Det statliga tandvårdsstödet

Transkript

1 Det statliga tandvårdsstödet 15 oktober 2014 Sofia Wallström Generaldirektör

2 Översikt Läget före 2008 års reform Utformning av det nuvarande statliga tandvårdsstödet Hur har det blivit? Diskussion

3 Läget 2005 några nedslag Bra och allt bättre tandhälsa hos allt större del av befolkningen Mycket kostnadsdrivande stöd för 65 + Urholkat stöd till dem under 55 år Yngre sökte mer sällan tandvården Långa handläggningstider för förhandsprövningar Inte lika bedömning om vilken vård som ersattes Politisk prioritering att förbättra tandvårdsstödet

4 En utredning tillsattes i december 2005 Regeringen ville ha en ny modell Stöd till regelbunden vård Karensbelopp på sådan nivå att den enskilde inte riskerar att behöva avstå från nödvändig tandvård Subvention ovanför karensbeloppet Patienten ska dock alltid betala en del själv Eventuellt ett särskilt stöd vid extremt höga kostnader Ett system så att urholkning förhindras Likvärdigt för abonnemangspatienter

5 Ny regering efter valet 2006 Tilläggsdirektiv till utredningen Bygga vidare på utredningens första delbetänkande Referenspriser som grund för beräkning av patientens ersättning Tandvårdscheck på 300 kr vartannat år Fungera även som delbetalning för abonnemang Karensbelopp och högkostnadsskydd enligt ursprungligt direktiv men med belopp angivna: Upp till kr ingen subvention Mellan och kr 50 % subvention Över kr 85 % subvention Tydligare reglering om vilka behandlingar som ingår i stödet Högkostnadsskyddet ska kunna kombineras med abonnemangstandvård Total ram om sammanlagt drygt 6 miljarder kronor

6 Vad ville reformen uppnå? Bibehålla tandhälsan hos dem som har god hälsa Tandvård till rimliga kostnader även för dem som har stora behov Stärka patientens ställning Kostnadskontroll Bättre uppföljning

7 Ökad styrning Prioritering av vilken tandvård staten ersätter o Tidigare fanns inga krav för när behandling ersattes dvs för vilka tillstånd Tydliga regler som definierar vad som ersätts o Tidigare gjordes bedömning av enskilda förtroendetandläkare inte lika för alla Det ledde fram till ett system med ersättningsregler som anger på förhand vilka åtgärder som ingår och vid vilka tillstånd

8 Utformning av det nuvarande tandvårdsstödet Allmänt tandvårdsbidrag (ATB) Överraskar inte minst unga individer att en undersökning av tänderna inte kostar så mycket Särskilt tandvårdsbidrag (STB) Ger 1200 kr ytterligare per år, för undersökning och förebyggande vård till riskpatienter Trög start, men andelen patienter ökar Högkostnadsskyddet Ger ersättning de tillfällen i livet något mer omfattande drabbar patienten Behovs- och solidaritetsprincipen

9 Utformning av det nuvarande tandvårdsstödet, forts Utgår från orsak Det finns en sjukdom eller skada För behandling av denna finns ett antal ersättningsberättigande åtgärder Tidigare fanns enbart en åtgärdslista men inga villkor om vad som behövde behandlas Tandläkaren avgör i samråd med patienten vilken behandling som ska utföras i det enskilda fallet Den tandvård som ersätts bygger på nationella riktlinjer och bästa tillgängliga underlag Ersättningsnivån följer den allmänna kostnadsutvecklingen

10 Lege artis 1 sept Ersättningsberättigad Ersättningsberättigad vård vård 1 jan 2013 Den vård som staten betalar ersättning för, inte vad som får utföras

11 Referenspriserna Referenspriserna har flera syften Grund för beräkning av patientens tandvårdsersättning Vägleda patienter rörande rimligt pris per åtgärd Underlätta prisjämförelser Kontroll av statens kostnader Referenspriserna möjliggör ett system som kombinerar ett volymdrivet högkostnadsskydd med fri prissättning Referenspriserna är kostnadsbaserade Arbetstid och material samt indirekta kostnader. Varje åtgärd ska bära sina kostnader och inte subventionera eller subventioneras av andra åtgärder Referenspriset beräknas på den mest kostnadseffektiva metoden för ett rimligt behandlingsalternativ av god standard

12 Referenspriserna, forts Referenspriserna omräknas årligen för att följa med kostnadsutvecklingen. Det har skett alla år sedan de infördes år Omräkningen har skett med index från Statistiska centralbyrån (SCB). Referenspriserna används inte för att reglera kostnaderna för högkostnadsskyddet Då skulle syftet med referenspriserna förfelas. Om pengarna på anslaget för tandvårdsstödet inte skulle räcka får TLV istället ändra nivåerna i högkostnadsskyddet eller göra ändringar i vilken vård som ersätts.

13 Reformen syftade till att stärka patientens ställning Tydliga regler om vad som omfattas av stödet säkerställer en enhetlighet och jämlik vård Regler som bygger på evidens och bästa tillgängliga kunskap Patienten ska kunna föra dialog, jämföra, ta ställning Patienten ska alltid få Prislista Information om garantier Information om material Vid behandlingstillfället Undersökningsprotokoll Information om behandlingsalternativ Kvitto samt kopia på tandteknisk faktura Om flera besök Skriftlig preliminär prisuppgift Skriftlig behandlingsplan om mer omfattande behandling

14 Ansvariga myndigheter TLV Beslutar om subvention Ersättningsregler och åtgärdslista Beloppsgränser och subventionsgrad Referenspriser Ansvarar för att budgeten hålls Föreskrift TLVFS 2014:6 Handbok Kunskapsstöd Socialstyrelsen Kunskap Nationella riktlinjer Tandhälsoregister Kvalitetsindikatorer Föreskrifter om STB och tandvård till vissa sjuka och funktionshindrade Tandvård till hälsooch sjukvårdsavgift Försäkringskassan Administrerar stödet Utbetalning av ersättning, IT-systemet Efterhandskontroll Uppföljning Information, KCP Förhandsprövning

15 Indikationer på förbättrad tandhälsa Källa: Socialstyrelsens tandhälsoregister och egna beräkningar

16 Tandhälsan: hög i Sverige men varierar inom befolkningen Källa: Socialstyrelsen (2013) Nationell utvärdering Tandvård

17 Fördelning av kostnad och bidrag Ca 25 % av patienterna får ersättning inom högkostnadsskyddet Ca 75% har alltså kostnader under kr Patienternas kostnader och andel av erhållet stöd: Kostnader Andel av patienterna kr 35 % kr 40 % kr 22,5 % > kr 2 % > kr 0,5 % Andel av högkostnadsskyddet Från högkostnadsskyddet 0 % 0 kr 0 % 0 kr 37 % miljoner kr 18 % 752 miljoner kr 45 % miljoner kr Källa: Försäkringskassan samt TLV:s egna beräkningar

18 Liten andel patienter med mycket stora behov står för stor andel av tandvården och tandvårdsstödet Källa: TLV (2014) Nulägesbeskrivning av det statliga tandvårdsstödet

19 Både ålder och inkomst samvarierar med besöksvanor Besök = har utfört minst en ersättningsberättigande tandvårdsåtgärd under år Källa: TLV (2014) Nulägesbeskrivning av det statliga tandvårdsstödet

20 Tandvård och inkomst För befolkningen i sin helhet: Inkomst och andra socioekonomiska faktorer verkar ha relativt liten betydelse för tandvårdskonsumtion Låg- och höginkomsttagare konsumerar i genomsnitt tandvård till samma summa per år För några grupper inom befolkningen verkar dock inkomst och andra socioekonomiska faktorer såsom utbildning och sysselsättning ha betydelse. T.ex. för De äldsta åldersgrupperna Unga vuxna med låg inkomst Delvis bland de med relativt låg utbildning

21 Hur har det blivit? 73 % av befolkningen besöker tandvården under en tvåårsperiod Ca 80 % under en treårsperiod Men det kanske varit ännu färre utan ökad subvention? Och fler om det funnits fler vårdtimmar? Tandvårdsersättningen går till dem med de största behoven Tandhälsan har förbättrats Hade den gjort det ändå? Andelen utförda protetiska konstruktioner minskar

22 Hur har det blivit, forts Besöksfrekvensen är relativt konstant en av de högsta i Europa Tandhälsan har blivit bättre Patienterna är de mest nöjda i Europa Det mesta av stödet går till de 2,5 % av patienterna med de största behoven Vi behöver mer kunskap Framför allt om gruppen som inte besöker tandvården

23 Diskussion Det går att kontrollera kostnadsutvecklingen i ett volymdrivet högkostnadsskydd kombinerat med fri prissättning Men det tar tid att optimera kostnader mot regelverk (vad som ersätts) Förståelsen för dynamiska effekter behöver fördjupas Tandvården har tagit stort ansvar för tillämpningen av ett relativt omfattande regelverk Nuvarande struktur ger möjligheter för fortsatt utbyggnad Informationen till befolkningen har inte varit tillräcklig Särskilt bristfälligt gentemot de patienter som inte besöker tandvården Marknadens funktionssätt behöver utvecklas Patienten är en svag part Oklart hur tillgänglig vården är Pris är inte enda beslutskriterium för patienten Den pågående tandvårdsutredningen har i uppdrag att förbättra stödet