Funktionsnedsättning och Tillgänglighet
|
|
- Ulla Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Funktionsnedsättning och Tillgänglighet Upplands Väsby kommun Nordiska Undersökningsgruppen
2
3 Titel: Skapat av: Nordiska Undersökningsgruppen AB Dokumentdatum: Projektledare: Anders Lindhe Projektassistent: Fleur Englert Nordiska Undersökningsgruppen AB Slottsgatan 14, Jönköping
4 Innehåll Kapitel 1 Syfte, metod och sammanfattning Syfte Målgrupp och urval Genomförande och svarsfrekvens Funktionsnedsättning och funktionshinder Definitionen av funktionsnedsättning Sammanfattning Undersökningens relevans Kapitel 2 Barn Ålder Kön Astma ADHD, DAMP eller Aspergers syndrom Dyslexi eller dyskalkyli Nedsatt hörselförmåga Nedsatt synförmåga Nedsatt rörelseförmåga Funktionsnedsättningar Barnets levnadsförhållanden del Risk för våld eller övergrepp Brister hos Upplands Väsby kommun del Barnets levnadsförhållanden del Brister hos Upplands Väsby kommun del Platsers tillgänglighet Lokalers tillgänglighet Kapitel 3 Vuxna Ålder Kön Synsvårigheter Hörselsvårigheter Möjlighet att springa en kortare sträcka Möjlighet att stiga på/av buss eller tåg obehindrat Möjlighet att ta kortare rask promenad Astma eller allergi Ängslan, oro eller ångest Hälsoproblem Funktionsnedsättning Levnadsförhållanden del Risk för våld eller övergrepp... 40
5 3.14 Brister hos Upplands Väsby kommun Levnadsförhållanden del Brister hos Upplands Väsby kommun Platsers tillgänglighet Lokalers tillgänglighet Bilaga enkät Barn Bilaga enkät Vuxna
6 Kapitel 1 Syfte, metod och sammanfattning 1.1 Syfte Syftet med undersökningen är tudelad. Dels syftar undersökningen till att få en bild över hur många kommuninvånare som har en funktionsnedsättning. Dels syftar undersökningen till att få fram ett underlag på hur stor andel av kommuninvånarna som upplever någon form av hinder som beror på sin funktionsnedsättning. 1.2 Målgrupp och urval Målgruppen utgörs av: 1. Kommuninvånare, 1000 slumpmässigt utvalda barn 6-15 år enkäten ställs till målsman som företräder barnet och fyller i enkäten 2. Kommuninvånare, 2000 slumpmässigt utvalda vuxna år 1.3 Genomförande och svarsfrekvens Enkäten har tagits fram gemensamt av Nordiska Undersökningsgruppen och Upplands Väsby kommun. Insamlingen har genomförts med hjälp av brevenkät och en påminnelse. Upplands Väsby kommun har själv ansvarat för tryck och distribution av enkäten samt anskaffning av urval. Nordiska Undersökningsgruppens svarskuvert användes. Insamlingsperioden var november 2014 till och med februari. Då insamlingen bröts hade följande antal svar och bortfallsorsaker registrerats per enkät: Enkät barn, 413 st svar, 9 adressfel, 42% svarsfrekvens Enkät vuxna, 690 st, 30 adressfel, 36% svarsfrekvens 6
7 1.4 Funktionsnedsättning och funktionshinder Efter ett genomfört terminologiarbete beslutade Socialstyrelsens terminologiråd att publicera nya och reviderade begrepp avseende funktionsnedsättning, funktionshinder och handikapp. Förändringarna innebär att: Funktionshinder betraktas inte längre som en synonym till funktionsnedsättning utan betecknar ett eget begrepp. Definitionen av funktionsnedsättning förblir oförändrad. Handikapp tas bort som uppslagsterm och termen avråds som synonym till såväl funktionsnedsättning som funktionshinder. Funktionshinder utgör numera en egen termpost och definieras som: en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen. Funktionsnedsättning definieras som en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. Handikapp definieras inte, utan avråds som synonym till funktionsnedsättning respektive funktionshinder. 7
8 1.5 Definitionen av funktionsnedsättning I SCB s undersökningar om levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) framgår hur funktionsnedsättning definieras. Definitionen är framtagen av SCB och Handisam. Denna undersökning använder samma definition som undersökningarna ULF och Barn-ULF enligt nedan. Enkät till barn Minst ett Ja på frågorna 1-6 = funktionsnedsatt 1. Har ditt barn astma? Ja 2. Har ditt barn ADHD, DAMP eller Aspergers syndrom? Ja 3. Har ditt barn dyslexi eller dyskalkyli? Ja 4. Har ditt barn nedsatt hörselförmåga? Ja, kraftigt nedsatt 5. Har ditt barn nedsatt synförmåga? Ja, kraftigt nedsatt 6. Har ditt barn nedsatt rörelseförmåga? Ja, kraftigt nedsatt Enkät till vuxna Minst ett Ja på frågorna 1-5 eller alla Nej på frågorna 6-8 = funktionsnedsatt 1. Har du problem med att se och urskilja vanlig text i en dagstidning, även om du använder glasögon eller linser? Ja 2. Har du problem med att höra vad som sägs i samtal mellan flera personer, även om du använder hörapparat? Ja 3. Har du astma eller allergi? Ja, svåra besvär 4. Har du besvär av ängslan oro eller ångest? Ja, svåra besvär 5. Har du något hälsoproblem som varat i minst 6 månader och som medför att du har svårt att delta i aktiviteter eller klara av sysslor som folk i allmänhet gör? Ja, i hög grad 6. Kan du springa en kortare sträcka (ca 100 meter) om du har bråttom? Nej 7. Kan du stiga på (och av) en buss eller ett tåg obehindrat? Nej 8. Kan du ta en kortare promenad på cirka 5 minuter i någorlunda rask takt? Nej 8
9 1.6 Sammanfattning Syfte och genomförande Syftet med undersökningen är tudelat: 1. Mäta andelen med funktionsnedsättning 2. Mäta om funktionsnedsatta upplever funktionshinder (om man har samma möjligheter att ta del av samhällets utbud som de utan funktionsnedsättning). Undersökningen genomfördes i form av brevenkät. Upplands Väsby kommun administrerade utskick med Nordiska Undersökningsgruppens svarskuvert. En påminnelse genomfördes. Då insamlingen bröts hade 413 svar (av 991 utskickade=42% svarsfrekvens) från barn, 6-15 år och 690 svar (av 1970 utskickade =36% svarsfrekvens) från vuxna, år inkommit. Enkäten till barn besvarades av målsman. Funktionsnedsättning Den definition av funktionsnedsättning som används i undersökningen är framtagen av SCB och Handisam. För barn krävs att man har astma, ADHD, DAMP, Aspergers, dyslexi, dyskalkyli eller kraftigt nedsatt hörsel, syn eller rörelseförmåga, för att definieras som funktionsnedsatt. För att definieras som funktionsnedsatt som vuxen krävs kraftigt nedsatt syn, hörsel, svåra besvär av astma eller ängslan, oro/ångest eller svåra problem med rörelseförmågan. Andelen invånare med funktionsnedsättning Enligt de som besvarat undersökningen har 19% av barnen i kommunen någon form av funktionsnedsättning. Bland barn med funktionsnedsättning är de vanligaste orsakerna astma, ADHD/DAMP eller Aspergers eller dyslexi/dyskalkyli. Bland svaren i enkäten till vuxna framgår att 22% av de vuxna har någon form av funktionsnedsättning. Bland vuxna med funktionsnedsättning är de vanligaste orsakerna långvarigt hälsoproblem, kraftigt nedsatt hörsel, eller kraftigt nedsatt syn. Funktionshinder - levnadsförhållanden När det gäller barns levnadsförhållanden (sid 20 och 23), exempelvis barnets möjligheter att bli behandlad med respekt, bestämma över sitt liv, ta del av samhällets utbud och möjligheter till utbildning, så tyder svaren i undersökningen på att det finns en skillnad mellan barn utan funktionsnedsättning och barn med funktionsnedsättning. Bland föräldrar med barn utan funktionsnedsättning är runt 90% positiva till att sitt barns levnadsförhållanden är likvärdiga andra barns. Bland föräldrar till barn med funktionsnedsättning är motsvarande andel oftast mellan 60-80%. Således tyder undersökningen på att funktionsnedsatta barn upplever funktionshinder. När det gäller vuxnas levnadsförhållanden (sid 39 och 42) så tyder svaren i undersökningen på liknande förhållanden. Båda enkäterna innehöll frågor om eventuella brister i levnadsförhållandena berodde på kommunens försumlighet. Här är dock underlaget allt för bristfälligt för vidare analys. Funktionshinder - tillgänglighet Båda enkäterna avslutades med frågor om olika kommunala platsers och lokalers tillgänglighet. Både i barnenkäten och i vuxenenkäten ser man skillnader i svaren (där de utan funktionsnedsättning upplever högre tillgänglighet) men skillnaderna är allt för små och osäkerheten i materialet är allt för hög för vidare analys. 9
10 1.7 Undersökningens relevans Då svarsfrekvenserna är relativt låga (42% i barnenkäten och 36% i vuxenenkäten) har Nordiska Undersökningsgruppen sökt efter liknande undersökningar för att bedöma undersökningens relevans. Folkhälsoinstitutet, SCB och Arbetsförmedlingen har alla genomfört en eller flera undersökningar i ämnet. Gemensamt för dem är att de dessvärre också har låga svarsfrekvenser. Enkät till barn, 6-15 år Statens Folkhälsoinstitut har dels gått igenom befintliga, och själva genomfört en nationell undersökning om hälsa och välfärd hos barn med funktionsnedsättning. Den egna undersökningen (från 2011) och genomlysningen av liknande undersökningar visar att 10-20% av de svenska barnen är funktionsnedsatta. Att andelen med funktionsnedsättning varierar beror bland annat på definitionen av funktionsnedsättning och valet av undersökningsmetodik. Folkhälsoinstitutets undersökning visar också att den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning är astma och allergier. Undersökningen i Upplands Väsby visar att 19% av barnen är funktionsnedsatta samt att den vanligaste orsaken till nedsättningen är astma. Då andelen funktionsnedsatta barn (samt den vanligaste orsaken till detta) i den kommunala undersökningen ligger i linje med de nationella bedömer vi detta resultat som trovärdigt. Enkäten innehöll även frågor om huruvida barnen hade samma möjligheter till goda levnadsförhållanden som alla andra barn. Den kommunala undersökningen visade på skillnader mellan barn med funktionsnedsättning och barn utan funktionsnedsättning. I detta avseende har Nordiska Undersökningsgruppen inte hittat relevant jämförelsematerial. Med tanke på tidigare jämförbarhet med andra undersökningar och skillnaderna som finns i resultaten så bedömer vi att det är sannolikt att funktionsnedsatta upplever funktionshinder i detta avseende. Storleken eller omfattningen på funktionshindrena är dock svårare att uppskatta. Enkät till vuxna, år Statens Folkhälsoinstitut genomför årligen en nationell folkhälsoenkät. Enligt denna är 21-24% av de mellan år funktionsnedsatta. SCB s senaste ULF (undersökning levnadsförhållanden 2014) visar att 32% av befolkningen i åldern år är funktionsnedsatt. Arbetsförmedlingen genomförde en liknande undersökningen 2009 som visar att 16% är funktionsnedsatta. Arbetsförmedlingens undersökning omfattade dock endast de som är år. Undersökningen i Upplands Väsby visar att 22% av de mellan år är funktionsnedsatta. Enkäten innehöll även frågor om vuxna hade samma möjligheter till goda levnadsförhållanden som alla andra. Den kommunala undersökningen visade på skillnader mellan vuxna med funktionsnedsättning och vuxna utan funktionsnedsättning. Inte heller i detta avseende har Nordiska Undersökningsgruppen hittat relevant jämförelsematerial. Med tanke på tidigare jämförbarhet med andra undersökningar och skillnaderna som finns i resultaten så bedömer vi åter att det är sannolikt att funktionsnedsatta upplever funktionshinder i detta avseende. I vilken omfattning funktionshinder förekommer går inte att bedöma. 10
11 Kapitel 2 Barn 2.1 Ålder 6-7 år år år år år 21 Ej svar Procent Figur 2.1 Ålder (fråga 1a) 11
12 2.2 Kön Tjej/flicka 36 Kille/pojke 43 Ej svar Procent Figur 2.2 Kön (fråga 1b) 12
13 2.3 Astma Ja 8 Nej 89 Vet ej/ej svar Procent Figur 2.3 Har ditt barn astma? (fråga 2) 8% av barnen i kommunen har astma och astma är den vanligaste orsaken till att man är funktionsnedsatt. 44% av de som omfattas av definitionen funktionsnedsatta är detta pga astma, se rubriken 2.9 Funktionsnedsättningar längre fram i rapporten. I tabellen nedan finns svaren redovisade per utan funktionsnedsättning/med funktionsnedsättning, kön och ålder. Det föreligger inga tydliga skillnader mellan undergrupperna år år Tjej Kille 6-11 år år Tjej Kille Ja 0% 0% 0% 0% 41% 48% 38% 39% Nej 95% 98% 98% 96% 59% 50% 62% 58% Vet ej/ej svar 5% 2% 2% 4% 0% 2% 0% 3% 13
14 2.4 ADHD, DAMP eller Aspergers syndrom Ja 7 Nej 88 Vet ej/ej svar Procent Figur 2.4 Har ditt barn ADHD, DAMP eller Aspergers syndrom? (fråga 3) 7% av barnen i kommunen har ADHD, DAMP eller Aspergers syndrom. Dessa diagnoser är även den näst vanligaste orsaken till att man är funktionsnedsatt. 37% av de som omfattas av definitionen funktionsnedsatta är detta pga ADHD, DAMP eller Aspergers, se rubriken 2.9 Funktionsnedsättningar längre fram i rapporten. I tabellen nedan finns svaren redovisade per utan funktionsnedsättning/med funktionsnedsättning, kön och ålder. Enligt de som besvarat enkäten så är ADHD, DAMP eller Aspergers vanligare bland killar än bland tjejer år år Tjej Kille 6-11 år år Tjej Kille Ja 0% 0% 0% 0% 43% 30% 12% 61% Nej 95% 97% 94% 94% 51% 63% 88% 32% Vet ej/ej svar 5% 3% 6% 6% 6% 7% 0% 7% 14
15 2.5 Dyslexi eller dyskalkyli Ja 4 Nej 89 Vet ej/ej svar Procent Figur 2.5 Har ditt barn dyslexi eller dyskalkyli? (fråga 4) 4% av barnen i kommunen har dyslexi eller dyskalkyli. Dessa svårigheter är även den tredje vanligaste orsaken till att man är funktionsnedsatt. 23% av de som omfattas av definitionen funktionsnedsatta är så pga dyslexi eller dyskalkyli, se rubriken 2.9 Funktionsnedsättningar längre fram i rapporten. I tabellen nedan finns svaren redovisade per utan funktionsnedsättning/med funktionsnedsättning, kön och ålder. Enligt de som besvarat enkäten så är dyslexi eller dyskalkyli något vanligare bland äldre barn och tjejer men med tanke på svarsfrekvensen och antalet svar går dessa skillnader inte att belägga statistiskt år år Tjej Kille 6-11 år år Tjej Kille Ja 0% 0% 0% 0% 11% 35% 35% 18% Nej 95% 96% 97% 94% 70% 50% 54% 63% Vet ej/ej svar 5% 4% 3% 6% 19% 15% 11% 19% 15
16 2.6 Nedsatt hörselförmåga Ja, kraftigt nedsatt 1 Ja, men inte kraftigt nedsatt 3 Nej 94 Vet ej/ej svar Procent Figur 2.6 Har ditt barn nedsatt hörselförmåga? (fråga 5) 4% av barnen i kommunen har nedsatt hörselförmåga varav 1% kraftigt nedsatt. Nedsatt hörsel är en av de mindre vanligare orsakerna till funktionsnedsättning. 3% av de som omfattas av definitionen funktionsnedsatta är detta pga kraftigt nedsatt hörsel, se rubriken 2.9 Funktionsnedsättningar längre fram i rapporten. I tabellen nedan finns svaren redovisade per utan funktionsnedsättning/med funktionsnedsättning, kön och ålder. Det föreligger inga tydliga skillnader mellan undergrupperna år år Tjej Kille 6-11 år år Tjej Kille Ja, kraftigt nedsatt 0% 0% 0% 0% 0% 5% 8% 0% Ja, men inte kraftigt nedsatt 3% 1% 2% 3% 11% 5% 4% 8% Nej 94% 99% 96% 97% 89% 85% 85% 87% Vet ej/ej svar 3% 0% 2% 0% 0% 5% 3% 5% 16
17 2.7 Nedsatt synförmåga Ja, kraftigt nedsatt 2 Ja, men inte kraftigt nedsatt 10 Nej 85 Vet ej/ej svar Procent Figur 2.7 Har ditt barn nedsatt synförmåga? (fråga 6) 12% av barnen i kommunen har nedsatt synförmåga varav 2% kraftigt nedsatt. Nedsatt syn är också en av de mindre vanliga orsakerna till funktionsnedsättning. 9% av de som omfattas av definitionen funktionsnedsatta är detta pga kraftigt nedsatt syn, se rubriken 2.9 Funktionsnedsättningar längre fram i rapporten. I tabellen nedan finns svaren redovisade per utan funktionsnedsättning/med funktionsnedsättning, kön och ålder. Enligt de som besvarat enkäten så är nedsatt syn vanligare bland tjejer än bland killar men med tanke på svarsfrekvensen och antalet svar går detta inte att belägga statistiskt år år Tjej Kille 6-11 år år Tjej Kille Ja, kraftigt nedsatt 0% 0% 0% 0% 11% 8% 19% 5% Ja, men inte kraftigt nedsatt 9% 12% 10% 12% 8% 15% 15% 8% Nej 89% 87% 90% 85% 73% 73% 65% 76% Vet ej/ej svar 2% 1% 0% 3% 8% 4% 1% 11% 17
18 2.8 Nedsatt rörelseförmåga Ja, kraftigt nedsatt 2 Ja, men inte kraftigt nedsatt 0 Nej 96 Vet ej/ej svar Procent Figur 2.8 Har ditt barn nedsatt rörelseförmåga? (fråga 7) 2% av barnen i kommunen har kraftigt nedsatt rörelseförmåga. Nedsatt rörelseförmåga är också en av de mindre vanliga orsakerna till funktionsnedsättning. 10% av de som omfattas av definitionen funktionsnedsatta är detta pga kraftigt nedsatt rörelseförmåga, se rubriken 2.9 Funktionsnedsättningar längre fram i rapporten. I tabellen nedan finns svaren redovisade per utan funktionsnedsättning/med funktionsnedsättning, kön och ålder. Enligt de som besvarat enkäten så är nedsatt rörelseförmåga vanligare bland tjejer än bland killar men med tanke på svarsfrekvensen och antalet svar går detta inte att belägga statistiskt år år Tjej Kille 6-11 år år Tjej Kille Ja, kraftigt nedsatt 0% 0% 0% 0% 11% 8% 19% 5% Ja, men inte kraftigt nedsatt 1% 0% 0% 1% 0% 0% 0% 0% Nej 98% 99% 98% 99% 86% 88% 81% 89% Vet ej/ej svar 0% 0% 0% 0% 0% 3% 0% 3% 18
19 2.9 Funktionsnedsättningar Bas: De som har någon typ av funktionsnedsättning (78 personer=19%) Flervalsfråga Astma 44 Definition av funktionsnedsättning ADHD, DAMP, Aspergers syndrom Dyslexi eller dyskalkyli Nedsatt hörselförmåga Barnet har något av följande: * Astma * ADHD, DAMP eller Aspergers syndrom * Dyslexi eller dyskalkyli * Kraftigt nedsatt hörselförmåga * Kraftigt nedsatt synförmåga * Kraftigt nedsatt rörelseförmåga Nedsatt synförmåga Nedsatt rörelseförmåga Procent Figur 2.9 Funktionsnedsättningar Av de totalt 413 svaren från föräldrar till barn mellan 6-15 år som inkommit är det 78 som fyllt i på ett sådant sätt att de kategoriseras som funktionsnedsatta. Detta innebär att 19% av barnen (6-15 år) har en eller flera funktionsnedsättningar. Vanligast är astma med 44% av de funktionsnedsatta. ADHD/DAMP/Aspergers (37%) och dyslexi/dyskalkyli (23%) är också vanligt förekommande. I tabellen nedan finns inget som tyder på att andelen funktionsnedsatta skiljer sig mellan könen. Däremot tyder resultatet på att andelen funktionsnedsatta är högre bland de äldre barnen (vilket stöds av Folkhälsoinstitutets undersökning) år år Tjej Kille Astma 41% 48% 38% 39% ADHD, DAMP, Aspergers syndrom 43% 30% 12% 61% Dyslexi eller dyskalkyli 11% 35% 35% 18% Nedsatt hörselförmåga 0% 5% 8% 0% Nedsatt synförmåga 11% 8% 19% 5% Nedsatt rörelseförmåga 11% 8% 19% 5% Funktionsnedsatta totalt sett 15% 24% 17% 22% 19
20 2.10 Barnets levnadsförhållanden del 1 Bas: De som tagit ställning i frågan (vet ej exkluderat) Skala 1-5, 5=Instämmer helt, 1=Instämmer inte alls Medborgerliga rättigheter tillgodoses 3,6 4,5 Andel 1+2 Andel 4+5 4% 88% 28% 63% Bli behandlad med respekt 3,8 4,6 2% 91% 18% 67% Bestämma över sitt liv 3,9 4,6 2% 91% 13% 68% Tillgodogöra sig samhällets utbud 3,9 4,6 3% 90% 12% 68% Känna sig trygg vid ett längre avbrott av el, vatten eller i händelse av brand 4,2 4,6 1% 91% 5% 76% 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Medelvärde Figur 2.10 Jag upplever att mitt barn (fråga 8-12) Föräldrar till barn utan funktionsnedsättning upplever generellt sett att sitt barns möjligheter till ovan är lika goda som för alla andra barn. Medelvärdet på den 5-gradiga skalan är 4,5-4,6 och andelen 4+5 ligger generellt sett runt 90%. En knapp handfull (1-4%) av föräldrarna till barn utan funktionshinder upplever inte att barnet har samma möjligheter. Svaren från föräldrar som har funktionsnedsatta barn skiljer sig åt jämfört med svaren från föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Medelvärdet är 0,4-1,1 lägre, andelen 1+2 är högre och andelen 4+5 är följaktligen lägre. Extra tydlig är denna skillnad om man tittar på svaren, i nedan tabell, från föräldrar till funktionsnedsatta killar. Medelvärde Medelvärde 6-11 år år Tjej Kille 6-11 år år Tjej Kille Medborgerliga rättigheter tillgodoses 4,5 4,5 4,5 4,6 3,6 3,6 4,1 3,0 Bli behandlad med respekt 4,6 4,5 4,5 4,7 3,8 3,9 4,3 3,2 Bestämma över sitt liv 4,6 4,6 4,6 4,7 3,9 3,9 4,4 3,4 Tillgodogöra sig samhällets utbud 4,6 4,5 4,6 4,6 3,7 4,1 4,2 3,5 Känna sig trygg vid ett längre avbrott av el, vatten eller i händelse av brand 4,6 4,6 4,6 4,6 4,3 4,1 4,3 4,2 20
21 2.11 Risk för våld eller övergrepp Ja Nej Ej svar Procent Figur 2.11 Upplever du att det finns risk för att ditt barn kan komma att utsättas för våld eller övergrepp? (fråga 13) Ungefär var 4:e förälder av de som besvarat enkäten upplever att det finns risk för att barnet kan komma att utsättas för våld eller övergrepp. Det finns inga skillnader mellan föräldrar till barn med eller utan funktionsnedsättning, inte heller några skillnader mellan barnens åldrar och kön år år Tjej Kille 6-11 år år Tjej Kille Ja 25% 30% 27% 26% 32% 28% 31% 26% Nej 67% 60% 65% 66% 59% 60% 69% 55% Ej svar 8% 10% 8% 8% 9% 12% 0% 19% 21
22 2.12 Brister hos Upplands Väsby kommun del 1 Bas: De som tagit ställning i frågorna 8-12 (vet ej exkluderat) och svarat alternativ 1 eller 2. Andelen som svarat Ja redovisas Medborgerliga rättigheter tillgodoses Bli behandlad med respekt Bestämma över sitt liv Tillgodogöra sig samhällets utbud Känna sig trygg vid ett längre avbrott av el, vatten eller i händelse av brand Risk för våld eller övergrepp Procent Figur 2.12 Anser du att detta beror på brister hos Upplands Väsby kommun? (fråga 8-13b) Både tabellen ovan och figuren nedan baseras på allt för få svar för att kunna dra några slutsater. Antalet svar från föräldrar till barn utan funktionsnedsättning är som mest 22 st och antalet svar från föräldrar till barn med funktionsnedsättning är som mest 13 st år år Tjej Kille 6-11 år år Tjej Kille Medborgerliga rättigheter tillgodoses 57% 100% 71% 100% 100% 73% 100% 88% Bli behandlad med respekt 50% 50% 50% 67% 67% 80% 100% 69% Bestämma över sitt liv 100% 0% 100% 50% 100% 100% 100% 100% Tillgodogöra sig samhällets utbud 100% 100% 100% 100% 71% 100% 100% 75% Känna sig trygg vid ett längre avbrott av el, vatten 100% 0% 0% 100% 0% 67% 0% 100% eller i händelse av brand Risk för våld eller övergrepp 40% 41% 36% 39% 50% 36% 50% 40% 22
23 2.13 Barnets levnadsförhållanden del 2 Bas: De som tagit ställning i frågan (vet ej exkluderat) Skala 1-5, 5=Instämmer helt, 1=Instämmer inte alls Rätt till personlig integritet och självständighet 4,2 4,6 Andel 1+2 Andel 4+5 2% 91% 8% 74% Yttrandefrihet 4,4 4,7 0% 93% 1% 83% Möjligheter till utbildning 3,7 4,5 3% 88% 24% 66% Rätt till sysselsättning och social trygghet 4,1 4,6 2% 89% 9% 72% Möjlighet att delta i det politiska och kulturella livet 4,3 4,6 2% 90% 4% 79% 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Medelvärde Figur 2.13 Jag upplever att mitt barn (fråga 14-18) Föräldrar till barn utan funktionsnedsättning upplever generellt sett att sitt barns möjligheter till ovan är lika goda som för andra barn. Medelvärdet på den 5-gradiga skalan är 4,6-4,7 och andelen 4+5 ligger generellt sett runt 90%. Upp till 3% av föräldrarna till barn utan funktionsnedsättning upplever inte att barnet har samma möjligheter. Svaren från föräldrar som har funktionsnedsatta barn skiljer sig åt jämfört med svaren från föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Medelvärdet är lägre, andelen 1+2 är högre och andelen 4+5 är följaktligen lägre. Extra tydlig är denna skillnad om man tittar på svaren i nedan tabell, från föräldrar till funktionsnedsatta killar. Medelvärde Medelvärde 6-11 år år Tjej Kille 6-11 år år Tjej Kille Rätt till personlig integritet och 4,6 4,6 4,6 4,7 4,2 4,1 4,5 3,9 självständighet Yttrandefrihet 4,7 4,6 4,7 4,7 4,5 4,3 4,6 4,2 Möjligheter till utbildning 4,6 4,5 4,5 4,6 3,7 3,7 4,1 3,3 Rätt till sysselsättning och social trygghet 4,6 4,5 4,6 4,6 3,9 4,2 4,4 3,7 Möjlighet att delta i det politiska och kulturella livet 4,7 4,6 4,6 4,6 4,4 4,3 4,5 4,2 23
24 2.14 Brister hos Upplands Väsby kommun del 2 Bas: De som tagit ställning i frågorna (vet ej exkluderat) och svarat alternativ 1 eller 2. Andelen som svarat Ja redovisas Rätt till personlig integritet och självständighet Yttrandefrihet Möjligheter till utbildning Rätt till sysselsättning och social trygghet Möjlighet att delta i det politiska och kulturella livet Procent Figur 2.14 Anser du att detta beror på brister hos Upplands Väsby kommun? (fråga 14-18b) Både tabellen ovan och figuren nedan baseras på allt för få svar för att kunna dra några slutsatser. Antalet svar från föräldrar till barn utan funktionsnedsättning är som mest 10 st och antalet svar från föräldrar till barn med funktionsnedsättning är som mest 19 st år år Tjej Kille 6-11 år år Tjej Kille Rätt till personlig integritet 100% 100% 100% 100% 100% 67% 100% 100% och självständighet Yttrandefrihet 0% 100% 0% 50% 0% 100% 0% 100% Möjligheter till utbildning 75% 67% 67% 75% 90% 89% 100% 86% Rätt till sysselsättning och social trygghet 75% 100% 67% 100% 100% 67% 0% 100% Möjlighet att delta i det politiska och kulturella livet 0% 100% 0% 100% 0% 100% 0% 100% 24
25 2.15 Platsers tillgänglighet Bas: De som tagit ställning i frågan (vet ej exkluderat) Skala 1-5, 5=Helt och hållet, 1=Inte alls Gator och vägar Cykel- och gångbanor Parker Torg Idrottsplatser Lekplatser Busshållplatser 4,2 4,0 4,2 3,9 4,2 3,9 4,1 3,9 4,2 3,9 4,3 4,0 4,3 4,2 Andel 1+2 Andel 4+5 6% 78% 9% 61% 8% 80% 12% 64% 7% 77% 12% 63% 9% 71% 12% 65% 7% 78% 15% 68% 5% 80% 12% 68% 6% 79% 5% 74% 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Medelvärde Figur 2.15 I vilken grad anser du att följande platser i kommunen är tillgängliga för ditt barn? (fråga 20-26) På frågan om huruvida föräldrarna anser att ovan platser i kommunen är tillgängliga för sina barn (oavsett funktionsnedsättning eller ej) så är det inte så stora skillnader bland de som svarat. Medelvärdet från föräldrar till funktionsnedsatta barn är generellt sett något lägre men skillnaden är liten och inte säkerställd. Möjligtvis upplever föräldrar till funktionsnedsatta tjejer något lägre tillgänglighet, se tabellen nedan. Medelvärde Medelvärde 6-11 år år Tjej Kille 6-11 år år Tjej Kille Gator och vägar 4,2 4,3 4,3 4,3 3,9 4,0 3,8 4,1 Cykel- och gångbanor 4,2 4,2 4,3 4,2 3,8 4,1 3,6 4,1 Parker 4,2 4,2 4,3 4,2 3,9 4,0 3,8 4,1 Torg 4,0 4,2 4,2 4,1 4,0 3,9 3,8 4,1 Idrottsplatser 4,2 4,2 4,2 4,2 3,9 3,9 3,9 4,0 Lekplatser 4,3 4,3 4,4 4,3 3,9 4,0 3,8 4,0 Busshållplatser 4,2 4,4 4,3 4,3 4,4 4,1 4,0 4,2 25
26 2.16 Lokalers tillgänglighet Bas: De som tagit ställning i frågan (vet ej exkluderat) Skala 1-5, 5=Helt och hållet, 1=Inte alls Sjukhus och vårdcentraler Kommunala myndighetsbyggnader Idrottshallar Badhus Bibliotek Teatrar Samlingslokaler Buss-/taxi- /järnvägsstationer Apotek Kiosker Restauranger/caféer Mataffärer Butiker 3,7 4,5 4,2 4,4 4,2 4,3 4,0 4,5 4,3 4,1 4,1 3,8 4,6 4,4 4,4 4,2 4,5 4,5 4,3 4,3 4,3 4,1 4,5 4,3 4,5 4,3 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Medelvärde Andel 1+2 Andel 4+5 4% 86% 5% 77% 2% 82% 3% 76% 7% 79% 13% 70% 3% 87% 7% 79% 1% 91% 3% 86% 9% 74% 16% 61% 10% 72% 15% 60% 3% 83% 8% 79% 3% 90% 4% 90% 6% 82% 6% 80% 4% 81% 9% 73% 2% 89% 4% 80% 3% 86% 5% 81% Figur 2.16 I vilken grad anser du att följande lokaler i kommunen är tillgängliga för ditt barn? (fråga 27-39) På frågan om huruvida föräldrarna anser att ovan lokaler i kommunen är tillgängliga för sina barn (oavsett funktionsnedsättning eller ej) så är det inte heller här så stora skillnader bland de som svarat. Medelvärdet från föräldrar till funktionsnedsatta barn är generellt sett något lägre men skillnaden är liten och inte säkerställd. 26
27 Medelvärde Medelvärde 6-11 år år Tjej Kille 6-11 år år Tjej Kille Sjukhus och vårdcentraler 4,4 4,5 4,5 4,5 4,2 4,2 4,2 4,2 Kommunala myndighetsbyggnader 4,4 4,5 4,4 4,5 4,2 4,2 4,2 4,2 Idrottshallar 4,3 4,3 4,4 4,3 4,0 4,1 4,2 3,9 Badhus 4,5 4,5 4,5 4,6 4,3 4,3 4,3 4,2 Bibliotek 4,6 4,6 4,7 4,6 4,6 4,3 4,3 4,5 Teatrar 4,1 4,1 4,1 4,2 3,7 3,8 3,6 3,9 Samlingslokaler 4,1 4,1 4,0 4,3 4,0 3,7 3,8 4,0 Buss-/taxi-/järnvägsstationer 4,3 4,4 4,3 4,4 4,2 4,2 4,1 4,3 Apotek 4,5 4,6 4,5 4,6 4,6 4,4 4,4 4,5 Kiosker 4,2 4,5 4,4 4,3 4,3 4,3 4,0 4,4 Restauranger/caféer 4,3 4,5 4,3 4,4 4,0 4,3 4,0 4,3 Mataffärer 4,4 4,5 4,5 4,5 4,4 4,3 4,4 4,4 Butiker 4,4 4,5 4,4 4,5 4,3 4,4 4,3 4,4 27
28 Kapitel 3 Vuxna 3.1 Ålder år år år år år år år 10 Ej svar Procent Figur 3.1 Ålder (fråga 1a) 28
29 3.2 Kön Kvinna 45 Man 32 Ej svar Procent Figur 3.2 Kön (fråga 1b) 29
30 3.3 Synsvårigheter Ja 7 Nej 91 Vet ej/ej svar Procent Figur 3.3 Har du problem med att se och urskilja vanlig text i en dagstidning, även om du använder glasögon eller linser? (fråga 2) 7% av de mellan år har problem med att urskilja vanlig text i en dagstidning även om glasögon eller linser används. Denna grad av nedsatt syn är även en av de vanligaste orsakerna till att omfattas av definitionen funktionsnedsatt, se rubriken 3.11 Funktionsnedsättningar längre fram i rapporten. I tabellen nedan finns svaren redovisade per utan funktionsnedsättning/med funktionsnedsättning, kön och ålder. Det föreligger inga tydliga skillnader mellan undergrupperna Kvinna Man år år år år+ år år år+ Kvinna Man Ja 0% 0% 0% 0% 0% 0% 25% 36% 27% 35% 27% Nej 100% 96% 98% 99% 97% 98% 75% 60% 73% 65% 71% Vet ej/ej svar 0% 4% 2% 1% 3% 2% 0% 4% 0% 0% 2% 30
31 3.4 Hörselsvårigheter Ja 8 Nej 85 Vet ej/ej svar Procent Figur 3.4 Har du problem med att höra vad som sägs i samtal mellan flera personer, även om du använder hörapparat? (fråga 3) 8% har problem med att höra vad som sägs i ett vanligt samtal även om hörapparat används. Denna grad av nedsatt hörsel är också en av de vanligaste orsakerna till att omfattas av definitionen funktionsnedsatt, se rubriken 3.11 Funktionsnedsättningar längre fram i rapporten. I tabellen nedan finns svaren redovisade per utan funktionsnedsättning/med funktionsnedsättning, kön och ålder. Det föreligger inga tydliga skillnader mellan undergrupperna Kvinna Man år år år år+ år år år+ Kvinna Man Ja 0% 0% 0% 0% 0% 0% 20% 27% 49% 24% 54% Nej 89% 95% 94% 94% 92% 97% 75% 56% 44% 65% 40% Vet ej/ej svar 11% 5% 6% 6% 8% 3% 5% 17% 7% 11% 6% 31
32 3.5 Möjlighet att springa en kortare sträcka Ja 79 Nej 17 Vet ej/ej svar Procent Figur 3.5 Kan du springa en kortare sträcka (ca 100 meter) om du har bråttom? (fråga 4) 1 av 6 (17%) kommuninvånare i åldern år kan inte springa en kortare sträcka om man har bråttom. Inte oväntat visar tabellen nedan att möjligheterna att springa minskar med åldern. Nedsatt rörelseförmåga är en mindre vanlig orsak till funktionsnedsättning bland de som är funktionsnedsatta, se rubriken 3.11 Funktionsnedsättningar längre fram i rapporten Kvinna Man år år år år+ år år år+ Kvinna Man Ja 95% 98% 91% 70% 88% 89% 85% 38% 43% 38% 60% Nej 0% 1% 5% 28% 10% 7% 5% 53% 48% 49% 33% Vet ej/ej svar 5% 1% 4% 2% 2% 4% 10% 9% 9% 13% 7% 32
33 3.6 Möjlighet att stiga på/av buss eller tåg obehindrat Ja 12 Nej 4 Vet ej/ej svar 1 Kan springa en kortare sträcka Procent Figur 3.6 Om nej - Kan du stiga på (och av) en buss eller ett tåg obehindrat? (fråga 5) 1 av 20 (4%) kan inte stiga på/av en buss eller ett tåg obehindrat Kvinna Man år år år år+ år år år+ Kvinna Man Ja 0% 0% 5% 24% 9% 6% 0% 36% 25% 37% 23% Nej 0% 1% 0% 1% 1% 0% 0% 15% 19% 11% 8% Vet ej/ej svar 0% 0% 0% 3% 0% 1% 5% 2% 4% 1% 2% Kan springa en kortare sträcka 100% 99% 95% 72% 90% 93% 95% 47% 52% 51% 67% 33
34 3.7 Möjlighet att ta kortare rask promenad Ja 9 Nej 5 Vet ej/ej svar 3 Kan springa en kortare sträcka 83 Figur 3.7 Om Nej - Kan du ta en kortare promenad på cirka 5 minuter i någorlunda rask takt? (fråga 6) 1 av 20 (5%) kan inte ta en kortare promenad Procent år Kvinna år år år+ Man år Kvinna år år+ Ja 0% 1% 2% 19% 7% 3% 0% 29% 14% 24% 10% Nej 0% 0% 1% 5% 2% 1% 5% 15% 22% 11% 17% Vet ej/ej svar 0% 0% 3% 4% 1% 3% 0% 9% 2% 4% 6% Kan springa en kortare sträcka 100% 99% 95% 72% 90% 93% 95% 47% 52% 51% 67% Man 34
35 3.8 Astma eller allergi Ja, svåra besvär 2 Ja, men inte svåra besvär 21 Nej 74 Vet ej/ej svar Procent Figur 3.8 Har du astma eller allergi? (fråga 7) Nästan var 4:e kommuninvånare (23%) i åldern år har astma eller allergi varav 2% har svåra besvär. Svåra besvär av astma och/eller allergi är en mindre vanlig orsak till funktionsnedsättning bland de som är funktionsnedsatta, se rubriken 3.11 Funktionsnedsättningar längre fram i rapporten Kvinna Man år år år år+ år år år+ Kvinna Man Ja, svåra besvär 0% 0% 0% 0% 0% 0% 5% 15% 11% 16% 10% Ja, men inte svåra besvär 14% 28% 19% 19% 20% 23% 35% 27% 17% 25% 21% Nej 80% 70% 79% 81% 79% 74% 55% 58% 70% 56% 67% Vet ej/ej svar 6% 2% 2% 0% 1% 3% 5% 0% 2% 3% 2% 35
36 3.9 Ängslan, oro eller ångest Ja, svåra besvär 3 Ja, men inte svåra besvär 22 Nej 71 Vet ej/ej svar Procent Figur 3.9 Har du besvär av ängslan oro eller ångest? (fråga 8) Var 4:e kommuninvånare (25%) i åldern år besväras av ängslan, oro eller ångest, varav 3% har svåra besvär av detta. Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest är en mindre vanlig orsak till funktionsnedsättning bland de som är funktionsnedsatta, se rubriken 3.11 Funktionsnedsättningar längre fram i rapporten Kvinna Man år år år år+ år år år+ Kvinna Man Ja, svåra besvär 0% 0% 0% 0% 0% 0% 20% 20% 6% 14% 10% Ja, men inte svåra besvär 43% 21% 19% 14% 21% 16% 45% 27% 25% 35% 29% Nej 52% 76% 80% 79% 76% 81% 35% 47% 60% 44% 56% Vet ej/ej svar 5% 3% 1% 7% 3% 2% 2% 6% 9% 7% 5% 36
37 3.10 Hälsoproblem Ja, i hög grad 8 Ja, men inte i så hög grad 14 Nej 76 Vet ej/ej svar Procent Figur 3.10 Har du något hälsoproblem som varat i minst 6 månader och som medför att du har svårt att delta i aktiviteter eller klara av sysslor som folk i allmänhet gör? (fråga 9) Drygt var 5:e kommuninvånare (22%) har något långvarigt hälsoproblem som medför svårigheter att klara sysslor som folk i allmänhet gör. Nästan var tionde (8%) anser att man i hög grad har dessa hälsoproblem. Dessa hälsoproblem är den vanligaste orsaken till att omfattas av definitionen funktionsnedsatt, se rubriken 3.11 Funktionsnedsättningar på nästa sida. I tabellen nedan finns svaren redovisade per utan funktionsnedsättning/med funktionsnedsättning, kön och ålder. Det föreligger inga tydliga skillnader i svaren mellan undergrupperna Kvinna Man år år år år+ år år år+ Kvinna Man Ja, i hög grad 0% 0% 0% 0% 0% 0% 40% 42% 38% 40% 35% Ja, men inte i så hög grad 5% 9% 9% 20% 11% 9% 15% 20% 24% 30% 15% Nej 95% 90% 89% 76% 88% 88% 45% 36% 37% 29% 50% Vet ej/ej svar 0% 1% 2% 4% 1% 3% 0% 2% 3% 1% 0% 37
38 3.11 Funktionsnedsättning Bas: De som har någon typ av funktionsnedsättning (149 personer=22%) Flervalsfråga Nedsatt synförmåga 31 Definition av funktionsnedsättning Nedsatt hörselförmåga Nedsatt rörelseförmåga Astma eller allergi Personen har något av följande: * Kraftigt nedsatt hörselförmåga * Kraftigt nedsatt synförmåga * Kraftigt nedsatt rörelseförmåga * Astma eller allergi * Ängslan, oro eller ångest * Hälsoproblem som gör att man har svårt att delta i aktiviteter och sysslor Ängslan, oro eller ångest 15 Hälsoproblem Procent Figur 3.11 Funktionsnedsättning Av de totalt 690 svaren som inkommit är det 149 som fyllt i på ett sådant sätt att de kategoriseras som funktionsnedsatta. Detta innebär att 22% av de som är år har en eller flera funktionsnedsättningar. Vanligast är långvarigt hälsoproblem, kraftigt nedsatt hörsel och/syn (31-38%). Nedsatt rörelseförmåga, astma/allergi eller ängslan/oro/ångest är mindre vanliga anledning till funktionsnedsättning (11-15%) I tabellen nedan finns inget som tyder på att andelen med funktionsnedsättning skiljer sig mellan könen. Däremot framgår att andelen med funktionsnedsättning ökar ju äldre man blir år år år+ Kvinna Man Nedsatt synförmåga 25% 36% 27% 35% 27% Nedsatt hörselförmåga 20% 27% 49% 24% 54% Nedsatt rörelseförmåga 0% 11% 16% 10% 6% Astma eller allergi 5% 15% 11% 16% 10% Ängslan, oro eller ångest 20% 20% 6% 14% 10% Hälsoproblem 40% 42% 38% 40% 35% Funktionsnedsatta totalt sett 13% 21% 30% 21% 22% 38
39 3.12 Levnadsförhållanden del 1 Bas: De som tagit ställning i frågan (vet ej exkluderat) Skala 1-5, 5=Instämmer helt, 1=Instämmer inte alls Medborgerliga rättigheter tillgodoses 4,0 4,4 Andel 1+2 Andel 4+5 3% 85% 14% 70% Bli behandlad med respekt 4,1 4,6 2% 92% 12% 72% Bestämma över sitt liv 4,0 4,6 2% 93% 11% 69% Tillgodogöra sig samhällets utbud 3,9 4,6 2% 90% 14% 65% Känna sig trygg vid ett längre avbrott av el, vatten eller i händelse av brand 4,1 4,5 3% 87% 7% 71% Figur 3.12 Jag upplever att (fråga 10-14) I likhet med barnenkäten så upplever även vuxna utan funktionsnedsättning att man har lika goda möjligheter till ovan som alla andra. Medelvärdet på den 5-gradiga skalan är 4,4-4,6 och andelen negativa (1+2) är 2-3%. Även när det gäller svaren från de funktionsnedsatta finns likheter med barnenkäten. Svaren från funktionsnedsatta vuxna skiljer sig åt jämfört med svaren från de utan funktionsnedsättning. Medelvärdet är lägre, andelen 1+2 är högre och andelen 4+5 är följaktligen lägre år 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Medelvärde Kvinna år år år+ Man år Kvinna år år+ Medborgerliga rättigheter tillgodoses 4,2 4,3 4,5 4,5 4,4 4,3 3,9 3,6 4,2 3,9 4,0 Bli behandlad med respekt 4,4 4,5 4,6 4,7 4,6 4,5 3,7 4,0 4,3 4,1 3,9 Bestämma över sitt liv 4,3 4,6 4,7 4,7 4,7 4,6 3,8 3,9 4,3 4,0 4,2 Tillgodogöra sig samhällets utbud 4,3 4,5 4,6 4,7 4,6 4,5 3,6 3,9 3,9 3,9 3,8 Trygg vid ett längre avbrott av el, vatten eller i händelse av brand 4,3 4,4 4,5 4,6 4,5 4,4 3,8 4,2 4,1 4,0 4,1 Man 39
40 3.13 Risk för våld eller övergrepp Ja Nej Ej svar 8 13 Figur 3.13 Upplever du att det finns risk för att du kan komma att utsättas för våld eller övergrepp? (fråga 15) 22% av alla vuxna utan funktionshinder upplever att man kan komma utsättas för våld eller övergrepp. I likhet med enkäten till barn är det liten skillnad i svaren mellan de med funktionshinder och de utan funktionshinder. Motsvarande siffra för vuxna med funktionshinder är 28% år Procent Kvinna år år år+ Man år Kvinna år år+ Ja 43% 25% 18% 16% 20% 22% 50% 27% 22% 32% 25% Nej 50% 67% 74% 74% 74% 69% 45% 60% 65% 46% 65% Ej svar 7% 8% 8% 10% 6% 9% 5% 13% 13% 22% 10% Man 40
41 3.14 Brister hos Upplands Väsby kommun Bas: De som tagit ställning i frågorna (vet ej exkluderat) och svarat alternativ 1 eller 2. Andelen som svarat Ja redovisas Medborgerliga rättigheter tillgodoses Bli behandlad med respekt Bestämma över sitt liv Tillgodogöra sig samhällets utbud Känna sig trygg vid ett längre avbrott av el, vatten eller i händelse av brand Risk för våld eller övergrepp Procent Figur 3.14 Anser du att detta beror på brister hos Upplands Väsby kommun? (fråga 10-15b) Både tabellen ovan och figuren nedan baseras på allt för få svar för att kunna dra några slutsatser. Antalet svar från vuxna utan funktionsnedsättning är som mest 16 st och antalet svar från vuxna med funktionsnedsättning är som mest 21 st år Kvinna år år år+ Man år Kvinna år år+ Medborgerliga rättigheter tillgodoses 0% 33% 75% 75% 67% 43% 75% 60% 50% 71% 100% Bli behandlad med respekt 0% 67% 100% 100% 100% 67% 75% 63% 67% 63% 80% Bestämma över sitt liv 0% 100% 50% 67% 40% 50% 50% 56% 0% 60% 25% Tillgodogöra sig samhällets utbud 0% 67% 75% 0% 50% 33% 75% 67% 13% 50% 43% Trygg vid ett längre avbrott av el, vatten eller 100% 67% 60% 40% 50% 43% 0% 0% 25% 33% 50% i händelse av brand Risk för våld eller övergrepp 26% 48% 45% 29% 35% 41% 10% 20% 36% 15% 33% Man 41
42 3.15 Levnadsförhållanden del 2 Bas: De som tagit ställning i frågan (vet ej exkluderat) Skala 1-5, 5=Instämmer helt, 1=Instämmer inte alls Rätt till personlig integritet och självständighet 4,2 4,6 Andel 1+2 Andel 4+5 2% 93% 6% 75% Yttrandefrihet 4,4 4,7 2% 94% 4% 85% Möjligheter till utbildning/vidareutbildning 4,0 4,5 4% 90% 12% 70% Möjlighet till arbete, sysselsättning och social trygghet 3,7 4,5 4% 87% 19% 61% Delta i det politiska och kulturella livet 4,1 4,6 2% 91% 9% 74% Figur 3.15 Jag upplever att (fråga 16-20) I likhet med barnenkäten så upplever även vuxna utan funktionsnedsättning att man har lika goda möjligheter till ovan som alla andra. Medelvärdet på den 5-gradiga skalan är 4,5-4,7 och andelen negativa (1+2) är 2-4%. Även när det gäller svaren från de funktionsnedsatta finns likheter med barnenkäten. Svaren från funktionsnedsatta vuxna skiljer sig åt jämfört med svaren från de utan funktionsnedsättning. Medelvärdet är lägre, andelen 1+2 är något högre och andelen 4+5 är följaktligen lägre år 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Medelvärde Kvinna år år år+ Man år Kvinna år år+ Rätt till personlig integritet och 4,5 4,6 4,7 4,7 4,7 4,6 4,2 4,0 4,5 4,3 4,3 självständighet Yttrandefrihet 4,3 4,6 4,7 4,8 4,7 4,6 4,2 4,4 4,5 4,3 4,4 Möjligheter till utbildning/ 4,3 4,6 4,6 4,5 4,5 4,5 3,9 3,9 4,1 3,9 4,0 vidareutbildning Möjlighet till arbete, sysselsättning och social 4,0 4,5 4,6 4,5 4,5 4,4 4,1 3,6 3,7 3,5 3,8 trygghet Delta i det politiska och kulturella livet 4,1 4,4 4,6 4,7 4,6 4,5 3,7 4,0 4,3 4,2 4,2 Man 42
43 3.16 Brister hos Upplands Väsby kommun Bas: De som tagit ställning i frågorna (vet ej exkluderat) och svarat alternativ 1 eller 2. Andelen som svarat Ja redovisas Rätt till personlig integritet och självständighet Yttrandefrihet Möjligheter till utbildning/vidareutbildning Möjlighet till arbete, sysselsättning och social trygghet Delta i det politiska och kulturella livet 8 42 Figur 3.16 Anser du att detta beror på brister hos Upplands Väsby kommun? (fråga 16-20b) Både tabellen ovan och figuren nedan baseras på allt för få svar för att kunna dra några slutsatser. Antalet svar från vuxna utan funktionsnedsättning är som mest 22 st och antalet svar från vuxna med funktionsnedsättning är som mest 28 st år Procent Kvinna år år år+ Man år Kvinna år år+ Rätt till personlig integritet och 0% 67% 100% 0% 50% 0% 0% 57% 0% 67% 0% självständighet Yttrandefrihet 0% 50% 50% 0% 100% 0% 0% 100% 0% 50% 0% Möjligheter till utbildning/ 50% 67% 25% 17% 30% 33% 33% 29% 25% 14% 40% vidareutbildning Möjlighet till arbete, sysselsättning och social 100% 25% 17% 14% 38% 33% 33% 58% 29% 54% 33% trygghet Delta i det politiska och kulturella livet 0% 20% 0% 0% 50% 0% 67% 33% 50% 25% 75% Man 43
44 3.17 Platsers tillgänglighet Bas: De som tagit ställning i frågan (vet ej exkluderat) Skala 1-5, 5=Helt och hållet, 1=Inte alls Gator och vägar Cykel- och gångbanor Parker Torg Idrottsplatser Lekplatser Busshållplatser 4,7 4,3 4,5 4,2 4,5 4,1 4,6 4,3 4,5 4,3 4,6 4,2 4,6 4,3 Andel 1+2 Andel 4+5 3% 93% 9% 79% 6% 87% 11% 79% 4% 87% 11% 73% 3% 89% 5% 81% 4% 87% 5% 82% 3% 88% 10% 80% 5% 90% 8% 83% 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Medelvärde Figur 3.17 I vilken grad anser du att följande platser i kommunen är tillgängliga för dig? (fråga 22-28) På frågan om huruvida vuxna anser att ovan platser i kommunen är tillgängliga (oavsett funktionshinder eller ej) så är det inte så stora skillnader bland de som svarat. Medelvärdet från vuxna med funktionshinder är generellt sett något lägre men skillnaden är liten och inte säkerställd år Kvinna år år år+ Man år Kvinna år år+ Gator och vägar 4,5 4,6 4,6 4,8 4,7 4,6 4,4 4,1 4,4 4,3 4,4 Cykel- och gångbanor 4,3 4,4 4,4 4,6 4,5 4,5 4,3 4,0 4,3 4,1 4,2 Parker 4,1 4,4 4,5 4,8 4,5 4,6 4,2 3,9 4,3 4,2 4,4 Torg 4,0 4,5 4,6 4,8 4,5 4,6 4,2 4,3 4,5 4,3 4,5 Idrottsplatser 4,0 4,4 4,5 4,7 4,5 4,4 4,3 4,3 4,5 4,4 4,4 Lekplatser 4,1 4,4 4,6 4,7 4,5 4,5 4,0 4,2 4,2 4,4 4,3 Busshållplatser 4,3 4,5 4,5 4,7 4,6 4,6 4,4 4,1 4,4 4,2 4,5 Man 44
45 3.18 Lokalers tillgänglighet Bas: De som tagit ställning i frågan (vet ej exkluderat) Skala 1-5, 5=Helt och hållet, 1=Inte alls Sjukhus och vårdcentraler Kommunala myndighetsbyggnader Idrottshallar Badhus Bibliotek Teatrar Samlingslokaler Buss-/taxi- /järnvägsstationer Apotek Kiosker Restauranger/caféer Mataffärer Butiker 3,9 4,6 4,4 4,6 4,3 4,5 4,1 4,1 4,2 4,6 4,6 4,4 4,3 4,4 4,6 4,3 4,8 4,6 4,7 4,5 4,6 4,4 4,7 4,5 4,6 4,4 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Medelvärde Andel 1+2 Andel 4+5 2% 91% 4% 85% 1% 91% 6% 81% 4% 87% 9% 74% 2% 92% 8% 79% 2% 93% 6% 82% 10% 80% 14% 65% 6% 83% 9% 69% 3% 89% 7% 82% 1% 99% 2% 90% 1% 93% 2% 85% 3% 90% 5% 85% 3% 93% 4% 88% 3% 91% 3% 86% Figur 3.18 I vilken grad anser du att följande lokaler i kommunen är tillgängliga för dig? (fråga 29-41) I likhet med barnenkäten är det små skillnader mellan svaren från vuxna med och utan funktionshinder när det gäller om ovan lokaler är tillgängliga eller inte. Vuxna anser generellt sett att ovan lokaler är tillgängliga. Andelen som inte anser sig ha tillgång till lokalerna (1+2) ligger oftast under 5% bland de vuxna som inte har några funktionshinder och oftast något över 5% bland de med funktionshinder men skillnaderna är för små för att säkerställa skillnad. 45
46 Kvinna Man år år år år+ år år år+ Kvinna Man Sjukhus och vårdcentraler 4,2 4,6 4,6 4,8 4,6 4,6 4,4 4,1 4,7 4,4 4,5 Kommunala myndighetsbyggnader 4,3 4,5 4,6 4,8 4,7 4,5 4,1 4,1 4,5 4,3 4,3 Idrottshallar 3,7 4,4 4,5 4,7 4,5 4,4 4,2 4,1 4,3 4,2 4,1 Badhus 4,3 4,6 4,6 4,7 4,7 4,5 4,2 4,2 4,4 4,2 4,2 Bibliotek 4,4 4,6 4,6 4,8 4,7 4,6 4,3 4,2 4,6 4,4 4,3 Teatrar 3,4 4,1 4,3 4,6 4,3 4,3 4,2 3,3 4,3 3,9 4,0 Samlingslokaler 3,5 4,2 4,4 4,8 4,4 4,4 4,4 3,7 4,2 3,9 4,2 Buss-/taxi-/järnvägsstationer 4,4 4,5 4,6 4,7 4,6 4,6 4,6 4,1 4,5 4,4 4,3 Apotek 4,8 4,7 4,8 4,9 4,8 4,7 4,6 4,5 4,6 4,5 4,6 Kiosker 4,5 4,6 4,7 4,8 4,7 4,7 4,3 4,4 4,6 4,5 4,5 Restauranger/caféer 4,3 4,4 4,6 4,8 4,6 4,6 4,3 4,4 4,5 4,4 4,4 Mataffärer 4,6 4,6 4,7 4,8 4,7 4,6 4,4 4,4 4,6 4,4 4,5 Butiker 4,2 4,6 4,6 4,7 4,6 4,6 4,3 4,4 4,5 4,4 4,4 46
47 Bilaga enkät Barn OM DITT BARN 1 Mitt barn är: 6-7 år 8-9 år år år år Tjej/flicka Kille/pojke 2 Har ditt barn astma? Ja Nej Vet ej/ej svar 3 Har ditt barn ADHD, DAMP eller Aspergers syndrom? Ja Nej Vet ej/ej svar 4 Har ditt barn dyslexi eller dyskalkyli? Ja Nej Vet ej/ej svar 5 Har ditt barn nedsatt hörselförmåga? Ja, kraftigt nedsatt Ja, men inte kraftigt nedsatt Nej Vet ej/ej svar 6 Har ditt barn nedsatt synförmåga? Ja, kraftigt nedsatt Ja, men inte kraftigt nedsatt Nej Vet ej/ej svar 7 Har ditt barn nedsatt rörelseförmåga? Ja, kraftigt nedsatt Ja, men inte kraftigt nedsatt Nej Vet ej/ej svar I vilken grad instämmer du i följande påståenden när det gäller ditt barn? 8 Jag upplever att mitt barns medborgerliga rättigheter tillgodoses, i lika hög grad som för alla andra barn, i kommunen 5 instämmer helt och hållet Instämmer inte alls Vet ej/ Ej svar Om du fyllt i ruta 1 eller 2 - Anser du att detta beror på brister hos Upplands Väsby kommun? Nej Ja förklara gärna:.. 9 Jag upplever att mitt barn har samma möjligheter som alla andra barn i kommunen att bli behandlad med respekt Om du fyllt i ruta 1 eller 2 - Anser du att detta beror på brister hos Upplands Väsby kommun? Nej Ja förklara gärna:.. 47
48 I vilken grad instämmer du i följande påståenden när det gäller ditt barn? 10 Jag upplever att mitt barn har samma möjligheter som alla andra barn i kommunen att bestämma över sitt liv 5 instämmer helt och hållet Instämmer inte alls Vet ej/ Ej svar Om du fyllt i ruta 1 eller 2 - Anser du att detta beror på brister hos Upplands Väsby kommun? Nej Ja förklara gärna:.. 11 Jag upplever att mitt barn har samma möjligheter som alla andra barn i kommunen att tillgodogöra sig samhällets utbud Om du fyllt i ruta 1 eller 2 - Anser du att detta beror på brister hos Upplands Väsby kommun? Nej Ja förklara gärna:.. 12 Jag upplever att mitt barn har samma möjligheter som alla andra barn i kommunen att känna sig trygg vid ett längre avbrott av el, vatten eller i händelse av brand Om du fyllt i ruta 1 eller 2 - Anser du att detta beror på brister hos Upplands Väsby kommun? Nej Ja förklara gärna:.. 13 Upplever du att det finns risk för att ditt barn kan komma att utsättas för våld eller övergrepp? Nej (gå till fråga 14) Ja Om Ja - Anser du att detta beror på brister hos Upplands Väsby kommun? Nej Ja - förklara gärna: 48
49 I vilken grad instämmer du i följande påståenden när det gäller ditt barn? 14 Jag upplever att mitt barns rätt till personlig integritet och självständighet är densamma som för alla andra barn i kommunen 5 instämmer helt och hållet Instämmer inte alls Vet ej/ Ej svar Om du fyllt i ruta 1 eller 2 - Anser du att detta beror på brister hos Upplands Väsby kommun? Nej Ja förklara gärna:.. 15 Jag upplever att mitt barn har samma yttrandefrihet som alla andra barn i kommunen Om du fyllt i ruta 1 eller 2 - Anser du att detta beror på brister hos Upplands Väsby kommun? Nej Ja förklara gärna:.. 16 Jag upplever att mitt barn har samma möjligheter till utbildning som alla andra barn i kommunen Om du fyllt i ruta 1 eller 2 - Anser du att detta beror på brister hos Upplands Väsby kommun? Nej Ja förklara gärna:.. 17 Jag upplever att mitt barn har samma rätt till sysselsättning och social trygghet som alla andra barn i kommunen Om du fyllt i ruta 1 eller 2 - Anser du att detta beror på brister hos Upplands Väsby kommun? Nej Ja förklara gärna:.. 18 Jag upplever att mitt barn har samma möjligheter att delta i det politiska och kulturella livet som alla andra barn i kommunen Om du fyllt i ruta 1 eller 2 - Anser du att detta beror på brister hos Upplands Väsby kommun? Nej Ja förklara gärna:.. 19 Övriga synpunkter 49
