Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport

Transkript

1 1 (5) Socialdepartementet Stockholm Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport Postadress Besöksadress Telefon Stockholm Klara västra kyrkogata E-post Internetadress Telefax Org.nr

2 2 (5) Uppdraget Regeringen gav Försäkringskassan i uppdrag (S2011/9211/FS) att genomföra en studie kring situationen för unga som beviljats aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Syftet med studien är att få större kunskap om vilka insatser som vidtas för att öka arbetsförmågan och stödja ungdomar att hitta en väg in på arbetsmarknaden. Uppdraget består av följande delar: 1. Beskriva gruppen unga som beviljats aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, 2. kartlägga insatser och åtgärder som idag görs av olika aktörer, 3. analysera och beskriva befintlig samverkan på området samt 4. lämna förslag hur samverkan inom ramen för nuvarande uppdrag kan effektiviseras. Därutöver har Socialdepartementet framställt önskemål om information om ekonomiska förhållanden för gruppen med aktivitetsersättning. I början av december 2011 lämnade Försäkringskassan en plan för hur uppdraget ska genomföras. Följande komponenter ingick i denna plan. En registeranalys av hur gruppen ser ut En forskningssammanställning En kartläggning av vilka insatser och åtgärder som gruppen med aktivitetsersättning får ta del av En kartläggning av formerna för och omfattningen av samverkan mellan de olika samverkande aktörerna i sjukskrivningsprocessen Samråd med Socialdepartementet samt berörda myndigheter och organisationer. Delrapporter Enligt uppdraget ska en delrapport lämnas senast 2 april och en slutrapport senast 30 november I den delrapport som nu lämnas ingår dels en registeranalys avseende unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga (bilaga 1), dels en aktstudie som bygger på en genomgång av 2000 akter (bilaga 2). Även en kompletterande del om ekonomiska förhållanden för gruppen unga med aktivitetsersättning inkluderas (bilaga 3). Försäkringskassan har i sitt arbete samrått med FunkA utredningen (A 2011:03). Sammanfattning Det som nu presenteras är en översiktlig bild av gruppen unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. De som har beviljats aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång ingår inte i uppdraget. Registeranalysen visar att en förskjutning har skett under 2000-talet mot att de som kommer in i aktivitetsersättningen är unga personer som inte tidigare har varit i kontakt med arbetsmarknaden. Dessa har innan de beviljats

3 3 (5) aktivitetsersättning i allt högre utsträckning haft en eller flera ersättningar som riktar sig till personer med funktionsnedsättning.. Till exempel har andelen åringar som haft en funktionsnedsättningsförmån innan de beviljas aktivitetsersättning ökat från 60 procent år 2007 till 77 procent år Ökningen kan återspegla den allmänna ökningen av funktionsnedsättningsförmåner bland barn och ungdomar. Vidare analyser behövs för att förstå vad det säger om graden av funktionsnedsättning hos dessa individer. Ökningen utgör emellertid en viktig kunskap för Försäkringskassans utveckling av arbetet och insatserna kring gruppen unga med aktivitetsersättning. De allra flesta som avslutar en period med aktivitetsersättning gör det vid den övre åldersgränsen vid vilken ersättningen kan betalas ut. En övervägande del av dessa stannar kvar i sjukförsäkringen då de därefter beviljas sjukersättning. För dessa individer kan det innebära en livslång ekonomisk utsatthet. Av dem som avslutade sin ersättningsperiod innan de passerar den övre åldersgränsen hade dock mer än hälften en inkomst av förvärvsarbete året efter utflödet, om än i många fall på en låg nivå. Dessa personer kan anses vara lyckade fall i avseendet att de har återinträtt, alternativt kommit in på arbetsmarknaden för första gången. Dock behöver denna grupp följas över tid för att se om deras möjlighet att skaffa sig en inkomst via arbete kvarstår eller om de på sikt återkommer i sjukförsäkringen. Aktstudien bygger på ett urval av personer som i oktober 2010 hade aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga och som hade haft det i minst ett år. Granskningen visar att en stor andel av de som ingick i urvalet har eller har haft aktivitetsersättning under perioden september 2009 december 2011 deltar eller har deltagit i insatser. Insatserna har till syfte att personerna ska få, återfå eller öka sin arbetsförmåga eller att de ska få en meningsfull sysselsättning. Den klart vanligaste insatsen är daglig verksamhet enligt LSS, ofta i kombination med medicinsk behandling/rehabilitering. Cirka 20 procent av personerna har deltagit i arbetslivsinriktad rehabilitering. Framförallt handlar det om arbetsprövning/träning och arbetsförberedande åtgärder. Ungefär samma andel deltar i aktiviteter inom aktivitetsersättningen där idrottsaktiviteter är den dominerande aktiviteten. En sammanfattande bild av gruppen är att de har en svag koppling till arbetsmarknaden och ett stort behov av ersättning från Försäkringskassans transfereringar. En stor andel deltar i olika typer av insatser. Dessa första resultat ger en god grund för det fortsatta arbetet. Andelen med låg ekonomisk standard, d.v.s. personer som har en ekonomisk standard som ligger under 60 procent av medianen av den ekonomiska standarden för hela befolkningen, är högre bland åringar med aktivitetsersättning än vad den är för andra i samma åldersgrupp. Detta gäller för samtliga såväl som när de delas upp efter ålder (19-24 år respektive år) eller efter kön. Medan andelen med låg ekonomisk standard ligger runt 25 procent för hela gruppen, utgör den 35 procent bland de med aktivitetsersättning. Samma

