Bilaga 2 Data från hälsosamtal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 2 Data från hälsosamtal"

Transkript

1 Data från hälsosamtal I denna bilaga redovisas mer utförliga tabeller med rådata som stått till grund till de figurer och tabeller som redovisas i rapporten: Så mår östgötarna Rapport utifrån hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland Rubriken på varje tabell indikerar vilken figur i rapporter data hör till. I tabellerna redovisas antal och andel (%). De cellerna som är gråmarkerade är de siffror som redovisas i rapportens figurer eller tabeller.

2 Innehåll 3 Deltagarna i hälsosamtal... 2 Figur 8. Andel deltagare per kön och ålder samt antal totala deltagare per ålder... 2 Andel i varje civilstånd per kön och ålder (redovisas i text)... 2 Figur 9. Andel utlandsfödda per ålder i jämförelse med SCB data... 2 Figur 10. Andel i varje utbildningsnivå per kön och ålder i jämförelse med SCB data... 3 Figur 11. Andel i varje självskattad ekonomi-kategori per kön och ålder Hälsokurvan... 4 Tabell 2. Andel och antal deltagare med ohälsosamma levnadsvanor enligt Hälsokurvan per kön... 4 Figur 13. Andel med hypertoni eller högt blodtryck utan diagnostiserad hypertoni per kön och ålder... 4 Figur 14. Andel som behandlas för eller har höga blodfetter per kön och ålder... 4 Figur 15. Andel med diabetes eller förhöjt fp-glukos per kön och ålder... 5 Figur 16. Andel i varje viktklass (enligt WHOs BMI fördelning) per kön och ålder , värk och sjukdom... 6 Figur 17. Andel med bra självskattad hälsa per kön och ålder... 6 Figur 18. Andel som har värk eller smärtor per kön och ålder... 7 Figur 19. Andel som har besvär eller symtom per kön och ålder... 8 Figur 20. Andel som har/haft hjärt- och kärlsjukdomar, cancer eller depression per kön och ålder Samband med självskattad hälsa Figur 21. Samband mellan självskattad hälsa och olika besvär (värk, smärtor eller symtom) Figur 22. Samband mellan självskattad hälsa och sjukdom (hjärt- och kärlsjukdom, cancer eller depression) Figur 23. Samband mellan självskattad hälsa och riskmarkörer för hjärtoch kärlsjukdom (diabetes, fp-glukos värde, hypertoni, blodtryck och BMI) Figur 24. Samband mellan ohälsa (dålig självskattad hälsa) och levnadsvanor, beslutsträd Figur 26 Figur 28. Samband mellan självskattad hälsa och högrisk-faktorer Figur 29. Samband mellan dålig självskattad hälsa och demografi samt socioekonomisk situation, multivariabel logistik regression Figur 30. Samband mellan självskattad hälsa och födelseplats Figur 31. Samband mellan självskattad hälsa och utbildning Figur 32. Samband mellan självskattad hälsa och civilstånd Figur 33. Samband mellan självskattad hälsa och självskattad ekonomi

3 3 Deltagarna i hälsosamtal Figur 8. Andel deltagare per kön och ålder samt antal totala deltagare per ålder år år år 70 år (ålder) Män ,5% ,7% ,2% ,6% ,9% Kvinnor ,5% ,3% ,8% ,4% ,1% (kön) ,0% ,0% ,0% ,0% ,0% Andel i varje civilstånd per kön och ålder (redovisas i text) Civilstånd Gift/Sambo Ensamstående/Annat år ,9% 93 16,1% år ,7% ,3% 641 Män år ,9% ,1% år ,8% 66 15,2% 435 (ålder) ,0% ,0% år ,0% ,0% år ,0% ,0% 858 Kvinnor år ,3% ,7% år ,6% ,4% 497 (ålder) ,1% ,9% år ,8% ,2% år ,5% ,5% 1499 (kön) år ,9% ,1% år ,3% ,7% 932 (ålder) ,8% ,2% 5660 Figur 9. Andel utlandsfödda per ålder i jämförelse med SCB data Födelseplats Data från hälsosamtalet Sverige Övriga Europa Övriga Världen år ,7% 40 7,2% 34 6,1% år ,5% 30 4,7% 56 8,8% 635 Män år ,5% 39 4,8% 31 3,8% år ,4% 14 3,2% 6 1,4% 432 (ålder) ,8% 123 5,0% 127 5,2% år ,0% 40 4,8% 60 7,2% år ,0% 54 6,4% 39 4,6% 844 Kvinnor år ,2% 49 5,1% 16 1,7% år ,3% 23 4,7% 5 1,0% 493 (ålder) ,9% 166 5,3% 120 3,8% år ,5% 80 5,8% 94 6,8% år ,9% 84 5,7% 95 6,4% 1479 (kön) år ,4% 88 4,9% 47 2,6% år ,8% 37 4,0% 11 1,2% 925 (ålder) ,4% 289 5,2% 247 4,4%

4 Figur 10. Andel i varje utbildningsnivå per kön och ålder i jämförelse med SCB data Data från hälsosamtalet Män Kvinnor (kön) Grundskola eller folkskola 2-årigt gymnasium, fack-. yrkes-, flick-, realskola Utbildningsnivå 3-4-årigt gymnasium Högskola/universitet år 26 4,8% ,9% ,0% ,3% år 91 14,5% ,2% ,2% ,0% år ,4% ,6% ,6% ,4% år ,9% ,7% 64 15,1% ,3% 424 (ålder) ,8% ,0% ,7% ,5% år 42 5,1% ,1% ,5% ,3% år ,3% ,2% ,0% ,4% år ,4% ,8% ,3% ,5% år ,0% ,0% 34 7,2% ,8% 472 (ålder) ,8% ,1% ,8% ,3% år 68 5,0% ,6% ,3% ,1% år ,3% ,7% ,7% ,3% år ,5% ,6% ,7% ,3% år ,6% ,0% 98 10,9% ,5% 896 (ålder) ,8% ,5% ,4% ,3% 5421 Figur 11. Andel i varje självskattad ekonomi-kategori per kön och ålder Självskattad ekonomi God ekonomi Medel ekonomi Dålig ekonomi år ,0% 95 17,1% 27 4,9% år ,4% ,7% 50 7,9% 635 Män år ,4% ,6% 41 5,0% år ,5% 85 19,8% 16 3,7% 430 (ålder) ,3% ,2% 134 5,5% år ,2% ,9% 74 8,9% år ,5% ,2% 77 9,3% 832 Kvinnor år ,2% ,3% 53 5,6% år ,5% 96 19,6% 24 4,9% 490 (ålder) ,7% ,0% 228 7,3% år ,1% ,6% 101 7,3% år ,3% ,0% 127 8,7% 1467 (kön) år ,7% ,0% 94 5,3% år ,0% ,7% 40 4,3% 920 (ålder) ,3% ,2% 362 6,5%

5 4 Hälsokurvan Tabell 2. Andel och antal deltagare med ohälsosamma levnadsvanor enligt Hälsokurvan per kön Ohälsosamma levnadsvanor* Fysisk aktiva Fysisk inaktiv Hälsosamma matvanor Ohälsosamma matvanor Ingen/måttlig alkoholbruk Riskbruk av akohol Tobaksfri Dagligt tobaksbruk Män Kvinnor ,8% ,0% ,1% ,2% ,0% ,9% ,0% ,0% ,0% ,6% ,8% ,5% ,4% ,2% ,5% ,0% ,0% ,0% ,3% ,0% ,9% ,7% ,0% ,1% ,0% ,0% ,0% ,4% ,6% ,1% ,6% ,4% ,9% ,0% ,0% ,0% *Alkoholkonsumtion >= 14/9 (man/kvinna) standardglas per vecka, kostpoäng >= 6, fysisk aktivitet < 1000 kcal/vecka, daglig- rökare/snusare. Figur 13. Andel med hypertoni eller högt blodtryck utan diagnostiserad hypertoni per kön och ålder Blodtryck Inget högt blodtryck eller hypertoni Högre eller lika med 140 (systoliskt) eller 90 (diastoliskt) (ej diagnostiserad hypertoni) Högre eller lika med 180 (systoliskt) eller 110 (diastoliskt) (ej diagnostiserad hypertoni) Diagnostiserad och behandlad hypertoni Män år ,8% 72 12,5% 4 0,7% 41 7,1% år ,2% ,0% 7 1,1% ,7% år ,9% ,5% 5 0,6% ,0% år ,7% 77 17,7% 6 1,4% ,2% 434 (ålder) ,7% ,6% 22 0,9% ,8% 2486 Kvinnor år ,0% 53 6,2% 1 0,1% 40 4,7% år ,2% ,0% 5 0,6% ,2% år ,8% ,1% 6 0,6% ,5% år ,6% 82 16,5% 9 1,8% ,1% 497 (ålder) ,3% ,7% 21 0,7% ,4% 3176 (kön) år ,2% 125 8,7% 5 0,3% 81 5,7% år ,7% ,0% 12 0,8% ,5% år ,8% ,7% 11 0,6% ,9% år ,8% ,1% 15 1,6% ,5% 931 (ålder) ,2% ,8% 43 0,8% ,2% 5662 Figur 14. Andel som behandlas för eller har höga blodfetter per kön och ålder Kolesterol (mmol/l) <= 4,9 Kolesterol (mmol/l) >= 5 och <= 5,9 Kolesterol (mmol/l) >= 6 och <= 6,9 Män år ,9% ,7% ,9% 14 2,5% 5 0,9% 12 2,1% år ,0% ,0% ,1% 30 4,8% 3 0,5% 54 8,6% år ,8% ,4% ,3% 27 3,2% 18 2,2% ,1% år 81 18,8% ,8% 59 13,7% 10 2,3% 5 1,2% ,2% 431 (ålder) ,3% ,7% ,9% 81 3,3% 31 1,3% ,5% 2454 Kvinnor år ,2% ,6% 54 6,5% 12 1,4% 2 0,2% 8 1,0% år ,4% ,0% ,6% 37 4,4% 6 0,7% 42 4,9% år 95 9,9% ,1% ,6% 82 8,6% 31 3,2% ,5% år 50 10,1% ,2% ,6% 48 9,7% 14 2,8% ,6% 496 (ålder) ,2% ,0% ,0% 179 5,7% 53 1,7% 296 9,4% 3133 (kön) år ,0% ,1% ,1% 26 1,9% 7 0,5% 20 1,4% 1396 Blodfetter Kolesterol (mmol/l) >= 7 och <= 7,9 Kolesterol (mmol/l) >= 8 Konstaterad höga blodfetter år ,7% ,7% ,0% 67 4,5% 9 0,6% 96 6,5% år ,0% ,8% ,8% 109 6,1% 49 2,7% ,5% år ,1% ,4% ,7% 58 6,3% 19 2,0% ,4% 927 (ålder) ,4% ,3% ,6% 260 4,7% 84 1,5% ,6%

6 Figur 15. Andel med diabetes eller förhöjt fp-glukos per kön och ålder Män Kvinnor (kön) Inget diabetes eller förhöjd fp-glukos fp-glukos (mmol/l) 6,1-6,9 Diabetes eller förhöjd fp-glukos fp-glukos (mmol/l) >= 7,0 Diagnostiserad och behandlad diabetes år ,1% 27 4,9% 7 1,3% 10 1,8% år ,4% 82 13,2% 20 3,2% 32 5,2% år ,4% ,5% 26 3,1% 74 9,0% år ,8% 67 15,8% 18 4,2% 56 13,2% 425 (ålder) ,5% ,5% 71 2,9% 172 7,1% år ,5% 35 4,3% 4 0,5% 14 1,7% år ,8% 62 7,3% 11 1,3% 22 2,6% år ,0% ,9% 28 3,0% 39 4,1% år ,9% 60 12,4% 12 2,5% 44 9,1% 482 (ålder) ,0% 259 8,4% 55 1,8% 119 3,9% år ,9% 62 4,5% 11 0,8% 24 1,7% år ,4% 144 9,8% 31 2,1% 54 3,7% år ,5% ,0% 54 3,1% 113 6,4% år ,7% ,0% 30 3,3% ,0% 907 (ålder) ,2% ,2% 126 2,3% 291 5,3% 5512 Figur 16. Andel i varje viktklass (enligt WHOs BMI fördelning) per kön och ålder Män Kvinnor (kön) Undervikt - lägre än 18,5 Normalvikt - mellan 18,5 och 24,9 Viktklasser enligt WHO Övervikt - mellan 25 och 29,9 Fetma - högre än 29, år 5 0,9% ,8% ,6% 98 17,8% år 2 0,3% ,9% ,7% ,1% år 0 0,0% ,8% ,9% ,4% år 2 0,5% ,5% ,1% 87 20,9% 416 (ålder) 9 0,4% ,5% ,4% ,7% år 6 0,7% ,7% ,5% ,1% år 4 0,5% ,2% ,3% ,0% år 14 1,5% ,4% ,7% ,4% år 4 0,8% ,0% ,0% ,2% 477 (ålder) 28 0,9% ,8% ,6% ,6% år 11 0,8% ,7% ,9% ,6% år 6 0,4% ,0% ,6% ,0% år 14 0,8% ,5% ,9% ,8% år 6 0,7% ,4% ,8% ,2% 893 (ålder) 37 0,7% ,9% ,8% ,6%

7 5, värk och sjukdom Figur 17. Andel med bra självskattad hälsa per kön och ålder Mycket bra/bra Någorlunda Dåligt/Mycket dåligt år ,5% ,5% 17 3,0% år ,1% ,0% 31 4,9% 632 Män år ,0% ,8% 35 4,2% år ,7% ,5% 16 3,7% 427 (ålder) ,8% ,2% 99 4,0% år ,9% ,3% 32 3,9% år ,3% ,7% 59 7,0% 839 Kvinnor år ,8% ,7% 33 3,5% år ,8% ,5% 13 2,7% 485 (ålder) ,3% ,2% 137 4,4% år ,8% ,7% 49 3,5% år ,1% ,8% 90 6,1% 1471 (kön) år ,4% ,8% 68 3,8% år ,6% ,2% 29 3,2% 912 (ålder) ,4% ,3% 236 4,2%

