Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande"

Transkript

1 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande

2 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning de bakomliggande skälen till ställningstagande...1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning Inledning Uppdraget Bakgrund Metod Urval och bortfall Generaliserbarhet Avgränsning Resultat Besluten Skälen till besluten Skulle den försäkrade ha fått sjukersättning enligt de regler som gällde före den 1 juli 2008? Bakomliggande faktorer Underlagen När underlagen är tillräckliga Vad brister i underlagen? De medicinska underlagen Genomförda insatser de senaste 12 månaderna Avslutande diskussion...16 Tabellbilaga...18 Hur ser gruppen ut?...18 Tabeller

3 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 3 (21) Sammanfattning I regleringsbrevet för 2009 fick Försäkringskassan i uppdrag att följa upp sjukförsäkringsreformerna. I uppdraget ingår att redovisa de bakomliggande skälen för ställningstagande till beviljande respektive avslag av sjukersättning enligt de nya reglerna från och med 1 juli För att besvara frågeställningen i regleringsbrevsuppdraget har en aktstudie genomförts under tre veckor i september/oktober Försäkringskassan har bl.a. granskat de underlag som låg till grund för beslutet om sjukersättning. Granskningen av ärenden utfördes av föredragande/beslutsfattare på Försäkringskassans lokala försäkringscenter. Granskaren har gjort en egen bedömning av underlaget. Bedömningen kan endast ses som en indikation på om vissa kriterier för sjukersättning är uppfyllda eller inte i de underlag som är tillräckliga. Urvalsramen omfattade samtliga beslut fattade av Försäkringskassan under perioden 1 april 30 juni Aktstudien baserar sig på ett urval om ärenden varav avslag, beviljade efter ansökan och 554 tillerkända ärenden det vill säga personer som fått sin sjukpenning utbytt till sjukersättning. Granskningen fullföljdes i 92 procent av ärendena. Studien redovisar skälen till beslut samt bakomliggande faktorer avseende diagnos, födelseland och vilken ersättning den försäkrade hade innan beslutet om sjukersättning. Studien redovisar även hur underlagen ser ut inför ställningstagande till sjukersättning. Resultaten av studien visar att: - Skälen till beslut om avslag varierar. Den vanligast förekommande anledningen till beslut om avslag är att arbetsförmågan inte är stadigvarande nedsatt. I nästan lika stor utsträckning förekom skälet att arbetsförmågan inte är nedsatt med minst en fjärdedel. Avslagsanledningen att medicinskt underlag saknas i 5,9 procent av fallen samt anledningen att Försäkringskassan finner att det i rehabiliteringshänseende inte gjorts vad som rimligen kan göras förekom i 8,6 procent av fallen. - De bakomliggande faktorerna skiljer sig åt avseende om beslutet är ett avslag, beviljat eller tillerkänt. I avslagsbesluten har omkring hälften av ärendena inte haft någon ersättning från sjukförsäkringen innan beslutet om sjukersättning medan i de beviljade ärendena är andelen endast 1,2 procent. Sex av tio av de beviljade ärendena respektive tre av tio av avslagsärendena hade tidigare en tidsbegränsad sjukersättning. - Den största diagnosgruppen avseende huvuddiagnos i både avslag och beviljade ärenden är psykiska sjukdomar. I avslagsärendena är gruppen sjukdomar i rörelseorganen nästan lika stor. I de ärenden som har tillerkänts är övriga diagnoser så som t.ex. sjukdomar i nervsystem/sinnesorgan och 3

4 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 4 (21) sjukdomar i rörelseorganen de mest vanligt förekommande. I nästan hälften av samtliga ärenden finns ytterligare diagnoser utöver huvuddiagnos. - Avseende födelseland finns vissa differenser vad gäller resultatet av ansökan om sjukersättning. Bland gruppen Afrika söder om Sahara, Mellanöstern, Nordafrika och Turkiet är andelen avslag större i jämförelse med övriga grupper. - I åtta av tio ärenden är, enligt granskarens bedömning, beslutsunderlagen tillräckliga. Andelen tillräckliga underlag skiljer sig åt mellan de olika besluten. I avslagen är underlagen tillräckliga i nio av tio ärenden; av de tillerkända och beviljade ärendena är underlagen tillräckliga i cirka åtta av tio ärenden. - I avslagsärendena där underlaget är tillräckligt indikerar i några få fall granskarens egen bedömning, att kriteriet om att arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt är uppfyllt trots ett avslagsbeslut. Enligt granskarens egen bedömning indikerar även underlaget att Försäkringskassan i vissa ärenden har varit för generös. I 6,6 procent av de beviljade och i 4,2 procent av de tillerkända ärendena antyder underlaget att något av kriterierna att arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt, att arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel eller att rätt grad av ersättning inte är uppfyllda. - I 16,6 procent av samtliga ärenden bedömde granskaren att underlaget var bristfälligt. I jämförelse med avslagen är andelen ärenden med bristfälligt underlag betydligt högre bland de beviljade och tillerkända ärendena. Det är framförallt det medicinska underlaget som är otillräckligt. Även underlaget om att rehabiliteringsmöjligheterna är uttömda uppges i stor utsträckning vara bristfälligt. 4

5 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 5 (21) 1 Inledning 1.1 Uppdraget I regleringsbrevet för 2009 fick Försäkringskassan i uppdrag att följa upp sjukförsäkringsreformerna. I uppdraget ingår att redovisa de bakomliggande skälen till ställningstagandet för beviljande respektive avslag av sjukersättning enligt de nya reglerna från och med 1 juli Uppdraget ska redovisas i december Bakgrund Från och med den 1 juli 2008 har kraven för rätten till sjukersättning skärpts. De nya reglerna innebär att sjukersättning endast kan komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel och att den är stadigvarande nedsatt. Att arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt innebär att arbetsoförmågan bedöms bestå för all överskådlig framtid. Det innebär att det rör sig om kroniska sjukdomar och irreversibla skador där ytterligare medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering inte bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår eller förbättrar arbetsförmågan. Till skillnad från tidigare ska inte andra faktorer än nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom kunna påverka rätten till ersättning. Vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning ska därför inte längre den försäkrades ålder, bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet, och andra liknande omständigheter beaktas. Vidare ska vid bedömningen beaktas om den försäkrade har sådan förmåga att han eller hon kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på arbetsmarknaden. Detta innebär att det inte är möjligt att få sjukersättning i väntan på lönebidrag eller annan liknande anställning 1. 2 Metod För att besvara frågeställningen i regleringsbrevsuppdraget har en aktstudie genomförts under tre veckor i september/oktober Granskningen av ärenden utfördes av föredragande/beslutsfattare på Försäkringskassans lokala försäkringscenter. Föredragande och beslutsfattare granskade inte ärenden från det egna verksamhetsområdet. Granskarna har baserat sin bedömning på det underlag som finns i akten om sjukersättning. Målgruppen för undersökningen är: - Individer som har tillerkänts sjukersättning enligt 16 kap 1 andra stycket ( utbyte från sjukpenning) - Individer som efter ansökan om sjukersättning har beviljats sjukersättning enligt 16 kap. 1 första stycket - Individer som efter ansökan om sjukersättning har fått ett avslagsbeslut 1 Regeringens proposition 2007/08:136 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. 5