4 4 (5) mönster återfinns även när gruppen delas upp efter ålder eller efter kön. Yngre har en högre andel med låg ekonomisk standard och kvinnor har en högre andel med låg ekonomisk standard än män. Hur mycket dessa grupper överlappar varandra är en fråga för vidare analys. Ytterligare ett resultat är att andelen som bor i hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd är högre bland åringar med aktivitetsersättning än bland andra åringar. Andelen uppgår till 16 respektive 8 procent. Andelen är högre bland yngre än bland äldre, men skiljer sig inte åt mellan kvinnor och män. Det fortsatta arbetet Denna delrapports huvudsakliga syfte är att ge översiktlig uppfattning om hur gruppen unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga ser ut och vilken typ av stöd de får. Resultaten väcker frågan varför allt yngre personer beviljas aktivitetsersättning och varför det blivit vanligare att de som beviljas aktivitetsersättning redan tidigare haft en ersättning på grund av sin funktionsnedsättning. Resultaten i bilagan om den ekonomiska situationen för unga med aktivitetsersättning är deskriptiva, och ger en övergripande bild av ekonomiska förhållanden i gruppen. Dessa resultat ger också upphov till en rad frågor, som kommer att analyseras i det kommande arbetet. Den första frågan är om den ekonomiska situationen ser likadan ut i alla grupper bland unga med aktivitetsersättning. Eftersom det är möjligt att dela in gruppen efter bland annat diagnos, inträdesålder, region och utbildningsnivå är det också möjligt att analysera den ekonomiska situationen i dessa grupper. Den andra frågan som uppstår av resultaten är hur den ekonomiska situationen utvecklats över tid för personer med aktivitetsersättning. Detta kan bland annat ge svar på om det också tidigare var fler i gruppen som var ekonomiskt utsatta, och hur förändringar i sammansättningen av gruppen påverkat den ekonomiska standarden. Den tredje frågan som uppstår är hur den ekonomiska situationen för unga med aktivitetsersättning ser ut när dessa lämnat aktivitetsersättningen. Analysen kan ge svar på frågan hur den ekonomiska situationen ser ut för hela gruppen, men också för delgrupper, och hur stor andel som har arbetsinkomster efter avslutad period med aktivitetsersättning. I aktstudien har vi kunnat visa vilka insatser som personerna får men vi har inte underlag för att på en övergripande nivå kunna ge svar på om rätt person får de rätta insatserna. Detta är ett centralt område för vidare analys och utveckling. Redan idag pågår hos Försäkringskassan ett intensivt utvecklingsarbete för att unga med aktivitetsersättning ska etablera sig på arbetsmarknaden. Strategin inom funktionshinderområdet och det förstärkta samarbetet med Arbetsförmedlingen är två exempel på detta. I det arbetet ingår också att utveckla metoderna för att identifiera individens behov av stöd och vilka insatser som bäst främjar ett aktivt deltagande i samhällslivet och i de fall det är möjligt även en etablering på arbetsmarknaden.

5 5 (5) För Försäkringskassan är möjlighet till inkludering i arbetslivet förstahandsvalet, men för personer som inte kan få eller återfå arbetsförmåga är det naturligtvis viktigt med möjligheter till meningsfull sysselsättning. På Försäkringskassan pågår också ett arbete att utveckla målnivåer och mätning vad gäller de samordningsinsatser och åtgärder som vidtas för personer med aktivitetsersättning. Vår förhoppning är också att den omfattande forskningssammanställningen som beställts från Institutionen för yrkesmedicin vid Uppsala universitet ska ge ett bättre kunskapsläge vad gäller effekten på återgång i arbete efter olika typer av insatser. Utöver de studier och utvärderingar som publiceras i vetenskapliga tidsskrifter finns även en så kallad grå litteratur som består av opublicerade studier som många gångar kan ha ungefär samma kvalitet som de studier som publiceras i vetenskapliga tidsskrifter. Forskningssammanställningen kommer därför att kompletteras med grå litteratur från Sverige och även med en enkel sökning av grå litteratur i fyra länder: Danmark, Finland, Norge och Storbritannien. Försäkringskassan kommer att inbjuda till ett seminarium under juni månad för att göra en mer omfattande avstämning av uppdragets olika delar, bland annat enkätdelen och forskningsstudien. Även seminarierar med övriga berörda myndigheter och organisationer kommer att genomföras under utredningsperioden. Beslut Beslut i detta ärende har fattats av försäkringsdirektör Laura Hartman i närvaro av försäkringsdirektörerna Birgitta Målsäter, Svante Borg och Bengt Stjärnsten, ekonomidirektör Sture Hjalmarsson, chefsjurist Eva Nordqvist, verksamhetscheferna Magdalena Brasch, Eva-Lo Ighe, t.f. verksamhetschef Magnus Hedenskog samt försäkringsanalytikerna Marie Mulder, Karin Mattsson, Mats Johansson och Bodil Ljunghall, de senare som föredragande. Laura Hartman Bodil Ljunghall Bilaga 1: Registeranalys av unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2: Aktstudie, Insatser under tid med aktivitetsersättning Bilaga 3: Den ekonomiska situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga