Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid"

Transkript

1 Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under 30 år jämfört med övriga. De ungas minskade ohälsotal speglar en minskning av antalet personer med sjukpenning. Andelen unga med aktivitetsersättning har däremot fortsatt öka. Det är angeläget att kontinuerligt följa utvecklingen av aktivitetsersättningen eftersom risken är stor att systemet leder till marginalisering. De flesta som har aktivitetersättning har svårt att komma in på arbetsmarknaden. I december 2007 tillsatte regeringen en utredning med uppdraget att göra en översyn av aktivitetsersättningen som lämnade sitt slutbetänkande Brist på brådska (SOU 2008:102) i slutet på november I betänkandet redovisas utvecklingen över tid fram till Syftet med denna promemoria är att ge ett kunskapsunderlag och en uppdatering av utvecklingen fram till och med idag. Bakgrund Aktivitetsersättningen infördes år Syftet var att den skulle ge unga, som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har en nedsatt arbetsförmåga, möjlighet att ta del av olika aktiviteter för att kunna få prova och utveckla sin prestationsförmåga som på sikt skapade möjligheter till rehabilitering och arbetsförmåga. Personer mellan 19 och 29 år kan beviljas aktivitetsersättning om arbetsförmågan bedöms vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska arbetsförmågan i alla arbeten på hela arbetsmarknaden. Aktivitetsersättningen är alltid tidsbegränsad och kan ges för mellan ett och tre år i taget. Rätt till aktivitetsersättning har också en person som på grund av sin funktionsnedsättning inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå från och med juli månad det år han eller hon fyller 19 år. Någon prövning av arbetsförmågan görs inte i dessa fall. Den 1 juli 2008 trädde nya regler i kraft inom sjukförsäkringen. I huvudsak påverkade dessa nya regler endast sjukpenningen och sjukersättningen. Aktivitetsersättningen berördes på en punkt. Förändringen innebar att arbetsförmåga ska vara nedsatt med minst en fjärdedel i alla arbeten på hela arbetsmarknaden. Där ingår även arbeten som anordnas för personer med funktionsnedsättning, till exempel anställningar med lönebidrag. I praktiken innebär detta att aktivitetsersättning inte beviljas i väntan på t.ex. ett lönebidrag vilket tidigare var möjligt. Sammanfattning - I april i år hade personer aktivitetsersättning. Antalet personer med aktivitetsersättning i åldrarna år har successivt ökat. Sedan början av 2005 har beståndet fördubblats. Av beståndet är det män i åldersgruppen år som är flest till antalet.

2 Avdelningen för analys och prognos 2 - Antalet nybeviljade aktivitetsersättningar har de senaste åren legat på en oförändrad nivå. Vid en uppdelning på nedsatt arbetsförmåga och förlängd skolgång visar resultaten dock på förändringar. Antalet nybeviljade med förlängd skolgång har ökat kraftigt och står idag för hälften av det totala nybeviljandet. Däremot har antalet nybeviljade aktivitetsersättningar på grund av nedsatt arbetsförmåga under de senaste åren minskat. - Fler män än kvinnor nybeviljas aktivitetsersättning. En orsak till detta är ökningen av antalet nybeviljade aktivitetsersättningar på grund av förlängd skolgång där männen står för den största ökningen. Avseende aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga är nybeviljandet högst för kvinnor i åldersgruppen år. - Sex av tio som haft en första period av aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga fick ytterliggare en period med aktivitetsersättning Kvinnorna står för en något högre andel. Efter en första period av förlängd skolgång var det cirka fem av tio som beviljas ytterliggare en period. - Inom aktivitetsersättningen dominerar psykiska diagnoser för både kvinnor och män. Diagnoser som återfinns under Störningar i psykisk utveckling (asperger och autism) och Beteendestörningar och emotionella störningar med tidig debut (ADHD och hyperaktivitetsstörningar) är diagnoser som är vanligare hos män än hos kvinnor. En större andel kvinnor än män drabbas av förstämningssyndrom, som depression och stressrelaterade syndrom.

3 Antal individer Avdelningen för analys och prognos 3 Antalet personer med aktivitetsersättning har successivt ökat. I april i år hade personer aktivitetsersättning och av dessa var 48 procent kvinnor och 52 procent män. 93 procent hade hel omfattning. 94 procent hade ersättning upp till garantinivån vilket innebär att majoriteten hade innan beslut om aktivitetsersättning låga inkomster eller inga inkomster alls. Ersättning enligt garantinivån varierar beroende på ålder och uppgår till mellan 7420 och 8127 kronor per månad Antalet personer med aktivitetsersättning i åldrarna år har successivt ökat. Sedan början 2005 har beståndet fördubblats (diagram 1). Diagram 1. Antalet med aktivitetsersättning Samtliga Kvinnor Män Fördelat på åldersgrupper visar diagram 2 att av beståndet är män i åldersgruppen år är flest till antalet. En förändring avseende på kön och åldersgrupp har successivt skett. Fram till september 2007 var kvinnorna fler till antalet än männen. Kvinnor i åldersgruppen år har tidigare varit flest till antalet. 1 I diagrammet ingår endast de unga personer som har aktivitetsersättning och inte de personer som är under 30 år som på grund av övergångsreglerna i samband med att aktivitetsersättningens infördes 2003 hade förtidspension eller sjukbidrag överfördes till sjukersättningen. Till antalet är denna grupp idag är det cirka 2000 personer.

4 Antal individer Avdelningen för analys och prognos 4 Diagram 2. Antalet med aktivitetsersättning fördelat på kön och ålder år Kvinnor år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Män I relation till antalet individer per tusen försäkrade med aktivitetsersättning har en ökning skett för både kvinnor och män sedan 2005 i samtliga åldersgrupper upp till 29 år. I åldersgruppen år har däremot andelen per tusen försäkrade minskat se tabell 1 nedan. Tabell 1. Antal individer per tusen med sjuk- och aktivitetsersättning i åldersgrupper (Bestånd i december) Samtliga år år år år Samtliga

5 Antal individer, 12-månadersvärden Avdelningen för analys och prognos 5 Antalet nybeviljade med förlängd skolgång står för hälften av nybeviljandet Antalet nybeviljade aktivitetsersättningar har de senaste åren legat på en oförändrad nivå. Diagram tre visar dock att vid en uppdelning på nedsatt arbetsförmåga och förlängd skolgång visar resultaten på förändringar. Antalet nybeviljade med förlängd skolgång har ökat kraftigt och står idag för hälften av det totala nybeviljandet. Sedan augusti 2006 har antalet nybeviljade med förlängd skolgång fördubblats. Däremot har antalet nybeviljade aktivitetsersättningar på grund av nedsatt arbetsförmåga under de senaste åren minskat. 2 Diagram 3. Antalet nybeviljade med aktivitetsersättning fördelat på nedsatt arbetsförmåga och förlängd skolgång Samtliga Nedsatt arbetsförmåga Förlängd skolgång Fler män än kvinnor nybeviljas aktivitetsersättning. Diagram fyra visar att det över tid har det skett en förändring i nybeviljandet avseende på kön. Från och med september 2006 nybeviljas fler män än kvinnor aktivitetsersättning. En förklaring till det är ökningen av antalet nybeviljade aktivitetsersättningar på grund av förlängd skolgång där männen står för den största ökningen (se diagram 6). Vad gäller nybeviljad aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga ser bilden annorlunda ut. Här är kvinnorna något fler än männen Se vidare tidigare studier på området: FK analyserar 2007:8 Unga med aktivitetersättning vilka är de?

6 Antal individer, 12-månadersvärden Avdelningen för analys och prognos 6 Diagram 4. Antalet nybeviljade med aktivitetsersättning fördelat på kön Kvinnor Män Ser man till antalet individer per tusen försäkrade med nybeviljad aktivitetsersättning fördelat på åldersgrupper och kön visar resultaten på en ökning i åldersgruppen år sedan I åldersgruppen år har däremot antalet per tusen försäkrade minskat något för båda könen medan antalet i åldersgruppen år är oförändrat för männen men har minskat något för kvinnorna (tabell 2). Tabell 2. Antal individer per tusen med nybeviljad sjuk- och aktivitetsersättning i åldersgrupper fördelat på kvinnor, män och samtliga. (Årsvärde) år år år år samtliga K M S K M S K M S K M S K M S

7 Antal individer, 12-månadersvärden Avdelningen för analys och prognos 7 Antalet nybeviljade aktivitetsersättningar på grund av nedsatt arbetsförmåga har de senaste åren minskat. Diagram fem visar att det framförallt är kvinnor i åldersgruppen år som står för den kraftigaste minskningen. Tidigare var nybeviljandet störst i denna grupp. Även för männen i åldersgruppen år har nybeviljandet minskat. Män och kvinnor i åldersgruppen står för flest antal nybeviljade aktivitetsersättningar på grund av nedsatt arbetsförmåga men även för denna åldersgrupp har nybeviljandet minskat något. Diagram 5. Antalet nybeviljade med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga fördelat på kön och ålder år Kvinnor år Män år Kvinnor år Män år Kvinnor år Män Av diagram 6 framgår att nybeviljandet på grund av förlängd skolgång har ökat kraftigt för både män och kvinnor sedan Ökningen är uteslutande i åldersgruppen år och männen står för den största ökningen. Ungdomar som på grund av funktionshinder behöver extra tid för att slutföra sina grundläggande studier och som går i särskola, särvux, specialskola, riksgymnasierna för döva och hörselskadade samt rh-anpassad utbildning eller ordinarie skolform har rätt till aktivitetersättning. Andelen elever i de särskilda skolformerna har ökat sedan 1990-talet. En större andel pojkar än flickor går i särskolan vilket till stor del förklarar att männen står för den kraftigaste ökningen av nybeviljandet Tidigare rapporter på området: Försäkringskassan redovisar 2007:7 Förlängd skolgång - en ny väg in i aktivitetsersättningen

8 Antal individer, 12-månadersvärden Avdelningen för analys och prognos 8 Diagram 6. Antalet nybeviljade med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång fördelat på kön och ålder år Kvinnor år Män år Kvinnor år Män Psykiska diagnoser dominerar Inom aktivitetsersättningen dominerar psykiska diagnoser för både kvinnor och män och står för mer än två tredjedelar av nybeviljandet. Kvinnor har en högre andel sjukdomar i rörelseorganen än män bland dem som nybeviljas aktivitetsersättning. Siffrorna kan jämföras med diagnosfördelningen inom sjuk- och aktivitetsersättningen sammanslaget. Psykiska diagnoser står då för ca 15 procent och sjukdomar i rörelseorganen ligger på drygt 20 procent. Skillnaderna i fördelningen mellan könen ligger på ca 4 procent Tabell 3. Diagnosfördelning över nybeviljandet Fördelning av diagnos feb-2010 Anledning till ersättning Kvinnor Män Totalt Psykiska sjukdomar 70,0% 69,7% 69,8% Skador och förgiftningar 12,5% 13,8% 13,2% Sjukdomar i nervsystemet 3,3 % 3,3 % 3,3 % Sjukdomar i rörelseorganen 2,8 % 0,8 % 1,7 % Medfödda missbildningar 2,4 % 2,1 % 2,3 % Övriga 9,1 % 10,2% 9,7 % Samtliga 100,0% 100,0% 100,0%

9 Avdelningen för analys och prognos 9 Ett nedslag bland psykiska diagnoser visar på skillnader mellan könen. Män med intellektuella funktionsnedsättningar och störningar i den psykiska utvecklingen dominerar nybeviljandet jämfört med kvinnor med samma diagnoser. Neurotiska och stressrelaterade syndrom är den diagnosgrupp som minskat och då främst för kvinnor och under 2009 och i mindre utsträckning för män. Beteendestörningar (samt emotionella störningar med tidig debut) har långsamt ökat under flera års tid för både kvinnor och män. Störningar i psykisk utveckling har långsamt ökat för kvinnor under hela den redovisade perioden, men kraftigt ökat för män 2006 och Diagram 7. Nybeviljad aktivitetersättning, kön och diagnos Nybeviljad aktivitetsersättning, kön och diagnos Neurotiska och stressrelaterade syndrom, kvinnnor Intellektuell funktionsnedsättning, kvinnor Störningar i psykisk utveckling, kvinnor Beteendestörningar, kvinnor Neurotiska och stressrelaterade syndrom, män Intellektuell funktionsnedsättning, män Störningar i psykisk utveckling, män Beteendestörningar, män Diagrammet visar antal nybeviljade per månad (rullande 12-månaderssiffror) uppdelat på kön och psykisk diagnos över tid. Män med diagnoserna störningar i psykisk utveckling samt med intellektuella funktionsnedsättningar har de senaste åren ökat kraftigare än för kvinnor. Kvinnor med diagnosen neurotiska och stressrelaterade syndrom har minskat och ligger på 2004 års nivå. 4 Tidigare rapporter på området: Försäkringskassan analyserar 2007:11 Nya sjuk- och aktivitetsersättningar/förtidspensioner med fokus på yngre med psykiska diagnoser under åren

10 Avdelningen för analys och prognos 10 Tabell 4. Andelen Nybeviljade aktivitetsersättningar med psykiska diagnoser fördelat på kvinnor och män Kvinnor Män Samtlig a Psykisk utvecklingsstörning s.k. intellektuell funktionsnedsättning 25,8% 28,3% 27,1% Störningar i psykisk utveckling 19,0% 28,9% 24,3% Beteendestörningar och emotionella störningar med tidig debut 11,3% 16,2% 13,9% Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom 14,5% 8,6 % 11,3% Förstämningssyndrom 12,7% 6,9 % 9,6 % Personlighetsstörningar och beteendestörningar hos vuxna 9,0 % 2,5 % 5,5 % Beteendestörningar förenade med fysiologiska rubbningar etc. 3,1 % 0,2 % 1,6 % Övriga 4,6 % 8,3 % 6,6 % Totalt 100,0% 100,0% 100,0% Tabellen ovan visar fördelningen av psykiska diagnoser inom nybeviljad aktivitetsersättning (Andelarna baseras på 12-måndadersvärden februari 2010). Diagnoser som återfinns under Störningar i psykisk utveckling (asperger och autism) och Beteendestörningar och emotionella störningar med tidig debut (ADHD och hyperaktivitetsstörningar) är diagnoser som är vanligare hos män än hos kvinnor. En större andel kvinnor än män drabbas av förstämningssyndrom, som depression, och stressrelaterade syndrom. Mer än hälften beviljas en ny period efter den första perioden av aktivitetsersättning Trots att aktivitetsersättningen alltid är tidsbegränsad och ska omprövas varje ersättningsperiod får mer än hälften en ny period efter den första perioden av aktivitetsersättning. Tabell 5. Andel som fick en ny period efter en första period med aktivitetsersättning 6 samtliga kvinnor män nedsatt arbetsförmåga % 62 % 57 % förlängd skolgång % 56 % 53 % Tabell fem visar att mer än hälften som haft en första period av aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga beviljades ytterliggare en period med aktivitetsersättning Beskrivning av vissa diagnosgrupper: Förstämningssyndrom (F30-F39) t.ex. depression. Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom (F40-F48) t.ex.fobier och andra ångestsyndrom. Beteendestörningar förenade med fysiologiska rubbningar etc. (F50-F59) t.ex. ätstörningar. Personlighetsstörningar och beteendestörningar hos vuxna (F60-F69) t.ex. borderline personlighetsstörning. Psykisk utvecklingsstörning (F70-F79) så kallade intellektuella handikapp, Störningar i psykisk utveckling (F80-F89) t.ex. störningar i tal- och språkutveckling samt inlärningsstörningar, Aspergers syndrom, autism. Beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under barndom och ungdomstid (F90-F98) t.ex. hyperaktivitetsstörningar (ADHD), Ospecificerad psykisk störning (F99). 6 Andelarna avser andel som fick aktivitetersättning 3 månader efter första beslutet löpte ut. Därför kan andelarna vara något underskattade p.g.a. sena retroaktiva beslut

11 Avdelningen för analys och prognos 11 Kvinnorna står för en något högre andel. När det gäller förlängd skolgång beviljades fem av tio ytterliggare en period. Omkring 9 procent beviljades ännu en period av förlängd skolgång medan cirka 45 procent beviljades aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga efter den första perioden av förlängd skolgång. Under tid med aktivitetsersättning Deltagande i aktiviteter Under tiden en försäkrad har aktivitetsersättning kan han eller hon också delta i olika aktiviteter. Deltagande i aktiviteter syftar till att stödja den försäkrade i hans eller hennes utveckling och påverka sjukdomen eller funktionsnedsättningen på ett positivt sätt. Deltagandet ska också bidra till att förbättra arbetsförmågan. Försäkringskassan ska undersöka om den som beviljats aktivitetsersättning har förutsättningar att delta i aktiviteter. Försäkringskassan ska också erbjuda möjligheten att delta i aktiviteter och samordna och planera aktiviteterna tillsammans med den försäkrade. Att delta i aktiviteter är frivilligt. Cirka 40 procent av de med aktivitetsersättning har deltagit i aktiviteter som planerats och samordnats av försäkringskassan Arbetslivsinriktad rehabilitering En av de definierade och prioriterade målgrupperna i handlingsplanesamverkan 8 inom rehabiliteringsområdet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är unga arbetslösa med aktivitetsersättning. Totalt utgör de cirka fyra procent av alla som ingår i handlingsplanssamverkan. Det nationella målet för samverkan är att minst 40 procent av deltagarna, 12 månader efter påbörjad insats har ett arbete eller börjat en utbildning. Resultat från 2009 visar att målet närapå uppfylldes för gruppen unga i och med att 37 procent av de knappt 680 unga arbetslösa med aktivitetsersättning som deltog i samverkan hade ett arbete eller påbörjad utbildning vid mättillfället var andelen något högre och låg på 39 procent. Av det totala beståndet av aktivitetsersättning uppgår andelen unga som deltog i handlingsplanssamverkan 2009 till 2,6 procent. Vilande aktivitetsersättning Möjligheten att prova på att arbeta eller studera utan att förlora rätten till ersättning finns under tid med aktivitetsersättning. Efter att en försäkrad har haft aktivitetsersättning i ett år kan hon eller han ansöka om att ha sin aktivitetsersättning vilande. Aktivitetsersättningen betalas inte ut under den tid man arbetar. Under de första 12 månaderna betalas ett belopp ut varje månad som motsvarar 25 procent av den vilande aktivitetsersättningen. Ersättning kan vara vilande i längst två år. I mars 2010 hade 141 personer med aktivitetersättning sin ersättning vilande för att prova på att arbeta. 7 Försäkringskassan analyserar 2005:11 aktiviteter ett steg i rätt riktning 8 Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har sedan 2003 upprättat en nationell handlingsplan för samverkan inom rehabiliteringsområdet. Syftet med denna finansiella samordning är att fler individer ska återfå arbetsförmågan och få ett arbete