6 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 6 (21) För samtliga ärenden gäller att beslutet är fattat enligt reglerna som gäller fr.o.m. den 1 juli 2008 och att beslutet har fattats under andra kvartalet Detta innebär att studien inte omfattar beslut om tidsbegränsad sjukersättning enligt övergångsbestämmelser. 2.1 Urval och bortfall Urvalsramen omfattade samtliga beslut fattade av Försäkringskassan under perioden 1 april 30 juni 2009 vilket motsvarade ärenden. Ur dessa har ett urval på ärenden dragits. Urvalet har stratifierats på typ av beslut och beslutande LFC, och obundna slumpmässiga urval har dragits. Urvalet består av avslag, beviljade efter ansökan och 554 tillerkända ärenden det vill säga personer som fått sin sjukpenning utbytt till sjukersättning. Granskningen fullföljdes i 92 procent av ärendena i urvalet. Bortfallet berodde på att ärenden i urvalet var sådana där beslut inte hade fattats under andra kvartalet 2009 eller inte var ett beslut om sjukersättning enligt nya regler, att ärenden i urvalet hade skyddad identitet samt att avslagsbeslut var registrerade som beviljade/tillerkända och att beviljade/tillerkända var registrerade som avslag. 2.2 Generaliserbarhet Eftersom denna studie har ett stratifierat slumpmässigt urval är det möjligt att dra generella slutsatser av resultaten. Dock bygger resultaten på att granskaren själv måste göra en egen bedömning av de underlag som ligger till grund för beslutet är tillräckliga eller inte samt om vissa kriterier för rätt till ersättning är uppfyllda eller inte. Urvalet används för att uttala sig om hur det ser ut i hela populationen, dvs. alla beslut i sjukersättningsärenden. Detta är förknippat med en viss osäkerhet. Vid skattningar av procentandelar för hela populationen uppgår denna osäkerhet uttryckt med 95-procentiga konfidensintervall till maximalt ± 1,8 procentenheter. Det innebär att det sanna värdet, om alla ärenden granskats, med 95 procents sannolikhet ligger inom detta avstånd från den skattade andelen. 2.3 Avgränsning Följande typer av beslut ingår inte i studien: - Beslut som inte har fattats av beslutsfattare t.ex. omräkningsbeslut - Avslag på grund av att försäkringsvillkoret inte är uppfyllt eller inte försäkrad vid försäkringsfallet - Beslut om indragning De ärenden som innan beslut om sjukersättning hade aktivitetsersättning ingår inte heller i studien. 6

7 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 7 (21) 3 Resultat Studien redovisar skälen till beslut samt bakomliggande faktorer avseende diagnos, födelseland och vilken ersättning den försäkrade hade innan beslutet om sjukersättning. Studien redovisar även hur underlagen ser ut inför ställningstagande av sjukersättning. I tabell B1 i tabellbilagan finns även en beskrivning av den studerade gruppen. De centrala resultaten har testats för skillnader mellan könen, Försäkringskassans verksamhetsområden och den ersättning den försäkrade hade före det aktuella beslutet. Statistiskt signifikanta skillnader vid dessa jämförelser redovisas i anslutning till resultaten. 3.1 Besluten Det finns två sätt att få sjukersättning på. Det ena är att den försäkrade själv ansöker om sjukersättning hos Försäkringskassan 2. Det andra är att Försäkringskassan kan ge (tillerkänna) en försäkrad sjukersättning utan att han eller hon har ansökt om ersättning. Det kan bli aktuellt då den försäkrade har sjukpenning, rehabiliteringspenning eller ersättning för sjukhusvård 3. Fortsättningsvis kommer de som ansökt och fått sjukersättning benämnas som beviljade och de som fått sin sjukpenning utbytt mot sjukersättning benämnas som tillerkända. De ärenden som fått avslag har alltid föregåtts av en ansökan Skälen till besluten Anledningen till att beviljas eller tillerkännas sjukersättning är att arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Likaså måste rehabiliteringsmöjligheterna vara uttömda och arbetsförmågan vara nedsatt mot förvärvsarbeten på arbetsmarknaden. Orsaken till ett avslag kan bero på flera olika anledningar. Diagram ett visar att den vanligast förekommande anledningen till beslutet om avslag är att arbetsförmågan inte är stadigvarande nedsatt (44,6%). Detta innebär att en försäkrad kan ha en nedsättning av arbetsförmågan men den har inte bedömts vara stadigvarande nedsatt. En nästan lika vanligt förekommande orsak är att arbetsförmågan inte är nedsatt med minst en fjärdedel(41,0%) Ett beslut om avslag kan även fattas om medicinskt underlag saknas eller om en försäkrad ansöker om sjukersättning och Försäkringskassan finner att det i rehabiliteringshänseende inte gjorts vad som rimligen kan göras. Dessa anledningar förekommer i 14,5 procent av fallen. 2 (16 kap. 1 första stycket AFL) 3 (16 kap 1 andra stycket AFL) 7

8 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 8 (21) Diagram 1 Anledningarna till beslut om avslag 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 44,6% 41,0% 10% 8,6% 5,9% 0% Arbetsförmågan är inte stadigvarande nedsatt Arbetsförmågan är inte nedsatt med minst 1/4 Rehabiliteringsmöjligheterna är inte uttömda Medicinskt underlag saknas Vilken avslutsanledning som är vanligast förekommande varierar utifrån vilken ersättning den försäkrade hade innan beslutet om sjukersättning. Av tabell ett nedan framgår att den vanligast förekommande anledningen är att arbetsförmågan inte är stadigvarande nedsatt med undantag för om en försäkrad hade en tidsbegränsad sjukersättning eller hade en kombination av sjukpenning och tidsbegränsad sjuersättning. I dessa ärenden är i stället den vanligaste anledningen att arbetsförmågan inte är nedsatt med minst en fjärdedel. Skälen till att de med tidsbegränsad sjukersättning i större utsträckning har avslagsanledningen att arbetsförmågan inte är nedsatt kan vara flera. Till viss del kan det handla om hur Försäkringskassan motiverar sina beslut. Har en försäkrad haft en tidsbegränsad ersättning tidigare kan det tyckas märkligt att arbetsförmågan inte längre är nedsatt med en fjärdedel. En annan möjlig förklaring kan vara den försäkrade har återfått arbetsförmågan efter en period av tidsbegränsad sjukersättning. 8

9 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 9 (21) Tabell 1 Anledning till avslagsbeslutet fördelat på ersättning för det aktuella beslutet % within Ersättning före det aktuella beslutet Ersättning före det aktuella beslutet Total Ingen ersättning Tidsbegränsad S/A Partiell Sjukers. Sjukpenning/ Rehabpenning Komb. Sjukpenning/tillsv Sjukers. Komb. Sjukpenning/tidsbegr. S/ Arbetsförmåg an är inte stadigvarande nedsatt med 34. Vilken är anledningen till beslutet om avslag? Arbetsförm ågan är inte nedsatt med minst Rehabiliterin gsmöjlighete rna är inte Medicinskt underlag Annan anledning minst en fj en fjärdedel uttömda saknas ange vad Total 50,7% 29,6% 8,8% 8,6% 2,3% 100,0% 19,0% 65,6% 2,9% 1,7% 10,8% 100,0% 39,4% 10,4% 13,0% 7,3% 30,1% 100,0% 54,3% 23,5% 18,5% 3,2%,6% 100,0% 43,2% 13,6% 18,2% 25,0% 100,0% 72,7% 13,6% 13,6% 100,0% 40,6% 38,4% 8,5% 5,7% 6,8% 100,0% Skulle den försäkrade ha fått sjukersättning enligt de regler som gällde före den 1 juli 2008? För att få en bild av skillnaden i bedömning av rätten till ersättning mellan reglerna före och efter 1 juli 2008 har granskarna fått göra en egen bedömning av i vilken utsträckning den försäkrade skulle ha fått sjukersättning enligt de regler som gällde före 1 juli Enligt granskarnas bedömning framkommer att majoriteten av avslagsärendena inte skulle ha haft rätt till sjukersättning även om reglerna från före 1 juli 2008 gällde idag (diagram 2). Resultatet visar att av de ärenden som fått avslag är det cirka 17 procent som skulle ha fått en sjukersättning (tidsbegränsad eller tillsvidare) enligt tidigare regelverk. 9

10 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 10 (21) Diagram 2 100% Skulle den försäkrade fått sjukersättning enligt de regler som gällde före den 1 juli? 90% 80% 83,0% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 15,9% 10% 0% 1,1% Ja, sjukersättning tillsvidare Ja, tidsbegränsad sjukersättning Nej Utifrån vilken ersättning den försäkrade hade innan beslutet om avslag skiljer sig resultaten åt till viss del(tabell 2). Oavsett vilken ersättning den försäkrade hade tidigare bedömde granskarna att underlaget inte styrkte rätten till sjukersättning enligt reglerna från före den 1 juli 2008 i majoriteten av ärendena I mellan nio och trettio procent av ärendena bedömdes det granskade underlaget styrka rätt till ersättning enligt äldre regler. De ärenden som innan avslagsbeslutet hade en tidsbegränsad ersättning bedömdes i mycket liten utsträckning ha rätt till ersättning enligt reglerna från före den1juli Detta resultat överensstämmer till del med att den vanligast förekommande avslagsanledningen för de ärenden som innan beslutet om sjukersättning hade en tidsbegränsad ersättning är att arbetsförmågan inte är nedsatt med en fjärdedel se tabell 1. 10

11 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 11 (21) Tabell 2 Skulle den försäkrade fått sjukersättning enligt de regler som gällde före 1juli 2008 fördelat på ersättning före det aktuella beslutet? % within Ersättning före det aktuella beslutet 35. Skulle, enligt din bedömning, den försäkrade fått sjukersättning enligt de regler som gällde före den 1 juli 2008? Ersättning före det aktuella beslutet Total Ingen ersättning Tidsbegränsad S/A Partiell Sjukers. Sjukpenning/ Rehabpenning Komb. Sjukpenning/tillsv. Sjukers. Komb. Sjukpenning/tidsbegr. S/A Ja, Ja, tidsbegränsa sjukersättning d tillsvidare sjukersättning Nej Total,8% 15,2% 84,0% 100,0%,3% 9,3% 90,4% 100,0% 8,5% 21,5% 70,1% 100,0%,9% 32,5% 66,6% 100,0% 27,7% 72,3% 100,0% 15,8% 84,2% 100,0% 1,1% 15,9% 83,1% 100,0% Bakomliggande faktorer Fördelningen av vilken ersättning de försäkrade har haft innan beslutet om sjukersättning skiljer sig åt vid avslag, beviljade eller tillerkända ärenden. Omkring hälften av de ärenden som fått ett beslut om avslag hade inte haft någon ersättning från sjukförsäkringen tidigare 4 medan cirka 30 procent hade en tidsbegränsad sjukersättning före beslutet. När det gäller beviljade ärenden efter ansökan är andelen som inte tidigare haft någon ersättning från sjukersättningen betydligt lägre endast 1,2 procent, medan nästan 60 procent kom från tidsbegränsad sjukersättning 5. Även fördelningen av vilken huvuddiagnos de försäkrade har skiljer sig åt mellan de olika besluten. Andelen psykiska sjukdomar är lägre bland de tillerkända ärendena i jämförelse med de övriga besluten. I de tillerkända ärendena är den vanligaste diagnosgruppen övriga diagnoser som t.ex. sjukdomar i nervsystem/sinnesorgan och sjukdomar i rörelseorganen. Av de försäkrade som fått ett avslagsbeslut eller beviljats sjukersättning har de flesta diagnosen psykiska sjukdomar. När det gäller sjukdomar i rörelseorganen återfinns denna diagnos mer bland dem som fått avslag än bland övriga beslut 6. I detta sammanhang bör det tilläggas att i nästan hälften av samtliga ärenden finns ytterligare diagnoser utöver huvuddiagnosen 7 Här finns det dock ingen statistiskt signifikant skillnad i avslag och beviljade. Däremot är det en signifikant lägre andel i de tillerkända ärendena. 8 4 Andelen individer som inte har haft en ersättning från sjukförsäkringen innan beslut om sjukersättning uppgår till drygt 18 procent se tabell B1 i tabellbilaga 5 Se tabell B2 i tabellbilaga 6 Se tabell B3 i tabellbilaga 7 Se tabell B4 i tabellbilaga 8 Se tabell B5 i tabellbilaga 11

12 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 12 (21) Avseende födelseland finns skillnader mellan de som ansökt och fått ett avslag eller blivit beviljad sjukersättning. Bland gruppen Afrika söder om Sahara och Mellanöstern, Nordafrika och Turkiet är andelen avslag högre i jämförelse med övriga grupper Underlagen Det är endast möjligt att bedöma om kriterierna för rätt till sjukersättning är uppfyllda i de ärenden som har ett tillräckligt underlag. Granskaren har gjort en egen bedömning av underlaget. Bedömningen kan endast ses som en indikation på om vissa kriterier för sjukersättning är uppfyllda eller inte När underlagen är tillräckliga Diagram tre nedan visar att i avslagsbesluten är andelen tillräckliga underlag mycket hög. I några få fall (1,5 %) indikerar underlaget, enligt granskarens egen bedömning, att arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt. Detta skulle kunna antyda att kriteriet om att arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt är uppfyllt trots ett avslagsbeslut. I de beviljade och tillerkända ärendena är andelen tillräckliga underlag lägre i jämförelse med avslagsbesluten (diagram 3). Enligt granskarens egen bedömning indikerar underlaget att Försäkringskassan i vissa ärenden har varit för generös. I 6,6 procent av de beviljade och i 4,2 procent av de tillerkända ärendena indikerar underlaget att något av kriterierna att arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt, att arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel eller att rätt grad av ersättning inte är uppfyllda. Möjliga bakomliggande faktorer är att arbetsmarknadsmässiga eller sociala förhållanden vägts in trots att rätten till sjukersättning ska baseras på medicinska kriterier. Underlagen visar, utifrån granskarens egen bedömning, att hänsyn till andra faktorer än medicinska har gjorts i 5,2 procent av samtliga beviljade ärenden och i 4,2 procent av samtliga tillerkända ärenden. Främst handlar det om arbetsmarknadsfaktorer som arbetslöshet, långvarig frånvaro från arbetsmarknaden och utbildningsnivå samt sociala faktorer som ålder och hemförhållanden Se tabell B6 i tabellbilaga 10 Se tabell B7 och B8 i tabellbilaga 12

13 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 13 (21) Diagram 3 Tillräckliga och otillräckliga underlag fördelat på de olika besluten (procent) 100% 90% 80% 70% 1,5% 94,0% 76,5% 80,3% 4,2% 6,6% 83,4% 4,3% 60% 50% 40% 92,5% 69,9% 76,1% 83,4% 30% 20% 23,5% 19,7% 16,6% 10% 6,0% 0% Tillräckligt underlag Otillräckligt underlag Avslagsärenden Beviljade ärenden Tillerkända ärenden Samtliga ärenden Vad brister i underlagen? I 16,6 procent av samtliga ärenden bedömde granskaren att beslutsunderlaget var bristfälligt. I jämförelse med avslagen är andelen ärenden med bristfälligt underlag högre bland de beviljade och tillerkända ärendena. Av tabell tre nedan framkommer att det framförallt är det medicinska underlaget som är otillräckligt. Även underlaget om att rehabiliteringsmöjligheterna är uttömda uppges i stor utsträckning vara otillräckliga. Detta överensstämmer även vid en jämförelse mellan avslag, beviljade och tillerkända ärenden. 13

14 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 14 (21) Tabell 3 Vilka underlag är bristfälliga? (Procent) Procent av alla avslag Procent av alla beviljade Procent av alla tillerkända Procent av alla ärenden Medicinska underlaget 3,7 % 17,7% 14,3% 12,1% Underlaget om arbetsförhållandena 0,5 % 4,3 % 4,1 % 2,9 % Underlaget om de sociala förhållandena 0,5 % 2,9 % 2,1 % 1,9 % Underlaget om rehabiliteringsmöjligheterna är uttömda 2,3 % 14,8% 11,0% 9,6 % För att kunna bedöma om arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel behövs ett omfattande medicinskt underlag. När det kan anses nödvändigt för bedömningen behövs även ett underlag om behovet och möjligheterna till rehabilitering samt vidtagna rehabiliteringsåtgärder och anledningen till att dessa inte lett till återgång i arbete. Även uppgifter om arbetsförhållanden och sociala förhållanden i relevanta delar ska ingå innan beslut fattas. Utredningarnas innehåll och omfattning beror dock alltid på omständigheterna i det enskilda fallet De medicinska underlagen Tabell fyra nedan visar att utifrån de medicinska underlag som ligger till grund för samtliga beslut finns en beskrivning av den försäkrades funktionsnedsättning i över 95 procent av de beviljade och tillerkända ärendena. Beskrivning av vilka insatser som vidtagits för att kompensera den försäkrades aktivitetsbegränsning, resultatet av den vård och behandling som den försäkrade fått samt i förhållande till vad den försäkrades arbetsförmåga är bedömd saknas i omkring en tredjedel av de beviljade och tillerkända ärendena. Avslagsärenden ligger något lägre generellt vilket troligen beror på att en grund för avslag är att det medicinska underlaget saknas eller att rehabiliteringsmöjligheterna inte är uttömda. Ett utförligt medicinskt underlag som innehåller en redogörelse för den försäkrades medicinska status och hur denna påverkar hans eller hennes arbetsförmåga är dock nödvändigt för att Försäkringskassan ska kunna bedöma i vilken grad och för hur lång tid den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt. De beskrivningar som visas i tabell fyra är centrala uppgifter för att kunna bedöma arbetsförmågan. 14

15 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 15 (21) Tabell 4 Andel ärenden där det medicinska underlaget innehåller en beskrivning eller bedömning av (procent av alla ärenden) 11 Avslag Beviljade Tillerkända resultatet av den vård och behandling som den försäkrade fått den försäkrades funktionsnedsättning i vilken grad den försäkrades förmåga/aktivitet är begränsad insatser som vidtagits för att kompensera den försäkrades aktivitetsbegränsning i förhållande till vad den försäkrades arbetsförmåga är bedömd 57,8 70,4 72,9 88,4 95,9 95,0 64,2 87,8 88,0 54,6 74,1 76,1 42,6 68,5 73, Genomförda insatser de senaste 12 månaderna För att få rätt till sjukersättning ska ytterligare medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering inte bedömas kunna leda till att den försäkrade återfår eller förbättrar arbetsförmågan. Oavsett om beslutet är ett avslag eller ett beviljande behöver behovet av rehabilitering vara utrett och eventuella insatser vara vidtagna i syfte att återfå arbetsförmågan. Av tabell fem framgår att SASSAM- kartläggning och avstämningsmöte har genomförts i drygt procent de senaste tolv månaderna före beslutet om sjukersättning. I störst utsträckning har metoderna använts i de tillerkända ärendena. Syftet med en SASSAM-kartläggning är att få den försäkrades egen uppfattning om vilka resurser och hinder som påverkar arbetsförmågan samt att därigenom bättre kunna bedöma rehabiliteringsbehov och vilka åtgärder som behövs för att den försäkrade ska kunna återfå och behålla arbetsförmågan. Avstämningsmöte är den metod som används när Försäkringskassan tillsammans med den försäkrade och ytterligare någon eller några aktörer behöver utreda och bedöma den försäkrades medicinska tillstånd, arbetsförmåga och behov av och möjligheter till rehabilitering. Vidare visar tabell 6 att i 18,5 procent av samtliga ärendena har insatser genomförts på arbetsplatsen, via arbetsförmedlingen eller kommunen under de senaste 12 månaderna innan beslut om sjukersättning. Andelen insatser som genomförts är något lägre bland de beviljade ärendena. Åtgärder på arbetsplatsen är den vanligast förekommande insatsen bland de olika besluten. I omkring 80 procent av ärendena har inga insatser vidtagits den senaste tolvmånadersperioden innan beslut. 11 Inga statistiskt signifikanta skillnader på 5%-nivån (test mellan proportioner) mellan kvinnor och män förutom i avslagsärenden avseende i vilken grad den försäkrades förmåga/aktivitet är begränsad 15

