Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016"

Transkript

1 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Dnr VERK 11/ mars 12

2

3 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 5 UPPDRAGET... 5 BAKGRUND... 5 TOLKNING AV UPPDRAGET... 5 REDOVISNING AV RESULTAT FRÅN NATIONELLA FOLKHÄLSOENKÄTEN... 6 INLEDNING... 6 DEFINITIONER M.M Funktionsnedsättning... 7 Föräldrar... 7 Åldersstandardisering... 7 Statistisk signifikans... 7 RESULTAT... 8 God självskattad hälsa... 8 Dålig självskattad hälsa... 1 Lågt socialt deltagande Saknar kontantmarginal Ekonomisk kris Låg inkomst Tillgång till arbete (förvärvsarbetar)... Oro för att förlora arbetet Rökning Stillasittande fritid Övervikt Fetma... 3 Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår stress Svåra sömnbesvär Svår huvudvärk Svår värk i skuldror, nacke eller axlar... Svåra besvär med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias Svår ängslan, oro eller ångest Svår trötthet Kränkande behandling PLANERAT UTVECKLINGSARBETE INFÖR 13 ÅRS REDOVISNING... 5 UTGÅNGSPUNKTER... 5 TÄNKT GENOMFÖRANDE... 5 Organisationsuppbyggnad... 5 Delmål 1 i uppdraget Delmål 2 i uppdraget... 51

4 Sammanfattning Avgränsning Redovisningen detta första år har avgränsats till de delar av uppdraget som är möjliga att följa upp med data som Statens folkhälsoinstitut för närvarande förfogar över. Under våren avser institutet att intitiera ett utvecklingsarbete i syfte att säkerställa en komplett redovisning i 13 års rapport. Med hjälp av data från Nationella folkhälsoenkäten erhölls följande resultat. Hälsa Det var nästan tio gånger vanligare med dålig självskattad hälsa bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Omvänt är det också betydligt mindre andel av dem med funktionsnedsättning som skattar sin hälsa som god jämfört med dem utan funktionsnedsättning. Fler personer med funktionsnedsättning hade nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med övriga befolkningen. Socialt deltagande Att vara socialt aktiv är mindre vanligt bland personer med funktionsnedsättning än i den övriga befolkningen. Äldre är oftare lågt socialt aktiva än yngre, både bland dem med funktionsnedsättning och bland dem utan funktionsnedsättning. Ekonomiska villkor Personer med funktionsnedsättning är något oftare låginkomsttagare jämfört med dem utan funktionsnedsättning. Fler har varit i ekonomisk kris och fler saknar kontantmarginal bland dem med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning. En möjlig orsak som bidrar till en sviktande ekonomisk situation i gruppen personer med funktionsnedsättning kan vara att betydligt färre har ett förvärvsarbete jämfört med övrig befolkning. Bland dem med förvärvsarbete var det fler med funktionsnedsättning år som var oroliga för att förlora arbetet inom det närmaste året jämfört med dem med förvärvsarbete i övriga befolkningen. Levnadsvanor Andelen dagligrökare är större bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning. Stillasittande fritid var dubbelt så vanligt bland både män och kvinnor med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning. Fler personer med funktionsnedsättning hade fetma jämfört med personer utan funktionsnedsättning. Föräldrar med funktionsnedsättning Bilden som tonar fram av situationen för föräldrar med funktionsnedsättning är en situation med många svårigheter. Föräldrar med funktionsnedsättning har betydligt sämre hälsa än andra föräldrar. De har lägre socialt deltagande och har oftare nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. Andelen som förvärvsarbetar är lägre och fler har varit i ekonomisk kris jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. Av dem som har arbete är det något fler som är oroliga att förlora arbetet jämfört med andra föräldrar. 4(52)

5 Inledning Uppdraget Regeringen har den 6 oktober 11 gett Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att under åren arbeta enligt följande delmål. 1) Kontinuerlig uppföljning av hälsans bestämningsfaktorer med avseende på personer med funktionsnedsättning. Uppföljningen omfattar: a) självskattad hälsa, socialt deltagande och ekonomiska villkor hos personer med funktionsnedsättning; b) hälsan hos föräldrar med funktionsnedsättning och föräldrar till barn med funktionsnedsättning; samt c) tillgång till arbetet, oro för att förlora arbetet, stillasittande fritid, övervikt och rökning. 2) Uppföljning av hälsofrämjande och förebyggande insatser nationellt, regionalt och lokalt. Med detta avses hur folkhälsoaspekter inkluderar personer med funktionsnedsättning i kommuners styrdokument samt i hälsofrämjande och förebyggande arbete. Bakgrund Regeringen har identifierat folkhälsopolitiken som ett av nio prioriterade områden inom funktionshinderspolitiken. Inför framtagandet av den funktionshinderspolitiska strategin, En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16, fick Statens folkhälsoinstitut som en av 17 strategiskt viktiga myndigheter i uppdrag att föreslå delmål inom sina berörda verksamhetsområden samt föreslå hur delmålen skulle följas upp (S1/4319/ST). I uppdraget angav regeringen hur delmål och uppföljning företrädesvis skulle vara utformade. Statens folkhälsoinstitut redovisade sina förslag i oktober 1 (VERK 1/291). Föreliggande uppdrag överensstämmer i allt väsentligt med de förslag som institutet då självt tog fram. Tolkning av uppdraget Uppdraget är i flera avseenden vagt formulerat, vilket lämnar utrymme för olika tolkningar av innehållet. Det går att urskilja tre huvudsakliga frågeställningar som fordrar ett ställningstagande: i. Vilka typer av funktionsnedsättning ska undersökas? ii. Vilka åldersgrupper ska undersökas? iii. Bör samtliga av uppdragets delmoment genomföras varje år? Tolkningen av uppdraget har betydelse för möjligheterna att utnyttja institutets egna databaser, i allt väsentligt Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Med hjälp av Nationella folkhälsoenkäten går det eventuellt att följa upp samtliga delar av uppdraget utom hälsan hos föräldrar till barn med funktionsnedsättning (del av 1b ovan) och hur folkhälsoaspekter inkluderar personer med funktionsnedsättning i kommuners styrdokument samt i hälsofrämjande och förebyggande arbete (2 ovan). Enkäten innehåller inga frågor om barn med funktionsnedsättning och riktar sig inte till kommuner, så det är uppgifter som institutet måste inhämta på annat sätt, men i övrigt kan det alltså vara möjligt att genomföra resten av uppdraget med hjälp av Nationella folkhälsoenkäten. Enkäten har dock vissa brister som kan göra den mindre lämplig att förlita sig på, helt eller delvis (se s. 5 nedan). 5(52)

6 Mot bakgrund av dels tolkningsproblematiken, dels svårigheten att på kort tid samla in de nödvändiga uppgifter som institutet för närvarande inte förfogar över, har Statens folkhälsoinstitut valt att avgränsa det inledande arbetet med delmålen på följande sätt: Föreliggande redovisning omfattar enbart de delar av uppdraget som på något sätt är möjliga att följa upp med data som institutet för närvarande förfogar över, med andra ord samtliga delar utom hälsan hos föräldrar till barn med funktionsnedsättning (del av 1b ovan) och hur folkhälsoaspekter inkluderar personer med funktionsnedsättning i kommuners styrdokument samt i hälsofrämjande och förebyggande arbete (2 ovan). För detta har Nationella folkhälsoenkäten utnyttjats. Under våren avser institutet att initiera ett utvecklingsarbete i syfte att säkerställa en komplett redovisning i 13 års rapport. Arbetet ska omfatta datainsamling för att kunna följa upp samtliga delar av uppdraget, men också en förutsättningslös tolkning av uppdraget i relation till Nationella folkhälsoenkätens begränsningar, något som kan komma att innebära att ytterligare datainsamling bedöms nödvändig för att på ett fullgott sätt kunna följa upp de delar som föreliggande redovisning gör enbart med hjälp av Nationella folkhälsoenkäten. Eftersom frågeställningarna är komplexa och institutets egna databaser inte kan användas för att lösa uppdraget i sin helhet, kommer tänkbara samarbetspartners att identifieras och involveras. I Planerat utvecklingsarbete inför 13 års redovisning nedan presenteras en översiktlig plan för detta utvecklingsarbete, som alltså ska bedrivas under återstoden av innevarande år. Först följer emellertid en redovisning av de resultat som har kunnat utvinnas ur Nationella folkhälsoenkäten. Redovisning av resultat från Nationella folkhälsoenkäten Inledning I Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, ställs ett antal frågor som innebär att det går att definiera funktionsnedsättning. Av naturliga skäl har ett antal personer med funktionsnedsättning fallit bort ur enkäten just för att funktionsnedsättningen hindrat dem att delta i undersökningen. Några av dem är sannolikt dementa, personer med utvecklingsstörning, personer med psykisk sjukdom och synskadade. Redovisningen bygger på det nationella urvalet av Nationella folkhälsoenkäten som hittills har genomförts åren 4 11 för att följa upp folkhälsan och vilka faktorer som avgör den. Undersökningen görs av Statens folkhälsoinstitut i samarbete med landsting och regioner och genomförs med hjälp av Statistiska centralbyrån. Nationella folkhälsoenkäten innehåller ett -tal frågor om fysisk och psykisk hälsa, vårdkontakter och läkemedelsanvändning. Andra frågor gäller levnadsvanor fysisk aktivitet, kost, rökning, snusning, alkohol och spel. Enkäten innehåller också frågor om ekonomiska förhållanden, om arbete och sysselsättning, hem och hushåll, trygghet samt sociala relationer. Föreliggande redovisning omfattar svaren på det urval av frågor som ingår i regeringsuppdraget. För att i högre utsträckning erhålla statistiskt signifikanta resultat har svaren från de tre senast tillgängliga åren 9, 1, 11 slagits samman till ett gemensamt urval för vilket resultaten redovisas. 1 I undersökningarna finns det frågor som gör det möjligt att definiera en grupp som har funktionsnedsättning. Det innebär att det går att jämföra hälsa, levnadsvanor och livsvillkor bland personer med funktionsnedsättning med övriga befolkningens. Under åren 9, 1 och 11 skickades enkäten ut till sammanlagt ca slumpvis utvalda personer i åldern 1 Eftersom de tre årsurvalen är ungefär lika stora har ingen viktning skett. 6(52)

7 16 84 år. Datainsamlingen genomfördes mellan april och juni varje år. Svarsfrekvensen var omkring 5 procent. Redovisningen bygger därmed på ca 3 personers svar. Definitioner m.m. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning har definierats utifrån fyra frågor i enkäten: 1) Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem? De som svarat Ja på denna fråga och också svarat Ja, i hög grad på följdfrågan Medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar dig i dina andra dagliga sysselsättningar? eller 2) Kan du utan svårighet se och urskilja vanlig text i en dagstidning? De som svarat Nej (inte ens med glasögon) på denna fråga eller 3) Kan du utan svårighet höra vad som sägs i samtal mellan flera personer? De som svarat Nej (inte ens med hörapparat) på denna fråga eller 4) Personer med rörelsehinder. De som inte kan gå upp ett trappsteg utan besvär eller inte kan ta en kortare promenad (cirka 5 minuter) i någorlunda rask takt eller behöver hjälpmedel eller hjälp av någon annan person för att förflytta sig utomhus. De personer som tillhör en eller flera av dessa fyra kategorier definieras i föreliggande redovisning ha funktionsnedsättning. Definitionen är densamma som Statens folkhälsoinstitut tillämpar i Nationella folkhälsoenkäten. De fyra underliggande kategorifrågorna härrör alla från SCB:s ULF-undersökning. Föräldrar I Nationella folkhälsoenkäten ställs frågan Med vem delar du bostad?, med Barn som ett svarsalternativ och med en följdfråga om barnets eller barnens ålder. Det går därför inte att veta om respondenten faktiskt är barnets eller barnens förälder, utan det som undersöks är snarare hälsan hos vårdnadshavare till barn under 18 år. Åldersstandardisering För personer med respektive utan funktionsnedsättning redovisas resultaten efter kön och ålder i tre ålderskategorier: år, år, år. För ett par av kategorierna år och år har resultaten åldersstandardiserats utom då redovisningen gäller föräldrar med eller utan funktionsnedsättning. 2 Statistisk signifikans Alla kommenterade skillnader är statistiskt säkerställda även om detta inte uttryckligen sägs i anslutning till figurerna. Alla statistiskt signifikanta skillnader kommenteras dock inte, utan ambitionen har varit att peka på särskilt intressanta skillnader mellan olika grupper och att framhålla mönster. 2 Av naturliga skäl redovisas inte gruppen föräldrar år. 7(52)

8 Resultat God självskattad hälsa Män och kvinnor 1 Figur 1. Andel män med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Kvinnor och män utan funktionsnedsättning har betydligt bättre självskattad hälsa än kvinnor och män med funktionsnedsättning. Av männen med funktionsnedsättning i åldern år uppger 53 procent att de har en god hälsa mot procent av männen utan funktionsnedsättning. 1 Figur 2. Andel kvinnor med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning Av kvinnor med funktionsnedsättning år uppger bara 46 procent att de har en god hälsa mot 77 procent av kvinnorna i övriga befolkningen. Färre kvinnor än män har god hälsa i båda grupperna. 8(52)

9 Föräldrar Figur 3. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor (b) Män Föräldrar med funktionsnedsättning Föräldrar utan funktionsnedsättning Betydligt färre föräldrar med funktionsnedsättning uppger att de har en god hälsa jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. Det gäller särskilt bland mödrar med funktionsnedsättning där endast 51 procent uppger att de har god hälsa jämfört med 83 procent av mödrar i övriga befolkningen. 9(52)

10 Dålig självskattad hälsa Män och kvinnor I hela befolkningen i åldern år var det 6 procent som hade dålig hälsa. Bland personer med funktionsnedsättning år var det betydligt fler. Här hade 19 procent dålig hälsa jämfört med 2 procent i övriga befolkningen. 1 Figur 4. Andel män med dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Bland män med funktionsnedsättning i åldern år hade 17 procent dålig hälsa jämfört med 2 procent bland män i övriga befolkningen. 1 Figur 5. Andel kvinnor med dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning Bland kvinnor med funktionsnedsättning år var det tio gånger vanligare med dålig hälsa jämfört med kvinnor i övriga befolkningen. Bland kvinnor med funktionsnedsättning hade 21 procent dålig hälsa jämfört med 2 procent i övriga befolkningen. 1(52)

11 Föräldrar Figur 6. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor (b) Män Föräldrar med funktionsnedsättning Föräldrar utan funktionsnedsättning Föräldrar med funktionsnedsättning hade betydligt sämre hälsa än föräldrar utan funktionsnedsättning. 11(52)

12 Lågt socialt deltagande Män och kvinnor I hela befolkningen år var det procent som hade lågt socialt deltagande, 19 procent av kvinnorna och 21 procent av männen. Bland personer med funktionsnedsättning år, var det 29 procent som hade ett lågt socialt deltagande mot 17 procent i övriga befolkningen. 1 Figur 7. Andel män med lågt socialt deltagande bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning 1 Figur 8. Andel kvinnor med lågt socialt deltagande bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 12(52)

13 Föräldrar 1 Figur 9. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med lågt socialt deltagande bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning Lågt socialt deltagande var vanligare bland föräldrar med funktionsnedsättning än bland föräldrar utan funktionsnedsättning. 13(52)

14 Saknar kontantmarginal Män och kvinnor I hela befolkningen år saknar 21 procent kontantmarginal. Bland personer med funktionsnedsättning saknar 32 procent kontantmarginal mot 18 procent i övriga befolkningen. Betydligt fler kvinnor än män saknar kontantmarginal i båda grupperna. 1 Figur 1. Andel män som saknar kontantmarginal bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning 1 Figur 11. Andel kvinnor som saknar kontantmarginal bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 14(52)

15 Föräldrar 1 Figur 12. Andel kvinnor (a) respektive män (b) som saknar kontantmarginal bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning Andelen som saknar kontantmarginal var betydligt större bland föräldrar med funktionsnedsättning jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. Bland fäder med funktionsnedsättning saknade 3 procent kontantmarginal, jämfört med 14 procent bland fäder utan funktionsnedsättning. 15(52)

16 Ekonomisk kris Män och kvinnor I hela befolkningen år var det 16 procent som varit i ekonomisk kris varav något fler kvinnor än män. 1 Figur 13. Andel män som har befunnit sig i ekonomisk kris bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Det var betydligt vanligare bland personer med funktionsnedsättning där 25 procent varit i ekonomisk kris jämfört med 13 procent i övriga befolkningen. 1 Figur 14. Andel kvinnor som har befunnit sig i ekonomisk kris bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 16(52)

17 Föräldrar 1 Figur 15. Andel kvinnor (a) respektive män (b) som har befunnit sig i ekonomisk kris bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning I hela befolkningen var det procent av föräldrarna som befunnit sig i ekonomisk kris. En stor andel av dessa var föräldrar med funktionsnedsättning där 33 procent hade varit i ekonomisk kris. 17(52)

18 Låg inkomst Män och kvinnor 1 Figur 16. Andel män med låg egen inkomst bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Det var något vanligare att vara låginkomstagare bland både män och kvinnor med funktionsnedsättning år än i övriga befolkningen. 1 Figur 17. Andel kvinnor med låg egen inkomst bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 18(52)

19 Föräldrar 1 Figur 18. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med låg egen inkomst bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning För låg egen inkomst finns det inga statistiskt signifikanta skillnader mellan föräldrar med funktionsnedsättning och föräldrar utan funktionsnedsättning, varken för män eller för kvinnor. 19(52)

20 Tillgång till arbete (förvärvsarbetar) Män och kvinnor 1 Figur 19. Andel män som förvärvsarbetar bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Det var en betydligt mindre andel bland både män och kvinnor med funktionsnedsättning som hade ett förvärvsarbete jämfört med övrig befolkning. Av männen med funktionsnedsättning i åldern år hade 61 procent ett arbete, jämfört med 77 procent av män i övrig befolkning. 1 Figur. Andel kvinnor som förvärvsarbetar bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning Av kvinnor med funktionsnedsättning i åldern år hade 54 procent ett förvärvsarbete, jämfört med 74 procent av kvinnorna i övrig befolkning. (52)

21 Föräldrar 1 Figur 21. Andel kvinnor (a) respektive män (b) som förvärvsarbetar bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrár utan funktionsnedsättning Andelen förvärvsarbetande var betydligt lägre bland föräldrar med funktionsnedsättning jämfört med föräldrar i övrig befolkning. Bland mödrar med funktionsnedsättning hade 67 procent ett förvärvsarbete jämfört med 84 procent av mödrar i övrig befolkning. 21(52)

22 Oro för att förlora arbetet Män och kvinnor I hela befolkningen var det 17 procent i åldern år som var oroliga för att förlora arbetet inom det närmaste året, samma för både män och kvinnor. 1 Figur 22. Andel män som är oroliga för att förlora sitt arbete inom det närmaste året bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Bland personer med funktionsnedsättning år var det procent av männen och 21 procent av kvinnorna som var oroliga att förlora arbetet, jämfört med 16 procent av män och kvinnor i övriga befolkningen. 1 Figur 23. Andel kvinnor som är oroliga för att förlora sitt arbete inom det närmaste året bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 22(52)

23 Föräldrar Figur 24. Andel kvinnor (a) respektive män (b) som är oroliga att förlora sitt arbete inom det närmaste året bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor (b) Män Föräldrar med funktionsnedsättning Föräldrar utan funktionsnedsättning Fäder med funktionsnedsättning var i något högre utsträckning oroliga för att förlora arbetet jämfört med fäder utan funktionsnedsättning. 23(52)

24 Rökning Män och kvinnor I hela befolkningen år var det 12 procent som rökte dagligen. Bland personer med funktionsnedsättning i åldern år var 15 procent rökare jämfört med 11 procent i övriga befolkningen. 1 Figur 25. Andel dagligrökare bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Det var vanligare att röka varje dag bland kvinnor och män med funktionsnedsättning jämfört med kvinnor och män utan funktionsnedsättning, i samtliga åldersgrupper utom år. 1 Figur 26. Andel dagligrökare bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 24(52)

25 Föräldrar Figur 27. Andel dagligrökare bland kvinnor (a) respektive män (b) i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor (b) Män Föräldrar med funktionsnedsättning Föräldrar utan funktionsnedsättning Det var vanligare bland föräldrar med funktionsnedsättning att röka dagligen jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. Bland mammor med funktionsnedsättning rökte 16 procent jämfört med 1 procent av mammor utan funktionsnedättning. 25(52)

26 Stillasittande fritid Män och kvinnor 1 Figur 28. Andel män med stillasittande fritid bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Det var betydligt vanligare med stillasittande fritid bland män med funktionsnedsättning jämfört med män utan funktionsnedsättning. Det gäller särskilt bland äldre män år där 24 procent av männen med funktionsnedsättning har en stillasittande fritid jämfört med 9 procent av männen utan funktionsnedsättning. 1 Figur 29. Andel kvinnor med stillasittande fritid bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning Kvinnor med funktionsnedsättning hade i betydligt större utsträckning en stillasittande fritid jämfört med kvinnor utan funktionsnedsättning. Bland äldre kvinnor år var det nästan tre gånger så vanligt. I den åldersgruppen hade 33 procent av kvinnorna med funktionsnedsättning en stillasittande fritid jämfört med 12 procent av kvinnorna utan funktionsnedsättning. 26(52)