12 Avdelningen för analys och prognos 12 Statens betalningsåtagande är tre gånger så mycket för en 25 åring med aktivitetsersättning än för en 55 åring med sjukersättning I jämförelse med sjukersättningen är andelen i förhållande till befolkningen som har aktivitetsersättning i åldergruppen år låg (1,89 procent). Under 2009 betalade Försäkringskassan ut cirka 2,5 miljarder kronor i ersättning till personer med aktivitetsersättning. Beloppet motsvarar ca 4,5 procent av utgifterna för de ca som hade sjuk- eller aktivitetsersättning Att beloppet endast motsvarar 4,5 procent beror på att gruppen med aktivitetsersättning är liten i förhållande till dem med sjukersättning. Att en stor grupp unga under lång tid är utanför arbetsmarknaden och beroende av ersättning från Försäkringskassan medför höga kostnader både ur ett mänskligt och samhällsekonomiskt perspektiv. Ökningen av antalet unga innebär bland annat en kraftig ökning av det framtida betalningsåtagandet för staten. Statens betalningstagande är tre gånger så stort för en 25 åring med aktivitetsersättning än för en 55 åring med sjukersättning. 10 Skälet till skillnaden är att en yngre person antas ha ersättning under en betydligt längre tid än äldre personer. På lång sikt innebär det också en betydligt lägre ekonomisk standard som ålderspensionär. Majoriteten av personerna med aktivitetersättning saknar inkomsthistoria från arbete eller har aldrig haft ett arbete. Systemets konstruktion gör också att yngre med aktivitetsersättning automatiskt får en lägre inkomst. Sjukersättningen och aktivitetsersättningen är dessutom endast värdesäkrad genom att beloppen skrivs upp med de allmänna prisstegringarna. Det gör att gruppen med SA successivt tappar i inkomststandard relativt den arbetande delen av befolkningen när löneökningarna är högre än inflationstakten. Generellt gäller därför att ett tidigt inträde till sjukersättning och aktivitetsersättning innebär en mycket stor risk för ett liv i relativ fattigdom I snitt var det som fick sjuk- eller aktivitetsersättning under 2009 och antalet personer som fick en utbetalning någon gång under 2009 var individer. 10 Försäkringskassan beräknar årligen sjukförsäkringens framtida betalningstagande i form av sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning - den så kallade ohälsoskulden. Beräkningen bygger på att de personer som vid en viss tidpunkt finns i sjukförsäkringen och som har en ersättning av en viss storlek. 11 Rapporter på området: Socialförsäkringsrapport 2009:12 Inkomstutvecklingen av individer med sjukersättning och aktivitetersättning, Ekonomisk standard åren

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011 1 (24) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bilaga 1 - Registeranalys av unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Innehåll Inledning... 2 Data och definitioner... 5 Inflödet till

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Diagnosmönster i förändring

Diagnosmönster i förändring 2007:3 Diagnosmönster i förändring nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1971 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk- och aktivitetsersättningar

Läs mer

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling 2016

Sjukfrånvarons utveckling 2016 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling 2016 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 010-116 27 02 Sofia.bill@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Allmänna utskottet 2011-04-13 31 19 Socialnämnden 2011-04-28 65 22 Dnr 2011/104-751 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning Kerstin Lindström anför

Läs mer

Assistansersättning. Bakgrund. Aktuellt

Assistansersättning. Bakgrund. Aktuellt Assistansersättning Bakgrund Assistansersättning är en ersättning för att bekosta personlig assistans för den som, på grund av stort och varaktigt funktionshinder, behöver hjälp med de grundläggande behoven

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 27:2 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 26 ISSN 1652-9863 Statistik 27:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen Ds 2016:5 Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106

Läs mer

Regeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning

Regeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning Regeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning Information 2009-03-19 sid 1 Sjukersättning och Aktivitetsersättning Bakgrund och historik Försäkringskassans mål och syfte Regelverket,

Läs mer

1. Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom/ohälsa. 3A. Behov finns troligen av samordning av rehabilitering mot arbete. Kontakta FK

1. Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom/ohälsa. 3A. Behov finns troligen av samordning av rehabilitering mot arbete. Kontakta FK pga mot arbete. Kontakta FK av en 8A. Hel eller 8B.Saknar pga 1: Nedsatt medicinskt pga. underlag. Socialsekreteraren (handläggaren) har kontakt med en individ som socialsekreteraren bedömer har sin nedsatt

Läs mer

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning.

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning. Slutrapport Unga med funktionsnedsättning i Värmdö Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning Försäkringskassan Mona Eriksson, arbetsförmedlare och sius-konsulent Arbetsförmedlingen 2014-10-20

Läs mer

Stockholm den 15 juni 2016. Till Socialdepartementet. Dnr S2016/02084/SF

Stockholm den 15 juni 2016. Till Socialdepartementet. Dnr S2016/02084/SF Stockholm den 15 juni 2016 Till Socialdepartementet Dnr S2016/02084/SF Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och deras familjer.

Läs mer

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Kommunfullmäktige 2011 01 31 15 21 2011 08 29 134 277 Kommunstyrelsen 2011 08 15 161 348 Arbets och personalutskottet 2011 06 07 118 230 Dnr 11.19 008 jankf24 Medborgarförslag om bättre stöd till barn

Läs mer

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Övergångar mellan skola och arbetsliv År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010?

Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010? 1 (6) Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010? Inledning Vid årsskiftet 2009/2010 uppnådde de första

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2015:14 / 7) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Lagrådsremiss. Ändringar i lagen (1991:1047) om sjuklön. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Ändringar i lagen (1991:1047) om sjuklön. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Ändringar i lagen (1991:1047) om sjuklön Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 28 augusti 2008 Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m.

Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m. Lagrådsremiss Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 23 april Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 Anhöriga i stort behov av eget stöd En enkät som föreningen Attention i våras skickade ut till sina medlemmar visade att få anhöriga känner till bestämmelsen

Läs mer

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5

Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5 Diagnosfördelning för antalet pågående sjukfall juni 2006, respektive juni 2009 nationell nivå Antal sjukfall per 1000 st försäkrade, både män och kvinnor. Källa Försäkringskassan DOA-register 12 11 10,6

Läs mer

Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen

Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen Utökad sammanfattning till Assistansersättningens utveckling (Socialförsäkringsrapport 2015:13) Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen Förord År 1994 infördes personlig assistans

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden

Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden Beslutsunderlag och beslut i sjukersättningsärenden Rättslig kvalitetsuppföljning Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Rättsavdelningen Pernilla Keinestam Lindell 010-116 97 33 pernilla.keinestam@forsakringskassan.se

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004 25:6 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 23 och 24 Diagnosfördelning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 23 och

Läs mer

Lagrum: 7 kap. 1 andra stycket och 7 lagen (1962:381) om allmän försäkring

Lagrum: 7 kap. 1 andra stycket och 7 lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 38 Vid prövning av rätt till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan det inte ställas krav på att funktionshindret ska bestå under den planerade studietiden. Lagrum: 7 kap. 1 andra

Läs mer

Bilaga 3. Förslag på regelförenklingar lämnade av Försäkringskassan

Bilaga 3. Förslag på regelförenklingar lämnade av Försäkringskassan Bilaga 3. Förslag på regelförenklingar lämnade av Försäkringskassan RiR 2016:11 Felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen RIKSREVISIONEN 1 BILAGA 3. FÖRSLAG PÅ REGELFÖRENKLINGAR LÄMNADE AV FÖRSÄKRINGSKASSAN

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Människor med funktionshinder i Västra Götaland

Människor med funktionshinder i Västra Götaland Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna

Läs mer

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) REMISSYTTRANDE Nämnd, förvaltning Dnr Socialförvaltningen 2008-12-18 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa

Läs mer

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Nummer 1, 2014 Hälsobarometern Länsförsäkringars Hälsobarometer ska visa vad svenska företag tror om sjukskrivningen i landet, vad sjukskrivningarna kan bero på och hur företagarna

Läs mer

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun 2013-12-01. Landstinget Kronoberg.

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun 2013-12-01. Landstinget Kronoberg. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Leg. psykolog Vuxenhabiliteringen SUF-nätverket i Växjö Landstinget Kronoberg Vuxenhabiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringen

Läs mer

Trollskogens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollskogens plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 6 Trollskogens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen All personal som arbetar på Trollskogen

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Aktivitetsersättning i Västra Skaraborg under hösten 2010

Aktivitetsersättning i Västra Skaraborg under hösten 2010 Aktivitetsersättning i Västra Skaraborg under hösten 1 1. SAMMANFATTNING Samordningsförbundet gav i maj 1 Försäkringskassan uppdraget att under hösten 1 kartlägga de ungdomar som uppbär aktivitetsersättning

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

Stöd för närståendevård

Stöd för närståendevård Sn 23.10.2014 Bilaga A-108 Stöd för närståendevård Principer Arvoden Anvisningar Information Gällande från 01.01.2015 INLEDNING Principerna för stöd för närståendevård i Lemlands kommun är utarbetade enligt

Läs mer

YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm

YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm 1 (8) YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77 SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av januari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av januari 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län januari 2012 12 114 (7,2%) 6 365 män (7,2%) 5 749 kvinnor (7,2%) 3

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland första halvåret 2011

Resultat från uppföljning i Västra Götaland första halvåret 2011 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Samordningsförbunden i Västra Götaland 2011-07-08 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland första halvåret 2011 Uppföljningssystemet DIS Deltagare

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Hur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård?

Hur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård? Delrapport 3, augusti 2016 Hur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård? Rapport från ett utvecklingsarbete i Landstinget Sörmland MATS EKERMO ROLAND SVENSSON Delrapport

Läs mer

Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död

Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död 7 Delrapport 7 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död Ellenor Mittendorfer Rutz Linnea

Läs mer

Sida: 2 av 14. Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning

Sida: 2 av 14. Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av 12 februari 2013 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum:2013-02-12

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2004:781 Utkom från trycket den 9 november 2004 utfärdad den 28 oktober 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN Kriterier för beviljande av stöd för närståendevård och tillämpningsanvisningar inom äldreomsorgen. Stödet

Läs mer

Personförsäkring Villkorssammanfattning

Personförsäkring Villkorssammanfattning Personförsäkring Villkorssammanfattning Personförsäkring Villkorssammanfattning Du har säkert bra koll på dina försäkringar för fordon och boende. Men hur står det egentligen till med det personliga skyddet?

Läs mer

Schizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen

Schizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen Schizofreni Den vanligaste psykiska sjukdomen Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har. Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har.

Läs mer

Ekonomisk trygghet. 10 vid sjukdom och handikapp

Ekonomisk trygghet. 10 vid sjukdom och handikapp Ekonomisk trygghet 10 vid sjukdom och handikapp Förslag till statsbudget för 2010 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Ekonomisk trygghet

Läs mer

SOU 2016:37 Rätten till en personförsäkring

SOU 2016:37 Rätten till en personförsäkring SOU 2016:37 Rätten till en personförsäkring - ett stärkt konsumentskydd Bakgrund Behovet av en utredning Kontraheringsplikten har tillämpats i snart tio år. Regeringen flaggade redan vid införandet för

Läs mer

A. Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda

A. Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda 1 SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva september 2015 5:5 BESTÄMMELSER OM OMSTÄLLNINGSSTÖD OCH PENSION AVGÅNGSERSÄTTNING FÖR FÖRTROENDEVALDA (OPF-KL) I SÖDERTÄLJE KOMMUN (Innebär i A4 och A7

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Regler för pension och omställningsstöd för förtroendevalda i Sollentuna kommun (OPF-KL) Antagna av fullmäktige 2014-10-15 136, dnr 2014/0384 KS.135 att gälla från och med 2014-10-15. Innehållsförteckning

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgrupp. http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 1.

Bilaga 1. Kartläggning av målgrupp. http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 1. 1(13) Bilaga 1 Kartläggning av målgrupp http://rkdhs-kom/yta/a_2014_06/anskningshandlingar mm/194 säffle/överenskommelse/bilaga 1.docx SÄFFLE KOMMUN Postadress Säffle kommun 661 80 Säffle Besöksadress

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - 2014-08-01 Återrapporteringen avser 2010-2013 och första halvåret 2014 Sida: 2 av 52 Sida: 3

Läs mer

KALLELSE TILL EXTRA ÅRSMÖTE

KALLELSE TILL EXTRA ÅRSMÖTE KALLELSE TILL EXTRA ÅRSMÖTE LÖRDAGEN DEN 18 JUNI 2011 KL 15.00 Föregås av miniseminarium 12.00: Myter, missförstånd och sanningar kring Aspergers syndrom med företrädare för OA och psykiatern Andreas Fries,

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

FRITID FÖR ALLA - HANDLINGSPLAN. Mål fritid för barn och ungdomar med funktionsnedsättning

FRITID FÖR ALLA - HANDLINGSPLAN. Mål fritid för barn och ungdomar med funktionsnedsättning SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING STÖD OCH SERVICE TIL L PERSONER MED FUNKT IONSNEDSÄTTNING SID 1 (5) 2009-03-01 FRITID FÖR ALLA - HANDLINGSPLAN Bakgrund Staden gjorde 2005 en utredning om var samordnings-

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för Försäkringskassans ärendehandläggning. En

Läs mer

Kommittédirektiv. Sjukförsäkringen. Dir. 1999:54. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 1999. Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Sjukförsäkringen. Dir. 1999:54. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 1999. Sammanfattning av uppdraget Bilaga 1 Kommittédirektiv Sjukförsäkringen Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 1999 Dir. 1999:54 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en analys av sjukförsäkringen. Utredaren

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Vårdbidrag. Diagram 1. Antal barn med vårdbidrag. (Källa: Store)

Vårdbidrag. Diagram 1. Antal barn med vårdbidrag. (Källa: Store) Vårdbidrag Tanken med vårdbidrag var att införa en särskild ersättning till föräldrar som hade barn med funktionshinder och som följde tidens handikappolitik att personer med funktionshinder skulle integreras

Läs mer

Riktlinjer för omställningsstöd och pension till förtroendevalda beslutad av kommunfullmäktige 2014-11- 03 125 (KS/2014:136-024) Personalavdelningen

Riktlinjer för omställningsstöd och pension till förtroendevalda beslutad av kommunfullmäktige 2014-11- 03 125 (KS/2014:136-024) Personalavdelningen 1/8 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-12-15 165 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2014:518-003 Ersätter: Ansvarig: Riktlinjer för omställningsstöd och pension till förtroendevalda

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Det statliga tandvårdsstödet

Det statliga tandvårdsstödet Det statliga tandvårdsstödet 15 oktober 2014 Sofia Wallström Generaldirektör Översikt Läget före 2008 års reform Utformning av det nuvarande statliga tandvårdsstödet Hur har det blivit? Diskussion Läget

Läs mer

Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring

Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 60 Fråga om rätt till sjukersättning. Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring Försäkringskassan beslutade den 28 april 2010 att avslå en ansökan från L.J. om tre

Läs mer

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.

Läs mer

Arbetsmodellen Bostad först har införts Fortsatt insats med Jobbpaket Krogar mot knark-kampanjen Ge knarket fingret har genomförts

Arbetsmodellen Bostad först har införts Fortsatt insats med Jobbpaket Krogar mot knark-kampanjen Ge knarket fingret har genomförts En stad för alla Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Karlstad ska vara en omtänksam stad där människor känner sig trygga och välkomna. Vi ska vara en bra

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-mm-dd xx åååå-mm-dd Kommunstyrelsen. 81 Personalavdelningen

Kommunstyrelsen 2015-mm-dd xx åååå-mm-dd Kommunstyrelsen. 81 Personalavdelningen 1/13 Beslutad: Gäller fr o m: Myndighet: Kommunstyrelsen 2015-mm-dd xx åååå-mm-dd Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2014:456-003 Ersätter: Pensionspolicy beslutad av kommunfullmäktige 2011-01-31 81 Personalavdelningen

Läs mer

Cirkulärnr: 09:16 Diarienr: 09/1053 Arbetsgivarpolitik: 09-2:5 Nyckelord: Nystartsjobb, arbetsmarknad Handläggare: Phia Moberg Avdelning: Avdelningen

Cirkulärnr: 09:16 Diarienr: 09/1053 Arbetsgivarpolitik: 09-2:5 Nyckelord: Nystartsjobb, arbetsmarknad Handläggare: Phia Moberg Avdelning: Avdelningen Cirkulärnr: 09:16 Diarienr: 09/1053 Arbetsgivarpolitik: 09-2:5 Nyckelord: Nystartsjobb, arbetsmarknad Handläggare: Phia Moberg Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen

Läs mer

Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda

Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda 2015-07-02 Sid 1/20 Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Bilaga 3 - Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda enligt OPF-KL 1 Tillämpningsområde Bestämmelser

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Sjuklön vid indragen sjukpenning AB 28 moment 9

FÖRBUNDSINFO. Sjuklön vid indragen sjukpenning AB 28 moment 9 Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 2 januari 2010 Sjuklön vid indragen sjukpenning AB 28 moment 9 Arbetsgivaren är enligt Kyrkans AB 08 27 mom. 9 skyldig att i vissa fall betala sjuklön i max 180

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Consensio kompetensutveckling i samspel Vägen framåt

Consensio kompetensutveckling i samspel Vägen framåt Vägen framåt Reflektionsmaterial till workshop över myndighetsgränserna fem fiktiva case och instruktioner till workshopledare Innehållsförteckning REFLEKTIONSMATERIAL TILL WORKSHOP... 3 INSTRUKTIONER

Läs mer

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Kommittédirektiv En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada Dir. 2016:9 Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över försäkringen

Läs mer

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd

Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

EXTRA KRAFT. Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

EXTRA KRAFT. Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD EXTRA KRAFT Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 2 EXTRA KRAFT EXTRA KRAFT 3 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta

Läs mer

Månadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40)

Månadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40) REMISSYTTRANDE 1(8) Datum Diarienummer 2011-11-03 2011-115 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Månadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40) (diarienummer Fi2011/2588/S3) Sammanfattning Inspektionen

Läs mer

Kommittédirektiv. Sammanfattning av uppdraget. Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 2002.

Kommittédirektiv. Sammanfattning av uppdraget. Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 2002. Bilaga 1 Kommittédirektiv Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 22. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till utformningen och den närmare inriktningen av en analysgrupp

Läs mer

1 Sammanträdet öppnas. Christer Janson hälsade alla välkomna till dagens sammanträde och förklarade detsamma för öppnat.

1 Sammanträdet öppnas. Christer Janson hälsade alla välkomna till dagens sammanträde och förklarade detsamma för öppnat. PROTOKOLL Nr 4/2007 1 (6) Sammanträde Samordningsförbundet HjoTiBorg Tid 2007-10-05 Plats Närvarande Badhusgatan 29, Skövde Christer Janson Länsarbetsnämnden ordförande Kjell Sjölund Karlsborgs kommun

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; utfärdad den 26 september 2013. SFS 2013:747 Utkom från trycket den 8 oktober 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Arbetsgivarfrågor Nr 15 Juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Riksdagen har fattat beslut om en rad åtgärder i syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade

Läs mer

Februari 2016. Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt

Februari 2016. Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt Februari 2016 Sjukt stressigt Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras #sjuktstressigt Inledning Sjukskrivningar orsakade av stress ökar i snabb takt. Dagligen försvinner kompetenta medarbetare in i stressrelaterade

Läs mer

Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse helår 2007 2008 samt jämförelse 1: a kvartal 2008 och 2009. Verksamhetsrapport 2009:03

Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse helår 2007 2008 samt jämförelse 1: a kvartal 2008 och 2009. Verksamhetsrapport 2009:03 Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse helår 27 28 samt jämförelse 1: a kvartal 28 och 29 Verksamhetsrapport 29:3 VERKSAMHETsrapport Den rådande finansoron och konjunkturläget med en skenande

Läs mer

Fritidshemssatsningen

Fritidshemssatsningen 1 (9) Fritidshemssatsningen Ansökan om statsbidrag bidragsåret 2016/17 Skolverket Information 1 (9) Innehållsförteckning Fritidshemssatsningen... 2 Vad får bidraget användas till?... 2 Insatser bidraget

Läs mer