16 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 16 (21) Tabell 5 Andel ärenden där följande har genomförts under den senaste 12- månadersperioden (Procent) 12 Avslags- Beviljade Tillerkända Samtliga SASSAM-kartläggning 9,4 11,8 24,8 14,7 Avstämningsmöte 14,8 9,6 17,1 12,6 Åtgärder på arbetsplatsen 10,4 7,7 18,1 10,9 Åtgärder via Arbetsförmedlingen 9,2 6,1 4,8 6,4 Åtgärder via kommunen 1,6 1,4 0,5 1,2 Anm. De ärenden som inte haft ersättning från sjukförsäkringen innan beslut om sjukersättning ingår inte i tabellen Den ringa omfattningen av SASSAM-kartläggning, avstämningsmöten samt övriga insatser tyder på att åtgärder i syfte att förhindra en sjukersättning eller att rusta de försäkrade som senare får avslag på sin ansökan förekommer i liten grad. Detta kan vara ett troligt bakomliggande skäl till bristfälligt underlag avseende om att rehabiliteringsmöjligheterna är uttömda eller inte. 4. Avslutande diskussion De nya reglerna som infördes den 1 juli 2008 innebar skärpta krav för rätt till sjukersättning. Arbetsförmågan ska vara stadigvarande nedsatt under all överskådlig tid. Vidare ska rehabiliterande åtgärder vara uttömda vilket innebär att sådana åtgärder inte bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga. Likaså ska arbetsförmågan bedömas mot möjligheten att försörja sig själv genom förvärvsarbete på arbetsmarkanden vilket innebär att det inte är möjligt att få sjukersättning i väntan på lönebidrag eller annan liknande anställning. Studien visar på att Försäkringskassan i stor utsträckning fattar beslut på tillräckliga underlag i avslagsärendena. I några få fall där underlaget är tillräckligt indikerar granskarens egen bedömning att kriteriet att arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt är uppfyllt trots ett avslagsbeslut. Enligt granskarens bedömning skulle majoriteten av de ärenden som fått avslag inte heller ha fått rätt till sjukersättning, tidsbegränsad eller tillsvidare enligt reglerna före den 1 juli Detta resultat indikerar att Försäkringskassans tillämpning inte är för restriktiv. Studien indikerar snarare att Försäkringskassan varit för generös och beviljat sjukersättning trots att arbetsförmågan inte är stadigvarande nedsatt. Resultatet skulle kunna tyda på vissa svårigheter att avslå en ansökan där en försäkrad i många fall under flera perioder och under åtskilliga år har haft en ersättning 12 I avslagsärendena finns en statistiskt signifikant skillnad på 5%-nivån (test mellan proportioner) mellan könen: Åtgärder via Arbetsförmedlingen. I beviljade ärenden: Åtgärder via kommunen. I tillerkända ärenden: Åtgärder på arbetsplatsen och sammantaget för samtliga ärenden: Åtgärder via kommunen. 16

17 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 17 (21) från sjukförsäkringen. De nya skärpta reglerna i kombination med att många ärenden har sitt ursprung i och har handlagts enligt den tidigare lagstiftningen kan vara en möjlig förklaring till en mer generös tillämpning. Det kan även finnas en osäkerhet kring vad som avses med stadigvarande nedsatt. 17

18 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 18 (21) Tabellbilaga Hur ser gruppen ut? Tabell B1 Beskrivning av individerna med avseende på kön, ålder, diagnos, födelseland, typ av beslut och ersättning före det aktuella beslutet, (Procent) Kvinnor Män Samtliga Ålder - 29 år år år år 60 år 1,3 13,0 28,0 39,9 17,8 2,1 11,3 24,5 42,1 20,2 1,6 12,2 26,5 40,8 18,8 Huvuddiagnoser de största grupperna Psykiska sjukdomar Varav Förstämningssyndrom Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Varav Ledsjukdomar Ryggsjukdomar Sjukdomar i mjukvävnader Skador och förgiftningar Övriga diagnoser Varav Nervsystem/Sinnesorgan Tumörer Symtom etc. Huvuddiagnos framgår inte 29,5 10,1 12,2 3,4 26,2 5,2 9,9 8,9 2,9 18,6 7,2 2,3 1,8 19,5 30,7 8,0 8,8 8,8 17,8 3,3 11,3 1,9 3,8 17,2 7,2 2,7 0,9 21,6 30,0 9,2 10,8 5,7 22,6 4,4 10,5 5,9 3,3 18,0 7,2 2,4 1,4 20,4 Födelseland Sverige Norden utom Sverige EU27 utom Norden Övriga Europa Afrika söder om Sahara Asien utan Mellanöstern MENA + Turkiet Nordamerika Sydamerika Oceanien 75,1 4,9 2,9 4,5 0,7 1,8 8,3 0,2 1,4 0,0 70,4 4,3 3,4 6,2 1,2 1,6 11,2 0,7 0,8 0,1 73,1 4,7 3,1 5,2 0,9 1,7 9,5 0,4 1,2 0,0 Typ av beslut Avslag Beviljande Tillerkända 36,7 42,7 20,7 32,7 45,5 21,8 35,0 43,9 21,2 18

19 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 19 (21) Tidigare ersättning Ingen ersättning Tidsbegränsad S/A Partiell Sjukersättning Sjukpenning/rehabpenning Komb. Sjukpenning/tillsv. Sjukers. Komb. Sjukpenning/tidsb. S/A 17,4 39,6 10,6 20,8 9,4 2,1 20,7 30,4 15,2 25,9 6,9 0,8 18,8 35,7 12,6 23,0 8,4 1,6 Kvinnor Män Samtliga Sysselsättning vid beslutet Anställd Anställd särskilt anordnat arbete Egenföretagare Studerande Arbetslös Uppgift saknas 49,2 4,9 1,9 0,1 41,4 2,4 34,5 7,2 4,7 0,3 50,6 2,7 43,0 5,9 3,1 0,2 45,3 2,5 Tabeller Tabell B2 Beskrivning av individernas tidigare ersättning med avseende på typ av beslut fördelat på kön, (Procent) Kvinnor Män Samtliga Avslagsärenden Tidigare ersättning Ingen ersättning Tidsbegränsad S/A Partiell Sjukersättning Sjukpenning/rehabpenning Komb. Sjukpenning/tillsv. Sjukers. Komb. Sjukpenning/tidsb. S/A 46,4 34,4 5,1 9,6 3,7 0,9 61,4 21,4 6,3 10,0 0,6 0,3 52,4 29,2 5,5 9,7 2,5 0,6 Beviljade ärenden Tidigare ersättning Ingen ersättning Tidsbegränsad S/A Partiell Sjukersättning Sjukpenning/rehabpenning Komb. Sjukpenning/tillsv. Sjukers. Komb. Sjukpenning/tidsb. S/A 1,0 63,2 20,6 5,6 6,1 3,7 1,5 51,5 29,0 9,9 6,8 1,3 1,2 58,0 24,3 7,5 6,4 2,6 19

20 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 20 (21) Tillerkända ärenden Tidigare ersättning Sjukpenning/rehabpenning Komb. Sjukpenning/tillsv. Sjukers. Komb. Sjukpenning/tidsb. S/A 72,2 26,4 1,3 83,2 16,5 0,3 77,0 22,1 0,9 Tabell B3 Diagnoser de största grupperna Psykiska sjukdomar Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Skador och förgiftningar Övriga diagnoser Okänt/saknas Fördelning av diagnos utifrån beslut och kön (Procent) Avslagsärenden Beviljade ärenden Tillerkända ärenden Kv M Tot Kv M Tot Kv M Tot 32,2 1,9 30,4 2,8 11,4 21,2 27,8 6,3 23,3 1,4 12,3 28,8 30,5 3,7 27,6 2,3 11,8 24,2 32,3 3,3 22,4 3,5 19,9 18,7 38,4 7,7 14,0 4,5 18,2 17,1 35,0 5,2 18,7 3,9 19,2 18,0 19,0 6,4 26,5 1,7 28,4 18,0 18,8 14,9 17,3 6,0 22,5 20,4 18,9 10,1 22,5 3,6 25,8 19,1 Tabell B4 Finns ytterligare diagnoser utöver huvuddiagnos? Fördelat på kön (Procent) Kvinnor Män Total Ja Nej Ja Nej Ja Nej Huvuddiagnoser de största grupperna Psykiska sjukdomar Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Skador och förgiftningar Övriga diagnoser Samtliga huvuddiagnoser 57,7 67,0 60,0 50,3 50,5 57,2 42,3 33,0 40,0 49,7 49,5 42,8 55,6 71,5 63,5 72,0 46,9 58,1 44,4 28,5 36,5 28,0 53,1 41,9 56,8 69,9 61,2 61,1 49,1 57,6 43,2 30,1 38,8 38,9 50,9 42,4 Tabell B5 Finns ytterliggare diagnoser utöver huvuddiagnos? Fördelat på beslut (procent) 7. Finns ytterligare diagnoser i det medicinska underlaget? Total Ja Nej Grupp Avslag Beviljade Tillerkända Total 58,0% 60,7% 50,3% 57,6% 42,0% 39,3% 49,7% 42,4% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 20

21 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 21 (21) Tabell B6 Födelseland fördelat på avslag och beviljade och tillerkända MIS_MENA_KO Sverige Norden utom Sverige EU27 utom Norden Övriga Europa Afrika söder om Sahara Asien utan Mellanöstern Mellanöstern och Nordafrika + Tu Nordamerika Sydamerika Oceanien Total Grupp Avslag Beviljade Tillerkända Total 31,4% 44,8% 23,8% 100,0% 34,5% 45,3% 20,2% 100,0% 36,8% 43,2% 20,0% 100,0% 38,3% 44,3% 17,4% 100,0% 66,7% 24,0% 9,4% 100,0% 43,6% 43,6% 12,8% 100,0% 55,8% 37,4% 6,8% 100,0% 38,1% 26,2% 35,7% 100,0% 30,2% 54,3% 15,5% 100,0%,0% 100,0%,0% 100,0% 35,0% 43,9% 21,2% 100,0% Tabell B7 (Beviljade) Har hänsyn tagits till andra faktorer än medicinska vid bedömningen av arbetsförmågan? Procent av de Procent av alla felaktiga besluten beviljade ärenden Ja, till sociala faktorer 22,9 1,5 Ja, till arbetsmarknadsfaktorer 29,5 2,0 Ja, till den försäkrades motivation 15,7 1,0 Ja, till annat 10,8 0,7 Nej 46,5 96,5 Tabell B8 (Tillerkända) Har hänsyn tagits till andra faktorer än medicinska vid bedömningen av arbetsförmågan? Procent av alla Procent av de felaktiga besluten tillerkända ärenden Ja, till sociala faktorer 42,5 1,8 Ja, till arbetsmarknadsfaktorer 41,7 1,8 Ja, till den försäkrades motivation 10,1 0,4 Ja, till annat 5,8 0,2 Nej 28,1 97,0 21

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Fortsatt sjukpenning. de bakomliggande skälen till ställningstagandet

Fortsatt sjukpenning. de bakomliggande skälen till ställningstagandet 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stocksholm Fortsatt sjukpenning de bakomliggande skälen till ställningstagandet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 oktober 2011 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Phillip Eldon LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan

Läs mer

Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring

Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 60 Fråga om rätt till sjukersättning. Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring Försäkringskassan beslutade den 28 april 2010 att avslå en ansökan från L.J. om tre

Läs mer

Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden

Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden Rättslig kvalitetsuppföljning Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Rättsavdelningen Pernilla Keinestam Lindell 010-116 97 33 pernilla.keinestam@forsakringskassan.se

Läs mer

1. Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom/ohälsa. 3A. Behov finns troligen av samordning av rehabilitering mot arbete. Kontakta FK

1. Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom/ohälsa. 3A. Behov finns troligen av samordning av rehabilitering mot arbete. Kontakta FK pga mot arbete. Kontakta FK av en 8A. Hel eller 8B.Saknar pga 1: Nedsatt medicinskt pga. underlag. Socialsekreteraren (handläggaren) har kontakt med en individ som socialsekreteraren bedömer har sin nedsatt

Läs mer

Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden

Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (16) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (16) Innehållsförteckning Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden...1

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Sjuklön vid indragen sjukpenning AB 28 moment 9

FÖRBUNDSINFO. Sjuklön vid indragen sjukpenning AB 28 moment 9 Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 2 januari 2010 Sjuklön vid indragen sjukpenning AB 28 moment 9 Arbetsgivaren är enligt Kyrkans AB 08 27 mom. 9 skyldig att i vissa fall betala sjuklön i max 180

Läs mer

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011 1 (24) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bilaga 1 - Registeranalys av unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Innehåll Inledning... 2 Data och definitioner... 5 Inflödet till

Läs mer

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner Metodstöd Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24 Filnamn: metodstöd 1.5 Mall: 0rapport.dot, 1999-05-01 Datum: 2007-05-24 2(36) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Beslut om sjukpenning

Beslut om sjukpenning RiR 2009:07 Beslut om sjukpenning har Försäkringskassan tillräckliga underlag? ISBN 978 91 7086 178-9 RiR 2009:07 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Till regeringen Socialdepartementet Datum: 2009-05-18

Läs mer

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier ANALYSERAR 2005:23 Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för forskning och utveckling Pernilla Tollin

Läs mer

Central statsförvaltning m.m.

Central statsförvaltning m.m. Central statsförvaltning m.m. 2012/13:JO1 Kritik mot STs arbetslöshetskassa, som innehållit ersättning på ett felaktigt sätt (Beslut av JO Axberger den 14 maj 2012, dnr 2367-2011) Beslutet i korthet: STs

Läs mer

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen Ds 2016:5 Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan

Läs mer

Redovisning av tillsyn av arbetsskadeförsäkringen

Redovisning av tillsyn av arbetsskadeförsäkringen Sida 1 av 8 Redovisning av tillsyn av arbetsskadeförsäkringen RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET RAPPORT 1999-05-27 RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET RAPPORT 1999-05-27 SAMMANFATTNING 1. INLEDNING 2. BEDÖMNINGSINSTRUMENTET 3.

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Arbetsgivarfrågor Nr 15 Juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Riksdagen har fattat beslut om en rad åtgärder i syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen

Läs mer

Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1. Välkomna!

Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1. Välkomna! Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1 Välkomna! Regeringen vill effektivisera sjukskrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Proposition

Läs mer

Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m.

Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m. Lagrådsremiss Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 23 april Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Läs mer

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5 Diagnosfördelning för antalet pågående sjukfall juni 2006, respektive juni 2009 nationell nivå Antal sjukfall per 1000 st försäkrade, både män och kvinnor. Källa Försäkringskassan DOA-register 12 11 10,6

Läs mer

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Avdelningen för arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 08:40 Diarienr: 08/2257 Arbetsgivarpolitik: 08-2:18 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Eva Thulin Skantze Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetslivssektionen Datum: 2008-05-28 Mottagare:

Läs mer

Regeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning

Regeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning Regeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning Information 2009-03-19 sid 1 Sjukersättning och Aktivitetsersättning Bakgrund och historik Försäkringskassans mål och syfte Regelverket,

Läs mer

2015:22 Arbetsförmedlingens uppföljning av anvisningar till arbete

2015:22 Arbetsförmedlingens uppföljning av anvisningar till arbete 2015:22 Arbetsförmedlingens uppföljning av anvisningar till arbete Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014:147 Arbetsförmedlingen Hälsingegatan

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande

Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande 2016:4 Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande Marknadsområde Södra Mälardalen Östergötland Granskning initierad av IAF Dnr: 2014/731 Arbetsförmedlingen Huvudkontor

Läs mer

Kartläggning av arbetslöshetskassornas beslut efter underrättelse från Arbetsförmedlingen

Kartläggning av arbetslöshetskassornas beslut efter underrättelse från Arbetsförmedlingen 2014:25 Kartläggning av arbetslöshetskassornas beslut efter underrättelse från Arbetsförmedlingen Rapport till regeringen enligt IAF:s regleringsbrev för 2014 Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Lagrum: 7 kap. 1 andra stycket och 7 lagen (1962:381) om allmän försäkring

Lagrum: 7 kap. 1 andra stycket och 7 lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 38 Vid prövning av rätt till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan det inte ställas krav på att funktionshindret ska bestå under den planerade studietiden. Lagrum: 7 kap. 1 andra

Läs mer

PRAXIS FRÅN ARBETSDOMSTOLEN

PRAXIS FRÅN ARBETSDOMSTOLEN 1 PRAXIS FRÅN ARBETSDOMSTOLEN Omfattningen av arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet AD 1993 nr 96 (Stockholms läns landsting) Arbetsgivarens ansvar kan inte sträcka sig längre än att medverka till sådana

Läs mer

SVAR 1 (7) Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Inläsningscentralen, 839 88 Östersund

SVAR 1 (7) Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Inläsningscentralen, 839 88 Östersund SVAR 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans svar på ISF:s rapport (2012:3) Handläggning av bostadstillägg Inledning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har granskat Pensionsmyndighetens

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av kommunal färdtjänst/länsfärdtjänst och riksfärdtjänst i Valdemarsviks kommun

Riktlinjer för handläggning av kommunal färdtjänst/länsfärdtjänst och riksfärdtjänst i Valdemarsviks kommun 1 (12) Riktlinjer för handläggning av kommunal färdtjänst/länsfärdtjänst och riksfärdtjänst i Valdemarsviks kommun Antagna av vård- och omsorgsutskottet: 2007-03-07 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND

Läs mer

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. HFD 2014 ref 50 Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. Lagrum: 21 första stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Bilaga: Skiss över rehabiliteringskedjan i det utarbetade förslaget.

FÖRBUNDSINFO. En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Bilaga: Skiss över rehabiliteringskedjan i det utarbetade förslaget. Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 13 juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete En reformerad sjukskrivningsprocess för att främja ökad återgång i arbete träder i

Läs mer

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Kommittédirektiv En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada Dir. 2016:9 Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över försäkringen

Läs mer

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. 1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid

Läs mer

Effektmätning 2004 -

Effektmätning 2004 - 2007-07-10 Dnr 2006/955 2007:11 Effektmätning 2004 - en uppföljning 2 Uppdraget har utförts och rapporten har utarbetats inom Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) av Maria Hansson, uppdragsledare,

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

ANALYSERAR Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005

ANALYSERAR Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005 ANALYSERAR 2006:12 Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005 Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för gemensamma försäkringsfrågor Ylva Rånge 08-786 98 60 ylva.range@forsakringskassan.se

Läs mer

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Arbetslöshetskassan Vision

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Arbetslöshetskassan Vision 2016:10 Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Arbetslöshetskassan Vision Granskning initierad av IAF Arbetslöshetskassan Vision Box 7605 103 94 Stockholm Dnr: 2015/762 Granskning av beslut

Läs mer

Anställningsformer år 2008

Anställningsformer år 2008 Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer

Läs mer

Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000

Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000 Sammanfattning av rapporten Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000 BORIS-projektet är ett

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar till barn som ensamma åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2014. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad

Läs mer

Kvartalsrapport 1, 2007

Kvartalsrapport 1, 2007 2007-03-06 Dnr 2007/418 2007:3 Kvartalsrapport 1, 2007 Underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt Utförsäkrade 2 I regleringsbrevet för 2007 (N2006/11877/A N2006/12094/BS N2006/12095/RS) ger regeringen

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 januari 2009 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv När en arbetstagare drabbas av sjukdom har arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet.

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar

Läs mer

Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning

Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning 2015:3 Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning under uppsägningstid Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/816 Till samtliga

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2015-03-25 Dnr 137-2014 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Åklagarkammaren i Luleå 1. SAMMANFATTNING Nämnden konstaterar att det har funnits allvarliga

Läs mer

Remissyttrande - Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning (Ds 2015:58)

Remissyttrande - Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning (Ds 2015:58) TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Elisabeth Johansson Aalbu Staben för regionala frågor +4616104894 2015-12-01 LS-LED15-1662-3 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen

Läs mer

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare. www.av.se

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare. www.av.se på arbetsgivare och arbetstagare www.av.se Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar Huvudansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ligger på arbetsgivaren. Den rättsliga regleringen för detta ansvar

Läs mer

DOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 6686-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös, migrationsdomstolen, beslut

Läs mer

BESLUT 1(6) Vuxennämnden ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att komma tillrätta med bristerna, senast den 19 maj 2010.

BESLUT 1(6) Vuxennämnden ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att komma tillrätta med bristerna, senast den 19 maj 2010. Tillsyn, Region syd, Sektion 4 BESLUT 1(6) 2010-03-19 Diarienummer 989/2010 Vuxennämnden i Landskrona Stadshuset 261 80 Landskrona ÄRENDET Tillsyn enligt 13 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) av handläggning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2004:781 Utkom från trycket den 9 november 2004 utfärdad den 28 oktober 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Diagnosmönster i förändring

Diagnosmönster i förändring 2007:3 Diagnosmönster i förändring nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1971 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk- och aktivitetsersättningar

Läs mer

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Redovisning av regeringsuppdrag Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST I OXELÖSUNDS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST I OXELÖSUNDS KOMMUN 1 FÖRFATTNINGSSAMLING Riktlinjer färdtjänsten 8 G Gäller från 2007-01-01 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST I OXELÖSUNDS KOMMUN 2 Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Förtydligande av arbetsgivares ansvar för sjuklön. Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Förtydligande av arbetsgivares ansvar för sjuklön. Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremiss Förtydligande av arbetsgivares ansvar för sjuklön Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 2 februari 2012 Ulf Kristersson Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Valet 2010 handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Våra tre partier har nu enats om hur vi vill

Läs mer

Svenska Kyrkans trygghetsråds policy

Svenska Kyrkans trygghetsråds policy Svenska Kyrkans trygghetsråds policy A. Ansökan 1. Grundvillkor för stöd Grundvillkoret för att omfattas av Omställningsavtalet för tillsvidareanställd arbetstagare, är att ha arbetat mer än ett (1) år

Läs mer

112 75 Stockholm ÄRENDET. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om prishöjning för Gammanorm.

112 75 Stockholm ÄRENDET. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om prishöjning för Gammanorm. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 438/2008 SÖKANDE Octapharma Nordic AB 112 75 Stockholm ÄRENDET Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

2011-06-27 1 (5) Dnr: 2011/377 J2. Rättsenheten. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm

2011-06-27 1 (5) Dnr: 2011/377 J2. Rättsenheten. Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm 2011-06-27 1 (5) Rättsenheten Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Yttrande i mål nr 22463-10, NN./. Kommunalarbetarnas Arbetslöshetskassa Bakgrund NN var inskriven i aktivitetsgarantin under

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består

Läs mer

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa 2015:23 Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Dnr: 2015/169 Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa Box 516 101 30 Stockholm

Läs mer

Besöksnäringen en jobbmotor för utlandsfödda

Besöksnäringen en jobbmotor för utlandsfödda Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se Besöksnäringen

Läs mer

Kommittédirektiv. Sjukförsäkringen. Dir. 1999:54. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 1999. Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Sjukförsäkringen. Dir. 1999:54. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 1999. Sammanfattning av uppdraget Bilaga 1 Kommittédirektiv Sjukförsäkringen Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 1999 Dir. 1999:54 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en analys av sjukförsäkringen. Utredaren

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen En undersökning av Studentum om val till högskola och Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan

Läs mer

Tillsyn enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag

Tillsyn enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag Beslut 1(5) Datum 2012-03-28 Diarienummer 1363-4046/2011 N.N. Eskilstuna kommun 631 86 ESKILSTUNA Tillsyn enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser Boverket anser inte att handläggningstiden

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling 2016

Sjukfrånvarons utveckling 2016 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling 2016 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 010-116 27 02 Sofia.bill@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Arbetslöshetsersättning i kombination med studier

Arbetslöshetsersättning i kombination med studier 2011-05-09 Dnr 2011/48 T3 2011:16 Arbetslöshetsersättning i kombination med studier Rapport till regeringen enligt IAF:s regleringsbrev för 2011 2 Regeringen har i regleringsbrevet för 2011 givit Inspektionen

Läs mer

Granskning av Ledarutbildningsbidrag till SSU Piteå

Granskning av Ledarutbildningsbidrag till SSU Piteå Rådgivningsrapport Granskning av Ledarutbildningsbidrag till SSU Piteå Piteå kommun Helena Lundberg, Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Uppdrag... 1 1.1. Bakgrund.... 1 1.2. Syfte.... 1 1.3. Metod... 1

Läs mer

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Jonas Frycklund Juni, 23 TEMO-undersökning om utlandsägda företags syn på eurons effekter 1 Innehåll Sid Sammanfattning 2 Inledning 3 Konsekvenser

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15

TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15 TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15 Skillnader i sjukfrånvaro och trygghet bland egenföretagare, tidsbegränsat anställda och tillsvidareanställda resultat

Läs mer

Datum 2013-07-18. Svarsskrivelse till Autism- och Aspergerföreningen Uppsala län och FUB

Datum 2013-07-18. Svarsskrivelse till Autism- och Aspergerföreningen Uppsala län och FUB Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Carina Kumlin Datum 2013-07-18 Diarienummer NHO-2013-0121.31 Nämnden för hälsa och omsorg Svarsskrivelse till Autism- och Aspergerföreningen

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Kommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014

Kommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Kommittédirektiv Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet Dir. 2014:20 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om handikappersättning och vårdbidrag; SFS 1998:703 Utkom från trycket den 30 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Allmänna

Läs mer

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer.

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar personer som har

Läs mer

Allt farligare att jobba på vägen

Allt farligare att jobba på vägen Allt farligare att jobba på vägen Rapport från Seko juni 2016 FOTO: HÅKAN LINDGREN Fler olyckor på vägarbetsplatserna Antalet olyckor vid landets vägarbetsplatser ökar kraftigt. Det visar en undersökning

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Lagrådsremiss. Ändringar i lagen (1991:1047) om sjuklön. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Ändringar i lagen (1991:1047) om sjuklön. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Ändringar i lagen (1991:1047) om sjuklön Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 28 augusti 2008 Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling 2007-03-28 Dnr 07/1164 1 (10) Avd för Vård och Omsorg Bertil Koch Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Uppföljning

Läs mer

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN 1400-0792 Dnr.

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN 1400-0792 Dnr. KART- LÄGGNING ISSN 1400-0792 Dnr. 701-762-2006 Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL Handikappomsorg Årsskiftet 2005/06 SAMMANFATTNING Under året som gått har antalet beslut och domar som

Läs mer

Berörd verksamhet Vård och Omsorg. Antagande organ, datum Vård- och omsorgsnämnden

Berörd verksamhet Vård och Omsorg. Antagande organ, datum Vård- och omsorgsnämnden PARBOENDE, RUTIN Ansvarig Förvaltningschef Utfärdare Anna Fremner Berörd verksamhet Vård och Omsorg ID-nummer 000000 Typ av dokument Rutin Ämne Rutin, parboende Antagande organ, datum Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län

Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet

Läs mer

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Arbetsförmedlingen i Göteborg 5 stadsdelskontor som ger service till arbetssökande och arbetsgivare inom sitt geografiska område.

Läs mer