergötland Linda Andersson Datauttag ur SUS 2017-08-21 av Linda Andersson 1 BAKGRUND SUS står för Sektorsövergripande system för uppföljning

Läs mer