8 Figur 18. Andel som har värk eller smärtor per kön och ålder Värk i skuldror, nacke eller axlar Inga besvär Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär år ,7% ,6% 31 5,6% år ,9% ,1% 57 9,1% 629 Män år ,4% ,1% 52 6,5% år ,3% ,8% 21 4,9% 425 (ålder) ,0% ,3% 161 6,7% år ,4% ,6% 90 10,9% år ,8% ,3% ,9% 824 Kvinnor år ,5% ,8% 92 9,7% år ,4% ,7% 38 7,8% 486 (ålder) ,8% ,8% ,4% år ,0% ,2% 121 8,8% år ,5% ,6% ,9% 1453 (kön) år ,5% ,3% 144 8,3% år ,5% ,0% 59 6,5% 911 (ålder) ,0% ,7% 512 9,3% 5481 Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias Inga besvär Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär år ,6% ,0% 35 6,3% år ,9% ,5% 48 7,6% 632 Män år ,9% ,4% 62 7,7% år ,0% ,3% 33 7,7% 428 (ålder) ,4% ,2% 178 7,4% år ,5% ,8% 87 10,7% år ,8% ,9% ,3% 827 Kvinnor år ,1% ,7% ,2% år ,0% ,5% 51 10,5% 484 (ålder) ,0% ,5% ,5% år ,8% ,3% 122 8,9% år ,7% ,5% ,8% 1459 (kön) år ,7% ,7% 168 9,6% år ,7% ,1% 84 9,2% 912 (ålder) ,7% ,6% 532 9,7% 5486 Värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän Inga besvär Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär år ,3% ,7% 22 4,0% år ,8% ,8% 34 5,4% 627 Män år ,4% ,0% 61 7,5% år ,2% ,1% 20 4,7% 427 (ålder) ,7% ,6% 137 5,7% år ,3% ,9% 56 6,8% år ,0% ,2% ,8% 834 Kvinnor år ,0% ,3% ,7% år ,4% ,4% 55 11,2% 490 (ålder) ,2% ,4% ,3% år ,1% ,2% 78 5,7% år ,2% ,2% 141 9,7% 1461 (kön) år ,4% ,4% 161 9,2% år ,6% ,3% 75 8,2% 917 (ålder) ,8% ,9% 455 8,3%

9 Figur 19. Andel som har besvär eller symtom per kön och ålder Huvudvärk eller migrän Inga besvär Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär år ,0% ,7% 18 3,3% år ,1% ,1% 24 3,8% 633 Män år ,0% ,9% 17 2,1% år ,2% 64 15,0% 8 1,9% 428 (ålder) ,4% ,8% 67 2,8% år ,5% ,3% 59 7,2% år ,8% ,7% 62 7,4% 833 Kvinnor år ,8% ,6% 25 2,6% år ,4% ,9% 13 2,7% 487 (ålder) ,1% ,8% 159 5,1% år ,2% ,2% 77 5,6% år ,3% ,8% 86 5,9% 1466 (kön) år ,9% ,7% 42 2,4% år ,6% ,1% 21 2,3% 915 (ålder) ,8% ,1% 226 4,1% 5507 Ängslan, oro eller ångest Inga besvär Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär år ,8% ,6% 14 2,5% år ,3% ,9% 24 3,8% 635 Män år ,1% ,2% 13 1,6% år ,9% 84 19,7% 6 1,4% 426 (ålder) ,0% ,7% 57 2,4% år ,3% ,5% 34 4,2% år ,4% ,1% 38 4,6% 835 Kvinnor år ,9% ,2% 27 2,8% år ,1% ,5% 12 2,5% 487 (ålder) ,9% ,5% 111 3,6% år ,0% ,5% 48 3,5% år ,8% ,0% 62 4,2% 1470 (kön) år ,4% ,3% 40 2,3% år ,0% ,1% 18 2,0% 913 (ålder) ,1% ,9% 168 3,1% 5505 Sömnsvårigheter Inga besvär Ja, lätta besvär Ja, svåra besvär år ,6% ,1% 18 3,3% år ,7% ,7% 48 7,6% 632 Män år ,1% ,0% 32 4,0% år ,8% ,5% 16 3,7% 428 (ålder) ,4% ,9% 114 4,7% år ,0% ,7% 43 5,2% år ,1% ,1% 82 9,8% 833 Kvinnor år ,4% ,2% 88 9,3% år ,3% ,0% 42 8,6% 486 (ålder) ,0% ,7% 255 8,3% år ,9% ,7% 61 4,5% år ,5% ,6% 130 8,9% 1465 (kön) år ,3% ,8% 120 6,9% år ,9% ,8% 58 6,3% 914 (ålder) ,2% ,1% 369 6,7%

10 Figur 20. Andel som har/haft hjärt- och kärlsjukdomar, cancer eller depression per kön och ålder Män Kvinnor (kön) Män Kvinnor (kön) Män Kvinnor (kön) Nej Har/haft kardiovaskulära sjukdomar år ,0% 3 1,0% år ,8% 11 3,2% år ,3% 48 10,7% år ,9% 36 17,1% 211 (ålder) ,5% 98 7,5% år ,9% 5 1,1% år ,1% 9 1,9% år ,9% 28 5,1% år ,4% 27 10,6% 255 (ålder) ,0% 69 4,0% år ,0% 8 1,0% år ,5% 20 2,5% år ,3% 76 7,7% år ,5% 63 13,5% 466 (ålder) ,5% 167 5,5% 3049 Nej Ja Har/haft cancer år ,7% 7 2,3% år ,5% 9 2,5% år ,7% 41 9,3% år ,3% 29 13,7% 211 (ålder) ,5% 86 6,5% år ,3% 8 1,7% år ,9% 28 6,1% år ,9% 56 10,1% år ,0% 30 12,0% 249 (ålder) ,0% 122 7,0% år ,1% 15 1,9% år ,5% 37 4,5% år ,3% 97 9,7% år ,2% 59 12,8% 460 (ålder) ,2% 208 6,8% 3053 Nej Ja Har/haft depression år ,9% 31 10,1% år ,2% 45 12,8% år ,9% 48 11,1% år ,4% 18 8,6% 210 (ålder) ,1% ,9% år ,1% 79 16,9% år ,9% 91 20,1% år ,7% 83 15,3% år ,1% 37 14,9% 248 (ålder) ,1% ,9% år ,8% ,2% år ,1% ,9% år ,6% ,4% år ,0% 55 12,0% 458 (ålder) ,7% ,3% 3012 Ja 9