27 Föräldrar 1 Figur 3. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med stillasittande fritid bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning Det var vanligare bland föräldrar med funktionsnedsättning att ha en stillasittande fritid jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. Mödrar och fäder har stillasittande fritid i samma utsträckning inom de båda grupperna. 27(52)

28 Övervikt Män och kvinnor 1 Figur 31. Andel män med övervikt bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning 1 Figur 32. Andel kvinnor med övervikt bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning För vare sig män eller kvinnor finns det några statistiskt signifikanta skillnader mellan personer med funktionsnedsättning och personer utan funktionsnedsättning beträffande andelen överviktiga. 28(52)

29 Föräldrar 1 Figur 33. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med övervikt bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning Inte heller för föräldrar finns det några statistiskt signifikanta skillnader mellan andelen överviktiga personer med funktionsnedsättning och andelen överviktiga personer utan funktionsnedsättning, vare sig för män eller för kvinnor. 29(52)

30 Fetma Män och kvinnor I hela befolkningen år var 13 procent feta, män och kvinnor i samma utsträckning. Bland personer med funktionsnedsättning år var 18 procent feta jämfört med 12 procent i övriga befolkningen. 1 Figur 34. Andel män med fetma bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Bland män med funktionsnedsättning var fetma vanligare än bland män utan funktionsnedsättning. 1 Figur 35. Andel kvinnor med fetma bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning Även för kvinnor var fetma vanligare bland dem med funktionsnedsättning än bland dem utan. Bland kvinnor med funktionsnedsättning år var procent feta jämfört med 11 procent av kvinnor utan funktionsnedsättning. 3(52)

31 Föräldrar Figur 36. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med fetma bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning Det var vanligare med fetma bland mödrar med funktionsnedsättning jämfört med mödrar utan funktionsnedsättning. 31(52)

32 Nedsatt psykiskt välbefinnande Män och kvinnor I hela befolkningen år hade 17 procent nedsatt psykiskt välbefinnande. Andelen av dem med funktionsnedsättning år med nedsatt psykiskt välbefinnande var 28 procent jämfört med 13 procent i övriga befolkningen. 1 Figur 37. Andel män med nedsatt psykiskt välbefinnande bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning 1 Figur 38. Andel kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande var genomgående större bland kvinnor än bland män i båda grupperna. 32(52)

33 Föräldrar 1 Figur 39. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med nedsatt psykiskt välbefinnande bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning En större andel föräldrar med funktionsnedsättning hade nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. Mödrar hade nedsatt psykiskt välbefinnande i något större utsträckning än fäder i båda grupperna. 33(52)

34 Svår stress Män och kvinnor I hela befolkningen år var det 3 procent som kände svår stress, 4 procent av kvinnorna och 2 procent av männen. Andelen bland personer med funktionsnedsättning i åldern år som kände svår stress var 7 procent jämfört med 2 procent i övriga befolkningen. 1 Figur. Andel män med svår stress bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning 1 Figur 41. Andel kvinnor med svår stress bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 34(52)

35 Föräldrar 1 Figur 42. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med svår stress bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor (b) Män Föräldrar med funktionsnedsättning Föräldrar utan funktionsnedsättning Andelen med svår stress var avsevärt större bland föräldrar med funktionsnedsättning jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. 35(52)

36 Svåra sömnbesvär Män och kvinnor I hela befolkningen år hade 6 procent svåra sömnbesvär, 7 procent av kvinnorna och 5 procent av männen. Bland dem med funktionsnedsättning i åldern år var det 14 procent som hade svåra sömnbesvär jämfört med 4 procent i övriga befolkningen. 1 Figur 43. Andel män med svåra sömnbesvär bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 44. Andel kvinnor med svåra sömnbesvär bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning Kvinnor med funktionsnedsättning hade i betydligt större utsträckning svåra sömnbesvär jämfört med både kvinnor och män utan funktionsnedsättning. 36(52)

37 Föräldrar 1 Figur 45. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med svåra sömnbesvär bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor (b) Män Föräldrar med funktionsnedsättning Föräldrar utan funktionsnedsättning Andelen föräldrar med svåra sömnbesvär var fyra gånger större bland föräldrar med funktionsnedsättning jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. 37(52)

38 Svår huvudvärk Män och kvinnor I hela befolkningen år var det 4 procent som hade besvär med svår huvudvärk, 5 procent av kvinnorna och 2 procent av männen. 1 Figur 46. Andel män med svår huvudvärk bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Bland personer med funktionsnedsättning år hade 8 procent svår huvudvärk, 11 procent av kvinnorna och 5 procent av männen. 1 Figur 47. Andel kvinnor med svår huvudvärk bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning Andelen med svår huvudvärk var genomgående större bland kvinnor och män med funktionsnedsättning jämfört med kvinnor och män utan funktionsnedsättning. 38(52)

39 Föräldrar 1 Figur 48. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med svår huvudvärk bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. 17 (a) Kvinnor 5 6 (b) Män 2 Föräldrar med funktionsnedsättning Föräldrar utan funktionsnedsättning Det var vanligare med besvär av svår huvudvärk bland föräldrar med funktionsnedsättning jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. Mödrar hade i större utsträckning än fäder svår huvudvärk, i båda grupperna. 39(52)

40 Svår värk i skuldror, nacke eller axlar Män och kvinnor I hela befolkningen år hade 7 procent svår värk i skuldror, nacke eller axlar, 1 procent av kvinnorna och 5 procent av männen. Andelen bland dem med funktionsnedsättning år som hade svår värk i skuldror, nacke eller axlar var 17 procent jämfört med 4 procent i den övriga befolkningen. 1 Figur 49. Andel män med svår värk i skuldror, nacke eller axlar bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning 1 Figur 5. Andel kvinnor med svår värk i skuldror, nacke eller axlar bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning Andelen med svår värk i skuldror, nacke eller axlar var genomgående större bland kvinnor jämfört med män. Bland kvinnor med funktionsnedsättning år hade 22 procent svår värk i skuldror, nacke eller axlar jämfört med 6 procent bland kvinnor utan funktionsnedsättning. (52)

41 Föräldrar 1 Figur 51. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med svår värk i skuldror, nacke eller axlar bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. 21 (a) Kvinnor (b) Män Föräldrar med funktionsnedsättning Föräldrar utan funktionsnedsättning Jämfört med andra föräldrar hade föräldrar med funktionsnedsättning i större utsträckning svår värk i skuldror, nacke eller axlar. Fler mödrar än fäder, i båda grupperna, hade sådan värk. 41(52)

42 Svåra besvär med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias Män och kvinnor I hela befolkningen år hade 8 procent svåra besvär med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias, 1 procent av kvinnorna och 7 procent av männen. Bland personer med funktionsnedsättning var det betydligt vanligare. Särskilt bland äldre. Andelen med svåra besvär med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias bland personer med funktionsnedsättning i åldern år var 25 procent jämfört med 7 procent i samma ålder i övriga befolkningen. 1 Figur 52. Andel män med svåra besvär med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 53. Andel kvinnor med svåra besvär med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning Det var genomgående vanligare med svåra besvär med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias bland kvinnor än bland män, både i gruppen med funktionsnedsättning och i den utan funktionsnedsättning. 42(52)

43 Föräldrar Figur 54. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med svåra besvär med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. 22 (a) Kvinnor (b) Män Föräldrar med funktionsnedsättning Föräldrar utan funktionsnedsättning Det var betydligt vanligare med svåra besvär med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias bland föräldrar med funktionsnedsättning än bland föräldrar utan funktionsnedsättning. 43(52)

44 Svår ängslan, oro eller ångest Män och kvinnor I hela befolkningen år var det 5 procent som hade svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, 6 procent av kvinnorna och 4 procent av männen. Det var betydligt vanligare bland personer med funktionsnedsättning, där 13 procent hade svåra besvär av ängslan, oro eller ångest jämfört med 3 procent i övriga befolkningen. 1 Figur 55. Andel män med svår ängslan, oro eller ångest bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning 1 Figur 56. Andel kvinnor med svår ängslan, oro eller ångest bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning Andelen med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var större bland yngre än bland äldre och bland kvinnor än bland män, både bland dem med funktionsnedsättning och i övriga befolkningen. 44(52)

45 Föräldrar 1 Figur 57. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med svår ängslan, oro eller ångest bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. 18 (a) Kvinnor (b) Män Föräldrar med funktionsnedsättning Föräldrar utan funktionsnedsättning Andelen med svår ängslan, oro eller ångest var större bland föräldrar med funktionsnedsättning än bland föräldrar utan funktionsnedsättning. Bland mödrarna var det fyra gånger så vanligt med svår ängslan, oro eller ångest jämfört med mödrar utan funktionsnedsättning, 18 procent jämfört med 4 procent. 45(52)

46 Svår trötthet Män och kvinnor I hela befolkningen år var det 7 procent som hade svåra besvär av trötthet, 9 procent av kvinnorna och 5 procent av männen. 1 Figur 58. Andel män med svår trötthet bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Bland dem med funktionsnedsättning var det 17 procent som hade svåra besvär av trötthet, 22 procent av kvinnorna och 13 procent av männen. 1 Figur 59. Andel kvinnor med svår trötthet bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning Svåra besvär av trötthet var betydligt vanligare bland kvinnor med funktionsnedsättning jämfört med kvinnor utan funktionsnedsättning. I åldern år var det 23 procent av kvinnor med funktionsnedsättning som hade svåra besvär av trötthet jämfört med 5 procent av kvinnor utan funktionsnedsättning. 46(52)

47 Föräldrar 1 Diagram. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med svår trötthet bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. 25 (a) Kvinnor (b) Män Föräldrar med funktionsnedsättning Föräldrar utan funktionsnedsättning Det var betydligt vanligare bland föräldrar med funktionsnedsättning att ha svåra besvär av trötthet jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. För mödrar med funktionsnedsättning var det fem gånger så vanligt med svår trötthet jämfört med mödrar utan funktionsnedsättning, 25 procent jämfört med 5 procent. 47(52)

48 Kränkande behandling Män och kvinnor I hela befolkningen år hade procent blivit utsatt för kränkande behandling eller bemötande, 23 procent av kvinnorna och 16 procent av männen. Bland personer med funktionsnedsättning var det 27 procent som blivit utsatt för kränkande behandling eller bemötande jämfört med 18 procent i övriga befolkningen. 1 Figur 61. Andel män som utsatts för kränkande behandling bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 62. Andel kvinnor som utsatts för kränkande behandling bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning En större andel kvinnor än män, i båda grupperna, hade blivit utsatt för kränkande behandling eller bemötande. Bland kvinnor med funktionsnedsättning i åldern år uppgav 36 procent att man blivit utsatt för kränkande behandling eller bemötande jämfört med 24 procent av kvinnor utan funktionsnedsättning. 48(52)

49 Föräldrar 1 Figur 63. Andel kvinnor (a) respektive män (b) som utsatts för kränkande behandling bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning En större andel föräldrar med funktionsnedsättning hade blivit utsatt för kränkande behandling jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. Det var också vanligare att ha blivit utsatt för kränkande behandling bland mödrar än bland fäder i båda grupperna. 49(52)

50 Planerat utvecklingsarbete inför 13 års redovisning Utgångspunkter Så som nämndes i inledningen är uppdraget möjligt att tolka på olika sätt. Det går att urskilja tre huvudsakliga frågeställningar som fordrar ett ställningstagande (dessa repeteras här): i. Vilka typer av funktionsnedsättning ska undersökas? ii. Vilka åldersgrupper ska undersökas? iii. Bör samtliga av uppdragets delmoment genomföras varje år? Tolkningen av uppdraget har betydelse för möjligheterna att utnyttja institutets egna databaser, i allt väsentligt Nationella folkhälsoenkäten. Med hjälp av enkäten går det eventuellt att följa upp samtliga delar av uppdraget utom hälsan hos föräldrar till barn med funktionsnedsättning (del av 1b ovan) och hur folkhälsoaspekter inkluderar personer med funktionsnedsättning i kommuners styrdokument samt i hälsofrämjande och förebyggande arbete (2 ovan). Enkäten innehåller inga frågor om barn med funktionsnedsättning och riktar sig inte till kommuner, så det är uppgifter som institutet måste inhämta på annat sätt, men i övrigt skulle det alltså vara möjligt att genomföra resten av uppdraget med hjälp av Nationella folkhälsoenkäten. Enkäten har dock vissa brister som kan göra den mindre lämplig att förlita sig på, helt eller delvis. Några är relaterade till frågeställningarna (i) och (ii) ovan och bör särskilt uppmärksammas: Enkätens utformning och omfattning leder förmodligen till ett stort bortfall bland personer med vissa typer av funktionsnedsättning. Det handlar framförallt om personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning (psykisk sjukdom) och om personer med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning, svag begåvning). Personer med fysisk funktionsnedsättning svarar dock på enkäten. Enkätfrågornas konstruktion innebär begränsade möjligheter att särredovisa utfallet för andra funktionsnedsättningskategorier än nedsatt syn, nedsatt hörsel och nedsatt rörelseförmåga. Enkäten riktar sig till personer i åldrarna år och kan alltså inte användas för att undersöka hälsan hos barn med funktionsnedsättning. Hur institutet väljer att tolka uppdraget avgör i vilken utsträckning Nationella folkhälsoenkätens begränsningar hamnar i konflikt med genomförandet. Eftersom frågeställningarna är komplexa och institutets egna databaser inte kan användas för att lösa samtliga delar av uppdraget, kommer tänkbara samarbetspartners att identifieras och involveras. Tänkt genomförande Organisationsuppbyggnad Utvecklingsarbetet syftar till att identifiera bristerna hos föreliggande redovisning och därefter vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att 13 års återrapportering blir mer genomarbetad. Det kommer att vara ett brett upplagt arbete med att tolka uppdraget. För att få värdefull input avser institutet att inledningsvis identifiera och bjuda in tänkbara samarbetspartners till en förutsättningslös diskussion om uppdraget hur det bör tolkas och hur dess olika delar kan lösas. I dialog med lämpliga samarbetspartners bör därefter en genomförandeorganisation byggas upp för att garantera en komplett återrapportering i mars 13. För att säkerställa en god vetenskaplig förankring inrättas vidare en extern 5(52)

51 referensgrupp bestående av främst forskare inom området. De data som saknas bör samlas in under hösten 12. Delmål 1 i uppdraget Statens folkhälsoinstitut tänker sig följande allmänna upplägg för återrapporteringen år 13 och framåt: Nationella folkhälsoenkäten används för en årlig basredovisning men kompletteras med undersökningar riktade till specifika grupper, förslagsvis en grupp per år. Tänkbara grupper är personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning, personer med intellektuell funktionsnedsättning, barn med funktionsnedsättning och föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Eftersom hälsan hos föräldrar till barn med funktionsnedsättning uttryckligen omnämns i uppdragsformuleringen, kan dock denna uppgift behöva redovisas årligen. Att tolka innebörden av kontinuerlig uppföljning är med andra ord angeläget. Fördelen med det föreslagna upplägget är att institutet utnyttjar redan insamlade, egna data (Nationella folkhälsoenkäten) för en årlig, kostnadseffektiv basredovisning, som på ett enkelt sätt möjliggör jämförelser mellan hälsan hos personer med och utan funktionsnedsättning, samtidigt som de riktade undersökningarna under strategiperioden som helhet ger en mer heltäckande bild av hälsan hos personer med funktionsnedsättning (eller hos föräldrar till barn med funktionsnedsättning). Vad som är en lämplig samarbetspartner beror på vilken grupp som ska studeras, men det kan handla om Försäkringskassan (register över barn med funktionsnedsättning vars föräldrar uppbär vårdbidrag; register över personer som får assistansersättning), landstingen (register över barn och ungdomar med funktionsnedsättning inskrivna i landstingens habiliteringsverksamheter) eller kommunerna (register över personer med funktionsnedsättning med beslut enligt LSS eller SoL). Ett alternativ till att via register identifiera personer att rikta något slags egen undersökning till genom postenkäter, telefonintervjuer eller besöksintervjuer kan i vissa fall vara att utnyttja redan existerande undersökningar. Här är SCB:s ULF- och Barn-ULF-undersökningar av potentiellt intresse (för att fånga hälsan hos föräldrar till barn med funktionsnedsättning och hälsan hos barn med funktionsnedsättning) liksom en eventuell kommande nationell så kallad Grodan -undersökning (för att fånga hälsan hos barn med funktionsnedsättning), men också en utveckling av Nationella folkhälsoenkäten (för att fånga hälsan hos föräldrar till barn med funktionsnedsättning; en testfråga med detta syfte kommer att ingå i 12 års enkät). Uppskattade kostnader (exklusive institutets interna arbetskostnader) Postenkätundersökning riktad till föräldrar till barn med funktionsnedsättning, delvis externt upphandlad: 3 kr. Besöksintervjuundersökning riktad till personer med funktionsnedsättning utan möjlighet eller förmåga att besvara postenkät, med få redovisningsgrupper och externt upphandlad: 75 kr. Delmål 2 i uppdraget Delmål 2, om hur folkhälsoaspekter inkluderar personer med funktionsnedsättning i kommuners styrdokument samt i hälsofrämjande och förebyggande arbete, kommer att följas upp med hjälp av en digital enkät till landets samtliga kommuner, med beräknad datainsamling under hösten 12. Statens folkhälsoinstitut genomför undersökningen i egen regi, men utformningen sker i samråd med Sveriges kommuner och landsting (SKL), Handisam och utvalda kommunrepresentanter. 51(52)

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 DELRAPPORTERING AV REGERINGSUPPDRAG Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 13 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11-16 Delrapportering av regeringsuppdrag Dnr 599/14 15 mars 14 Delrapportering av regeringsuppdrag Innehållsförteckning

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr 00599/14 13 mars 15 Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning Norrbotten 26 Fysisk hälsa Långvarig sjukdom eller långvarigt hälsoproblem, Norrbotten 1 9 8 Norrbotten Riket 7 6 5 4 3 2 1 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren.

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren. Resultat från nationella folkhälsoenkäten - psykisk hälsa Katarina Paulsson, Statens folkhälsoinstitut Lätta eller svåra besvär av huvudvärk Andel med besvär av huvudvärk (%) 3 3 3 3 3 1 1 1 Figur 1. Andel

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010

Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-3-24 Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

Skillnader i hälsa. - hämmar regional utveckling. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande

Skillnader i hälsa. - hämmar regional utveckling. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande Skillnader i hälsa - hämmar regional utveckling Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande Delrapport av den nationella folkhälsostudien Hälsa på lika villkor Dalarna 2014 LANDSTINGET DALARNA,

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Vad håller oss friska i Norrland?

Vad håller oss friska i Norrland? Vad håller oss friska i Norrland? En analys av befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 Birgitta Malker Ledningsstaben Hälso- och sjukvård Landstinget Västernorrland 2 Innehåll Sammanfattning...5

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla, januari 2012 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten

Resultat från folkhälsoenkäten Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 11 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva självrapporterad hälsa och levnadsvanor bland invånarna i Västra Götaland,

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Östersunds kommun 2014 2(27) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005 Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 5 7-3-16 Folkhälsoavdelningen Sammanfattning... 4 Slutsatser... 6 1. Bakgrund... 7 2. Syfte med befolkningsenkäten... 8

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och

Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och %LODJD7DEHOOELODJD 79 %LODJD 7DEHOOELODJD,QQHKnOO 6LGD Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Åre kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Funktionsnedsättning och Tillgänglighet

Funktionsnedsättning och Tillgänglighet Funktionsnedsättning och Tillgänglighet Upplands Väsby kommun -03-20 Nordiska Undersökningsgruppen Titel: Skapat av: Nordiska Undersökningsgruppen AB Dokumentdatum: -03-20 Projektledare: Anders Lindhe

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret Folkhälsodata Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor Hälsoutfall Befolkningens hälsa påverkas av livsvillkor som utbildning och arbete, då de påverkar förutsättningarna för hälsosamma levnadsvanor. 1 Andel

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län

Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län FoU-rapport 2005:5 Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län Resultaten av folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2004 Ingrid Edvardsson Tobias Andersson Helene Ekström Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Härjedalens kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008 Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas

Läs mer

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December 1998 1 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet? Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 9-talet? E LANDSTINGETS STUDIER OCH JAMES WINOY Utskottskansliet 1998-2-1 Jämtlands läns landsting Box 62 832 23 FRÖSÖN Hälsan försämras - förebyggande insatser

Läs mer

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser en befolkningsstudie 2012 Susanna Dellans Lennarth Johansson Dagens presentation Bakgrund Omsorgens omfattning Omsorgens riktningar Omsorgens

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Definition av indikatorer i ULF/SILC

Definition av indikatorer i ULF/SILC STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(48) Definition av indikatorer i ULF/SILC Nedan visas hur indikatorerna i undersökningarna av levnadsförhållanden har definierats i statistikredovisningen. Innehåll: Arbetsmiljö...

Läs mer

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016 Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-12-08 Handläggare Kristina Eklund Telefon: 08 50835534 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer