Bilaga 2 Data från hälsosamtal
|
|
- Anna-Karin Sandberg
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Data från hälsosamtal I denna bilaga redovisas mer utförliga tabeller med rådata som stått till grund till de figurer och tabeller som redovisas i rapporten: Så mår östgötarna Rapport utifrån hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland Rubriken på varje tabell indikerar vilken figur i rapporter data hör till. I tabellerna redovisas antal och andel (%). De cellerna som är gråmarkerade är de siffror som redovisas i rapportens figurer eller tabeller.
2 Innehåll 3 Deltagarna i hälsosamtal... 2 Figur 8. Andel deltagare per kön och ålder samt antal totala deltagare per ålder... 2 Andel i varje civilstånd per kön och ålder (redovisas i text)... 2 Figur 9. Andel utlandsfödda per ålder i jämförelse med SCB data... 2 Figur 10. Andel i varje utbildningsnivå per kön och ålder i jämförelse med SCB data... 3 Figur 11. Andel i varje självskattad ekonomi-kategori per kön och ålder Hälsokurvan... 4 Tabell 2. Andel och antal deltagare med ohälsosamma levnadsvanor enligt Hälsokurvan per kön... 4 Figur 13. Andel med hypertoni eller högt blodtryck utan diagnostiserad hypertoni per kön och ålder... 4 Figur 14. Andel som behandlas för eller har höga blodfetter per kön och ålder... 4 Figur 15. Andel med diabetes eller förhöjt fp-glukos per kön och ålder... 5 Figur 16. Andel i varje viktklass (enligt WHOs BMI fördelning) per kön och ålder , värk och sjukdom... 6 Figur 17. Andel med bra självskattad hälsa per kön och ålder... 6 Figur 18. Andel som har värk eller smärtor per kön och ålder... 7 Figur 19. Andel som har besvär eller symtom per kön och ålder... 8 Figur 20. Andel som har/haft hjärt- och kärlsjukdomar, cancer eller depression per kön och ålder Samband med självskattad hälsa Figur 21. Samband mellan självskattad hälsa och olika besvär (värk, smärtor eller symtom) Figur 22. Samband mellan självskattad hälsa och sjukdom (hjärt- och kärlsjukdom, cancer eller depression) Figur 23. Samband mellan självskattad hälsa och riskmarkörer för hjärtoch kärlsjukdom (diabetes, fp-glukos värde, hypertoni, blodtryck och BMI) Figur 24. Samband mellan ohälsa (dålig självskattad hälsa) och levnadsvanor, beslutsträd Figur 26 Figur 28. Samband mellan självskattad hälsa och högrisk-faktorer Figur 29. Samband mellan dålig självskattad hälsa och demografi samt socioekonomisk situation, multivariabel logistik regression Figur 30. Samband mellan självskattad hälsa och födelseplats Figur 31. Samband mellan självskattad hälsa och utbildning Figur 32. Samband mellan självskattad hälsa och civilstånd Figur 33. Samband mellan självskattad hälsa och självskattad ekonomi
3 3 Deltagarna i hälsosamtal Figur 8. Andel deltagare per kön och ålder samt antal totala deltagare per ålder år år år 70 år (ålder) Män ,5% ,7% ,2% ,6% ,9% Kvinnor ,5% ,3% ,8% ,4% ,1% (kön) ,0% ,0% ,0% ,0% ,0% Andel i varje civilstånd per kön och ålder (redovisas i text) Civilstånd Gift/Sambo Ensamstående/Annat år ,9% 93 16,1% år ,7% ,3% 641 Män år ,9% ,1% år ,8% 66 15,2% 435 (ålder) ,0% ,0% år ,0% ,0% år ,0% ,0% 858 Kvinnor år ,3% ,7% år ,6% ,4% 497 (ålder) ,1% ,9% år ,8% ,2% år ,5% ,5% 1499 (kön) år ,9% ,1% år ,3% ,7% 932 (ålder) ,8% ,2% 5660 Figur 9. Andel utlandsfödda per ålder i jämförelse med SCB data Födelseplats Data från hälsosamtalet Sverige Övriga Europa Övriga Världen år ,7% 40 7,2% 34 6,1% år ,5% 30 4,7% 56 8,8% 635 Män år ,5% 39 4,8% 31 3,8% år ,4% 14 3,2% 6 1,4% 432 (ålder) ,8% 123 5,0% 127 5,2% år ,0% 40 4,8% 60 7,2% år ,0% 54 6,4% 39 4,6% 844 Kvinnor år ,2% 49 5,1% 16 1,7% år ,3% 23 4,7% 5 1,0% 493 (ålder) ,9% 166 5,3% 120 3,8% år ,5% 80 5,8% 94 6,8% år ,9% 84 5,7% 95 6,4% 1479 (kön) år ,4% 88 4,9% 47 2,6% år ,8% 37 4,0% 11 1,2% 925 (ålder) ,4% 289 5,2% 247 4,4%
4 Figur 10. Andel i varje utbildningsnivå per kön och ålder i jämförelse med SCB data Data från hälsosamtalet Män Kvinnor (kön) Grundskola eller folkskola 2-årigt gymnasium, fack-. yrkes-, flick-, realskola Utbildningsnivå 3-4-årigt gymnasium Högskola/universitet år 26 4,8% ,9% ,0% ,3% år 91 14,5% ,2% ,2% ,0% år ,4% ,6% ,6% ,4% år ,9% ,7% 64 15,1% ,3% 424 (ålder) ,8% ,0% ,7% ,5% år 42 5,1% ,1% ,5% ,3% år ,3% ,2% ,0% ,4% år ,4% ,8% ,3% ,5% år ,0% ,0% 34 7,2% ,8% 472 (ålder) ,8% ,1% ,8% ,3% år 68 5,0% ,6% ,3% ,1% år ,3% ,7% ,7% ,3% år ,5% ,6% ,7% ,3% år ,6% ,0% 98 10,9% ,5% 896 (ålder) ,8% ,5% ,4% ,3% 5421 Figur 11. Andel i varje självskattad ekonomi-kategori per kön och ålder Självskattad ekonomi God ekonomi Medel ekonomi Dålig ekonomi år ,0% 95 17,1% 27 4,9% år ,4% ,7% 50 7,9% 635 Män år ,4% ,6% 41 5,0% år ,5% 85 19,8% 16 3,7% 430 (ålder) ,3% ,2% 134 5,5% år ,2% ,9% 74 8,9% år ,5% ,2% 77 9,3% 832 Kvinnor år ,2% ,3% 53 5,6% år ,5% 96 19,6% 24 4,9% 490 (ålder) ,7% ,0% 228 7,3% år ,1% ,6% 101 7,3% år ,3% ,0% 127 8,7% 1467 (kön) år ,7% ,0% 94 5,3% år ,0% ,7% 40 4,3% 920 (ålder) ,3% ,2% 362 6,5%
5 4 Hälsokurvan Tabell 2. Andel och antal deltagare med ohälsosamma levnadsvanor enligt Hälsokurvan per kön Ohälsosamma levnadsvanor* Fysisk aktiva Fysisk inaktiv Hälsosamma matvanor Ohälsosamma matvanor Ingen/måttlig alkoholbruk Riskbruk av akohol Tobaksfri Dagligt tobaksbruk Män Kvinnor ,8% ,0% ,1% ,2% ,0% ,9% ,0% ,0% ,0% ,6% ,8% ,5% ,4% ,2% ,5% ,0% ,0% ,0% ,3% ,0% ,9% ,7% ,0% ,1% ,0% ,0% ,0% ,4% ,6% ,1% ,6% ,4% ,9% ,0% ,0% ,0% *Alkoholkonsumtion >= 14/9 (man/kvinna) standardglas per vecka, kostpoäng >= 6, fysisk aktivitet < 1000 kcal/vecka, daglig- rökare/snusare. Figur 13. Andel med hypertoni eller högt blodtryck utan diagnostiserad hypertoni per kön och ålder Blodtryck Inget högt blodtryck eller hypertoni Högre eller lika med 140 (systoliskt) eller 90 (diastoliskt) (ej diagnostiserad hypertoni) Högre eller lika med 180 (systoliskt) eller 110 (diastoliskt) (ej diagnostiserad hypertoni) Diagnostiserad och behandlad hypertoni Män år ,8% 72 12,5% 4 0,7% 41 7,1% år ,2% ,0% 7 1,1% ,7% år ,9% ,5% 5 0,6% ,0% år ,7% 77 17,7% 6 1,4% ,2% 434 (ålder) ,7% ,6% 22 0,9% ,8% 2486 Kvinnor år ,0% 53 6,2% 1 0,1% 40 4,7% år ,2% ,0% 5 0,6% ,2% år ,8% ,1% 6 0,6% ,5% år ,6% 82 16,5% 9 1,8% ,1% 497 (ålder) ,3% ,7% 21 0,7% ,4% 3176 (kön) år ,2% 125 8,7% 5 0,3% 81 5,7% år ,7% ,0% 12 0,8% ,5% år ,8% ,7% 11 0,6% ,9% år ,8% ,1% 15 1,6% ,5% 931 (ålder) ,2% ,8% 43 0,8% ,2% 5662 Figur 14. Andel som behandlas för eller har höga blodfetter per kön och ålder Kolesterol (mmol/l) <= 4,9 Kolesterol (mmol/l) >= 5 och <= 5,9 Kolesterol (mmol/l) >= 6 och <= 6,9 Män år ,9% ,7% ,9% 14 2,5% 5 0,9% 12 2,1% år ,0% ,0% ,1% 30 4,8% 3 0,5% 54 8,6% år ,8% ,4% ,3% 27 3,2% 18 2,2% ,1% år 81 18,8% ,8% 59 13,7% 10 2,3% 5 1,2% ,2% 431 (ålder) ,3% ,7% ,9% 81 3,3% 31 1,3% ,5% 2454 Kvinnor år ,2% ,6% 54 6,5% 12 1,4% 2 0,2% 8 1,0% år ,4% ,0% ,6% 37 4,4% 6 0,7% 42 4,9% år 95 9,9% ,1% ,6% 82 8,6% 31 3,2% ,5% år 50 10,1% ,2% ,6% 48 9,7% 14 2,8% ,6% 496 (ålder) ,2% ,0% ,0% 179 5,7% 53 1,7% 296 9,4% 3133 (kön) år ,0% ,1% ,1% 26 1,9% 7 0,5% 20 1,4% 1396 Blodfetter Kolesterol (mmol/l) >= 7 och <= 7,9 Kolesterol (mmol/l) >= 8 Konstaterad höga blodfetter år ,7% ,7% ,0% 67 4,5% 9 0,6% 96 6,5% år ,0% ,8% ,8% 109 6,1% 49 2,7% ,5% år ,1% ,4% ,7% 58 6,3% 19 2,0% ,4% 927 (ålder) ,4% ,3% ,6% 260 4,7% 84 1,5% ,6%
6 Figur 15. Andel med diabetes eller förhöjt fp-glukos per kön och ålder Män Kvinnor (kön) Inget diabetes eller förhöjd fp-glukos fp-glukos (mmol/l) 6,1-6,9 Diabetes eller förhöjd fp-glukos fp-glukos (mmol/l) >= 7,0 Diagnostiserad och behandlad diabetes år ,1% 27 4,9% 7 1,3% 10 1,8% år ,4% 82 13,2% 20 3,2% 32 5,2% år ,4% ,5% 26 3,1% 74 9,0% år ,8% 67 15,8% 18 4,2% 56 13,2% 425 (ålder) ,5% ,5% 71 2,9% 172 7,1% år ,5% 35 4,3% 4 0,5% 14 1,7% år ,8% 62 7,3% 11 1,3% 22 2,6% år ,0% ,9% 28 3,0% 39 4,1% år ,9% 60 12,4% 12 2,5% 44 9,1% 482 (ålder) ,0% 259 8,4% 55 1,8% 119 3,9% år ,9% 62 4,5% 11 0,8% 24 1,7% år ,4% 144 9,8% 31 2,1% 54 3,7% år ,5% ,0% 54 3,1% 113 6,4% år ,7% ,0% 30 3,3% ,0% 907 (ålder) ,2% ,2% 126 2,3% 291 5,3% 5512 Figur 16. Andel i varje viktklass (enligt WHOs BMI fördelning) per kön och ålder Män Kvinnor (kön) Undervikt - lägre än 18,5 Normalvikt - mellan 18,5 och 24,9 Viktklasser enligt WHO Övervikt - mellan 25 och 29,9 Fetma - högre än 29, år 5 0,9% ,8% ,6% 98 17,8% år 2 0,3% ,9% ,7% ,1% år 0 0,0% ,8% ,9% ,4% år 2 0,5% ,5% ,1% 87 20,9% 416 (ålder) 9 0,4% ,5% ,4% ,7% år 6 0,7% ,7% ,5% ,1% år 4 0,5% ,2% ,3% ,0% år 14 1,5% ,4% ,7% ,4% år 4 0,8% ,0% ,0% ,2% 477 (ålder) 28 0,9% ,8% ,6% ,6% år 11 0,8% ,7% ,9% ,6% år 6 0,4% ,0% ,6% ,0% år 14 0,8% ,5% ,9% ,8% år 6 0,7% ,4% ,8% ,2% 893 (ålder) 37 0,7% ,9% ,8% ,6%
7 5, värk och sjukdom Figur 17. Andel med bra självskattad hälsa per kön och ålder Mycket bra/bra Någorlunda Dåligt/Mycket dåligt år ,5% ,5% 17 3,0% år ,1% ,0% 31 4,9% 632 Män år ,0% ,8% 35 4,2% år ,7% ,5% 16 3,7% 427 (ålder) ,8% ,2% 99 4,0% år ,9% ,3% 32 3,9% år ,3% ,7% 59 7,0% 839 Kvinnor år ,8% ,7% 33 3,5% år ,8% ,5% 13 2,7% 485 (ålder) ,3% ,2% 137 4,4% år ,8% ,7% 49 3,5% år ,1% ,8% 90 6,1% 1471 (kön) år ,4% ,8% 68 3,8% år ,6% ,2% 29 3,2% 912 (ålder) ,4% ,3% 236 4,2%
8 Figur 18. Andel som har värk eller smärtor per kön och ålder Värk i skuldror, nacke eller axlar Inga besvär Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär år ,7% ,6% 31 5,6% år ,9% ,1% 57 9,1% 629 Män år ,4% ,1% 52 6,5% år ,3% ,8% 21 4,9% 425 (ålder) ,0% ,3% 161 6,7% år ,4% ,6% 90 10,9% år ,8% ,3% ,9% 824 Kvinnor år ,5% ,8% 92 9,7% år ,4% ,7% 38 7,8% 486 (ålder) ,8% ,8% ,4% år ,0% ,2% 121 8,8% år ,5% ,6% ,9% 1453 (kön) år ,5% ,3% 144 8,3% år ,5% ,0% 59 6,5% 911 (ålder) ,0% ,7% 512 9,3% 5481 Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias Inga besvär Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär år ,6% ,0% 35 6,3% år ,9% ,5% 48 7,6% 632 Män år ,9% ,4% 62 7,7% år ,0% ,3% 33 7,7% 428 (ålder) ,4% ,2% 178 7,4% år ,5% ,8% 87 10,7% år ,8% ,9% ,3% 827 Kvinnor år ,1% ,7% ,2% år ,0% ,5% 51 10,5% 484 (ålder) ,0% ,5% ,5% år ,8% ,3% 122 8,9% år ,7% ,5% ,8% 1459 (kön) år ,7% ,7% 168 9,6% år ,7% ,1% 84 9,2% 912 (ålder) ,7% ,6% 532 9,7% 5486 Värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän Inga besvär Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär år ,3% ,7% 22 4,0% år ,8% ,8% 34 5,4% 627 Män år ,4% ,0% 61 7,5% år ,2% ,1% 20 4,7% 427 (ålder) ,7% ,6% 137 5,7% år ,3% ,9% 56 6,8% år ,0% ,2% ,8% 834 Kvinnor år ,0% ,3% ,7% år ,4% ,4% 55 11,2% 490 (ålder) ,2% ,4% ,3% år ,1% ,2% 78 5,7% år ,2% ,2% 141 9,7% 1461 (kön) år ,4% ,4% 161 9,2% år ,6% ,3% 75 8,2% 917 (ålder) ,8% ,9% 455 8,3%
9 Figur 19. Andel som har besvär eller symtom per kön och ålder Huvudvärk eller migrän Inga besvär Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär år ,0% ,7% 18 3,3% år ,1% ,1% 24 3,8% 633 Män år ,0% ,9% 17 2,1% år ,2% 64 15,0% 8 1,9% 428 (ålder) ,4% ,8% 67 2,8% år ,5% ,3% 59 7,2% år ,8% ,7% 62 7,4% 833 Kvinnor år ,8% ,6% 25 2,6% år ,4% ,9% 13 2,7% 487 (ålder) ,1% ,8% 159 5,1% år ,2% ,2% 77 5,6% år ,3% ,8% 86 5,9% 1466 (kön) år ,9% ,7% 42 2,4% år ,6% ,1% 21 2,3% 915 (ålder) ,8% ,1% 226 4,1% 5507 Ängslan, oro eller ångest Inga besvär Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär år ,8% ,6% 14 2,5% år ,3% ,9% 24 3,8% 635 Män år ,1% ,2% 13 1,6% år ,9% 84 19,7% 6 1,4% 426 (ålder) ,0% ,7% 57 2,4% år ,3% ,5% 34 4,2% år ,4% ,1% 38 4,6% 835 Kvinnor år ,9% ,2% 27 2,8% år ,1% ,5% 12 2,5% 487 (ålder) ,9% ,5% 111 3,6% år ,0% ,5% 48 3,5% år ,8% ,0% 62 4,2% 1470 (kön) år ,4% ,3% 40 2,3% år ,0% ,1% 18 2,0% 913 (ålder) ,1% ,9% 168 3,1% 5505 Sömnsvårigheter Inga besvär Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär år ,6% ,1% 18 3,3% år ,7% ,7% 48 7,6% 632 Män år ,1% ,0% 32 4,0% år ,8% ,5% 16 3,7% 428 (ålder) ,4% ,9% 114 4,7% år ,0% ,7% 43 5,2% år ,1% ,1% 82 9,8% 833 Kvinnor år ,4% ,2% 88 9,3% år ,3% ,0% 42 8,6% 486 (ålder) ,0% ,7% 255 8,3% år ,9% ,7% 61 4,5% år ,5% ,6% 130 8,9% 1465 (kön) år ,3% ,8% 120 6,9% år ,9% ,8% 58 6,3% 914 (ålder) ,2% ,1% 369 6,7%
10 Figur 20. Andel som har/haft hjärt- och kärlsjukdomar, cancer eller depression per kön och ålder Män Kvinnor (kön) Män Kvinnor (kön) Män Kvinnor (kön) Nej Har/haft kardiovaskulära sjukdomar år ,0% 3 1,0% år ,8% 11 3,2% år ,3% 48 10,7% år ,9% 36 17,1% 211 (ålder) ,5% 98 7,5% år ,9% 5 1,1% år ,1% 9 1,9% år ,9% 28 5,1% år ,4% 27 10,6% 255 (ålder) ,0% 69 4,0% år ,0% 8 1,0% år ,5% 20 2,5% år ,3% 76 7,7% år ,5% 63 13,5% 466 (ålder) ,5% 167 5,5% 3049 Nej Ja Har/haft cancer år ,7% 7 2,3% år ,5% 9 2,5% år ,7% 41 9,3% år ,3% 29 13,7% 211 (ålder) ,5% 86 6,5% år ,3% 8 1,7% år ,9% 28 6,1% år ,9% 56 10,1% år ,0% 30 12,0% 249 (ålder) ,0% 122 7,0% år ,1% 15 1,9% år ,5% 37 4,5% år ,3% 97 9,7% år ,2% 59 12,8% 460 (ålder) ,2% 208 6,8% 3053 Nej Ja Har/haft depression år ,9% 31 10,1% år ,2% 45 12,8% år ,9% 48 11,1% år ,4% 18 8,6% 210 (ålder) ,1% ,9% år ,1% 79 16,9% år ,9% 91 20,1% år ,7% 83 15,3% år ,1% 37 14,9% 248 (ålder) ,1% ,9% år ,8% ,2% år ,1% ,9% år ,6% ,4% år ,0% 55 12,0% 458 (ålder) ,7% ,3% 3012 Ja 9
11 6 Samband med självskattad hälsa Figur 21. Samband mellan självskattad hälsa och olika besvär (värk, smärtor eller symtom) Sömnsvårigheter Ängslan, oro eller ångest Huvudvärk eller migrän Värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias Värk i skuldror, nacke eller axlar Mycket bra/bra Någorlunda Dåligt/Mycket dåligt Inga besvär ,0% ,5% 43 19,5% ,4% Ja, lätta besvär ,4% ,1% 93 42,1% ,9% Ja, svåra besvär 101 2,6% ,3% 85 38,5% 360 6,7% ,0% ,0% ,0% ,0% Inga besvär ,3% ,8% 51 22,9% ,2% Ja, lätta besvär ,0% ,1% ,1% ,8% Ja, svåra besvär 27 0,7% 79 6,1% 58 26,0% 164 3,1% ,0% ,0% ,0% ,0% Inga besvär ,6% ,6% 91 41,9% ,9% Ja, lätta besvär ,4% ,8% 80 36,9% ,0% Ja, svåra besvär 76 2,0% 98 7,6% 46 21,2% 220 4,1% ,0% ,0% ,0% ,0% Inga besvär ,3% ,2% 39 17,6% ,1% Ja, lätta besvär ,1% ,3% 94 42,3% ,7% Ja, svåra besvär 137 3,6% ,6% 89 40,1% 440 8,2% ,0% ,0% ,0% ,0% Inga besvär ,7% ,3% 38 17,3% ,0% Ja, lätta besvär ,2% ,3% 81 36,8% ,5% Ja, svåra besvär 157 4,1% ,5% ,9% 509 9,5% ,0% ,0% ,0% ,0% Inga besvär ,7% ,6% 37 17,0% ,1% Ja, lätta besvär ,7% ,2% 79 36,2% ,6% Ja, svåra besvär 174 4,5% ,2% ,8% 498 9,3% ,0% ,0% ,0% ,0% Figur 22. Samband mellan självskattad hälsa och sjukdom (hjärt- och kärlsjukdom, cancer eller depression) Har/haft depression Har/haft kardiovaskulära sjukdomar Har/haft cancer Mycket bra/bra Någorlunda Dåligt/Mycket dåligt Nej ,4% ,5% 64 57,7% ,6% Ja 202 9,6% ,5% 47 42,3% ,4% ,0% ,0% ,0% ,0% Nej ,4% ,2% 99 87,6% ,6% Ja 76 3,6% 70 9,8% 14 12,4% 160 5,4% ,0% ,0% ,0% ,0% Nej ,9% ,2% ,8% ,1% Ja 129 6,1% 63 8,8% 12 10,2% 204 6,9% ,0% ,0% ,0% ,0% 10
12 Figur 23. Samband mellan självskattad hälsa och riskmarkörer för hjärt- och kärlsjukdom (diabetes, fp-glukos värde, hypertoni, blodtryck och BMI) Inget diabetes e lle r förhöjd fp-glukos Mycket bra/bra Någorlunda Dåligt/Mycket dåligt ,2% ,1% ,4% ,3% Diabetes eller förhöjd fp-glukos fp-glukos 6,1-6, ,5% ,1% 25 11,0% ,2% fp-glukos >= 7,0 69 1,8% 47 3,6% 7 3,1% 123 2,3% Diagnostiserad diabetes 136 3,5% 107 8,2% 40 17,5% 283 5,3% ,0% ,0% ,0% ,0% Mycket bra/bra Någorlunda Dåligt/Mycket dåligt Undervikt - lägre än 18,5 23 0,6% 12 0,9% 2 0,9% 37 0,7% Viktklasser enligt WHO (BMI) Normalvikt - mellan 18,5 och 24,9 Övervikt - mellan 25 och 29,9 Fetma - högre än 29, ,0% ,8% 46 20,2% ,7% ,5% ,6% 85 37,3% ,8% ,8% ,7% 95 41,7% ,8% ,0% ,0% ,0% ,0% Mycket bra/bra Någorlunda Dåligt/Mycket dåligt Blodtryck Inget högt blodtryck eller hypertoni Högre eller lika med 140 eller 90 Högre eller lika med 180 eller110 Diagnostiserad och behandlad hypertoni ,9% ,2% ,1% ,1% ,6% ,1% 28 12,0% ,8% 30 0,8% 9 0,7% 1 0,4% 40 0,7% ,7% ,0% 85 36,5% ,4% ,0% ,0% ,0% ,0% 11
13 Figur 24. Samband mellan ohälsa (dålig självskattad hälsa) och levnadsvanor, beslutsträd Mycket bra/bra ,4% Någorlunda ,3% Dåligt/Mycket dåligt 236 4,2% % Fysisk aktivitet P-värde = 0,000 Fysisk aktiv Fysisk inaktiv Mycket bra/bra ,3% Mycket bra/bra ,2% Någorlunda ,9% Någorlunda ,8% Dåligt/Mycket dåligt 101 2,8% Dåligt/Mycket dåligt 135 7,0% % % Tobaksbruk Tobaksbruk P-värde = 0,000 P-värde = 0,006 Tobaksfri Dagligt tobaksbruk Tobaksfri Dagligt tobaksbruk Mycket bra/bra ,8% Mycket bra/bra ,6% Mycket bra/bra ,4% Mycket bra/bra ,3% Någorlunda ,0% Någorlunda ,8% Någorlunda ,0% Någorlunda ,4% Dåligt/Mycket dåligt 65 2,2% Dåligt/Mycket dåligt 36 5,5% Dåligt/Mycket dåligt 96 6,6% Dåligt/Mycket dåligt 39 8,3% % % % % 12
14 Figur 26 Figur 28. Samband mellan självskattad hälsa och högrisk-faktorer Självskattad hälsa Självskattad hälsa Självskattad hälsa Ansträngd livssituation + Psykisk ohälsa Nej Ja Mycket bra/bra ,9% 31 20,8% ,5% Någorlunda ,5% 80 53,7% ,3% Dåligt/Mycket dåligt 195 3,6% 38 25,5% 233 4,2% ,0% ,0% ,0% Högt blodtryck + Hög midja-stuss-kvot + Högt kolesterol Nej Ja Mycket bra/bra ,8% 71 63,4% ,6% Någorlunda ,0% 36 32,1% ,1% Dåligt/Mycket dåligt 226 4,3% 5 4,5% 231 4,3% ,0% ,0% ,0% Låg fysisk aktivitet + Ohälsosamma matvanor Nej Ja Mycket bra/bra ,8% ,1% ,8% Någorlunda ,4% 86 38,1% ,1% Dåligt/Mycket dåligt 192 3,8% 29 12,8% 221 4,2% ,0% ,0% ,0% Figur 29. Samband mellan dålig självskattad hälsa och demografi samt socioekonomisk situation, multivariabel logistik regression Oddskvot Konfidensintervall Kön (Ref: Kvinnor) 1 Män 1,02 (1,37-0,76) Ålder (Ref: år) år 1,86 (2,78-1,24) år 1,32 (2,02-0,86) 70 år 1,14 (1,94-0,67) Födelseplats (Ref: Sverige) 1 Övriga Europa 2,33 (3,92-1,39) Övriga Världen 2,07 (3,46-1,24) Civilstånd (Ref: Gift/Sambo) 1 Ensamstående/Annat 1,35 (1,89-0,96) Utbildning (Ref: Högskola/universitet) årigt gymnasium 1,29 (1,97-0,84) 2-årigt gymnasium* 1,13 (1,67-0,76) Grundskola eller folkskola 1,64 (2,5-1,07) Självskattad ekonomi (Ref: God ekonomi) 1 Dålig/Medel ekonomi 6,45 (8,79-4,74) * inklusive fack-, yrkes-, flick-, realskola 13
15 Figur 30. Samband mellan självskattad hälsa och födelseplats Självskattad hälsa Födelseplats Sverige Övriga Europa Övriga Världen Mycket bra/bra ,7% ,3% ,9% ,6% Någorlunda ,8% 79 27,9% 73 30,4% ,3% Dåligt/Mycket dåligt 173 3,5% 22 7,8% 28 11,7% 223 4,1% ,0% ,0% ,0% ,0% Figur 31. Samband mellan självskattad hälsa och utbildning Självskattad hälsa Grundskola eller folkskola 2-årigt gymnasium, fack-. yrkes-, flick-, realskola Utbildningsnivå 3-4-årigt gymnasium Högskola/universitet Mycket bra/bra ,8% ,7% ,0% ,1% ,9% Någorlunda ,0% ,5% ,7% ,9% ,3% Dåligt/Mycket dåligt 50 5,3% 57 3,8% 42 4,3% 56 3,0% 205 3,9% ,0% ,0% ,0% ,0% ,0% Figur 32. Samband mellan självskattad hälsa och civilstånd Självskattad hälsa Civilstånd Gift/Sambo Ensamstående/Annat Mycket bra/bra ,3% ,8% ,5% Någorlunda ,1% ,5% ,3% Dåligt/Mycket dåligt 164 3,7% 72 6,7% 236 4,2% ,0% ,0% ,0% Figur 33. Samband mellan självskattad hälsa och självskattad ekonomi Självskattad hälsa Självskattad ekonomi God ekonomi Medel ekonomi Dålig ekonomi Mycket bra/bra ,2% ,3% ,1% ,7% Någorlunda ,8% ,8% ,6% ,2% Dåligt/Mycket dåligt 82 2,0% 71 6,8% 68 19,3% 221 4,1% ,0% ,0% ,0% ,0% 14
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt
Läs merNORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk
OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437
Läs merHälsa och levnadsvanor i Jönköpings län
Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning
Läs merFolkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa
Läs merSå mår östgötarna. Rapport utifrån hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland
Så mår östgötarna Rapport utifrån hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland 2012-2015 Rapporten är utgiven av Centrum för verksamhetsstöd och utveckling, 2018 Katarina Åsberg, folkhälsovetare Victoria
Läs merNorrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten
Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merFolkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merHälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning Norrbotten 26 Fysisk hälsa Långvarig sjukdom eller långvarigt hälsoproblem, Norrbotten 1 9 8 Norrbotten Riket 7 6 5 4 3 2 1 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merOhälsans trappa 2004
Har långvarig sjukdom. Procent av arbetare i olika åldersgrupper. Alla 16 64 år 16 29 år 30 44 år 45 64 år Har sådan sjukdom 49 35 42 62 svår sjukdom (svåra eller mycket svåra besvär) 22 14 16 30 sjukdom
Läs merOm äldre (65 och äldre)
Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det
Läs merTabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)
Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5
Läs merUppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.
Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten
Läs merTabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och
%LODJD7DEHOOELODJD 79 %LODJD 7DEHOOELODJD,QQHKnOO 6LGD Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och
Läs merOm vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor
Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Läs merHälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje
Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma
Läs merMETABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas
METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merNorrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten
Norrbotten Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Hälsosamtal År:... 30 år 40 år 50 år 60 år Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man
Läs merPresentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006
Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror
Läs merLevnadsvanor för patienter med
Levnadsvanor för patienter med depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk hjärtsjukdom data från primärvården 2015 Sammanfattning Vårdprogram för depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk
Läs merSammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006
Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden
Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner
Läs merSkillnader i hälsa. - hämmar regional utveckling. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande
Skillnader i hälsa - hämmar regional utveckling Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande Delrapport av den nationella folkhälsostudien Hälsa på lika villkor Dalarna 2014 LANDSTINGET DALARNA,
Läs merSammanställning av data från Riktade hälsosamtal i fem landsting 2014
Sammanställning av data från Riktade hälsosamtal i fem landsting 2014 Rapport vidareutvecklad av HFS temagrupp Riktade hälsosamtal från en preliminär version författad av Eleonor Säfsten, Centrum för Epidemiologi
Läs merI länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.
Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merHälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens
Läs merVälkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor
Läs merFöretagets hälsorapport Exempel År 2019
Företagets hälsorapport Exempel År 2019 Global Hospital GH AB Växel: +46 21-44 00 800 Kopparbergsvägen 14, 722 13 Västerås, Sweden http://www.globalhospital.se info@globalhospital.se Översikt över företagets
Läs merRekommendationer från Hälsorådet
Rekommendationer från Hälsorådet Levnadssvanor Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763;
Läs merGävleborgs hälsosamtal med 40-åringar
Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2018 Folkhälsa och hållbarhet, 2019:1 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Inbjudna och
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...
Läs merLiv & hälsa i Mellansverige
Liv & hälsa i Mellansverige 2017 Liv & hälsa CDUST Resultat från en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Rapportserie utgiven i samverkan mellan landstingen/regionerna i Uppsala, Sörmlands,
Läs merRiktade hälsosamtal med 40, 50 och 60 åringar. Socioekonomisk uppföljningsrapport
Riktade hälsosamtal med, 5 och 6 åringar. Socioekonomisk uppföljningsrapport Västernorrland 212 215 Uppföljningsrapport II Folkhälsoenheten, oktober 216 Barbro Forslin Peter Möllerswärd Rapport HUS 216
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merVad håller oss friska i Norrland?
Vad håller oss friska i Norrland? En analys av befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 Birgitta Malker Ledningsstaben Hälso- och sjukvård Landstinget Västernorrland 2 Innehåll Sammanfattning...5
Läs merHälsa på lika villkor? År 2006
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa
Läs merEffekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.
Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Eveline Eijvergård Vito Bakgrund FaR+ Metod Resultat Sammanfattning Frågor
Läs merGävleborgs hälsosamtal med 40-åringar
Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2016 Folkhälsa och hållbarhet, 2017:1 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Inbjudna och
Läs merSamtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS
Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i
Läs merGävleborgs hälsosamtal med 40-åringar
Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2017 Folkhälsa och hållbarhet, 2018:1 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Inbjudna och
Läs merÖvervikt och fetma Förekomst av övervikt och fetma
Övervikt och fetma Förekomst av övervikt och fetma I Sverige är i dag hälften av alla män och drygt en tredjedel av alla kvinnor i åldrarna 16 84 år överviktiga eller feta, (egenrapporterade vikt-och längduppgifter)
Läs merInnehållsförteckning:
Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning
Läs merEn motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention
FYSISK AKTIVITET ALKOHOL MAT TOBAK Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention Levnadsvanor påverkar vår hälsa
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs merÄldres liv & hälsa i Mellansverige 2017
Äldres liv & hälsa i Mellansverige 21 Resultat från en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland personer år eller äldre Rapportserie utgiven i samverkan mellan regionerna i Uppsala, Sörmland,
Läs merEn motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa
En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Samtal om hälsa Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i befolkningen har
Läs merGenomförande av Hälsokurvan
Senast uppdaterad 2012-09-06 Genomförande av Hälsokurvan 1. Förslag till kallelserutiner Inbjudan, information, frågeformulär, svarsbrev (se bilagor) och svarskuvert skickas ut cirka en månad före planerad
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merSVARSKORT 15 A SVARSKORT 18
SVARSKORT 15 A 1 PÅ LANDSBYGDEN 2 I SAMHÄLLE MED MINST 500 INVÅNARE 3 I SMÅSTAD, UPP TILL 10 000 INVÅNARE 4 I MELLANSTOR STAD 5 I STORSTAD (STOCKHOLM, GÖTEBORG, MALMÖ) 6 UTOMLANDS SVARSKORT 18 01 MAKE/MAKA/SAMBO
Läs merHälsoläget i Gävleborgs län
Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
27 3 7 982 HSL Distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet Futurum Region Jönköpings län 984 Hälsa för alla år 2 (WHO) Hälsopolitisk proposition 984/85:8 Minska insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom
Läs merHälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merSamtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS
Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Hälsofrämjande levnadsvanor 1 Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa
Läs merBefolkningsinriktade hälsosamtal
Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ
Läs merHälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet
Hälsosamtal med 70-åringar Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet Förebyggande hembesök VHU Foto: Mattias Andersson Prevention
Läs merOnödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning
Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa
Läs merArbetshälsorapport Liv & hälsa Förvärvsarbetande år i Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län
Arbetshälsorapport Liv & hälsa 17 Förvärvsarbetande 18 69 år i Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län Arbetshälsorapport Liv & hälsa 17 Förvärvsarbetande 18 69 år i Sörmlands, Västmanlands,
Läs merOhälsosamma matvanor. Linn Fjäll, leg. die7st
Ohälsosamma matvanor Linn Fjäll, leg. die7st Riskgrupper Vuxna med särskild risk: - sjukdom som diabetes, astma, KOL, cancer, hjärt- kärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni, depression - fysisk, psykisk
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd
Läs merHälsa på lika villkor Västra Götaland 2011
Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning
Läs merEn undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför
Läs merDistriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!
Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Trender i livsstil och hälsa 50-åriga män, Göteborg, Sverige, 1963-2003 1963 2003 Rökning % 56 22 Regelbunden FA % 32 24 Stress
Läs merBilaga 3A. Metaanalyser
Bilaga 3A. Metaanalyser Metaanalyser till avsnitt 3.1.1 Måttlig lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost vid fetma Figur 3.1.1.1. Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF)
Läs merGävleborgs hälsosamtal med 40-åringar
Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2015 Folkhälsa och hållbarhet, 2016:2 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Inbjudna och
Läs merSCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda
Läs merVilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten
Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten Rekommendation för vuxna fysisk aktivitet 150 aktivitetsminuter/vecka med måttlig intensitet eller
Läs merÖvervikt och fetma Förekomst av övervikt och fetma
Övervikt och fetma Förekomst av övervikt och fetma I Sverige är i dag hälften av alla män och drygt en egenrapporterade vikt-och längduppgifter tredjedel av alla kvinnor i åldrarna 16 84 år överviktiga
Läs merHälsa på lika villkor Norrland 2006
Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merFolkhälsorapport lsorapport 2009
Folkhälsorapport lsorapport 29 Presentation för f r Nätverken N Hälsa och demokrati Uppdrag HälsaH 29-6 6-55 Inger Heimerson Innehåll 1. Folkhälsan i översikt 2. Barns hälsa 3. Ungdomars hälsa 4. Hälsa
Läs merFysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet
Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
Läs merSamtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa
Samtal om hälsa För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Personalmaterial HFS Tobak Tobaksbruk påverkar hälsan, därför undrar jag om du någon gång använt tobak. Vill du berätta? Vad tänker du
Läs merMetabola syndromet. Region Sörmland
Metabola syndromet Region Sörmland Innehåll Inledning... 2 Definition metabola syndromet... 3 Allmänt... 3 Fetma och övervikt... 4 Hur mäter man övervikt och fetma?... 4 Matvanor... 6 Blodsocker... 7 Blodtryck...
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merNytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2
Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2 Nytt för oss 2017 Aleksandra Josefsson Johannes Edlund Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för typ 2 diabetes. Att få diagnosen prediabetes
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs mer% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?
Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merEn motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa
En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i befolkningen
Läs merUnderlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund
Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44
Läs merFaktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad
Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor
Läs merOm Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården
Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård
Läs merNoll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Läs merHälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN
Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd
Läs merHälsolyftet och LSH-studien i Östergötland. Oktober 2014
Hälsolyftet och LSH-studien i Östergötland Oktober 2014 Hälsolyftet unik satsning på östgötarnas hälsa Hälsolyftet är riktade hälsoundersökningar och hälsosamtal för hjärtoch kärlprevention. Hälsolyftet
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet Futurum Region Jönköpings län Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan 1982 HSL 1984 Hälsa för alla år 2000
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs mer