11 6 Samband med självskattad hälsa Figur 21. Samband mellan självskattad hälsa och olika besvär (värk, smärtor eller symtom) Sömnsvårigheter Ängslan, oro eller ångest Huvudvärk eller migrän Värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias Värk i skuldror, nacke eller axlar Mycket bra/bra Någorlunda Dåligt/Mycket dåligt Inga besvär ,0% ,5% 43 19,5% ,4% Ja, lätta besvär ,4% ,1% 93 42,1% ,9% Ja, svåra besvär 101 2,6% ,3% 85 38,5% 360 6,7% ,0% ,0% ,0% ,0% Inga besvär ,3% ,8% 51 22,9% ,2% Ja, lätta besvär ,0% ,1% ,1% ,8% Ja, svåra besvär 27 0,7% 79 6,1% 58 26,0% 164 3,1% ,0% ,0% ,0% ,0% Inga besvär ,6% ,6% 91 41,9% ,9% Ja, lätta besvär ,4% ,8% 80 36,9% ,0% Ja, svåra besvär 76 2,0% 98 7,6% 46 21,2% 220 4,1% ,0% ,0% ,0% ,0% Inga besvär ,3% ,2% 39 17,6% ,1% Ja, lätta besvär ,1% ,3% 94 42,3% ,7% Ja, svåra besvär 137 3,6% ,6% 89 40,1% 440 8,2% ,0% ,0% ,0% ,0% Inga besvär ,7% ,3% 38 17,3% ,0% Ja, lätta besvär ,2% ,3% 81 36,8% ,5% Ja, svåra besvär 157 4,1% ,5% ,9% 509 9,5% ,0% ,0% ,0% ,0% Inga besvär ,7% ,6% 37 17,0% ,1% Ja, lätta besvär ,7% ,2% 79 36,2% ,6% Ja, svåra besvär 174 4,5% ,2% ,8% 498 9,3% ,0% ,0% ,0% ,0% Figur 22. Samband mellan självskattad hälsa och sjukdom (hjärt- och kärlsjukdom, cancer eller depression) Har/haft depression Har/haft kardiovaskulära sjukdomar Har/haft cancer Mycket bra/bra Någorlunda Dåligt/Mycket dåligt Nej ,4% ,5% 64 57,7% ,6% Ja 202 9,6% ,5% 47 42,3% ,4% ,0% ,0% ,0% ,0% Nej ,4% ,2% 99 87,6% ,6% Ja 76 3,6% 70 9,8% 14 12,4% 160 5,4% ,0% ,0% ,0% ,0% Nej ,9% ,2% ,8% ,1% Ja 129 6,1% 63 8,8% 12 10,2% 204 6,9% ,0% ,0% ,0% ,0% 10

12 Figur 23. Samband mellan självskattad hälsa och riskmarkörer för hjärt- och kärlsjukdom (diabetes, fp-glukos värde, hypertoni, blodtryck och BMI) Inget diabetes e lle r förhöjd fp-glukos Mycket bra/bra Någorlunda Dåligt/Mycket dåligt ,2% ,1% ,4% ,3% Diabetes eller förhöjd fp-glukos fp-glukos 6,1-6, ,5% ,1% 25 11,0% ,2% fp-glukos >= 7,0 69 1,8% 47 3,6% 7 3,1% 123 2,3% Diagnostiserad diabetes 136 3,5% 107 8,2% 40 17,5% 283 5,3% ,0% ,0% ,0% ,0% Mycket bra/bra Någorlunda Dåligt/Mycket dåligt Undervikt - lägre än 18,5 23 0,6% 12 0,9% 2 0,9% 37 0,7% Viktklasser enligt WHO (BMI) Normalvikt - mellan 18,5 och 24,9 Övervikt - mellan 25 och 29,9 Fetma - högre än 29, ,0% ,8% 46 20,2% ,7% ,5% ,6% 85 37,3% ,8% ,8% ,7% 95 41,7% ,8% ,0% ,0% ,0% ,0% Mycket bra/bra Någorlunda Dåligt/Mycket dåligt Blodtryck Inget högt blodtryck eller hypertoni Högre eller lika med 140 eller 90 Högre eller lika med 180 eller110 Diagnostiserad och behandlad hypertoni ,9% ,2% ,1% ,1% ,6% ,1% 28 12,0% ,8% 30 0,8% 9 0,7% 1 0,4% 40 0,7% ,7% ,0% 85 36,5% ,4% ,0% ,0% ,0% ,0% 11

13 Figur 24. Samband mellan ohälsa (dålig självskattad hälsa) och levnadsvanor, beslutsträd Mycket bra/bra ,4% Någorlunda ,3% Dåligt/Mycket dåligt 236 4,2% % Fysisk aktivitet P-värde = 0,000 Fysisk aktiv Fysisk inaktiv Mycket bra/bra ,3% Mycket bra/bra ,2% Någorlunda ,9% Någorlunda ,8% Dåligt/Mycket dåligt 101 2,8% Dåligt/Mycket dåligt 135 7,0% % % Tobaksbruk Tobaksbruk P-värde = 0,000 P-värde = 0,006 Tobaksfri Dagligt tobaksbruk Tobaksfri Dagligt tobaksbruk Mycket bra/bra ,8% Mycket bra/bra ,6% Mycket bra/bra ,4% Mycket bra/bra ,3% Någorlunda ,0% Någorlunda ,8% Någorlunda ,0% Någorlunda ,4% Dåligt/Mycket dåligt 65 2,2% Dåligt/Mycket dåligt 36 5,5% Dåligt/Mycket dåligt 96 6,6% Dåligt/Mycket dåligt 39 8,3% % % % % 12

14 Figur 26 Figur 28. Samband mellan självskattad hälsa och högrisk-faktorer Självskattad hälsa Självskattad hälsa Självskattad hälsa Ansträngd livssituation + Psykisk ohälsa Nej Ja Mycket bra/bra ,9% 31 20,8% ,5% Någorlunda ,5% 80 53,7% ,3% Dåligt/Mycket dåligt 195 3,6% 38 25,5% 233 4,2% ,0% ,0% ,0% Högt blodtryck + Hög midja-stuss-kvot + Högt kolesterol Nej Ja Mycket bra/bra ,8% 71 63,4% ,6% Någorlunda ,0% 36 32,1% ,1% Dåligt/Mycket dåligt 226 4,3% 5 4,5% 231 4,3% ,0% ,0% ,0% Låg fysisk aktivitet + Ohälsosamma matvanor Nej Ja Mycket bra/bra ,8% ,1% ,8% Någorlunda ,4% 86 38,1% ,1% Dåligt/Mycket dåligt 192 3,8% 29 12,8% 221 4,2% ,0% ,0% ,0% Figur 29. Samband mellan dålig självskattad hälsa och demografi samt socioekonomisk situation, multivariabel logistik regression Oddskvot Konfidensintervall Kön (Ref: Kvinnor) 1 Män 1,02 (1,37-0,76) Ålder (Ref: år) år 1,86 (2,78-1,24) år 1,32 (2,02-0,86) 70 år 1,14 (1,94-0,67) Födelseplats (Ref: Sverige) 1 Övriga Europa 2,33 (3,92-1,39) Övriga Världen 2,07 (3,46-1,24) Civilstånd (Ref: Gift/Sambo) 1 Ensamstående/Annat 1,35 (1,89-0,96) Utbildning (Ref: Högskola/universitet) årigt gymnasium 1,29 (1,97-0,84) 2-årigt gymnasium* 1,13 (1,67-0,76) Grundskola eller folkskola 1,64 (2,5-1,07) Självskattad ekonomi (Ref: God ekonomi) 1 Dålig/Medel ekonomi 6,45 (8,79-4,74) * inklusive fack-, yrkes-, flick-, realskola 13

15 Figur 30. Samband mellan självskattad hälsa och födelseplats Självskattad hälsa Födelseplats Sverige Övriga Europa Övriga Världen Mycket bra/bra ,7% ,3% ,9% ,6% Någorlunda ,8% 79 27,9% 73 30,4% ,3% Dåligt/Mycket dåligt 173 3,5% 22 7,8% 28 11,7% 223 4,1% ,0% ,0% ,0% ,0% Figur 31. Samband mellan självskattad hälsa och utbildning Självskattad hälsa Grundskola eller folkskola 2-årigt gymnasium, fack-. yrkes-, flick-, realskola Utbildningsnivå 3-4-årigt gymnasium Högskola/universitet Mycket bra/bra ,8% ,7% ,0% ,1% ,9% Någorlunda ,0% ,5% ,7% ,9% ,3% Dåligt/Mycket dåligt 50 5,3% 57 3,8% 42 4,3% 56 3,0% 205 3,9% ,0% ,0% ,0% ,0% ,0% Figur 32. Samband mellan självskattad hälsa och civilstånd Självskattad hälsa Civilstånd Gift/Sambo Ensamstående/Annat Mycket bra/bra ,3% ,8% ,5% Någorlunda ,1% ,5% ,3% Dåligt/Mycket dåligt 164 3,7% 72 6,7% 236 4,2% ,0% ,0% ,0% Figur 33. Samband mellan självskattad hälsa och självskattad ekonomi Självskattad hälsa Självskattad ekonomi God ekonomi Medel ekonomi Dålig ekonomi Mycket bra/bra ,2% ,3% ,1% ,7% Någorlunda ,8% ,8% ,6% ,2% Dåligt/Mycket dåligt 82 2,0% 71 6,8% 68 19,3% 221 4,1% ,0% ,0% ,0% ,0% 14

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Så mår östgötarna. Rapport utifrån hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland

Så mår östgötarna. Rapport utifrån hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland Så mår östgötarna Rapport utifrån hälsosamtal på vårdcentraler i Östergötland 2012-2015 Rapporten är utgiven av Centrum för verksamhetsstöd och utveckling, 2018 Katarina Åsberg, folkhälsovetare Victoria

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Prevention och behandling vid

Prevention och behandling vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning Norrbotten 26 Fysisk hälsa Långvarig sjukdom eller långvarigt hälsoproblem, Norrbotten 1 9 8 Norrbotten Riket 7 6 5 4 3 2 1 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma

Läs mer

Ohälsans trappa 2004

Ohälsans trappa 2004 Har långvarig sjukdom. Procent av arbetare i olika åldersgrupper. Alla 16 64 år 16 29 år 30 44 år 45 64 år Har sådan sjukdom 49 35 42 62 svår sjukdom (svåra eller mycket svåra besvär) 22 14 16 30 sjukdom

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och

Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och %LODJD7DEHOOELODJD 79 %LODJD 7DEHOOELODJD,QQHKnOO 6LGD Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma

Läs mer

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Norrbotten Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Hälsosamtal År:... 30 år 40 år 50 år 60 år Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Levnadsvanor för patienter med

Levnadsvanor för patienter med Levnadsvanor för patienter med depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk hjärtsjukdom data från primärvården 2015 Sammanfattning Vårdprogram för depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Skillnader i hälsa. - hämmar regional utveckling. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande

Skillnader i hälsa. - hämmar regional utveckling. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande Skillnader i hälsa - hämmar regional utveckling Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande Delrapport av den nationella folkhälsostudien Hälsa på lika villkor Dalarna 2014 LANDSTINGET DALARNA,

Läs mer

Sammanställning av data från Riktade hälsosamtal i fem landsting 2014

Sammanställning av data från Riktade hälsosamtal i fem landsting 2014 Sammanställning av data från Riktade hälsosamtal i fem landsting 2014 Rapport vidareutvecklad av HFS temagrupp Riktade hälsosamtal från en preliminär version författad av Eleonor Säfsten, Centrum för Epidemiologi

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Företagets hälsorapport Exempel År 2019

Företagets hälsorapport Exempel År 2019 Företagets hälsorapport Exempel År 2019 Global Hospital GH AB Växel: +46 21-44 00 800 Kopparbergsvägen 14, 722 13 Västerås, Sweden http://www.globalhospital.se info@globalhospital.se Översikt över företagets

Läs mer

Rekommendationer från Hälsorådet

Rekommendationer från Hälsorådet Rekommendationer från Hälsorådet Levnadssvanor Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763;

Läs mer

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2018 Folkhälsa och hållbarhet, 2019:1 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Inbjudna och

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

Liv & hälsa i Mellansverige

Liv & hälsa i Mellansverige Liv & hälsa i Mellansverige 2017 Liv & hälsa CDUST Resultat från en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Rapportserie utgiven i samverkan mellan landstingen/regionerna i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Riktade hälsosamtal med 40, 50 och 60 åringar. Socioekonomisk uppföljningsrapport

Riktade hälsosamtal med 40, 50 och 60 åringar. Socioekonomisk uppföljningsrapport Riktade hälsosamtal med, 5 och 6 åringar. Socioekonomisk uppföljningsrapport Västernorrland 212 215 Uppföljningsrapport II Folkhälsoenheten, oktober 216 Barbro Forslin Peter Möllerswärd Rapport HUS 216

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

Vad håller oss friska i Norrland?

Vad håller oss friska i Norrland? Vad håller oss friska i Norrland? En analys av befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 Birgitta Malker Ledningsstaben Hälso- och sjukvård Landstinget Västernorrland 2 Innehåll Sammanfattning...5

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Eveline Eijvergård Vito Bakgrund FaR+ Metod Resultat Sammanfattning Frågor

Läs mer

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2016 Folkhälsa och hållbarhet, 2017:1 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Inbjudna och

Läs mer

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i

Läs mer

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2017 Folkhälsa och hållbarhet, 2018:1 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Inbjudna och

Läs mer

Övervikt och fetma Förekomst av övervikt och fetma

Övervikt och fetma Förekomst av övervikt och fetma Övervikt och fetma Förekomst av övervikt och fetma I Sverige är i dag hälften av alla män och drygt en tredjedel av alla kvinnor i åldrarna 16 84 år överviktiga eller feta, (egenrapporterade vikt-och längduppgifter)

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention FYSISK AKTIVITET ALKOHOL MAT TOBAK Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention Levnadsvanor påverkar vår hälsa

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets

Läs mer

Äldres liv & hälsa i Mellansverige 2017

Äldres liv & hälsa i Mellansverige 2017 Äldres liv & hälsa i Mellansverige 21 Resultat från en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland personer år eller äldre Rapportserie utgiven i samverkan mellan regionerna i Uppsala, Sörmland,

Läs mer

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Samtal om hälsa Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i befolkningen har

Läs mer

Genomförande av Hälsokurvan

Genomförande av Hälsokurvan Senast uppdaterad 2012-09-06 Genomförande av Hälsokurvan 1. Förslag till kallelserutiner Inbjudan, information, frågeformulär, svarsbrev (se bilagor) och svarskuvert skickas ut cirka en månad före planerad

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

SVARSKORT 15 A SVARSKORT 18

SVARSKORT 15 A SVARSKORT 18 SVARSKORT 15 A 1 PÅ LANDSBYGDEN 2 I SAMHÄLLE MED MINST 500 INVÅNARE 3 I SMÅSTAD, UPP TILL 10 000 INVÅNARE 4 I MELLANSTOR STAD 5 I STORSTAD (STOCKHOLM, GÖTEBORG, MALMÖ) 6 UTOMLANDS SVARSKORT 18 01 MAKE/MAKA/SAMBO

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan 27 3 7 982 HSL Distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet Futurum Region Jönköpings län 984 Hälsa för alla år 2 (WHO) Hälsopolitisk proposition 984/85:8 Minska insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom

Läs mer

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.

Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Hälsofrämjande levnadsvanor 1 Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa

Läs mer

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Befolkningsinriktade hälsosamtal Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet Hälsosamtal med 70-åringar Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet Förebyggande hembesök VHU Foto: Mattias Andersson Prevention

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Arbetshälsorapport Liv & hälsa Förvärvsarbetande år i Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län

Arbetshälsorapport Liv & hälsa Förvärvsarbetande år i Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län Arbetshälsorapport Liv & hälsa 17 Förvärvsarbetande 18 69 år i Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län Arbetshälsorapport Liv & hälsa 17 Förvärvsarbetande 18 69 år i Sörmlands, Västmanlands,

Läs mer

Ohälsosamma matvanor. Linn Fjäll, leg. die7st

Ohälsosamma matvanor. Linn Fjäll, leg. die7st Ohälsosamma matvanor Linn Fjäll, leg. die7st Riskgrupper Vuxna med särskild risk: - sjukdom som diabetes, astma, KOL, cancer, hjärt- kärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni, depression - fysisk, psykisk

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Trender i livsstil och hälsa 50-åriga män, Göteborg, Sverige, 1963-2003 1963 2003 Rökning % 56 22 Regelbunden FA % 32 24 Stress

Läs mer

Bilaga 3A. Metaanalyser

Bilaga 3A. Metaanalyser Bilaga 3A. Metaanalyser Metaanalyser till avsnitt 3.1.1 Måttlig lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost vid fetma Figur 3.1.1.1. Effekt av måttlig lågkolhydratkost (LCHO) jämfört med lågfettkost (LF)

Läs mer

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar

Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar Mall-ID 111115 Gävleborgs hälsosamtal med 40-åringar för verksamhetsåret 2015 Folkhälsa och hållbarhet, 2016:2 Sara Sjölin Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Datainsamling... 3 2. Inbjudna och

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten Rekommendation för vuxna fysisk aktivitet 150 aktivitetsminuter/vecka med måttlig intensitet eller

Läs mer

Övervikt och fetma Förekomst av övervikt och fetma

Övervikt och fetma Förekomst av övervikt och fetma Övervikt och fetma Förekomst av övervikt och fetma I Sverige är i dag hälften av alla män och drygt en egenrapporterade vikt-och längduppgifter tredjedel av alla kvinnor i åldrarna 16 84 år överviktiga

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Folkhälsorapport lsorapport 2009 Folkhälsorapport lsorapport 29 Presentation för f r Nätverken N Hälsa och demokrati Uppdrag HälsaH 29-6 6-55 Inger Heimerson Innehåll 1. Folkhälsan i översikt 2. Barns hälsa 3. Ungdomars hälsa 4. Hälsa

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet

Läs mer

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:

Läs mer

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Samtal om hälsa För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa Personalmaterial HFS Tobak Tobaksbruk påverkar hälsan, därför undrar jag om du någon gång använt tobak. Vill du berätta? Vad tänker du

Läs mer

Metabola syndromet. Region Sörmland

Metabola syndromet. Region Sörmland Metabola syndromet Region Sörmland Innehåll Inledning... 2 Definition metabola syndromet... 3 Allmänt... 3 Fetma och övervikt... 4 Hur mäter man övervikt och fetma?... 4 Matvanor... 6 Blodsocker... 7 Blodtryck...

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2

Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2 Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2 Nytt för oss 2017 Aleksandra Josefsson Johannes Edlund Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för typ 2 diabetes. Att få diagnosen prediabetes

Läs mer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i befolkningen

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården utifrån Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Ulrika Olsson Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård

Läs mer

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Hälsolyftet och LSH-studien i Östergötland. Oktober 2014

Hälsolyftet och LSH-studien i Östergötland. Oktober 2014 Hälsolyftet och LSH-studien i Östergötland Oktober 2014 Hälsolyftet unik satsning på östgötarnas hälsa Hälsolyftet är riktade hälsoundersökningar och hälsosamtal för hjärtoch kärlprevention. Hälsolyftet

Läs mer

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet Futurum Region Jönköpings län Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan 1982 HSL 1984 Hälsa för alla år 2000

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer