Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel"

Transkript

1 Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan UPPSALA Wallingatan STOCKHOLM vxl:

2 Johan Bring 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING ANTAL SVARANDE PERSONER PER UNDERGRUPP ANTALET PERSONER I PANELEN ANTALET PERSONER SOM BEHÖVER TILLFRÅGAS FÖRSLAG PANEL PANELENS REPRESENTATIVITET? SLUTSATSER FRÅN BERÄKNINGARNA BILAGA 1 PRESENTATION AV HANDISAMS FEM ALTERNATIV... 17

3 Johan Bring 3 1 INLEDNING har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en undersökningspanel bestående av personer med funktionsnedsättning. Det är ett led i arbetet med en ny strategi för funktionshinderspolitiken och arbetet att förbättra möjligheten att följa upp det arbete och den utveckling som sker inom politikområdet. Syftet är att öka möjligheten att mer systematiskt mäta hur enskilda individer upplever funktionshinderspolitiken och hur man som individ påverkas i olika situationer. Panelen ska vara ett verktyg och ett stöd i s uppdrag att följa upp den nationella funktionshinderspolitiken och förhoppningen är att den ska bli ett komplement till offentlig statistik. Panelen ska också kunna vara ett stöd för andra organisationer som vill få en bättre bild av vad personer med funktionsnedsättning anser i olika frågor. Panelen ska bestå av ett relevant urval av enskilda personer med funktionsnedsättning i olika åldrar och med varierande förutsättningar. önskar nu hjälp med statistiska beräkningar för att kunna besluta om omfattning och sammansättning av denna panel. Statisticons uppdrag är att bistå med beräkningar rörande: 1. Hur stort antal individer en panel behöver bestå av för att anses vara representativ i förhållande till befolkningen i övrigt, det vill säga utifrån ålder, kön etc. 2. Hur stor en panel behöver vara beroende på hur stort antal funktionsnedsättningar/diagnoser som det ska vara möjligt att bryta ned informationen på. Dessa beräkningar skall göras utifrån fem olika alternativ. (Dessa alternativ finns presenterade i bilaga 1) I figuren nedan illustreras grovt den selektion som kommer att ske tills vi i slutändan får svar från en viss målgrupp (t.ex. synskadade personer över 50 år).

4 Johan Bring 4 Figur 1, Schematisk bild över selektionsprocessen för att till slut få ett antal svarande inom en viss undergrupp. Tillfrågade att delta i panelen Går med i panelen Svarar i en viss undersökningen Svarar inom en viss undergrupp 2 ANTAL SVARANDE PERSONER PER UNDERGRUPP Samtliga av föreslagna alternativ har samma struktur. De är uppbyggda kring tre variabler: a) Antal grupper med olika funktionsnedsättningar (4st-11st) b) Kön (två grupper) c) Ålder (en eller flera åldersgrupper) s olika alternativ skiljer sig åt genom att ha olika många undergrupper. Vi börjar med att illustrera för ett enkelt eget alternativ (alt 0) Alt 0:

5 Johan Bring 5 Grupper av med olika funktionsnedsättning: Hörselskadade och synskadade (2 grupper) Kön: Män och kvinnor (2 grupper) Ålder: Under 45år och över 45 år (2 grupper) I detta alternativ får vi åtta olika undergrupper 2*2*2=8. Vi kan illustrera detta i en tabell där varje undergrupp blir en cell i tabellen. Tabell 1, Exempel på undergrupper Män Hörselskadade 16-45år Hörselskadade 45+år Synskadade 16-45år Synskadade 45+år Kvinnor I s största alternativ (alt 1) skulle vi få en tabell med 10*6*2=120 celler. Om man vill ha en panel som möjliggör att samla in tillförlitlig information från varje undergrupp så måste panelen alltså dimensioneras så att det finns tillräckligt många individer i varje cell. Om vi t.ex. vill veta vad hörselskadade män över 45 år tycker i en viss fråga så måste panelen innehålla ett tillräckligt stort antal medlemmar inom denna grupp. Om vi börjar med att försöka besvara hur många man måste ha i en enskild cell för att kunna få ett statistiskt bra underlag från den gruppen. Vi antar tills vidare också att deltagarna i panelen har blivit utvalda genom ett slumpmässigt urval från den aktuella målpopulationen. Ett vanligt sätt att tänka när man funderar över en urvalsstorlek är i termer av felmarginaler. Om vi antar att vi har en ja/nej fråga typ Anser ni att kollektivtrafiken behöver förbättras för hörselskadade? Svaren från en sådan fråga presenteras i regel i procent t.ex. 47% svarade Ja. Om vi antar att man har en felmarginal på 10% skulle det innebära att om man gjorde en totalundersökning bland den aktuella gruppen skulle

6 Felmarginal Dokumenttyp Klass Projekt Kund Johan Bring 6 procentsiffran hamna någonstans i intervallet 47%+/-10% dvs i intervallet 37% - 57%. Skulle vi ha en felmarginal på 5% skulle vi säga att sanningen ligger någonstans i intervallet 42% - 52%. Så, ju mindre felmarginal desto säkrare är resultaten. I opinionsundersökningar brukar man tillfråga ca 1000 personer vilket ger en felmarginal på 2-3%. I figur 2 illustreras hur felmarginalen sjunker beroende på hur många som svarar på undersökningen. Figur 2, Hur felmarginalen sjunker för skattningar av andelar beroende på antalet svarande i en undersökning Antal svarande Figuren visar hur felmarginalen sjunker kraftigt i början men att kurvan sedan planar ut. Det finns alltså en avtagande nytta att inkludera fler och fler i undersökningen.

7 Johan Bring 7 Vilken felmarginal som behövs är förstås beroende av vilken fråga som skall besvaras. När man skall uttala sig om skillnaden mellan de politiska blocken så kan man förstå att de inte kan ha en högre felmarginal än kanske 2-3 %. Om man däremot vill ha en grov uppfattning om folkets uppfattning i en viss fråga så kanske t.o.m. en felmarginal på 15% kan vara helt acceptabel. Så hur många personer som behövs i panelen är delvis avhängigt vilken typ av frågor som man avser att ställa och vilken precision som krävs i resultaten. Vi bedömer att den typ av frågor som avser att ställa inte kräver svar med felmarginaler på 2-3% utan snarare att det räcker med en felmarginal på 10-15%. Sammanfattning felmarginal För att skattningarna ska bli tillförlitliga i de undergrupper som man vill studera måste man se till att få tillräckligt många svarande i dessa. Osäkerheten i svaren kan beskrivas med hjälp av felmarginalen som blir lägre ju fler som svarar. Vår bedömning är att en felmarginal runt 10% kan vara rimlig för den typ av frågor som ni avser att ställa. Tabell 2, Exempel på felmarginal i relation till antal svarande. Antal svarande Felmarginal 50 14% % 200 7% 400 5% 3 ANTALET PERSONER I PANELEN I föregående avsnitt diskuterades hur många svarande man kan behöva i en viss undergrupp. Detta avsnitt berör hur många personer man vill ha i panelen totalt.

8 Johan Bring 8 Om vi nu tittar på s första alternativ. Alternativen finns i bilaga sist i rapporten. Alt. 1: Tio grupper av funktionsnedsättningar, nedbrytning på 3-6 ålderskategorier samt kön: I detta alternativ skulle det kunna bli så mycket som 120 olika undergrupper. Om vi antar att man kräver en felmarginal på 10% för den grupp som man undersöker så innebär det att man skulle behöva minst 100 svarande inom respektive cell. Då man inte kan räkna med att alla inom panelen svarar kanske man vill ha dubbelt så många inom den aktuella målgruppen för att kunna hantera ett visst bortfall. Om vi då antar att man vill ha minst 200 personer i varje cell så skulle det innebära att man skulle behöva minst personer i panelen! Vissa undergrupper kommer dock vara väldigt ovanliga så för att få minst 200 personer i varje cell så skulle man behöva rekrytera många många fler än personer. Denna ambitionsnivå skulle alltså kräva mycket stora resurser. Alt. 2: Samma funktionsnedsättningsgrupper som alt 1, uppdelat på kön men ingen åldersindelning. Med detta alternativ får vi 10*2=20 undergrupper. Med tanken om ca 200 tillgängliga personer per undergrupp skulle det behövas minst personer i panelen ifall de är jämnt fördelad. Alt. 3: Sju grupper med funktionsnedsättning, nedbrytning på 3-6 åldersgrupper samt kön: I detta alternativ har vi 7*2*(3-6) = 42 till 84 undergrupper. Med samma resonemang som ovan får vi en panel på individer. Alt 4: Fyra grupper av funktionsnedsättningar, nedbrytning på 3-6 åldersgrupper samt kön.

9 Johan Bring 9 I detta alternativ har 4*2*(3-6) = 24 till 48 undergrupper vilket då ger ca i panelen. Alt 5: Samma grupper av funktionsnedsättningar som alt 4, uppdelat på kön men ingen åldersindelning I det sista alternativet har vi 8 undergrupper vilket ger i panelen. Antalet åldersgrupper I de olika alternativen ovan variera antalet åldersgrupper. Med tanke på de stora urvalen som krävs så är vår rekommendation att inte ha ambitionen att kunna presentera resultaten på många olika åldersgrupper. Vilka grupper som vore intressant att dela upp resultaten på beror helt på frågeställning och syfte. För vissa frågor (t.ex. diskotekbesök) så kan det vara intressant med an finare åldersindelning i de yngre åldrarna. Vissa funktionshinder förekommer mest i de äldre åldersklasserna och då kan en finare åldersindelning vara viktig i de äldre åldersklasserna. För andra frågeställningar kan pensionsåldern vara en viktig åldersgräns att dela upp panelen i. Vi tror att man i rekryteringen skall försöka skapa panelen så att åldersfördelningen till stor del speglar den aktuella funktionshinderpopulationen men att man inte skall ha ambitionen att kunna särredovisa resultaten på finare åldersintervall. Så t.ex. för gruppen med nedsatt hörsel skall man rekrytera fler äldre än yngre så att panelen speglar populationens sammansättning. Men, skulle den primära frågeställningen vara att jämföra yngre hörselskadade med äldre hörselskadade så skulle man rekrytera ungefär lika många från respektive grupp. Sammanfattning antal personer i panelen. Ett förslag är att för varje viktig undergrupp ha 200 personer tillgängliga i panelen. I så fall blir den totala panelstorleken 200 multiplicerat med antalet undergrupper. Vill man t.ex. kunna dela upp på män och kvinnor för fyra

10 Johan Bring 10 olika funktionsnedsättningsgrupper blir det 200 gånger 8 vilket ger en panel på personer. Skulle man nöja sig med en felmarginal på 14% så halveras antalet svarande från 100 till 50 och därmed också antalet personer som behövs i panelen. 4 ANTALET PERSONER SOM BEHÖVER TILLFRÅGAS Om vi antar att rekryteringen till panelen sker genom ett slumpmässigt utskick till hela Sveriges befolkning. Antalet som behöver tillfrågas beror då på dels hur vanligt förekommande de olika undergrupperna är i populationen samt folks benägenhet att ställa upp. Svarsfrekvensen på seriösa enkätundersökningar kan grovt sägas ligga runt 50%. Folks benägenhet att gå med i en panel är i regel lägre. Intresset för att vara med i en panel beror på frågeställning samt incitamenten för att vara med. Kommersiella paneler har i regel någon form av belöning till de som deltar i respektive undersökning. Om vi antar att en av fyra i den aktuella målgruppen ställer upp så innebär det att man måste fråga fyra gånger fler personer än vad som behövs i panelen. Om vi inte behövde bekymra oss om undergrupper så skulle vi t.ex. tillfråga personer ifall vi vill ha en panel på personer. Men om vi nu vill ha tag i t.ex. kvinnor under 50 år med nedsatt hörsel? Då måste vi ta hänsyn till hur stor del av befolkningen som tillhör denna grupp. I åldrarna år har ca 12% av kvinnorna nedsatt hörsel. Prevalensen är lägre i de yngre åldrarna så vi kan anta en prevalens på 5% bland de yngre än 50år. Detta skulle innebära att vi behöver fråga ca 100 kvinnor i åldern år för att få tag i fem stycken med nedsatt hörsel. Så om vi nu i panelen vill ha 200 kvinnor i denna grupp så måste vi fråga kvinnor i ålder år i befolkningen. Beräkningarna går till så här:

11 Johan Bring 11 Så om vi frågar kvinnor i åldern så kommer ca 5% att ha nedsatt hörsel, dvs ca 800 personer. Ifall sedan en av fyra (25%) väljer att vara med i panelen får vi i slutändan ca 200 personer i denna grupp till panelen. I detta exempel hade vi en relativt vanlig funktionsnedsättning samt ett stort åldersintervall. Skulle vi ha små åldersintervall och mer ovanliga funktionsnedsättningar skulle det bli väldigt stora siffror. Skulle vi sänka svarsfrekvensen till t.ex. 10% och prevalensen till 1% så skulle vi behöva fråga Notera att dessa siffror då bara rör hur många vi måste fråga för att fylla cellen med kvinnor med hörselnedsättning i åldern år. Vill vi sedan få 200 hörselskadade män i åldern så måste vi fråga lika många till. Om vi också vill ha 200 rörelsehindrade kvinnor i samma åldersgrupp (kvinnor år) så kan man rekrytera dessa samtidigt som man rekryterar hörselskadade kvinnor. Antag att prevalensen av rörelsehindrade i denna grupp är 10% så får vi: Så om vi skulle tillfråga kvinnor i åldern för att få 200 hörselskadade till panelen (enligt beräkningarna tidigare) kommer vi samtidigt att kunna rekrytera 400 rörelsehindrade (eftersom vi lyckas rekrytera 200 per som vi tillfrågar). Vi kan följaktligen rekrytera personer med olika funktionsnedsättningar på samma gång. Och om vi är intresserade av flera grupper av

12 Johan Bring 12 funktionsnedsättningar så är det den gruppen med lägst prevalens som styr hur många vi måste fråga. För att räkna ut hur många vi måste fråga för att få t.ex. 200 personer i varje undergrupp gör vi så här. 1) Bestäm antalet åldersgrupper (t.ex. 2) 2) Bestäm om vill kunna bryta ner på kvinnor och män (2 grupper). 3) Vi får då 4 olika kombinationer i detta exempel. 4) För de diagnosgrupper (t.ex. rörelsehindrade, hörselskadade, synskadade) som vi vill ha med skall vi nu bestämma prevalensen i varje undergrupp. (se tabellen nedan med hypotetiska siffror) Tabell 3, Prevalensen av olika funktionshinder i olika grupper. -50 år Över 50 år Män Rörelsehindrade 12% Hörselskadade 6% Synskadade 2% Rörelsehindrade 16% Hörselskadade 16% Synskadade 3% Kvinnor Rörelsehindrade 10% Hörselskadade 5% Synskadade 1% Rörelsehindrade 17% Hörselskadade 15% Synskadade 3% Vi ser nu att i varje cell är det de synskadade som har lägst prevalens. Hur många vi måste tillfråga ur befolkningen styrs nu av att få ihop 200 synskadade eftersom det är den svåraste gruppen att få tag i. Med ett antagande om 25% svarsfrekvens skulle vi få följande siffror. Tabell 4, Antalet som behöver tillfrågas givet prevalenserna i tabell år Över 50 år Män Kvinnor

13 Johan Bring 13 Totalt blir det ca personer som skall tillfrågas för att få minst 200 av varje diagnosgrupp i varje undergrupp. Skulle vi inte bry oss om att kunna dela upp på kön och ålder så skulle det bli prevalensen i den totala befolkningen som styr antalet. Antag att det finns 2% synskadade i befolkningen. I så skulle det behövas tillfrågas personer för att få 200 svarande inom denna kategori. Dessa beräkningsexempel visar att det blir väldigt svårt skapa den perfekta panelen med 200 personer i varje tänkbar undergrupp. Men det finns nu flera vägar att gå. Man kan dels reducera antalet undergrupper (vilket i princip är vad s olika alternativ gör) eller man kan minska på ambitionsnivån att ha 200 personer i varje grupp. Eller kanske välja en helt annan ansats. Sammanfattning hur många som måste tillfrågas. Antalet som måste tillfrågas beror på a) Hur många man vill ha i en viss grupp. b) Svarsfrekvensen c) Prevalensen av den specifika funktionsnedsättningen. Skulle vi t.ex. vilja ha 100 personer över 50 år med synnedsättning och att prevalensen av synnedsättning i denna åldersgrupp är 2% och svarsfrekvensen 33% så behöver vi tillfråga personer ( = (100/(0.33*0.02)) Dessa beräkningar bygger på att man gör ett slumpmässigt urval ur svenska befolkningen.

14 Johan Bring 14 5 FÖRSLAG PANEL Alternativ 5 inkluderar fyra typer av funktionshinder. Om vi använder undersökningen Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden från 2008 så får vi följande prevalenser i befolkningen år. Tabell 5, Prevalensen av olika funktionsnedsättningar Funktionsnedsättning Prevalens Hörselnedsättning 1,3% Synnedsättning 0,9% Rörelsenedsättning 4,7% Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest % Källa: Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden (2008). 1. Baserat på ULF-undersökningen. Det innebär att om vi väljer ut 100 personer slumpmässigt så kommer ca. en person ha hörselnedsättning, ca. en synnedsättning och ca fem personer rörelsenedsättning. Om vi skulle nöja oss med att ha 100 personer från varje funktionsnedsättningsgrupp i panelen och att vi är optimistiska och tror på att 50% av de tillfrågade kommer att gå med i panelen så skulle vi behöva fråga personer. Då har vi inte tagit hänsyn till kön. Skulle vi vilja ha 100 män och 100 kvinnor inom varje grupp så får vi fråga personer. Vårt förslag är att man ser till att ha både kvinnor och män i panelen men att man inledningsvis nöjer sig att kunna redovisa resultaten på total nivå och inte har ambitionen att få tillförlitliga resultat uppdelat per kön. 6 PANELENS REPRESENTATIVITET? Beräkningarna av felmarginaler ovan har baserats på antagandet att vi a) Gjort ett slumpmässigt urval ur populationen samt b) Att bortfallet är slumpmässigt (dvs det är inte en viss typ av människor som väljer att inte svara.). I praktiken finns det risk att vi kan få problem med båda dessa aspekter.

15 Johan Bring 15 Att välja ett slumpmässigt urval ur populationen. Om vi väljer ett slumpmässigt urval ur den svenska befolkningen så får vi på samma gång ett slumpmässigt urval ur populationen av funktionshindrade i Sverige. Men beräkningarna ovan visade att vi måste göra väldigt stora urval för att komma åt tillräckligt många inom de olika undergrupperna. Så ett alternativ är att försöka välja från andra urvalsramar. För vissa funktionshinder kan det finnas olika register som skulle kunna användas. Sen är väl risken att dessa register inte är helt representativa. Så här får man från fall till fall bedöma hur pass vältäckande respektive register är. Men skulle man kunna hitta vissa undergrupper där det finns mer specifika register så skulle detta underlätta rekryteringen avsevärt. Bortfallet Ett annat problem som kan göra urvalet icke-representativt är bortfallet. I beräkningarna ovan användes en svarsfrekvens på 25% vilket innebär ett bortfall på 75%. Så med det exemplet så kanske det inte spelar så stor roll ifall vårt ursprungliga urval är representativt för vi har i princip ingen kontroll över bortfallets snedvridande effekt. De 25% som väljer att vara med i en panel kan vara precis lika icke-representativa som t.ex. de 25% som väljer att vara medlemmar i en viss handikapporganisation. Så om det finns väldigt höga krav på representativitet så måste man både ha ett slumpmässigt urval ur den aktuella målpopulationen och ett ickesnedvridande bortfall. För att bortfallet inte skall bli snedvridande så krävs det antingen att det är mycket litet eller att bortfallet är slumpmässigt, dvs att de som inte vill vara med inte skiljer sig från de som vill vara med. Så oavsett hur vi gör så kommer det att bli problem med att få en riktigt bra representativitet. Så om vår grupp som kommer med i panelen inte är representativ för hela målpopulationen så innebär det att de felmarginaler som vi illustrerade inte blir helt korrekta. Vår osäkerhet om vad hela

16 Johan Bring 16 målpopulationen egentligen anser blir då större än vad felmarginalen visar eftersom de svarande inte är helt representativa för målpopulationen. En aspekt att beakta är att panelen kan vara ett bättre instrument för att följa förändringar över tiden jämfört att ge en exakt bild vid ett specifikt tillfälle. Dvs även om panelen inte är representativ för målpopulationen och därmed ger något missvisande am andelen i populationen som t.ex. svarar JA så kan panelen i många fall ge en representativ bild av förändringar över tid. Då samma personer tillfrågas vid olika tillfällen ger detta ett bra instrument för att följa förändringar över tid. 7 SLUTSATSER FRÅN BERÄKNINGARNA Beräkningarna ovan visar att det krävs väldigt stora urval och en väldigt stor panel ifall man vill kunna uttala sig om många enskilda undergrupper med bra statistisk precision. Men metodproblemen är förmodligen så stora att man aldrig kommer att kunna tala om bra statistisk precision i vedertagna vetenskapliga termer. Vi anser därför att ambitionen om en perfekt panel som kan användas för att utvärdera många olika politiska beslut inte är realistisk i nuläget. På något sätt måste vi sänka ambitionsnivån vilket dock inte hindrar att man kan göra något bra och värdefullt. Ingen tydlig frågeställning och uppdragsgivare Vår erfarenhet är att en undersöknings kvalité blir mycket bättre om det finns en tydlig uppdragsgivare och en tydlig frågeställning. Vi ser en risk med detta projekt att så inte är fallet här. Gruppen funktionshindrade är väldigt heterogen. En möjlig väg framåt är att skapa separata paneler för respektive funktionshindersgrupp. Vill man sedan ställa en fråga till flera grupper så skickar man bara frågan till flera paneler.

17 Johan Bring 17 8 BILAGA 1 PRESENTATION AV HANDISAMS FEM ALTERNATIV Alt. 1: Tio grupper av funktionsnedsättningar 1, nedbrytning på 3-6 ålderskategorier samt kön: Nedsatt rörelseförmåga Nedsatt syn Nedsatt hörsel, dövhet och dövblindhet Nedsatt kognitiv förmåga Besvär i andningsorgan, allergier eller överkänslighet för vissa födoämnen Sjukdomar och andra funktionsstörningar i matsmältningskanalen eller inkontinens Funktionsnedsättning på grund av psykiska sjukdomar Nedsatt röst och talfunktion Läs och skrivsvårigheter Andra funktionsnedsättningar Alt. 2: Samma funktionsnedsättningsgrupper som alt 1, uppdelat på kön men ingen åldersindelning. Alt. 3: Sju grupper med funktionsnedsättning 2, nedbrytning på 3-6 åldersgrupper samt kön: Svår värk i nacke, axlar, skuldror, rygg eller i leder *Neuropsykiatriska diagnoser Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest Rörelsehinder Nedsatt syn Nedsatt hörsel *Medicinska diagnoser *dessa grupper finns inte i ULF-underlaget. Alt 4: Fyra grupper av funktionsnedsättningar 3, nedbrytning på 3-6 åldersgrupper samt kön. Hörselnedsättning Synnedsättning Rörelsenedsättning Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest Alt 5: Samma grupper av funktionsnedsättningar som alt 4, uppdelat på kön men ingen åldersindelning 1 Indelningen kommer från s riktlinjer 2 Indelningen kommer från SCB:s undersökning om levnadsförhållanden (ULF) mer info under 3 Indelningen kommer från Statens Folkhälsoinstituts Folkhälsoenkät, för mer info se:

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.

Läs mer

Politikers syn på säkerhetskameror

Politikers syn på säkerhetskameror Politikers syn på säkerhetskameror SKOP har på uppdrag av tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS) och tidningen SecurityUser.com intervjuat 3 kommunal-, landstings-, och oppositionsråd.

Läs mer

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10

Trött på att jobba? REDOVISAR 2000:10 REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Företagarens vardag i Örebro 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Örebro 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Örebro 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

MMS Basundersökning 2013:1. Danielle Aldén

MMS Basundersökning 2013:1. Danielle Aldén MMS Basundersökning 2013:1 Danielle Aldén Metod och bortfall MMS, Mediamätning i Skandinavien AB, mäter minut för minut vad svenska folket ser på TV. Detta sker med hjälp av en statistiskt utvald panel

Läs mer

Min syn på psykiatrisk vård, stöd och omsorg. vägledning till att genomföra brukarundersökning inom psykiatrisk vård och omsorg

Min syn på psykiatrisk vård, stöd och omsorg. vägledning till att genomföra brukarundersökning inom psykiatrisk vård och omsorg Min syn på psykiatrisk vård, stöd och omsorg vägledning till att genomföra brukarundersökning inom psykiatrisk vård och omsorg Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Väljarnas syn på ökande klyftor

Väljarnas syn på ökande klyftor SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...

Läs mer

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011.

Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011. 1 (18) Statistikenheten 20110808 Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011. Inledning Under våren/försommaren 2011 har Arbetsförmedlingens Statistikenhet,

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(7) Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod Enhetens förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att en ny beräkningsmetod införs för tomträttsindexet så snart

Läs mer

POPULATION OCH BORTFALL

POPULATION OCH BORTFALL RAPPORT POPULATION OCH BORTFALL En teknisk rapport om populationen och bortfallet i den internetbaserade Örebro-undersökningen om mobbning vid mätningarna 2012 och 2013. Björn Johansson Working Papers

Läs mer

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.

Läs mer

Brukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Nationell Patientenkät Somatisk slutenvård Våren 2012. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Somatisk slutenvård Våren 2012. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Somatisk slutenvård Våren 2012 Landstingsjämförande rapport Undersökningen i korthet Under våren 2012 genomfördes inom ramen för Nationell Patientenkät en mätning av den patientupplevda

Läs mer

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen November 2005 Den inre marknaden och företagen i Mälardalen Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden. Undersökningen har gjorts på uppdrag

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Attityder till skolan Föräldrar 2012-09-10 Inledning Enheten för Utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under våren

Läs mer

Skånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014

Skånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014 Skånepanelen 2 2014 Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal Genomförd av CMA Research AB April 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 27:2 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 26 ISSN 1652-9863 Statistik 27:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

Vad tycker du om din hemtjänst?

Vad tycker du om din hemtjänst? UEnr Hösten 2012 Vad tycker du om din hemtjänst? Alla äldre har rätt till en hemtjänst med god kvalitet. För att kunna förbättra och utveckla hemtjänsten genomför Statistiska centralbyrån (SCB) denna undersökning

Läs mer

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.

Läs mer

Är icke-sannolikhetsurval aldrig representativa?

Är icke-sannolikhetsurval aldrig representativa? Surveyföreningens webbpanelseminarium 2011-02-03 Är icke-sannolikhetsurval aldrig representativa? Jan Wretman Webbpanelkommittén 1 Det kommer att handla om: Begreppet representativitet. Bedömning av skattningars

Läs mer

Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar

Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar F1 Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar Kursupplägg 12 föreläsningar 7 seminarieövningar (Ö1 och Ö7 är obligatoriska) 1 inlämningsuppgift (i grupp) Del 1: tillämpa stickprovsteori

Läs mer

Företagarens vardag i Luleå 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Luleå 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Luleå 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Hur stor blir pensionen?

Hur stor blir pensionen? Hur stor blir pensionen? En rapport om kompensationsgrader hos användare av Minpension.se år 2015 Ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen Frida Öjemark Sammanfattning Pensionen i det svenska pensionssystemet

Läs mer

Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen.

Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen. USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen. Enkäter bland personal vid kommunalt och enskilt drivna äldreboenden

Läs mer

Bilaga 1. Metod och undersökningens tillförlitlighet

Bilaga 1. Metod och undersökningens tillförlitlighet Bilaga 1 Metod och undersökningens tillförlitlighet Metod En omfattande enkätundersökning har under år 2003 genomförts bland de 30 kommuner som har den största flyktingmottagningen. Undersökningen är till

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under november- av SKOP -research ab December 12 SKOP har på uppdrag av och

Läs mer

Undersökning Öppenvård RK PUK. Tidpunkt 2013-10

Undersökning Öppenvård RK PUK. Tidpunkt 2013-10 Sammanfattande rapport Röda Korset Sverige Undersökning Öppenvård RK PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Lisa Borgh Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har arbetat

Läs mer

Vad drar man in på vid finansiell kris

Vad drar man in på vid finansiell kris Vad drar man in på vid finansiell kris Sverige okt. 2008 KARNA LARSSON-TOLL k.larsson-toll@research-int.com SIFO RESEARCH INTERNATIONAL 114 78 STOCKHOLM, VISITING ADDRESS : VASAGATAN 11 TEL : +46 (0)8

Läs mer

Statens Folkhälsoinstitut

Statens Folkhälsoinstitut Statens Folkhälsoinstitut December 2005 T-112113 Folkhälsoinstitutet: Paul Nordgren TEMO AB: Gun Pettersson Datum: 2005-12-21 Sida 2 Innehållsförteckning Inledning med bakgrund och syfte 3 Genomförande

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Enkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland

Enkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland Enkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland - En del av Statens haverikommissions utredning av kollisionen mellan färjorna den 23 juli 9 Rapport maj 1 Enkätstudiens syfte och genomförande

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Befolkningens tandhälsa. Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring. Delrapport 2 av 3

Befolkningens tandhälsa. Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring. Delrapport 2 av 3 Befolkningens tandhälsa Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring. Delrapport 2 av 3 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse.

Läs mer

Diagnosmönster i förändring

Diagnosmönster i förändring 2007:3 Diagnosmönster i förändring nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1971 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk- och aktivitetsersättningar

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Vad tycker du om ditt äldreboende?

Vad tycker du om ditt äldreboende? UEnr Hösten 2012 Vad tycker du om ditt äldreboende? Alla äldre har rätt till äldreboende med god kvalitet. För att kunna förbättra och utveckla äldreboenden genomför Statistiska centralbyrån (SCB) denna

Läs mer

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning

Läs mer

Hur är läget? Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2012

Hur är läget? Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2012 Hur är läget? Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2012 Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hur är läget? Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2012 Handisam Serie

Läs mer

Anställningsformer år 2008

Anställningsformer år 2008 Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll

Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (16) Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...

Läs mer

Det är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in!

Det är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in! Beroende på om det är fysiska hinder som trappor eller dylikt kan det vara omöjligt att komma in och jag är tvungen att välja ett annat ställe eller avstå. Kvinna 53 år Tydligare skyltning över var pälsdjur

Läs mer

Dödsorsaker 2014 HS0301

Dödsorsaker 2014 HS0301 S/ST1 2015-08-24 1(8) Dödsorsaker 2014 HS0301 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och tillförlitlighet

Läs mer

Företagarens vardag i Kristianstad 2015

Företagarens vardag i Kristianstad 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Kristianstad 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

I jämförelse mellan kön är kvinnor något nöjdare än män och skillnaderna har även ökat mellan 2015 och 2014, där kvinnorna har blivit nöjdare.

I jämförelse mellan kön är kvinnor något nöjdare än män och skillnaderna har även ökat mellan 2015 och 2014, där kvinnorna har blivit nöjdare. Brukarenkät IFO 2015 Kvalitetsrapport 2015:2 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2015 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de frågeområden som berörs i enkäten.

Läs mer

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Bilaga F Befolkningsprognoser liten pm om hur/varför man gör olika prognoser och hur Stockholms läns landstings prognos

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012

Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012 Statistik om Stockholm Bostäder Hyror 2012 Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2012. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2012. Uppgifterna

Läs mer

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020 57 ÅR 2000 OCH Arbetskraftens utbildningsnivå har stigit under en följd av år. År 2000 utgjorde andelen i arbetskraften med folk- och grundskoleutbildning 19 procent, med gymnasial utbildning 51 procent

Läs mer

Människor med funktionshinder i Västra Götaland

Människor med funktionshinder i Västra Götaland Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna

Läs mer

Vad betyder bortfallet för resultatet i folkhälsoenkäter? Gunnel Boström

Vad betyder bortfallet för resultatet i folkhälsoenkäter? Gunnel Boström Vad betyder bortfallet för resultatet i folkhälsoenkäter? Gunnel Boström Sammanfattning Då bortfallet i folkhälsoenkäter ökar för varje år är det viktigt att veta hur de som utgör det ökade bortfallet

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

Konsumenten på apoteksmarknaden

Konsumenten på apoteksmarknaden Rapport 2009:15 Konsumenten på apoteksmarknaden - Viktiga aspekter vid köp av läkemedel 2 Konsumenten på apoteksmarknaden Viktiga aspekter vid köp av läkemedel Rapport 2009:15 Konsumentverkets kontaktpersoner:

Läs mer

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11]

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11] Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11] Tabellförteckning Tabell 1. Gått på hemslöjdsmarknad/-utställning efter kön, ålder, utbildning, bostadsort, region

Läs mer

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för

Läs mer

Pensioner! - En studie om!

Pensioner! - En studie om! Pensioner! - En studie om! Pensioner om undersökningen! Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av A7onbladet inom ramen för Schibsted/Inizios opinionspanel som speglar svenska folket. Undersökningen

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige

Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige 1999 MI0103 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Miljövård A.2 Statistikområde Utsläpp A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

Effektmätning av gratistidningen

Effektmätning av gratistidningen Effektmätning av gratistidningen Nr 5, juni 01 Kampanjnummer: 0163 Målgrupp: Konsument, villahushåll Utskicksperiod: juni, v. 3, 01 Mätperiod: slutet v slutet v. 6, 01 Mediaeffekter observation och handling:

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011 Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står

Läs mer

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka November-December 2009 INLEDNING... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 4 FRÅGEFORMULÄR... 4 DATABEARBETNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING...

Läs mer

Kvalitet i webbpanelundersö kningar

Kvalitet i webbpanelundersö kningar Surveyföreningen Kvalitet i webbpanelundersö kningar Metöder öch ma tt Mars 2014 Innehåll Förord 3 Kort presentation av rapporten 4 1 Inledning 6 2 Webbpaneler och webbpanelundersökningar 8 2.1 Inledning...

Läs mer

Inställningen till olika energikällor i Sveriges län

Inställningen till olika energikällor i Sveriges län Inställningen till olika energikällor i Sveriges län 1999 2004 respektive 2005 2010 Per Hedberg [SOM-rapport nr 2011:25] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet

Läs mer

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Statistik RAPPORT. AVDELNINGEN ENVIRONMENT FÖR AND MILJÖ- REGIONAL OCH STATISTICS REGIONALSTATISTIK Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Bodil Mortensson Lena

Läs mer

TYA:s rapport Rekrytering av lastbilsförare 2012

TYA:s rapport Rekrytering av lastbilsförare 2012 :s rapport Juli Kund Mottagare Robert Dierks Version Klass Antal sidor 1-5 Datum Statisticons ProjektID -07-02 _4352 Ämne Beskrivning : s Arbetskraftbarometer. Författare Jenny Lagerqvist Granskare Sophia

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en

Läs mer

Riktlinjer för likabehandling

Riktlinjer för likabehandling Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk

Läs mer

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft

Läs mer

Företagarens vardag i Borås 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Borås 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Borås 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box

Läs mer

Antagningen till polisutbildningen

Antagningen till polisutbildningen Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen ur ett genusperspektiv Februari 2008 www.polisen.se Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen

Läs mer

Utlandsföddas företagande i Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

SOU 2016:37 Rätten till en personförsäkring

SOU 2016:37 Rätten till en personförsäkring SOU 2016:37 Rätten till en personförsäkring - ett stärkt konsumentskydd Bakgrund Behovet av en utredning Kontraheringsplikten har tillämpats i snart tio år. Regeringen flaggade redan vid införandet för

Läs mer

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) GRs effektstudie 2005 Rapport gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö, 2003 Juni 2005 Undersökningen är genomförd av

Läs mer

REDOVISNING AV DELFRÅGESTÄLLNING I VÅRDANALYS UTVÄRDERING AV HANDLINGSPLANEN PRIO

REDOVISNING AV DELFRÅGESTÄLLNING I VÅRDANALYS UTVÄRDERING AV HANDLINGSPLANEN PRIO Förslag på tillvägagångssätt för att följa patienters, brukares och anhörigas uppfattningar om vården och omsorgen och möjligheterna att vara delaktiga och utöva inflytande REDOVISNING AV DELFRÅGESTÄLLNING

Läs mer

Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om företagares/företagsledares attityder 25 mars 2015

Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om företagares/företagsledares attityder 25 mars 2015 Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om företagares/företagsledares attityder 25 s 2015 SKOP gör regelbundna undersökningar bland företag med minst en anställd (företags-skop). Mellan

Läs mer

Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel.

Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel. Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel. Man 29 år På grund av min sjukdom har min sociala värld minskat

Läs mer

Pensionsbarometern Januari-februari 2005

Pensionsbarometern Januari-februari 2005 Pensionsbarometern Januari-februari 2005 Projektnummer 1513219 2005-02-14 Sifo Research & Consulting SE-114 78 Stockholm Tel: +46 (0)8 507 420 00 Secondary name to Sweden Fax: +46 (0)8 507 420 01 Research

Läs mer