Revidering av prioriterade åtgärder i handikappolitiska planen
Tjänsteutlåtande Utvecklingsdirektör 2015-11-05 Per-Ola Lindahl 08-590 970 35 Dnr: Per-Ola.Lindahl@upplandsvasby.se KS/2014:342 20921 Kommunstyrelsen Revidering av prioriterade åtgärder i handikappolitiska
Brukarundersökning Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering Vuxengruppen och Unga vuxna. December 2014
Brukarundersökning 2014 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering Vuxengruppen och Unga vuxna December 2014 Nordiska Undersökningsgruppen 2014-12-19 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden
Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering Socialpsykiatri
Brukarundersökning 2014 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering Socialpsykiatri December 2014 Nordiska Undersökningsgruppen 2014-12-19 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering
Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013
Brukarundersökning 2013 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen December 2013 Nordiska Undersökningsgruppen 2013-12-20 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering
Lidingö stad hälsans ö för alla
1 (5) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och
Brukarundersökning Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2015
Brukarundersökning 2014 Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2015 Nordiska Undersökningsgruppen 2015-01-30 Titel: Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet
Brukarundersökning Järfälla kommun
Brukarundersökning 2009 Socialförvaltningen Utvärdering Psykiskt funktionshindrade Gruppbostad/ Serviceboende inom Handikappomsorgen (HO) Januari 2010 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 20100129 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN
Brukarundersökning Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2014
Brukarundersökning 2013 Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet inom Äldreomsorgen (ÄO) Januari 2014 Nordiska Undersökningsgruppen 2014-01-31 Titel: Socialförvaltningen Utvärdering dagverksamhet
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor
Årsta AIK Handboll. Medlemsenkät 2013
Årsta AIK Handboll Medlemsenkät 213 Om undersökningen Bakgrund Årsta AIK Handboll har låtit genomföra en undersökning bland sina medlemmar. Enkäten har i huvudsak tagits fram av Årsta AIK Handboll, Nordiska
Sämre hälsa och levnadsvillkor
Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning
Järfälla kommun. Brukarundersökning Socialförvaltningen Utvärdering Vuxengruppen inom Individ- och Familjeomsorgen (IFO) Januari 2010
Brukarundersökning 2009 Socialförvaltningen Utvärdering Vuxengruppen inom Individ- och Familjeomsorgen (IFO) Januari 2010 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 20100129 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN (SCANDINAVIAN
Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi
Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449
Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning
Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa
Lidingö stad hälsans ö för alla
1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och
Frågeområde Funktionshinder
Frågeområde Funktionshinder Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet redovisas andelen som har någon form av funktionsnedsättning i form av nedsatt rörelseförmåga, synproblem eller hörselproblem.
Brukarundersökning Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering LSS Gruppbostad/ Serviceboende inom Funktionshinderomsorgen (FO)
Brukarundersökning 2013 Socialförvaltningen Utvärdering LSS Gruppbostad/ Serviceboende inom Funktionshinderomsorgen (FO) Januari 2014 Nordiska Undersökningsgruppen 2014-01-31 Titel: Socialförvaltningen
Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar
Bemötandeguide En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar Tryckt: 2017-04-26 2 Innehåll Ett gott bemötande... 4 Generella råd... 5 Afasi... 6 Astma och allergi... 7 Demens... 8 Diabetes...
Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016
Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...
HANDIKAPPOLITISK PLAN
HANDIKAPPOLITISK PLAN 2014 2019 Dnr KS/2012:87 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Vår bakgrund för arbetet med den handikappolitiska planen 2 1.3 Syftet 3 1.4 Läsanvisning 3 1.5 Uppföljning
HANDIKAPPOLITISK PLAN
HANDIKAPPOLITISK PLAN 2014 2019 Dnr KS/2012:87 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Vår bakgrund för arbetet med den handikappolitiska planen 2 1.3 Syftet 3 1.4 Läsanvisning 3 1.5 Uppföljning
Järfälla kommun. Brukarundersökning Socialförvaltningen Utvärdering Familjerätten inom Individ- och Familjeomsorgen (IFO) Januari 2010
Brukarundersökning 29 Socialförvaltningen Utvärdering Familjerätten inom Individ- och Familjeomsorgen (IFO) Januari 21 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 21129 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN (SCANDINAVIAN SURVEY
Hälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning Norrbotten 26 Fysisk hälsa Långvarig sjukdom eller långvarigt hälsoproblem, Norrbotten 1 9 8 Norrbotten Riket 7 6 5 4 3 2 1 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44
Folkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa
Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.
Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och
Folkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande
Handikappolitisk plan Upplands Väsby kommun
Styrdokument, plan Stöd & Process 2014-01-31 Joel Kannisto Sand 08-590 973 83 Dnr KS/2012:87 Joel.Kannisto@upplandsvasby.se Handikappolitisk plan 2014-2018 Upplands Väsby kommun Nivå: Kommungemensamt Antagen:
Upphandling Enkät om hinder i kollektivtrafik 2018
Sida 1 Q001 Hur ofta åker du bil? Dagligen eller nästan varje dag - 44 39-46+ 29 36-46+ 38 35-46+ 33 52 44-47 Någon eller några dagar i veckan 30 34 29 34 32 30 19 29 30 21 22-31+ 26 Någon eller några
Brukarundersökning 2013. Järfälla kommun. Socialförvaltningen Utvärdering Daglig verksamhet inom Funktionshinderomsorgen (FO) Januari 2014
Brukarundersökning 2013 Socialförvaltningen Utvärdering Daglig verksamhet inom Funktionshinderomsorgen (FO) Januari 2014 Nordiska Undersökningsgruppen 2014-01-31 Titel: Socialförvaltningen Utvärdering
Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät
Haparanda stad Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät 1 Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Genomförande Förklaringar av diagram Resultat Övergripande index Index per frågeområde Per fråga Respondentprofil
Handikapprådet. KHR: Kommunala handikapprådet. ett samverkansorgan mellan Södertälje kommun och handikapporganisationerna
Kommunala KHR Handikapprådet Kommunala handikapprådet ett samverkansorgan mellan Södertälje kommun och handikapporganisationerna KHR: Kommunala handikapprådet ett samverkansorgan mellan Södertälje kommun
Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige
Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun 2013-2017 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-02-18 5 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Definitioner 3 Tillgänglighetspolicy för Bodens
Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning
Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning Den nationella ungdomspolitiken 2 övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande 5 huvudområden
Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun
1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.
Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014
Reviderad 2012-03-26 1/8 Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se Bankgiro
Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun
Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun 1 Bakgrund Fagersta kommuns funktionsrättspolitiska program har sin grund i den nationella funktionshinderpolitiska målsättningen, antagen av regeringen,
Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén
Ojämlika levnadsvanor: Når vi dem som bäst behöver det? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Anna Kiessling Lars Jerdén Diskrimineringslagen Diskriminering innebär att en person blir sämre behandlad
Haparanda stad. Invånarenkät Haparanda stad Invånarenkät
Haparanda stad Invånarenkät 20 Haparanda stad Invånarenkät 20 1 Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Genomförande Förklaringar av diagram Resultat Övergripande index Index per frågeområde Per fråga
EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning
w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige
Stockholm - en stad för alla
Bilaga 2 Stockholm - en stad för alla Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011-2015 Oktober 2010 SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE
Maria Lindeberg, projektkoordinator, 11-14 Stig Fjelheim, IT-projektledare, 15 Emma Rauf-Otworowski, nämndsekreterare. Bengt-Erik Johansson
Kommunala handikapprådet 2015-04-09 1 Plats och tid Beslutande Kommunhuset Dragonvägen 86. Lokal: Vilundarummet. Torsdagen den 9 april, klockan 09:00-11.30 Ledamöter: Ann-Christin Martens (S) Anders Rosén
Människor med funktionshinder i Västra Götaland
Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna
Ungas fritid. Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se
Ungas fritid Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se Den nationella ungdomspolitiken Övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande
Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof
Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget
Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen
1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder
Vad tycker du om ditt äldreboende?
Vad tycker du om ditt äldreboende? Sommar 2011 Alla äldre har rätt till äldreboende med god kvalitet. För att kunna förbättra och utveckla äldreboende för personer som är 65 år och äldre genomförs denna
LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet
LUPP-resultat för Avesta kommun 2015 Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är LUPP?... 3 LUPP i Avesta kommun... 3 Kunskapsbaserad
Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning
Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com
Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat
PM 1 (9) 2012-12-04 Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat www.temaunga.se US1000, v 1.0, 2010-02-04 Ungdomsstyrelsen Box 17 801 118 94 Stockholm Medborgarplatsen 3 tfn 08-566 219 00
Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning
Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Full delaktighet för alla Kommunfullmäktige har beslutat om Uppsala kommuns program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning.
Policy för. Arbetsmarknad
Policy för Arbetsmarknad Denna arbetsmarknadspolicy är s syn på arbete/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Policyn utgår från vårt mål att uppnå ett samhälle för alla. Arbete är en viktig
Hälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens
Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Q1 Vem svarar på enkäten
Q1 Vem svarar på enkäten Svarade: 82 Hoppade över: 0 g är god man eller... g är anhörig/förä... g svarar själv. g är god man eller förvaltare och svaren gäller min huvudman g är anhörig/förälder som svarar
Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala
Järfälla kommun. Brukarundersökning 2012. Socialförvaltningen Utvärdering Daglig verksamhet inom Funktionshinderomsorgen (FO) Januari 2012
Brukarundersökning 2012 Socialförvaltningen Utvärdering Daglig verksamhet inom Funktionshinderomsorgen (FO) Januari 2012 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 20130212 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN (SCANDINAVIAN
Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.
Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i
Järfälla kommun. Brukarundersökning 2009. Socialförvaltningen. Familjeomsorgen (IFO) Januari 2010
Brukarundersökning 2009 Socialförvaltningen Utvärdering Försörjningsstödsenheten inom Individ- och Familjeomsorgen (IFO) Januari 2010 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 20100129 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN
Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den
Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008
Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas
Handikappolitiskt Program
Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar
Järfälla kommun. Brukarundersökning 2009. Socialförvaltningen Utvärdering LSS Gruppbostad/ Serviceboende inom Handikappomsorgen (HO) Januari 2010
Brukarundersökning 2009 Socialförvaltningen Utvärdering LSS Gruppbostad/ Serviceboende inom Handikappomsorgen (HO) Januari 2010 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN 20100129 NORDISKA UNDERSÖKNINGSGRUPPEN (SCANDINAVIAN
Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad
Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Det här är bilagan till den andra delrapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget
Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar
Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Tryckt: 2016-11-02 2 Innehåll Ett gott bemötande... 4 Generella råd... 5 Afasi... 6 Astma och allergi... 7 Demens... 8
Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 4 3. Definitioner... 4 4. Mål... 5 5. Viljeriktning... 5 5.1 Möta
a. Fysiska: Syn och hörselnedsättningar, eller andra som gör att du har svårt att röra dig obehindrat i samhället, tex om du är rullstolsburen.
Specialpedagogik (Specialpedagogik är ett kunskaps och forskningsområde som har sin grund i pedagogiken. Historiskt har specialpedagogisk forskning framför allt berört möjligheten att anpassa undervisningen
Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015
Språkledarutbildningen TAKK för Språket 3 september 2015 Vad är en funktionsnedsättning? Beror på en sjukdom eller skada på kroppen. Den kan vara medfödd eller komma senare i livet. Det är en nedsättning
Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning
Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Jeanette Nordin, Uppdragsstrateg Omsorgsförvaltningen december 2016 Agenda Syfte med programmet Varför ett funktionshinderpolitiskt program
Södra sjukvårdsregionen
Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat
Hälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Synvändan. Handikapplan för Göteborgs Stad en sammanfattning LÄTTLÄST
Synvändan Handikapplan för Göteborgs Stad en sammanfattning LÄTTLÄST Synvändan År 2004 bestämde Göteborgs kommunfullmäktige att Synvändan ska vara Göteborgs handikapplan. Synvändan handlar om att alla
Vad tycker du om din hemtjänst?
Vad tycker du om din hemtjänst? Sommar 2011 Alla äldre har rätt till en hemtjänst med god kvalitet. För att kunna förbättra och utveckla hemtjänsten för personer som är 65 år och äldre genomförs denna
Folkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014
Enkätundersökning riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE... 3 UTFORMNING AV ENKÄTEN... 3 ÅRETS UNDERLAG... 4 MÅLVÄRDET... 4 RESULTAT
Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska
Barns skolvägar Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: -10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Undersökningsgruppen AB Sammanfattning Syfte, metod och svarsfrekvens
Handikappolitiskt program
2013-03-27 Handikappolitiskt program I Gagnefs kommun ska ingen känna sig hindrad av sin funktionsnedsättning. 2013-2017 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09 1 Innehåll 1. Bakgrund...3 2. Direktiv...3
Ämnesordsmöte 2014-07-15 Närvarande: Ingrid Berg, Viktoria Lundborg. Nya ord:
Ämnesordsmöte 2014-07-15 Närvarande: Ingrid Berg, Viktoria Lundborg Nya ord: Funktionsnedsättningar Underordnad term: Hörselskador Underordnad term: Inlärningssvårigheter Underordnad term: Synskador Underordnad
Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014
Dnr KK10/499 Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK 10/499 Innehållsförteckning Definitioner... 3 Inledning... 4 Planering, och utvärdering... 4 Mål och åtgärder för tillgänglighetsplanen...
Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet
STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod
Tema: ALLA BARNS RÄTT ATT DELTA I SAMHÄLLET PÅ LIKA VILLKOR UPPTÄCKTS- FÄRD
Tema: ALLA BARNS RÄTT ATT DELTA I SAMHÄLLET PÅ LIKA VILLKOR PÅ UPPTÄCKTS- FÄRD På upptäcktsfärd Barnkonventionen betonar alla barns lika värde. Extra starkt betonas att alla barn med funktionsnedsättning
Brukarundersökning inom socialpsykiatrin Stockholm Stad
Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2016 Stockholm Stad Stockholm stad Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2016 Stödboende Kungsholmen Enkätfabriken undersökningar 2 Presentation Om undersökningen
Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland
Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART
Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mellanårsmätning
Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2015
Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-, Fax:01-1 Tel: 01-, Fax: 0-1 info@markor.se www.markor.se Innehållsförteckning
Hälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84
Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se
Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar ljusdal.se Bemötandeguide en vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Ett gott bemötande
Funktionshinderpolitiskt program
Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än
Stockholms stad Demokratiundersökning Staden totalt Capital of Scandinavia
Stockholms stad Demokratiundersökning Capital of Scandinavia Disposition Teknisk beskrivning Svarsfrekvens Frågorna i enkäten Sammanfattning Översikt av resultaten Resultat Capital of Scandinavia Teknisk
Hälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ
Stockholms stad Familjedaghem Juhlin, Ingela Capital of Scandinavia
Stockholms stad Juhlin, Ingela Capital of Scandinavia Om undersökningen Frågorna i enkäten Inför läsning av rapporten Resultat Övergripande resultat Per år Index per område, KF-indikator Sida 2 Om undersökningen
Nationell Patientenkät Primärvård 2017
Nationell Patientenkät Primärvård 2017 Resultatrapport för Region Norrbotten PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2018-04-18 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn
Funktionshinderpolitiskt program
Funktionshinderpolitiskt program 2016 2020 Antaget av kommunfullmäktige 2016-10-25 97 Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Viktning och resultattabeller, delmål 3
Underbilaga 2 1 (8) Datum Dnr/Beteckning Ert datum Er beteckning 11--6 S11/88/FST (delvis) Viktning och resultattabeller, delmål 3 Viktning Funktionsnedsättningarna viktas efter hur vanligt förekommande
BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR
BRUKARENKÄT: TONÅRINGAR Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av tonåringar som åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2015. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad sommarperiod
Norrtälje kommun. Medborgarpanel Mätning 2. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018
Norrtälje kommun Medborgarpanel Mätning 2 Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Norrtälje kommun, Medborgarpanel Mätning 2, sida 2 Innehåll Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat
Eskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Eskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 2017 2021 1 Målsättning med tillgänglighetsarbetet Övergripande mål Flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning
Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping
Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,
I Linköping är alla delaktiga
Linköpings funktionshinderpolitiska program Programmet gäller från den 24 januari 2017. Linköpings kommun linkoping.se Innehåll Förord 3 1 Inledning 4 2 FN:s konvention 5 3 I Linköping 6 4 Så ska kommunen
Program för personer med funktionsnedsättning
Program för personer med funktionsnedsättning Utifrån FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-09 ( 26) Innehåll Innehållsförteckning...