Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning"

Transkript

1 SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

2 2 (26) Sammanfattning Studien omfattar ett urval av de personer som i oktober 2010 hade aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga och som hade haft det i minst ett år. Även personer som lämnat ersättningen under den studerade perioden ingår i studien. Förutom vilka insatser som är planerade, pågår eller tidigare har pågått har även uppgifter om till exempel boendeförhållanden, stöd i den dagliga livsföringen fångats. En stor andel av de personer som ingår i denna aktstudie deltar eller har deltagit i insatser. Insatserna har till syfte att personerna ska få, återfå eller öka sin arbetsförmåga, att de ska öka förutsättningarna för att få, återfå eller öka sin arbetsförmåga eller att de ska få en meningsfull sysselsättning. Exempel på insatser är, arbetslivsinriktad rehabilitering, aktiviteter inom aktivitetsersättningen och daglig verksamhet. Den klart vanligaste insatsen är daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ofta i kombination med medicinsk behandling/rehabilitering. Cirka 20 procent av personerna deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. Framförallt handlar det om arbetsprövning/träning och arbetsförberedande åtgärder. Ungefär samma andel deltar i aktiviteter inom aktivitetsersättningen där idrottsaktiviteter är den klart dominerande aktiviteten. De personer som deltar i insatser har oftare ett stöd i sin dagliga livsföring än de som inte deltar i insatser. De som har lämnat aktivitetsersättningen har i högre grad än de som deltar i insatser i december 2011, deltagit i arbetslivsinriktade åtgärder. Den dominerande diagnosgruppen för de personer som ingår i aktstudien är psykiska sjukdomar. För dem som lämnat aktivitetsersättningen är andelen psykiska sjukdomar något lägre. De aktörer som Försäkringskassan främst samordnar insatserna med är kommunen, hälso- och sjukvåden samt Arbetsförmedlingen. Det stämmer väl med de insatser som personerna deltar eller har deltagit i. 2

3 3 (26) Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte Metod Allmänt om studien Underlagsrapportens upplägg läsanvisning Hur ser gruppen ut De som deltar i insatser december Arbetslivsinriktad rehabilitering Aktiviteter inom Aktivitetsersättningen De som inte deltar i insatser i december De personer som har avslutat sin aktivitetsersättning Samordning med andra aktörer Sammanfattande kommentarer Tabellbilaga

4 4 (26) 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Försäkringskassan fick i oktober 2011 ett uppdrag från regeringen som rör unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Uppdraget består av flera delar och denna underlagsrapport innehåller resultatet av kartläggningen av vilka insatser och åtgärder som gruppen med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga får ta del av. Delrapporten ska redovisas senast den 2 april Aktivitetsersättningen infördes Syftet var att ge unga, som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har en nedsatt arbetsförmåga, möjlighet att delta i olika aktiviteter för att kunna prova på att utveckla sin prestationsförmåga och på sikt skapa möjligheter till rehabilitering och arbetsförmåga. Personer mellan 19 och 29 år kan beviljas aktivitetsersättning om arbetsförmågan bedöms vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Det gäller alla arbeten på hela arbetsmarknaden. Där ingår även arbeten som anordnas för personer med funktionsnedsättning, till exempel anställning med lönebidrag och utvecklingsanställning. Aktivitetsersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för mellan 12 och 36 månader i taget. Rätt till aktivitetsersättning har också de personer som på grund av sitt funktionshinder inte har avslutat sin utbildning på grundskoleeller gymnasienivå från och med halvårsskiftet det år han eller hon fyller 19 år. Någon prövning av arbetsförmågan görs inte i dessa fall. Syftet med studien är att få större kunskap om vilka insatser som vidtas för att öka arbetsförmågan och stödja dem med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga att hitta en väg in på arbetsmarknaden. 1.2 Metod För att besvara frågeställningen om vilka insatser som vidtas enligt ovan, har en aktstudie genomförts under perioden Granskningen genomfördes på Försäkringskassans lokala försäkringscentra (LFC). Vissa variabler i studien har tagits från Försäkringskassans register. Frågorna i aktstudien har fokuserat på om vissa uppgifter om insatser eller bakgrundsinformation finns eller inte finns i dokumentationen i de ärenden som har granskats. Granskningen har alltså inte inneburit att det gjorts en bedömning av om underlaget innehåller de uppgifter som behövs för att kunna 4

5 5 (26) fatta beslut i det enskilda ärendet. Någon värdering av kvaliteten i beslutsunderlaget eller i ärendet som helhet är således inte gjord. De resultat som redovisas omfattar både personer som deltar och/eller har deltagit i insatser och de personer som under den undersökta perioden aldrig har deltagit i någon insats. I de fall skillnader redovisas är de statistiskt signifikanta. 1 Granskningen av ärenden har skett på samtliga LFC. Varje LFC har ansvarat för organisationen av granskningen och bland annat har respektive LFC utsett de personer som har granskat ärendena och fördelat ärendena inom respektive LFC. Uppgifterna om personerna som har registrerats finns i Försäkringskassans handläggningssystem. Granskarna har till hjälp för registreringen av uppgifterna haft instruktioner och hjälptexter i frågeformuläret. Det har inte skett någon kalibrering av granskarna utöver detta eftersom de inte har gjort några värderingar. För att fånga alla typer av insatser bör personerna ha haft aktivitetsersättning i minst ett år eftersom vissa typer av insatser kräver planering och det även kan vara väntetid på att delta i insatsen. Det gäller främst den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Målgruppen för studien är därför ett urval av de personer som i oktober 2010 hade aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga och som hade haft det i minst ett år. För dessa personer har insatser studerats till och med december Detta innebär också att när granskningen görs kan personer ha lämnat aktivitetsersättningen. Urvalskriterier Aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, både hela och partiella ersättningar Personer som fick en utbetalning av aktivitetsersättning i oktober 2010 Personen skulle ha haft aktivitetsersättningen sedan september 2009 Ett glapp 2 på högst 3 månader under perioden september september 2010 var tillåtet Även personer vars aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga upphört efter oktober 2010 ingår i studien. Avgränsning Följande typer av ärenden ingår inte i studien: Aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång 1 Test av statistisk signifikans (chi2 test, 5 % nivån) har genomförts. 2 Glapp innebär ett uppehåll i utbetalningen av aktivitetsersättningen på grund av nedsatt arbetsförmåga. 5

6 6 (26) Helt vilande aktivitetsersättning på fyra månader eller längre under perioden september oktober 2010 I oktober 2010 hade totalt personer aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Av dessa hade personer haft aktivitetsersättning i minst ett år och utgjorde därmed urvalsramen. Ett slumpmässigt urval från denna gjordes av ärenden. Två ärenden granskades inte på grund av tidsbrist. Ytterligare 27 ärenden, som hade avslutats före december 2011, föll bort eftersom alla relevanta frågor inte kunde besvaras. Efter bortfallen ingår totalt ärenden i aktstudien. Ett fel i frågeformuläret innebär att några frågor om planeringen saknar svar för två delgrupper. Vilka frågor och delgrupper det är framgår av redovisningen. 1.3 Allmänt om studien Studien omfattar personer som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga under perioden september 2009 december De uppgifter som har fångats i studien gäller den studerade perioden september 2009 december 2011 och under den tid personen har haft aktivitetsersättning. Perioden utgår från uppdraget att beskriva vilka insatser och åtgärder som personer med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga får ta del av. Samtliga uppgifter förutom ålder, kön och födelseland är hämtade från Försäkringskassans akter om aktivitetsersättning. Denna underlagsrapport beskriver vilka stödjande insatser och åtgärder som personer med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga deltar i eller har deltagit i. Det gäller oavsett om syftet med åtgärderna är att utveckla arbetsförmåga eller att skapa en meningsfull sysselsättning. Rapporten innehåller också en beskrivning av insatsernas karaktär och vilka aktörer i sjukskrivningsprocessen som ansvarar för insatserna. Uppgifter om familje- och boendeförhållanden, stödpersoner samt diagnoser finns också beskrivna i rapporten. Eftersom det skett ett urval enligt vissa kriterier och avgränsningar är inte bakgrundsfaktorerna kön och ålder jämförbara med de som presenteras i bilaga1 Registeranalys av unga med aktivitetsersättning på grund av arbetsoförmåga. Bland annat är fler äldre i aktstudien eftersom inga 19 åringar finns med på grund av kravet att personerna i oktober 2010 skulle ha haft ersättningen sedan september

7 7 (26) 1.4 Underlagsrapportens upplägg läsanvisning I underlagsrapporten finns en beskrivningar av de personer som ingår i hela urvalet. Urvalet har även delats upp i delgrupper: de personer som har aktivitetsersättning i december 2011 och deltar i insatser, de personer som har aktivitetsersättning i december 2011 men inte deltar i insatser och slutligen de personer som lämnat aktivitetsersättningen och därför inte har aktivitetsersättning i december I de avsnitt som följer beskrivs delar av gruppen. Först beskrivs de personer som har kvar sin aktivitetsersättning i december En uppdelning har gjorts på de som deltar i insatser i december 2011 och de 507 personer som inte deltar i insatser i december Därefter redovisas resultaten för de 387 personer som har avslutat sin aktivitetsersättning före december Redovisningen av resultatet avslutas med en kort presentation av samordningen med andra aktörer. Avsnitten innehåller bland annat hur många som deltar eller har deltagit i insatser, typ av insatser, planerade insatser och för de som avslutat ersättningen, även vad de gör vid den tidpunkten. Fokus har varit på vad personerna deltar i för typ av insatser och vad de gör efter att ersättningen har upphört och därför har inga frågor ställts om vad som utgör försörjningen för de personer vars ersättning har upphört. Underlagsrapporten avslutas med sammanfattande kommentarer. Hur de tre grupperna förhåller sig till varandra finns beskrivet i tabellbilagan. Som framgår av föregående avsnitt kan inte jämförelser göras med uppgifterna i registeranalysen i bilaga 1. Diagnoserna beskrivs mer övergripande och inte för samtliga delgrupper och undergrupper. Orsaken är att diagnosen i sig inte är det som styr vilka insatser som är de mest lämpliga för att en person ska kunna utveckla eller förbättra arbetsförmågan, öka sina förutsättningar för att få eller återfå arbetsförmågan eller för att personen ska ha en meningsfull sysselsättning. Varje persons förutsättningar avgör behovet av stöd och insatser. Den medicinska diagnosen är bara en del i helheten. 7

8 8 (26) 2 Hur ser gruppen ut Av de totalt personer som i oktober 2010 hade aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga och som ingick i urvalet har 80 procent, personer, fortfarande aktivitetsersättning i december Det innebär att 20 procent, 387 personer, inte längre har aktivitetsersättning på denna grund. Antingen har de lämnat aktivitetsersättningen i samband med att de fyllde 30 år och av den orsaken inte längre hade rätt till ersättningen längre eller så har de lämnat ersättningen före den tidpunkten av någon annan orsak. Orsaken till att de lämnat ersättningen tidigare framgår inte av aktstudien. Över 90 procent av personerna har hel aktivitetsersättning. Det är något fler män än kvinnor som ingår i studien. Flertalet av personerna är år gamla. Drygt hälften av personerna har stöd i sin dagliga livsföring av till exempel god man eller boendestöd. Flertalet får stöd enligt LSS eller Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL). För dem som det framgår vilken form av stöd enligt LSS/SoL de har, är kontaktperson den vanligaste formen av stöd. En person kan ha flera former av stöd samtidigt. Eget boende är den vanligaste formen av boende. Det bör dock observeras att flertalet av dessa personer har boendestöd och/eller annat stöd för att klara sin dagliga livsföring. För personer av de finns en huvuddiagnos. Drygt hälften av personerna har även en eller flera ytterligare diagnoser (bidiagnoser). Den dominerande diagnosgruppen är psykiska sjukdomar (F) som 80 procent av personerna har som huvuddiagnos. Mellan 13 och 23 procent av de som inte har en huvuddiagnos inom psykiska sjukdomar, har en bidiagnos inom denna grupp. Övriga diagnosgrupper har en andel på mellan 1 och 8 procent. Psykisk utvecklingsstörning (F70-79), störningar i psykisk utveckling (F80-89) och beteendestörning med debut i barndomen (F90-98) är de klart dominerande diagnoserna. Sammantaget står de tre diagnosgrupperna för 73 procent av det totala antalet psykiatriska diagnoser. För mer detaljerad information, se tabellbilagan. Av de totalt personer som ingår i studien har 84 procent deltagit i eller så deltar de i insatser. 8

9 9 (26) 3 De som deltar i insatser december 2011 I december 2011 har personer kvar sin ersättning. Av dessa deltar personer, 68 procent, i insatser. För flertalet, 979 av de personerna, har Försäkringskassan gjort en planering. I denna studie har insatserna delats upp i arbetslivsinriktad rehabilitering, aktiviteter inom aktivitetsersättningen, daglig verksamhet enligt LSS, dagverksamhet enligt SoL, medicinsk behandling/rehabilitering och andra insatser. Försäkringskassan har ansvaret för att uppmärksamma behov av rehabilitering och ta initiativ till och samordna de åtgärder som behövs. Finns det behov av arbetslivsinriktad rehabilitering är det obligatoriskt att delta. För att få till stånd den arbetslivsinriktade rehabiliteringen samverkar Försäkringskassan med andra aktörer. Med aktörer avses i denna studie myndigheter, kommuner, landsting och andra ansvariga för de insatser som personerna med aktivitetsersättning deltar i. Arbetsförmedlingen har ansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen för de som inte har en anställning. Syftet med den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är att en person ska få, återfå eller öka sin arbetsförmåga. Har personen en arbetsgivare har arbetsgivaren ansvar för de rehabiliteringsåtgärder som kan genomföras på eller i anslutning till arbetsplatsen. I studien ingår även arbetsförberedande insatser i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. De arbetsförberedande insatserna syftar till att personen på sikt ska påbörja en arbetslivsinriktad rehabilitering. De arbetsförberedande insatserna är ofta insatser som samordningsförbunden, ESF-projekt eller lokala samverkansprojekt ansvarar för och genomför. Försäkringskassan ska erbjuda möjligheten att delta i aktiviteter inom aktivitetsersättningen. Aktiviteterna ska stödja personen i sin utveckling och påverka sjukdomen eller funktionsnedsättningen på ett positivt sätt. De ska också bidra till öka förutsättningarna för att förbättra arbetsförmågan. Det finns inget krav på att Försäkringskassan ska samordna aktiviteterna med andra men det är bra om andra personer som har kontakt med den enskilde deltar i planeringen. Att delta i aktiviteter är frivilligt. Kommunen ansvarar för de sociala rehabiliteringsåtgärderna som till exempel daglig verksamheten enligt LSS 3 och dagverksamheten enligt SoL LSS 4 3 kap.6 SoL 9

10 10 (26) I LSS blir personerna utifrån vissa diagnoser placerade i en personkrets. De som tillhör personkrets 1 och 2 kan ansöka om bland annat daglig verksamhet. LSS är en rättighetslagstiftning vilket innebär att kommunen är skyldig att erbjuda daglig verksamhet. Att delta i daglig verksamhet är frivilligt. 5 Varje kommun ansvarar för utformningen av den dagliga verksamheten. Det är stora skillnader i hur olika kommuner arbetar med den dagliga verksamheten. Vissa har endast verksamheter inom den egna kommunen medan andra har samordnare som arbetar med externa placeringar på företag utifrån individens förutsättningar och önskemål så kallad utflyttad verksamhet. Vilken form av daglig verksamhet som personen deltar i framgår inte av informationen i alla ärenden utan bara att han eller hon deltar i daglig verksamhet. De som inte har rätt till daglig verksamhet kan ansöka om att delta i så kallad dagverksamhet enligt SoL, som till skillnad mot LSS inte är en rättighetslagstiftning. Dagverksamheten har till syfte att ge social gemenskap i olika former till exempel aktiviteter och sysselsättning/arbetsträning. Hälso- och sjukvården har ansvaret för medicinska åtgärder både behandling och rehabilitering. I medicinsk behandling/rehabilitering ingår även psykologiska, sociala och pedagogiska insatser inom hälso- och sjukvården. Även habilitering, åtgärder för att bibehålla funktionsförmågan, ingår. I andra insatser ingår bland annat studier. Som framgår av diagram 1 deltar majoriteten av personerna i insatser som inte är arbetslivsinriktade. Det vanligaste är att personen deltar i en (1) insats. Den insats som flest, 533 personer, deltar i är daglig verksamhet enligt LSS. Diagram 1 Vilken typ av insatser pågår december 2011 Arbetslivsinriktad rehabilitering Aktiviteter inom aktivitetsersättningen Daglig verksamhet enligt LSS Dagverksamhet Medicinsk behandling/rehabilitering Andra insatser 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%100% Eftersom fler än en (1) insats kan pågå samtidigt är totalsumman större än100 procent 5 1-3,7-8 LSS 10

11 11 (26) De som deltar i daglig verksamhet deltar vanligtvis bara i den insatsen. Den dagliga verksamheten motsvarar i tid ofta en vanlig arbetsdag och utrymmet för ytterligare insatser samtidigt är klart begränsat. För de 129 personer som deltar i fler insatser samtidigt med den dagliga verksamheten är de vanligaste insatserna aktiviteter inom aktivitetsersättningen och medicinsk behandling/rehabilitering. Medicinska insatser förekommer nästan uteslutande i kombination med övriga insatser. De vanligaste kombinationerna är med arbetslivsinriktad rehabilitering, aktiviteter inom aktivitetsersättningen respektive daglig verksamhet. 3.1 Arbetslivsinriktad rehabilitering Av de personerna som deltar i insatser i december 2011 är det 203 personer som deltar i arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder. Det är möjligt att delta i flera arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder samtidigt. Det är dock få av de 203 personer som deltar i ytterligare en eller två åtgärder. Tabell 1 visar vilken typ av arbetslivsinriktad rehabilitering den första av åtgärderna som personen deltar i är. De vanligaste åtgärderna är arbetsprövning/arbetsträning och arbetsförberedande insatser som totalt 84 procent av de 203 personerna deltar i. Tabell 1 Vilken typ av arbetslivsinriktad rehabilitering pågår? Antal Andel (%) Arbetsprövning/arbetsträning Arbetsförberedande insatser Utbildning 17 9 Andra åtgärder 8 4 Framgår inte 6 3 Totalt Arbetsträning innebär att personen är på en arbetsplats och under handledning tränar på individuellt anpassade arbetsuppgifter. 2 Arbetsförberedande insatser kan också vara förlagd till en arbetsplats med handledning enligt exempelvis supported employment metoden. Det kan även röra sig om aktiviteter som syftar till att rusta individen och höja självförtroendet och motivationen för att kunna påbörja en arbetslivsinriktad rehabilitering. Arbetsförmedlingen är den aktör som genomför majoriteten av åtgärderna. I övrigt är det främst samordningsförbund, ESF-projekt och lokala samverkansprojekt som genomför åtgärderna. Lite drygt hälften av personerna deltar endast i arbetslivsinriktad rehabilitering. Övriga personer deltar även i en eller flera andra insatser. De två vanligaste ytterligare insatserna är medicinsk behandling/rehabilitering och aktiviteter inom aktivitetsersättningen. 11

12 12 (26) Som framgår av tabell 2 har flertalet av de 203 personerna haft ett personligt möte med Försäkringskassan i samband med planeringen av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Det finns inget krav på ett personligt möte utan den rekommenderade metoden är ett personligt möte i samband med en SASSAM-kartläggning. Granskarna markerade endast ett svarsalternativ per ärende det vill säga hade ett personligt möte ägt rum markerades det svarsalternativet även om det också förekommit kontakt via telefon eller till exempel e- post. Tabell 2 På vilket sätt har personen deltagit i planeringen av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen? Antal Andel (%) Personligt möte Via telefon 17 8 Skriftligt 4 2 Framgår inte 4 2 Svar saknas 18 9 Totalt Av de totalt 203 personerna saknas svar för 18 personen på grund av ett fel i frågeformuläret. Av tabell 3 framgår att anhörig eller stödperson deltar i planeringen i närmare hälften av ärendena. Observera att fler personer kan delta i ett ärende. Tabell 3 Vilka andra personer har deltagit i planeringen av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen? Antal Andel av ärenden (%) Anhörig Stödperson Annan Totalt Eftersom fler än en (1) person än kan delta i planeringen av ett ärende är totalsumman större än 100 procent. De aktörer som förutom Försäkringskassan har deltagit i planeringen är framförallt Arbetsförmedlingen, som har ansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen för arbetslösa, men även kommunen samt hälso- och sjukvården deltar i planeringen, se tabell 4. 12

13 13 (26) Tabell 4 Vilka aktörer har deltagit i planeringen av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen? Aktörer Antal Andel av ärenden (%) Arbetsförmedlingen Kommunen Hälso- och sjukvården Personens arbetsgivare ESF-projekt Samordningsförbund/Finsam m.fl Annan 8 4 Framgår inte 4 2 Totalt Eftersom fler än en (1) aktör kan delta i planeringen av ett ärende är Totalsumman större än 100 procent 3.2 Aktiviteter inom aktivitetsersättningen Av de personerna som deltar i insatser i december 2011 är det 222 personer som deltar i aktiviteter inom aktivitetsersättningen. Det är möjligt att delta i flera aktiviteter inom aktivitetsersättningen samtidigt. Flertalet av personerna deltar i en (1) aktivitet och 23 procent deltar i två till fyra aktiviteter samtidigt. Tabell 5 visar vilken typ av aktivitet som den första av aktiviteten är. Den vanligaste aktiviteten är någon form av idrottsverksamhet till exempel ridning och gym. Tabell 5 Vilken typ av aktiviteter pågår? Aktiviteter Antal Andel (%) Arbetsorienterad praktik Föreningsverksamhet Grundläggande utbildning Hobbyverksamhet i egen regi 4 2 Idrottsaktivitet Kurs Annat 7 3 Framgår inte 1 - Totalt Med grundläggande utbildning avses grundskole eller gymnasiestudier via till exempel Komvux och Särvux. 1 Kurs är sådant som olika studieförbund erbjuder. Utöver aktiviteter inom aktivitetsersättningen kan personen även delta i andra insatser samtidigt vilket flertalet av de 222 personerna gör. De vanligaste andra insatserna är medicinsk behandling/rehabilitering, daglig verksamhet och arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder. Det är relativt vanligt att en anhörig, stödperson eller någon annan person till exempel från serviceboende också deltar i planeringen, se tabell 6. Tabell 6 Vilka personer har deltagit i planeringen 13

14 14 (26) av aktiviteterna? Antal Andel av ärenden (%) Personen själv Anhörig Stödperson Annan Totalt Eftersom fler än en person kan delta i planeringen av ett ärende är totalsumman större än 100 procent Som framgår av tabell 7 har färre än hälften av personerna haft ett personligt möte med Försäkringskassan i samband med planeringen av aktiviteterna inom aktivitetsersättningen. Det finns inget krav på att planeringen ska ske vid ett personligt möte utan det viktiga är att planeringen sker i dialog med personen själv. Granskarna markerade endast ett svarsalternativ per ärende det vill säga hade ett personligt möte ägt rum markerades det svarsalternativet även om det även förekommit kontakt via telefon eller till exempel e-post. Tabell 7 På vilket sätt har personen deltagit i planeringen av aktiviteterna? Antal Andel (%) Personligt möte Via telefon Skriftligt 16 7 Framgår inte 11 5 Svar saknas Totalt Av de totalt 222 personerna saknas svar för 47 personen på grund av ett fel i frågeformuläret. Eftersom det inte finns något krav på att andra aktörer ska delta i planeringen av aktiviteter finns inga uppgifter dokumenterade i Försäkringskassans akter om detta i närmare hälften av ärendena. Försäkringskassan bör i de fall där det är aktuellt, ha kontakt med andra aktörer för att veta hur aktiviteterna stödjer personens utveckling. I de ärenden där det finns information om vilka aktörer som förutom Försäkringskassan har deltagit i planeringen är det främst kommunen samt hälso- och sjukvården som har deltagit i planeringen, se tabell 8. 14

15 15 (26) Tabell 8 Vilka aktörer har deltagit i planeringen av aktiviteterna? Aktörer Antal Andel av ärenden (%) Arbetsförmedlingen Kommunen Hälso- och sjukvården Andra aktörer Framgår inte Totalt Eftersom fler än en aktör kan delta i planeringen av ett ärende är totalsumman större än 100 procent 15

16 16 (26) 4 De som inte deltar i insatser i december 2011 Av de personer som fortfarande har aktivitetsersättning i december 2011 deltar 507 av dem inte i någon insats i december Den vanligaste orsaken till att det inte pågår någon arbetslivsinriktad rehabilitering är att Försäkringskassan har gjort bedömningen att det inte är aktuellt på grund av att arbetsförmåga inte kan uppnås under den pågående ersättningsperioden. Övriga orsaker är att Försäkringskassan har gjort bedömningen att andra pågående insatser måste utvärderas innan nästa steg i utvecklingen av arbetsförmågan planeras eller att planeringen av arbetslivsinriktade åtgärder inte har påbörjats. I 14 procent av de 507 ärendena framgår inte orsaken till att arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder inte pågår. Den vanligaste orsaken till att det inte pågår några aktiviteter inom aktivitetsersättningen är att personen inte önskar delta i aktiviteter. Som tidigare nämnts är det frivilligt att delta i aktiviteter inom aktivitetsersättningen. Övriga orsaker är att planeringen av aktiviteter inom aktivitetsersättningen inte har påbörjats, att Försäkringskassan avvaktar resultatet av medicinsk behandling/rehabilitering eller att daglig verksamhet pågår och att personen på grund av sin sjukdom/funktionsnedsättning därför inte samtidigt kan delta i aktiviteter. I 35 procent av de 507 ärendena framgår inte orsaken till varför det inte pågår några aktiviteter. Av de 507 personer som inte deltar i någon insats i december 2011 har 201 av dem tidigare deltagit i insatser. Något fler, 306 personer, har aldrig deltagit i insatser- Som framgår av tabell 9 är arbetslivsinriktad rehabilitering den vanligaste insatsen som personerna tidigare deltog i. Tabell 9 Tidigare insatser för dem som inte deltar i aktiviteter december 2011 Insatser Antal Andel av ärenden (%) Arbetslivsinriktad rehabilitering Aktiviteter inom aktivitetsersättningen Daglig verksamhet Dagverksamhet 11 5 Medicinsk behandling/rehabilitering Andra insatser 14 7 Totalt Eftersom fler än en (1) insats kan pågå samtidigt är totalsumman större än 100 procent Vid jämförelsen mellan de personer som inte deltar i insatser och de som deltar i insatser i december 2011 finns det vissa statistiskt signifikanta skillnader när det gäller boendeförhållandena. Av de som deltar i insatser bor fler i gruppboende eller tillsammans med föräldrar. De som inte deltar i insatser bor oftare i 16

17 17 (26) eget boende eller tillsammans med make/maka/sambo/partner. De som deltar i insatser har oftare än stödperson enligt LSS/SoL än de som inte deltar i insatser. En tredje skillnad är att färre personer som har partiell ersättning deltar i insatser jämfört med dem som har hel ersättning. Att inga insatser pågår innebär inte att det är passivitet i ärendet. Av de 507 personerna har, som framgår ovan, 201 personer deltagit i insatser tidigare och det finns en planering av insatser för 144 personer. De insatser som oftast planeras är arbetslivsinriktad rehabilitering och medicinsk behandling/rehabilitering. Observera att en person kan ha flera planerade insatser. 17

18 18 (26) 5 De personer som har avslutat sin aktivitetsersättning Av de personer som hade aktivitetsersättning i oktober 2011 har 387 personer inte ersättning i december Flertalet av dem har lämnat ersättning i samband med att de fyller 30 år och rätten till aktivitetsersättning automatiskt upphör. Fördelningen av diagnoser skiljer sig något från hela den undersökta gruppen. 64 procent av de vars ersättning har upphört har en diagnos inom gruppen psykiska sjukdomar (F) och 16 procent inom gruppen sjukdomar i muskler (M). För hela den undersökta gruppen är det 80 respektive 2 procent. Vad gör de personer som inte har aktivitetsersättning i december 2011 vid tidpunkten när deras ersättning upphör. Det finns inte uppgifter om vad personerna gör när de lämnat ersättningen i samtliga ärenden. Av tabell 10 framgår att många av dem då är arbetsoförmögna. Något färre personer har en arbetsförmåga och av dem är andelen lika stor som arbetar respektive är arbetssökande. Hur personerna försörjer sig har inte fångats i aktstudien. Därför finns inga uppgifter om till exempel de som är arbetsoförmögna har någon ersättning från Försäkringskassan som till exempel sjukersättning. Endast ett svarsalternativ per ärende har registrerats av granskaren. Tabell 10 Vad gör de personer som inte längre har aktivitetsersättning? Antal Andel (%) Arbetar Arbetssökande Arbetsoförmögen Studerar 32 8 Annat 13 3 Framgår inte Totalt Det finns statistiskt signifikanta skillnader i vad personerna gör efter de lämnat aktivitetsersättningen mellan dem som lämnar aktivitetsersättningen innan de fyllt 30 år och de som lämnar aktivitetsersättningen i samband med att de fyller 30 år och rätten till aktivitetsersättning automatiskt upphör. De som lämnar ersättningen innan de fyllt 30 år är arbetsföra i betydligt större utsträckning än de som lämnar i samband med att de fyller 30 år och rätten automatiskt upphör. De som lämnar ersättningen när den automatiskt upphör när de fyller 30 år är i betydligt högre utsträckning arbetsoförmögna och få arbetar, är arbetssökande eller studerar. De skillnader som redovisas i bilaga 1 registeranalysen är de samma. Totalt har 261 av de 387 personerna som inte har aktivitetsersättning i december 2011 deltagit i insatser under den tid de hade aktivitetsersättning. 18

19 19 (26) Som framgår av tabell 11 var de vanligaste insatserna som personerna deltog i arbetslivsinriktad rehabilitering och medicinsk behandling rehabilitering. Tabell 11 Tidigare insatser för dem som inte har ersättning december 2011 Insatser Antal Andel av ärenden (%) Arbetslivsinriktad rehabilitering Aktiviteter inom aktivitetsersättningen Daglig verksamhet Dagverksamhet 14 5 Medicinsk behandling/rehabilitering Andra insatser 19 7 Totalt Eftersom fler än en (1) insats kan pågå samtidigt är totalsumman större än 100 procent De 55 personer som arbetar efter att deras ersättning upphör har i högre utsträckning deltagit i arbetslivsinriktad rehabilitering än de som inte arbetar. Andelen är 86 procent jämfört med 47 procent för samtliga de 387 personer som inte har aktivitetsersättning i december Det finns inga statistiskt signifikanta skillnader i det totala deltagandet i insatser mellan dem som lämnar ersättningen före 30 års ålder och dem som lämnar ersättningen ni samband med att de fyller 30 år och ersättningen automatiskt upphör. Det finns dock statistiskt signifikanta skillnader för insatserna arbetslivsinriktad rehabilitering, daglig verksamhet och medicinsk behandling/rehabilitering. Fler personer som lämnar aktivitetsersättningen innan de fyller 30 år har deltagit i arbetslivsinriktad rehabilitering jämfört med dem som lämnar ersättningen vid 30 års ålder och rätten till ersättning upphör automatiskt. Färre personer som lämnar aktivitetsersättningen innan de fyller 30 år har deltagit i daglig verksamhet och medicinskt behandling/rehabilitering jämfört med dem som lämnar ersättningen vid 30 års ålder och rätten till ersättning upphör automatiskt. 19

20 20 (26) 6 Samordning med andra aktörer Försäkringskassan har ansvaret för att uppmärksamma behov av rehabilitering och ta initiativ till och samordna de åtgärder som behövs. För att få en första bild av med vilka aktörer Försäkringskassan samordnar insatserna, ställdes denna fråga i aktstudien för samtliga insatser som pågick eller hade pågått under den studerade perioden. En kartläggning av formerna för och omfattningen av samverkan mellan aktörerna kommer att ske i det fortsatta arbetet inom uppdraget. De aktörer som Försäkringskassan har samordnat insatserna med stämmer generellt överens med de insatser som personerna deltar eller har deltagit i till exempel är kommunen den aktör som Försäkringskassan oftast samordnar insatserna med. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har samordnat insatser i 261 ärenden. Försäkringskassan kan i ett ärende ha samordnat insatser med fler aktörer. I 229 ärenden av de ärenden där insatser pågår eller har pågått framgår det inte om Försäkringskassan har samordnat insatserna eller inte, se tabell 12. Tabell 12 Med vilka aktörer har Försäkringskassan samordnat de Insatser som pågår eller har pågått? Aktörer Antal Andel av ärenden (%) Arbetsförmedlingen Kommunen Hälso- och sjukvården Personens arbetsgivare ESF-projekt Samordningsförbund/Finsam m.fl Andra aktörer 42 4 Framgår inte Totalt Eftersom Försäkringskassan kan samordna insatserna i ett ärende med fler än en aktör är totalsumman större än 100 procent 20

21 21 (26) Sammanfattande kommentarer Sammantaget finns en mängd olika insatser för personer med aktivitetsersättning. Gruppen är heterogen med olika bakgrund och diagnoser. Varje möjlighet till insats har sitt syfte. Det är inom den dagliga verksamheten som flest personer befinner sig. Den stora frågan är om det borde vara fler som deltar i insatser som är inriktade på att närma sig arbetsmarknaden. Resultatet av aktstudien visar att cirka 20 procent deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och 13 procent i arbetsorienterad praktik. Vilken effekt arbetslivsinriktad rehabilitering har finns inget svar på och andelarna är därför svåra att värdera. Dessutom kan inte alla ta del av arbetslivsinriktad rehabilitering och därför finns det troligen selektionseffekter i vilka som får möjlighet att delta i sådana åtgärder. Aktstudien visar att kedjan från planering till vilket stöd personen har till typ av insatser som han eller hon deltar i kan ske på många olika sätt. Frågan blir hur detta organiseras på bästa sätt för att ta tillvara på och utveckla arbetsförmåga. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen arbetar gemensamt med att inom samordningsförbundens verksamhet och genom samverkan med övriga aktörer inom området, stödja dem som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering eller samordnade rehabiliteringsinsatser att uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga. Detta arbete sker inom ramen för regleringsbrevsuppdraget Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning. Ambitionen är att individen ska få tillgång till tidiga och aktiva insatser utifrån sina behov. I Försäkringskassans strategiska inriktning fram till 2015 ingår att utveckla strategier för att stödja unga med aktivitetsersättning att i väsentligt ökad utsträckning etablera sig på arbetsmarknaden. Målet för ökad sysselsättning är att halvera arbetslösheten för unga med funktionsnedsättning och att fler personer som idag har daglig verksamhet kan ges möjlighet till egen försörjning. Tydliga mått kommer att tas fram för dessa mål. Daglig verksamhet är den insats som flest personer deltar i. Som tidigare nämnts har olika kommuner valt att organisera sin dagliga verksamhet på lite olika sätt. I Socialstyrelsens vägledning På tröskeln Daglig verksamhet med inriktning på arbete 6 finns en beskrivning en kartläggning av daglig verksamhet och dess innehåll som gjordes Kartläggningen visade att utbudet av aktiviteter var stort och varierat. Daglig verksamhet har utvecklats från att främst vara en gruppverksamhet i särskilda lokaler till att bli mer integrerad med näringslivet på orten, så kallad utflyttad verksamhet. Cirka 15 procent av de som deltog i daglig verksamhet hade en individuell placering på en reguljär 6 Socialstyrelsens vägledning 2010 På tröskeln Daglig verksamhet med inriktning på arbete s.5 21

22 22 (26) arbetsplats. Socialstyrelsen konstaterade att nästan inga sådana placeringar övergick till ett lönearbete. Den erfarenhet Försäkringskassan har från arbetet med personer med aktivitetsersättning visar att det finns en potential att personer kan övergå från en meningsfull sysselsättning till exempel daglig verksamhet eller dagverksamhet till insatser med syftet att närma sig arbetsmarknaden. En utveckling av samverkan mellan Försäkringskassan och kommunen är ett led i att nå dit. Försäkringskassan vill mot denna bakgrund, lyfta behovet av aktuell information om vad den dagliga verksamheten innehåller och hur många av dem som deltar som har möjlighet att utveckla sin arbetsförmåga på kort och lång sikt. Detta är av vikt. Detta är en viktig information både för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Det finns även ett behov av aktuell information om hur kommunerna bedriver arbetet med att ta tillvara den arbetsförmåga för de som har en möjlighet att delta i arbetslivet. De som inte har stöd i sin dagliga livsföring deltar i insatser i lägre grad än de som har stöd. Att det finns ett stort behov av stöd för att få rätt insatser framgår av tidigare utredningar. I både Försäkringskassans strategiska inriktning fram till 2015 och samarbetet med Arbetsförmedlingen inom uppdraget Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning, ingår som tidigare nämnts att stödet till gruppen ska öka. När det gäller studiens kartläggning av samverkan för att personer med aktivitetsersättning ska förbättra sin arbetsförmåga alternativt få en meningsfull sysselsättning är frågan om det inte finns ett utrymme för förbättring och utveckling. Det gäller även kontakten mellan Försäkringskassan och den enskilde personen. Ett exempel på att det finns en utvecklingspotential är att det i cirka en fjärdedel av akterna saknas uppgifter om det skett någon samverkan. Ett annat exempel är att alla personer inte själva har deltagit i planeringen av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen eller aktiviteter inom aktivitetsersättningen. Vad det beror på kan aktstudien inte ge svar på men det bör noteras att flertalet av personerna har stöd i sin dagliga livsföring och i det stödet kan kontakt med Försäkringskassan ingå. I slutrapporten kommer samverkan att belysas närmare. Positivt är att nästan alla de personer som lämnar aktivitetsersättningen innan de fyllt 30 år är arbetsföra det vill säga de arbetar eller söker arbete vid tidpunkten de lämnar ersättningen. Dessa personer har i större utsträckning deltagit i arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser jämfört med de som deltar i insatser i december Resultatet indikerar att, framförallt för de personer som lämnar aktivitetsersättningen innan 30 år, har fått hjälp och stöd från ansvariga aktörer att utveckla sin arbetsförmåga. De har till exempel deltagit i arbetslivsinriktad rehabilitering i högre grad än de som har pågående insatser. 22

23 23 (26) 23

24 24 (26) Tabellbilaga Tabell B1 Kön, ålder och födelseland Deltar Deltar inte A upphört Samtliga Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Kön Kvinna Man Ålder dec Födelseland Sverige EU Övriga europa MENA+ Turkiet Övriga världen Tabell B2 Boendeförhållanden Deltar Deltar inte A upphört Samtliga Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Eget boende Tillsammans med make/maka Tillsammans med föräldrar I boende för vuxna gruppboen Annat boende Tillsammans med barn Framgår inte

25 25 (26) Tabell B3 Stöd i den dagliga livsföringen Deltar Deltar inte A upphört Samtliga Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % God man Förvaltare Personligt ombud Stöd enligt LSS/SoL Handledare Boendetöd Övrigt stöd Framgår inte Tabell B4 Diagnosgrupper Deltar Deltar inte A upphört Samtliga Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Diagnosgrupper Psykiska sjukdomar (F) Sjukdomar i nervsystemet (G) Missbildningar (Q) Sjukdommar i muskler (M) Skador, förgigftningar (S T) Övriga diagnoser Tabell B5 Psykiatriska diagnoser Deltar Deltar inte A upphört Samtliga Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Psykiatriska diagnoser Schizofreni och vanföreställningar (F20 F29) Förstämningssyndrom (F30 F39) Neurotiska och stressrelaterade besvär (F50 F59) Personlighetsstörningar hos vuxna (F60 F69) Psykisk utvecklingsstörning (F70 F79) Störningar i psykiskutveckling (F80 F89) Beteendestörning med debut i barndom (F90 F98) Övriga psykiska diagnoser

26 26 (26) Tabell B6 Psykisk utvecklingsstörning Deltar Deltar inte A upphört Samtliga Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Psykisk utvecklingsstörning Lindrig psykisk utvecklingsstörning (F70) Medelsvår psykisk utvecklingsstörning (F71) Svår psykisk utvecklingsstörning (F72) Grav psykisk utvecklingsstörning (F73) 2 0, Annan psykisk utvecklingsstörning (F78) 2 0, Ospecifik psykisk utvecklingsstörning (F79)

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning.

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning. Slutrapport Unga med funktionsnedsättning i Värmdö Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning Försäkringskassan Mona Eriksson, arbetsförmedlare och sius-konsulent Arbetsförmedlingen 2014-10-20

Läs mer

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011 1 (24) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bilaga 1 - Registeranalys av unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Innehåll Inledning... 2 Data och definitioner... 5 Inflödet till

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

1. Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom/ohälsa. 3A. Behov finns troligen av samordning av rehabilitering mot arbete. Kontakta FK

1. Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom/ohälsa. 3A. Behov finns troligen av samordning av rehabilitering mot arbete. Kontakta FK pga mot arbete. Kontakta FK av en 8A. Hel eller 8B.Saknar pga 1: Nedsatt medicinskt pga. underlag. Socialsekreteraren (handläggaren) har kontakt med en individ som socialsekreteraren bedömer har sin nedsatt

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11

Läs mer

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier ANALYSERAR 2005:23 Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för forskning och utveckling Pernilla Tollin

Läs mer

YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm

YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm 1 (8) YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77 SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till arbete och studier Innehåll 1. Om kompetensinventeringen... 4 2. Vilket kompetensbehov ingår inte i delprojektet?... 4 3. Redovisning

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Projektplan för Samverkstan

Projektplan för Samverkstan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Sida: 2 av 21 2 Sida: 3 av 21 Dnr: Af-2012/445712,

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd

Riktlinje för anhörigstöd Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan

Läs mer

Beslut om sjukpenning

Beslut om sjukpenning RiR 2009:07 Beslut om sjukpenning har Försäkringskassan tillräckliga underlag? ISBN 978 91 7086 178-9 RiR 2009:07 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Till regeringen Socialdepartementet Datum: 2009-05-18

Läs mer

Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden

Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden Rättslig kvalitetsuppföljning Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Rättsavdelningen Pernilla Keinestam Lindell 010-116 97 33 pernilla.keinestam@forsakringskassan.se

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

Samarbete/samverkan - Finns det?

Samarbete/samverkan - Finns det? Rapport 2006:15 Samarbete/samverkan - Finns det? Hur tillgodoses behoven för personer med psykiska funktionshinder och missbruk och hur samarbetar och samverkar kommunens socialtjänst med andra vårdgivare?

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor 2012-01-17 Antal sidor: 7

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor 2012-01-17 Antal sidor: 7 Samverkan kommun och landsting Förstudie KPMG AB Offentlig sektor Antal sidor: 7 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 2.

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ARBETSMATERIAL Verksamhetsplan SF Västra 2015 Innehållsförteckning sid. 1. Lagen om finansiell samordning och samordningsförbund 2 2. Övergripande mål och syfte 2-3 3. Styrelsens uppgift och beslutanderätt

Läs mer

För brukarna i tiden

För brukarna i tiden DNR KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE PROJEKTLEDARE: PIA LINDBÄCK TEL 08 508 08 358 DNR 007-052-08 SLUTRAPPORT 2008-01-31 Sid 21 För brukarna i tiden Ett organisations- och

Läs mer

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling Metod för tidiga insatser Gå igenom nya sjukskrivningar regelbundet. Prioritera patienter med psykisk ohälsa och/eller icke specifik smärta eller andra

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2015:14 / 7) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Att arbeta på avdelningen Stöd och service

Att arbeta på avdelningen Stöd och service Att arbeta på avdelningen Stöd och service Stöd och service är en avdelning på socialkontoret. På Stöd och service arbetar vi med stöd till personer med funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - 2014-08-01 Återrapporteringen avser 2010-2013 och första halvåret 2014 Sida: 2 av 52 Sida: 3

Läs mer

R E H A B I L I T E R I N G

R E H A B I L I T E R I N G GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1

Läs mer

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

A aktiv sjukskrivning sjukskrivning under vilken läkaren ordinerar den sjukskrivne att under sjukskrivningstiden utföra bestämda aktiviteter för att förbättra förutsättningarna att kunna återgå till arbetet

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000

Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000 Sammanfattning av rapporten Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000 BORIS-projektet är ett

Läs mer

Samspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun

Samspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-12-18 1(8) Verksamhetsplan Samspelet Stegen Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Samspelet

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN 1400-0792 Dnr.

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN 1400-0792 Dnr. KART- LÄGGNING ISSN 1400-0792 Dnr. 701-762-2006 Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL Handikappomsorg Årsskiftet 2005/06 SAMMANFATTNING Under året som gått har antalet beslut och domar som

Läs mer

Samverkande verksamheters ansvarsområden

Samverkande verksamheters ansvarsområden Bilaga till överenskommelse 8 Samverkande verksamheters ansvarsområden Hälso- och sjukvård Primärvården För primärvården åvilar medicinskt ansvar enligt primärvårdens basåtagande. Den familjeläkare som

Läs mer

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48) YTTRANDE Vårt dnr: 2016-01-22 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster 103 33 STOCKHOLM Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Regional rapport Öppna Jämförelser nr 2015:32. Stöd till personer med funktionsnedsättning 2015. FoU Välfärd, Region Västerbotten

Regional rapport Öppna Jämförelser nr 2015:32. Stöd till personer med funktionsnedsättning 2015. FoU Välfärd, Region Västerbotten Regional rapport Öppna Jämförelser nr 2015:32 Stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 FoU Välfärd, Region Västerbotten Regional rapport Öppna Jämförelser Löpnummer: 2015:32 Stöd till personer

Läs mer

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5 Diagnosfördelning för antalet pågående sjukfall juni 2006, respektive juni 2009 nationell nivå Antal sjukfall per 1000 st försäkrade, både män och kvinnor. Källa Försäkringskassan DOA-register 12 11 10,6

Läs mer

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun KVALIFIKATIONSKRAV Legitimerad sjuksköterska,

Läs mer

Uppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning

Uppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning Uppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning 2014-02-17 Anna Spångmark Sofia Rooth Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Uppdraget... 3 2 Metod...

Läs mer

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 Ingrid Nilsson FoU Välfärd Arbetsrapport 2015:5 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Funktionsnedsättning

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Prioritering av förslag till lösningar/ åtgärder för att minska utanförskap från arbetsmarknaden i Uppsala län:

Prioritering av förslag till lösningar/ åtgärder för att minska utanförskap från arbetsmarknaden i Uppsala län: Prioritering av förslag till lösningar/ åtgärder för att minska utanförskap från arbetsmarknaden i Uppsala län: Arbetet med att identifiera länets utmaningar samt möjliga åtgärder för att minska utanförskap

Läs mer

Värmdö kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10

Värmdö kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10 ABCD Värmdö kommun Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport Audit KPMG AB 13 december 2011 Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte

Läs mer

Riktlinje. Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen 2014-10-16

Riktlinje. Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen 2014-10-16 Riktlinje 2014-10-16 Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2014/0264 Riktlinjen har antagits av vård-

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Praktik i staten 2016-2018 FAQ

Praktik i staten 2016-2018 FAQ Praktik i staten 2016-2018 FAQ Denna FAQ är ett levande dokument som återfinns i samma utformning på Statskontoret, Arbetsgivarverket och Arbetsförmedlingens respektive hemsidor. Dessa tre myndigheter

Läs mer

Årsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM)

Årsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM) Årsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM) Beskrivning av projektet Projektet syftar till att individer med komplexa behov (behov av stöd från flera enheter/myndigheter) ska få en snabb handläggningsprocess

Läs mer

Sommarjobb 2015 Stockholms stad

Sommarjobb 2015 Stockholms stad Sommarjobb 2015 Stockholms stad UTVÄRDERINGSRAPPORT SWECO STRATEGY Förord Under våren 2015 fick konsultföretaget Sweco Strategy i uppdrag av Arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad att genomföra

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar

Läs mer

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen Ds 2016:5 Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106

Läs mer

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Diagnosmönster i förändring

Diagnosmönster i förändring 2007:3 Diagnosmönster i förändring nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1971 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk- och aktivitetsersättningar

Läs mer

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12 Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2007 1(14) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2008 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Annika Mansén 031-700 5101 Seppo Kerola 033-16 60

Läs mer

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...

Läs mer

Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m.

Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m. Lagrådsremiss Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 23 april Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes

Läs mer

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren Demens mitt i livet Svenska Demensdagarna 2016 Karin Lindgren Diagnosen var på sätt och vis en lättnad; äntligen gick det att förstå det obegripliga och nu trodde vi att vi äntligen skulle få hjälp.men

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Sida: 2 av 14. Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning

Sida: 2 av 14. Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av 12 februari 2013 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum:2013-02-12

Läs mer

Försöksverksamhet med Alternativa insatser för långtidssjukskrivna

Försöksverksamhet med Alternativa insatser för långtidssjukskrivna 1 (32) 2010-02-23 Rapport Försöksverksamhet med Alternativa insatser för långtidssjukskrivna Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska inom ramen för en försöksverksamhet pröva Alternativa insatser

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Lifeline Rehab. Gruppavtal och försäkringsvillkor om obligatorisk gruppförsäkring 2012-01-01

Lifeline Rehab. Gruppavtal och försäkringsvillkor om obligatorisk gruppförsäkring 2012-01-01 Lifeline Rehab Gruppavtal och försäkringsvillkor om obligatorisk gruppförsäkring 2012-01-01 Hur kontaktas Skandia? Vid frågor om försäkring, riskbedömning och skadereglering: Telefon: 0771-55 55 00 Telefon

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.

Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Inventering (Husesyn) rörande situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och deras anhöriga i respektive kommun.

Läs mer

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand RAPPORT Översyn av anhörigstödet i Nacka 2013-01-21 Annika Lindstrand Sammanfattning En översyn har gjorts av anhörigstödet i Nacka. Syftet är att ge ett förslag till inriktningsbeslut och att utreda tillhörigheten

Läs mer

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka

Läs mer

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS www.pwc.se PM Fredrik Markstedt Certifierad kommunal revisor och Charlotte Erdtman Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS Sollentuna kommun Förstudie kring övertagandet av viss hälso-

Läs mer

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,

Läs mer

ARBETSMARKNAD OCH INTEGRATION

ARBETSMARKNAD OCH INTEGRATION Älvkarleby kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen ARBETSMARKNAD OCH INTEGRATION AmI har till uppgift att vara en väg ut till arbetslivet. De aktiviteter och insatser AmI erbjuder avser att ge personer en

Läs mer

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning 2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga

Läs mer

Årsredovisningar 2013 för samordningsförbunden Huddinge, Botkyrka och Salem (HBS), Välfärd Nacka, Södertälje, VärmSam och Östra Södertörn

Årsredovisningar 2013 för samordningsförbunden Huddinge, Botkyrka och Salem (HBS), Välfärd Nacka, Södertälje, VärmSam och Östra Södertörn Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-06-16 1 (9) HSN 1405-0623 Handläggare: Barbro Hansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-09-30, p 5 Årsredovisningar 2013 för samordningsförbunden

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Lägesrapportering för projekt TIA 20131231

Lägesrapportering för projekt TIA 20131231 Lägesrapportering för projekt TIA 20131231 Projektets förutsättningar - För deltagarna Syftet med projekt TIA är att ge resurssvaga personer, främst personer med intellektuella funktionsnedsättningar,

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning UTDRAG 1 (1) Sammanträdesdatum 2013-10-22 Socialnämnden 195 Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Dnr SN 2012/0684 Handlingar Tjänsteskrivelse daterad

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare

Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare I denna informationsbroschyr finner du vilka krav som ställs för att kunna bli god man/förvaltare och vad det innebär att vara

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer