Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Transkript

1 Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka den sjukrivne i arbete. Ansvarig för rehabiliteringen är prefekt/chef, då du som arbetsgivaren är ansvarig för de anställdas arbetslivsinriktade rehabilitering. Arbetsgivaren har endast ansvar för att vidta de arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som kan ske inom eller i anslutning till den egna verksamheten med målet att arbetstagaren ska kunna beredas fortsatt arbete hos KMH. Närmaste chef/prefekt ansvarar för att alla insatser, stora som små, dokumenteras. Personalenheten bistår med råd och stöd. Se även KMH:s rutin vid sjukanmälan. Den sjukskrivnes ansvar Arbetstagaren har själv ett ansvar att aktivt försöka få tillbaka sin arbetsförmåga. Arbetstagaren ska lämna medicinskt underlag och hjälpa till att få fram den information som behövs för att behovet av rehabilitering ska kunna fastställas. Han eller hon ska aktivt och efter bästa förmåga delta i planeringen och genomförandet av rehabiliteringsåtgärderna. I de fall en arbetstagare försvårar arbetet med rehabiliteringen till exempel genom att inte komma på planerade möten eller delta i åtgärder kan i vissa fall arbetsgivarens rehabiliteringsansvar anses vara uppfyllt. 1. Sjukskrivningsprocess Det första rehabiliteringssamtalet genomförs av chef/prefekt så snart det är möjligt. Sjukdomens art avgör sedan graden av rehabiliteringsinsatser. Kan man anta att sjukfrånvaron blir kortvarig t. ex vid förkylning eller maginfluensa behöver man naturligtvis inte vidta några åtgärder. Syftet med det första samtalet är dels prefektens/chefens personliga intresse för den anställdes hälsotillstånd och dels att avgöra den fortsatta planeringen av den dagliga verksamheten.

2 2 (4) I samtalet bör man också ta upp orsakerna till sjukfrånvaron. En bedömning görs om någonting i arbetssituationen kan förändras så att den anställde så snabbt som möjligt kan återgå i sitt arbete. Möjligheten att arbeta partiellt, det vill säga kombinera deltidsarbete och deltidssjukskrivning kan diskuteras. Företagshälsovården är en viktig resurs både vid längre sjukskrivningar och i det förebyggande arbetet. Arbetsförmågan hos den sjukskrivne prövas och bedöms av Försäkringskassan. Närmaste prefekt/ chef har skyldighet att, om den sjukskrivne begär det, avge ett arbetsgivarutlåtande till Försäkringskassan. Närmaste prefekt/chef ansvarar för att ta kontakt med personalenheten som bistår med att avge ett utlåtande. Läkarbesök Läkarbesök kan göras på arbetstid med undantag då man är helt- eller deltidssjukskriven. Vid företagshälsovården kan man göra ett läkarbesök utan medgivande från personalenheten. Månadsavlönade har möjlighet att få tillbaka en del av kostnaden för läkarbesök och medicin, se ytterligare information Rutin vid sjukfrånvaro och ledighet för vård av barn. 2. Rehabilitering tillbaka i arbete Vid vissa sjukskrivningar behöver den sjukskrivne, förutom medicinsk behandling, ytterligare hjälp för att komma tillbaka i arbete. När det är aktuellt utreder prefekt/chef tillsammans med den anställde, rehabiliteringsbehovet. Vid dessa tillfällen ska alltid personalenheten medverka. Den anställde kan, om hon/han vill, ta med en facklig representant. Företagshälsovården kan också ha kunskap som kan vara en tillgång vid utredningen. I första hand ska möjligheten till återgång till ordinarie arbetsuppgifter prövas. Är det på grund av sjukdom inte möjligt att återgå i ordinarie arbete, trots anpassning, arbetshjälpmedel etc., ska KMH utreda möjligheter till omplacering. Prefekt/chef har ansvaret att nödvändiga åtgärder vidtas. Exempel på åtgärder Anpassning av arbetsplatsen Ändrade arbetsuppgifter eller omplacering Ändrade arbetstider Arbetsträning (försäkringskassan beslutar) Kompetensutveckling Teknisk utrustning Se även bilaga 1. Rehabiliteringskedjan Under sjukskrivningsperioden måste avstämning ske mot nedanstående rehabiliteringskedja. Inom 90 dagars sjukskrivning görs bedömning av arbetsoförmågan i förhållande till ordinarie arbetsuppgifter eller ett annat tillfälligt arbete hos KMH.

3 3 (4) Inom dessa tre månader ska nödvändiga anpassningar av arbetsplatsen ha utförts. Det ska också vara utrett om den sjukskrivne tillfälligt kan erbjudas andra arbetsuppgifter. Efter 90 dagars sjukskrivning har den sjukskrivne bara rätt till sjukpenning om han/hon inte kan utföra något arbete alls hos KMH. Efter 180 dagars sjukskrivning gör Försäkringskassan en prövning av den sjukskrivnes arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden. Detta gäller inte om Försäkringskassan bedömer att den sjukskrivne med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka i arbete hos KMH före dag 366. I dessa fall bedöms arbetsförmågan i förhållande till ett arbete hos arbetsgivaren även efter dag 180. Regeln gäller inte heller om det kan anses oskäligt att bedöma patientens arbetsförmåga i förhållande till arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Efter 365 dagar kan den sjukskrivne bara få sjukpenning om han eller hon inte kan utföra sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Undantag från detta kan göras om det kan anses oskäligt att bedöma den sjukskrivnes arbetsförmåga i förhållande till sådant arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden. Tjänstledighet Den sjukskrivne har rätt att vara ledig från sin anställning för att på grund av sjukdom prova ett annat arbete. Som villkor gäller att den anställde: på grund av sjukdom har haft nedsatt arbetsförmåga i förhållande till sitt ordinarie arbete eller till annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjudit den sjukskrivne, under en period om minst 90 dagar, och har ingått ett anställningsavtal med en annan arbetsgivare under tiden från och med dag 91 till och med dag 180 av sjukperioden. Tjänstledigheten får uppgå till högst tolv månader, i den perioden medräknas även sjukperioden som ligger till grund för rätten till ledighet. Exempelvis, har man varit sjukskriven tre månader kan man vara ledig för att pröva annat arbete under maximalt nio månader. 3. Rehabiliteringsåtgärderna avslutas Arbetsgivarens rehabiliteringsåtgärder är fullgjort vid: återgång i arbete och ytterligare uppföljning inte längre behövs arbete hos ny arbetsgivare beviljad hel sjukersättning (tidigare förtidspension) Sjukersättning beviljas endast om den anställdes arbetsförmåga stadigvarande är nedsatt med minst en fjärdedel i alla arbeten på hela arbetsmarknaden. Om det i uppföljningen konstateras att det finns en restarbetsförmåga men den anställde inte kan återgå till de egna arbetsuppgifterna och inget lämpligt ledigt arbete finns inom KMH blir det aktuellt med uppsägning av personliga skäl, enligt Lagen om anställningsskydd (LAS). Personalenheten sköter denna handläggning.

4 4 (4) Dokumentation, sekretess och tystnadsplikt Det som överenskommits under hela rehabiliteringen ska dokumenteras. Innehållet i sjukanmälan, medicinskt underlag, sjukförsäkran och all annan information som framkommer i ärendet är sekretessbelagda och ska hanteras under tystnadsplikt. 4. Förebyggande Som hjälp för prefekter/chefer för det förebyggande arbetet finns bland annat personalens korttidssjukfrånvaro och tidrapporter. Personalhandläggaren kan bistå med dessa uppgifter. Andra åtgärder för att fånga upp tidiga signaler kan vara utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar. En välplanerad och noggrann introduktion vid nyanställning har stor betydelse i att förebygga ohälsa. Vid introduktionen ska mål och arbetsuppgifter klargöras. Den nyanställde ska även få information om nödvändiga hjälpmedel och arbetsmetoder. Chefen/prefekten bör uppmuntra och motivera sina medarbetare att ta del av de hälsofrämjande aktiviteter som KMH erbjuder. Arbetsskador och tillbud ska alltid rapporteras till prefekt/chef som vidarebefordrar uppgifterna till personalhandläggaren för att nödvändiga åtgärder ska kunna vidtas för att förbättra arbetsmiljön. Reseersättning Försäkringskassan kan i vissa fall betala reseersättning istället för sjukpenning. Syftet är att underlätta återgången till arbetet i samband med ett sjukdomsfall. De merutgifter som Försäkringskassan kan ersätta ska bero på att arbetstagarens hälsotillstånd inte tillåter honom eller henne att utnyttja det färdmedel som han eller hon normalt använder för att ta sig till arbetet. Reseersättning kan inte betalas för samma tid som sjuklön utgår. Någon motsvarande bestämmelse om reseersättning finns inte i Sjuklönelagen. Enligt 12 kap 3 Villkorsavtalet kan dock en arbetsgivare lämna ersättning för vård utöver vad som sägs i om det finns särskilda skäl. I Arbetsgivarverkets allmänna råd för tillämpning av Villkorsavtalet 12 kap 3 anges följande angående särskilda skäl Särskilda skäl att medge ersättning utöver avtalet kan vidare finnas exempelvis när en arbetsgivare anser det angeläget från verksamhetssynpunkt att en arbetstagare att en arbetstagare snabbt kan återgå i arbete får ersättning för taxiresor till och från arbetsplatsen utöver sådan ersättning från försäkringskassan. Om arbetsgivaren åtar sig att ersätta merkostnaden för resorna under sjuklöneperioden blir det en beskattad förmån för arbetstagaren. Därmed ingår beloppet i löneunderlaget, vilket medför att arbetsgivaren måste betala sedvanliga arbetsgivaravgifter på beloppet. När reseersättningen betalas av Försäkringskassan blir den inte förmånsbeskattad för arbetstagaren.

5 Rehabiliteringsrutin dnr 15/802 Bilaga 1 Arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder Arbetsanpassning Som arbetsgivare har du ett lagstadgat ansvar att anpassa arbetet till den enskilde arbetstagarens förutsättningar. Det innebär att du ska ta hänsyn till arbetstagarnas fysiska och psykiska behov samt deras olika förutsättningar. Genom att anpassa arbetsuppgifter och arbetsplats kan du underlätta för den anställde att vara kvar i sitt arbete eller komma tillbaka efter en sjukskrivning. Några exempel på anpassningsåtgärder för anställda är: Anpassning av arbetsplatsen Anskaffning av tekniska hjälpmedel Anpassning av lokaler Anpassning av arbetsuppgifter och arbetsmetoder Anpassning av arbetstider Handledning och kompetensutveckling. Arbetshjälpmedel Bidrag till arbetshjälpmedel kan lämnas som ett led i rehabiliteringen av en anställd när hjälpmedlet kan medföra att en längre tids sjukskrivning bryts och personen återgår i arbete. Arbetshjälpmedel kan också fylla en viktig funktion som förebyggande åtgärd. Bidrag till arbetshjälpmedel kan, efter ansökan till Försäkringskassan, lämnas till både den anställde och arbetsgivaren. Den anställde ansöker själv om bidrag till sådana hjälpmedel som är av individuell karaktär. Arbetsgivaren ansöker om bidrag till sådana hjälpmedel eller anordningar som innebär ingrepp i arbetsgivarens egendom, till exempel att en lokal eller maskin måste byggas om. Bidrag lämnas inte för hjälpmedel eller anpassning som normalt behövs i verksamheten. Arbetsträning Innan en anställd som varit sjukskriven en längre tid åter ska börja arbeta kan Försäkringskassan först överväga om det är lämpligt att personen successivt kan återgå till arbetet genom deltidssjukskrivning. Om detta inte är möjligt kan arbetsträning vara en lämplig åtgärd för att lättare komma tillbaka till arbetslivet. Arbetsträning innebär att den anställde i sin egen takt får träna upp sin förmåga att klara av sina tidigare eller nya arbetsuppgifter utan några egentliga krav på prestation eller liknande. Omplacering I samband med sjukfrånvaro kan det bli aktuellt att omplacera en arbetstagare. En omplacering kan vara tillfällig men ibland även varaktig. En tillfällig omplacering kan bli nödvändig i rehabiliteringssyfte. Det kan till exempel bli aktuellt när en arbetstagare, under pågående sjukperiod, inte kan utföra sina ordinarie arbetsuppgifter men har arbetsförmåga att utföra andra uppgifter. forts.

6 Rehabiliteringsrutin dnr 15/802 Bilaga 1 En varaktig omplacering kan bli aktuell när en arbetstagare inte kommer att kunna återgå till sin ordinarie tjänst. Omplaceringsskyldigheten gäller i första hand arbetsuppgifter som är likvärdiga det tidigare arbetet. Om inte det är möjligt bör det vara ett arbete som är lämpligt med hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar. Arbetsgivaren är inte skyldig att skapa en helt ny tjänst eller nya arbetsuppgifter. Avstämningsmöte Ett avstämningsmöte är ett möte där den anställde, Försäkringskassan och minst en annan part, till exempel arbetsgivare eller läkare, deltar. Vilka personer som bör delta bedöms i varje enskilt fall och utifrån vad som behöver diskuteras. Syftet med mötet är att bedöma den anställdes medicinska tillstånd, arbetsförmåga och behov av och möjligheter till rehabilitering. Vid avstämningsmötet bör en plan för återgång i arbete upprättas där det ska framgå planerade åtgärder, ansvarsfördelning och målsättning.