Statistik från tandvårdsräkningar. Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring Delrapport 1 av 3

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statistik från tandvårdsräkningar. Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring Delrapport 1 av 3"

Transkript

1 Statistik från tandvårdsräkningar Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring Delrapport 1 av 3

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller nya eller ändrade ställningstaganden från Socialstyrelsen i form av ett meddelande eller en avrapportering. Den kan också innehålla förfrågningar eller begäran/ anhållan om yttranden eller synpunkter på t.ex. remissversioner. Skrivelser är riktade till en eller flera tydliga adressater, t.ex. regeringen, landsting, kommuner, vårdgivare m.fl. Artikelnr Publicering juni

3 Förord Försäkringskassan och Socialstyrelsen har gemensamt av regeringen haft i uppdrag att utveckla statistiken inom tandvårdsområdet på så sätt att det finns tillgång till riksomfattande och jämförbar statistik, att ta fram underlag som gör det möjligt att bedöma befolkningens tandhälsa och att analysera tandvårdsförsäkringens eventuella påverkan och effekter på tandhälsan. Uppdraget redovisas i tre separata rapporter; Statistik från tandvårdsräkningar, Befolkningens tandhälsa och Tandvårdsförsäkring, tandvårdskonsumtion och tandhälsa. Denna rapport redovisar vilka förutsättningar det finns för att ta fram riksomfattande statistik om vilka åtgärder som utförs inom tandvården. Fokus ligger på överväganden som handlar om hur tandvårdsräkningar kan utvecklas och användas för statistikändamål. Rapporten har utarbetats av Jan Håkansson och Helena Nyström, Försäkringskassan samt Agneta Ekman och Urban Göransson, Socialstyrelsen. Curt Malmborg Försäkringskassan Kjell Asplund Socialstyrelsen 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Uppdraget 9 Bakgrund 10 Statistik på tandvårdsområdet. 10 Det statliga tandvårdsstödet 11 Tandvårdsräkningar 12 Personuppgiftsbehandling 15 Syfte 16 Genomförande 18 Möjligheter och begränsningar med statistik från tandvårdsräkningar 19 Möjligheter 19 Statistik baserad på urval 20 Begränsningar 20 Tandvårdsutredningen 22 Förslag och överväganden 23 Statistik om åtgärder utförda i tandvården 23 Behov av ökad elektronisk rapportering 23 Skyldighet att redovisa det som inte finns på tandvårdsräkningen 25 Utveckling av åtgärdskoder 26 Eftersläpad redovisning 26 Ansvarig för statistiken 27 Förslagen kan delas in i etapper 27 Avslutande kommentarer 28 Ingen fullständig bild av tandvården 28 Några konsekvenser av förslaget 28 Författningsmässigt stöd även för specifika uppföljningsändamål 29 Samordna med förslag från Tandvårdsutredningen 30 Referenser 31 Bilaga 1 Tandvårdsräkning 32 Bilaga 2 Regelverk 33 Bilaga 3 Remissvar 36 5

6 6

7 Sammanfattning Regeringen har gett Försäkringskassan och Socialstyrelsen i uppdrag att gemensamt utveckla statistiken inom tandvården på så sätt att det finns tillgång till riksomfattande jämförbar statistik inom området. Socialstyrelsen och Försäkringskassan skall vidare i samverkan ta fram underlag som gör det möjligt att bedöma befolkningens tandhälsa samt analysera tandvårdsförsäkringens eventuella påverkan och effekter på tandhälsan. De båda myndigheterna har i en projektplan delat upp uppdraget i tre delprojekt. Denna rapport är resultatet av arbetet med ett av delprojekten. Det handlar om att arbeta fram ett förslag om regelbundet återkommande riksomfattande och jämförbar statistik. Mängden av uppgifter inom tandvårdsområdet är omfattande, särskilt lokalt i vissa landsting. Trots detta finns ett antal luckor i tillgången på information. En sådan kunskapslucka är hur stor andel av befolkningen som varje år blir föremål för undersökning och behandling inom tandvården. En annan är vilka undersöknings- och behandlingsåtgärder som tandvården utför. En tredje, som sammanhänger med de två föregående, är att det också saknas uppgifter om hur det statliga tandvårdsstödet används. Det finns inga uppgifter om vilka åtgärder som utförs och subventioneras av tandvårdsstödet och inte heller hur många personer som årligen omfattas av dessa insatser. Diskussioner i det inledande utredningsarbetet ledde till ställningstagandet att angelägen statistik till stor del kan fås genom att ta till vara information från tandvårdsräkningar. Tandvårdsräkningar är vårdgivarens underlag till Försäkringskassan för att få ersättning för utförda undersökningar och behandlingar. Statistik från tandvårdsräkningar kan dock aldrig kan ge en fullständig bild av vad som görs i tandvården. Det finns patientgrupper som faller utanför systemet med tandvårdsräkningar (t.ex. ersätts inte den fria barn- och ungdomstandvården med statliga medel). Det finns också specifika åtgärder inom vuxentandvården som inte alltid ersätts. Exempelvis ersätts inte åtgärden undersökning när den utförs på personer i vissa åldersgrupper och andra åtgärder blir inte redovisade på tandvårdsräkning då kostnaden för dessa inte når upp till vissa karensbelopp. Även åtgärder inom den s.k. abonnemangstandvården faller utanför systemet med tandvårdsräkningar. Anledningen till att det idag inte produceras statistik från tandvårdsräkningarna beror på att många räkningar aldrig registreras och därför inte finns tillgängliga för databearbetning. Årligen skickas 8 9 miljoner tandvårdsräkningar in till Försäkringskassan var det drygt 40 procent som skickades elektroniskt. Dessa blir automatiskt registrerade. Övriga räkningar skickas in på papper och dessa dataregistreras inte i Försäkringskassans system. Inskickade tandvårdsräkningar utgör därmed en informationskälla som inte utnyttjas optimalt. Arbetet med uppdraget har därför främst inriktats på att utreda hur tandvårdsräkningarna kan utnyttjas för statistikändamål. Rapporten beskriver möjligheter och begränsningar med sådan statistik samt vilka utvecklingsmöjligheter som kan föreslås. 7

8 Här sammanfattas utredningens förslag: Utveckla en statistikredovisning baserad på information från tandvårdsräkningarna. Det är angeläget att på ett bättre än idag utnyttja denna information. Inför en skyldighet för vårdgivarna att skicka in tandvårdsräkningarna elektroniskt. Bakom detta förslag finns en önskan om att snabba på möjligheten att kunna producera statistik med bra kvalitet. Försäkringskassan har även andra motiv för detta önskemål, då elektronisk leverans också avsevärt skulle underlätta myndighetens strävan att rationalisera och effektivisera sin administration av tandvårdsräkningarna. Utveckla ett system som innebär att vårdgivarna (elektroniskt) blir skyldiga att lämna uppgifter om åtgärder som inte är ersättningsberättigade. Med åtgärder avses i detta sammanhang enbart de typer av undersökningar och behandlingar som kan vara ersättningsberättigade under andra förutsättningar (t.ex. protetiska åtgärder som inte är ersättningsberättigade p.g.a. att de inte når upp till aktuellt karensbelopp eller undersökning som inte ersätts p.g.a. patientens ålder). Det är dock viktigt att på alla sätt arbeta för att minimera uppgiftslämnarbördan för vårdgivarna. Därför krävs ett elektroniskt rapporteringssystem där alla uppgifter hämtas automatiskt. För att samla in och elektroniskt behandla sådana personuppgifter som är aktuella krävs kompletterande lagstiftningen. Kodlistan i bilagan till förordningen om tandvårdstaxa föreslås ses över för vissa smärre justeringar. Försäkringskassan bör vara ansvarig myndighet för den statistik som föreslås. Den statistik som föreslås är produktionsstatistik. Den kan användas för uppföljning av tandvårdsstödet, men kan inte utgöra den enda datakällan i en sådan uppföljning. Produktionsstatistik ger t.ex. ingen bra bild av befolkningens tandhälsa eller hur utförda behandlingar påverkar denna. Produktionsstatistik är inte heller något mått på kvalitet. För hanteringen av tandvårdsräkningar är det nödvändigt med ett fungerande IT-stöd. I utredningsarbetet har framkommit synpunkter på att systemet idag inte fungerar optimalt för alla syften och för alla parter. Därför är det nödvändigt att Försäkringskassan ser över IT-stödet i alla led. För att kunna göra en större översyn av sitt IT-stöd är det nödvändigt att myndigheten ges resurser för ett sådant utvecklingsarbete. Parallellt med denna utredning arbetar Utredningen om ett nytt tandvårdsstöd för vuxna (i denna rapport kallad Tandvårdsutredningen). Tandvårdsutredningen har i ett första delbetänkande poängterar vikten av ett utvecklat IT-system. Detta föreslås bli utformat både för att ge förutsättningar för Försäkringskassans administration och för att ge underlag för att följa tandvårdskonsumtion och tandhälsa på individnivå. Eftersom Tandvårdsutredningen i sitt betänkande berör frågeställningar som Försäkringskassan och Socialstyrelsens redovisar i denna rapport bör man bedöma båda utredningarna tillsammans innan beslut fattas om hur man går vidare med denna rapports utredningsförslag. 8

9 Uppdraget Regeringen har i Försäkringskassans och Socialstyrelsens respektive regleringsbrev för 2005 års verksamhet gett de båda myndigheterna uppdraget att gemensamt utveckla statistiken inom tandvården på så sätt att det finns tillgång till riksomfattande jämförbar statistik inom området. Socialstyrelsen och Försäkringskassan skall vidare i samverkan ta fram underlag som gör det möjligt att bedöma befolkningens tandhälsa samt analysera tandvårdsförsäkringens eventuella påverkan och effekter på tandhälsan. De insatser som har gjorts samt de resultat som erhållits skall redovisas till Socialdepartementet i en delrapport senast den 30 november 2005 och i en slutrapport senast den 30 juni Socialstyrelsen och Försäkringskassan har i en projektplan (1) delat upp uppdraget i tre delprojekt, nämligen utarbeta förslag till regelbundet återkommande riksomfattande och jämförbar statistik, lämna underlag för att bedöma befolkningens tandhälsa och besvara frågan om samband mellan tandvårdsförsäkring och tandhälsa. Denna rapport är resultatet av arbetet med det första delprojektet, som handlar om att utarbeta ett förslag om regelbundet återkommande riksomfattande och jämförbar statistik. 9

10 Bakgrund Statistik på tandvårdsområdet. Ett försök till sammanfattning av all befintlig statistik på tandvårdsområdet gjordes i 2001 års utgåva av Socialstyrelsens Hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok (2). Tandvårdsstatistiken samlades i ett kapitel som bl.a. innehöll uppgifter om upplevd tandhälsa, andel av befolkningen med egna tänder, andel av befolkningen som besökt tandläkare för mindre än ett år sedan, personalstatistik, antal patienter inom Folktandvården och kostnader och finansiering för tandvård. Bland de datakällor som användes i årsboken kan nämnas Statistiska centralbyråns levnadsnivåundersökningar (andel patienter som besökt tandläkare regelbundet respektive senaste året), Landstingsförbundets statistiska årsbok för landsting (antal patienter inom Folktandvården) och Landstingsförbundets bokslutsstatistik (kostnader). Ungefär samtidigt i regleringsbrevet för budgetåret 2001 fick Riksförsäkringsverket (RFV) och Socialstyrelsen ett regeringsuppdrag där det bl.a. ingick att se över befintlig statistik inom tandvårdsområdet och undersöka vilken ytterligare information som behövdes om bl.a. kostnaderna för och prestationerna i tandvården. I myndigheternas rapport till regeringen (3) lyftes bl.a. fram en möjlighet att löpande producera statistik som baseras på tandvårdsräkningar. I rapporten konstateras att tandvårdsräkningarna innehåller en stor mängd uppgifter som skulle kunna användas för att analysera flera viktiga aspekter på tandvårdsstödets effektivitet. Rapporten konstaterar också att statistik som produceras från tandvårdsräkningar kommer att vara behäftad med ett antal bister. Med detta menades bl.a. att tandvårdsräkningarna inte kan ge en fullständig bild av tandvården eftersom alla åtgärder i tandvården inte ersätts via tandvårdsräkningar. Riksförsäkringsverket (RFV) har publicerat ett flertal rapporter över hur tandvårdsförsäkringen utnyttjas. RFV:s sista redovisning före tandvårdsreformens förändring år 1999 gjordes i rapporten Tandvårdstaxan 1997 (4). En större utvärdering av det från och med år 1999 reformerade tandvårdsstödet redovisades år 2000 i rapporten Tandvårdsstödet Utvärdering av det reformerade tandvårdsstödet 1999 det första året (5). I rapporten beskrivs bl.a. statens utgifter för tandvårdsförsäkringen, tandvårdsprisernas utveckling samt tandvårdskonsumtionen. Rapporten efterlyser en bredare ansats för att följa upp tandvården i landet. 10

11 Det statliga tandvårdsstödet Finansieringskällor och landstingens ansvar Det finns primärt tre finansieringskällor för att betala patienternas tandvårdskostnader. Utöver att patienten själv får betala hela eller delar av sin egen patientkostnad har landstingen ett ansvar att bekosta vissa undersökningar och behandlingar, och staten subventionerar andra behandlingar. Landstingen ansvarar för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården som ges t.o.m. det år en person fyller 19 år. Landstingen ansvarar också för tandvårdsstöd till äldre och funktionshindrade med stort omsorgsbehov, till personer som behöver tandvård som led i en sjukdomsbehandling och till personer som behöver viss oralkirurgi. Ansvaret omfattar bl.a. att se till att äldre och funktionshindrade personer som bor i särskilda boendeformer för service och omvårdnad eller får hemsjukvård erbjuds uppsökande vård som bl.a. omfattar avgiftsfri munhälsobedömning och individuell rådgivning. För nödvändiga behandlingsinsatser betalar patienten samma avgift som gäller inom den öppna hälso- och sjukvården, dvs. som mest 900 kr under en tolvmånadersperiod. Denna avgiftsregel gäller också för personer som får tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling. Det statliga tandvårdsstödet en kort historik I Sverige infördes 1974 en allmän tandvårdsförsäkring som syftade till att göra tandvård ekonomiskt tillgänglig för hela befolkningen på lika villkor. Försäkringen omfattade alla typer av behandlingar, och subventionen omfattade alla åtgärder. Statens kostnader för tandvård ökade till en början kraftigt, och för att motverka detta fick patienterna gradvis betala en allt större del av tandvårdskostnaderna. Under och 1990-talen tillsattes flera utredningar för att förändra tandvårdsstödet. Grunden för den nu gällande försäkringen infördes 1999 och föregicks av ett betänkande från utredningen Ny inriktning på tandvårdsförsäkringen (6) och propositionen Reformerat tandvårdsstöd (7). I propositionen framhölls att försäkringen i första hand skulle ha en inriktning som främjar hela befolkningens tandhälsa. Därför satsades det mest på att ge ekonomiskt stöd till den s.k. bastandvården. Inriktningen var att förhindra större tandvårdsbehov i framtiden snarare än att ge stöd till behandling av redan uppkomna skador. Efter reformens införande uppstod en debatt om höga kostnader för personer med behov av omfattande protetiska åtgärder. Debatten gällde till stor del äldre som i högre utsträckning än yngre har behov av dessa åtgärder och också anses ha sämre ekonomiska förutsättningar att klara de omkostnader som kan uppstå. Detta var bakgrunden till att regelverket ändrades 2002 genom att ett högkostnadsskydd infördes. Det innebar att ersättningsnivåerna höjdes för personer 65 år och äldre när det gäller protetiska åtgärder. Med reformen som kom 1999 infördes också en möjlighet att erbjuda abonnemangstandvård. Det innebär att patienten kan teckna ett avtal för tandvård med fast årlig patientavgift. Vad som ingår i abonnemangstandvården kan skilja sig åt mellan olika vårdgivare. Hos vissa ingår bara bastandvård, hos andra ingår även protetik. I samband med reformen 1999 upphörde även den tidigare prisregleringen på tandvård och prissättningen blev fri. 11

12 Tandvårdsstödets utformning Istället för begreppet tandvårdsförsäkring brukar man nu använda begreppet det statliga tandvårdsstödet. Detta stöd administreras av Försäkringskassan och omfattar alla personer fr.o.m. det år de fyller 20 år. I motsats till många andra socialförsäkringsförmåner som administreras av Försäkringskassan sker utbetalningen till vårdgivaren, inte till den försäkrade individen. Ersättningen lämnas enligt de grunder som anges i förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa. I tandvårdstaxan görs en uppdelning mellan det som räknas som bastandvård och det som räknas som protetik och tandreglering. Tandvårdsersättning lämnas endast för behandling som är nödvändig för att uppnå ett resultat som från odontologisk synpunkt är funktionellt och utseendemässigt godtagbart. Stödet för bastandvård innebär att tandvårdsersättning lämnas för i princip alla åtgärder med ett fast belopp per utförd åtgärd. Ett viktigt undantag är att undersökningskostnader inte ersätts för personer i åldersintervallet år. För protetik och tandreglering lämnas tandvårdsersättning när de samlade grundbeloppen under en behandlingsomgång överstiger kronor. Till protetiska behandlingar räknas kronor, broar, implantat samt avtagbara proteser. För personer 65 år och äldre lämnas tandvårdsersättning för protetiska åtgärder som överstiger kronor. Om det skulle vara billigare för patienten tillämpas samma regelverk som för dem mellan 20 och 64 år även om patienten är äldre. Det gäller t.ex. vid behandlingar där kostnaden understiger kronor. Människor som har ett långvarigt och väsentligt ökat behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionshinder har rätt till ersättning med dubbla grundbelopp för all bastandvård om vårdbehovet beror på sjukdomen eller funktionshindret. I dessa fall ersätts också undersökningar även om patienten är i åldersintervallet år. För protetik och tandreglering tillämpas för denna patientgrupp (med långvarig sjukdom eller funktionshinder) inte reglerna om karensbeloppet på kronor. För vissa större protetiska behandlingar och vid begäran om s.k. förhöjd ersättning måste vården förhandsprövas innan behandlingen påbörjas för att vårdgivaren ska kunna få ersättning från Försäkringskassan. Vid förhandsprövningen tar Försäkringskassan ställning till om den föreslagna behandlingen är nödvändig för att uppnå ett resultat som från odontologisk synpunkt är funktionellt och utseendemässigt godtagbart. Vårdgivarna får också ersättning för de patienter som man tecknat avtal med för abonnemangstandvård. Ersättning utgår med ett fast grundbelopp per abonnemang. Tandvårdsräkningar Bestämmelser om ersättning till vårdgivare som tillhandahåller tandvård inom ramen för det statliga tandvårdsstödet finns i lagen om allmän försäkring (1962:381, AFL). Ersättning kan betalas ut både till offentliga och privata vårdgivare. För att en privat vårdgivare ska kunna få ersättning krävs att denne har anmält sig till Försäkringskassan och där blivit uppförd på en särskild förteckning. Vårdgivare som vill få ersättning för utförd ersättningsberättigad tandvård ska enligt förordningen om tandvårdstaxa upprätta en tandvårdsräkning och skicka in den till Försäkringskassan (15 ). Tand- 12

13 vårdsräkningen behöver inte skickas in med en gång, men för att få ersättningen måste vårdgivaren, enligt AFL, ha begärt ersättning senast under andra året efter det år då behandlingen har utförts (20 kap. 5 ). Enligt Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:35) för verkställighet av förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa ska vårdgivaren lämna uppgift om det totala beloppet av de bifogade räkningarna på en s.k. samlingsräkning (2 ). Regelverket för avgifter och ersättning beskrivs lite mer utförligt i bilaga 2. Uppgifter i tandvårdsräkningen Tandvårdsräkningen (se blankett i bilaga 1) är indelad i fyra avsnitt, nämligen: Vårdgivaruppgifter, t.ex. namn på vårdgivaren, organisationsnummer och postadress. Patientuppgifter, dvs. personnummer och namn. Allmänna uppgifter, t.ex. om det rör sig om förhandsprövad vård, vård med förhöjd ersättning, vård som omfattas av högkostnadsskydd eller om det handlar om vård som ges och ersätts enligt en internationell överenskommelse. En annan av de allmänna uppgifterna är om ersättningen gäller för abonnemangstandvård. Uppgifter för beräkning av tandvårdsersättning m.m., t.ex. uppgifter om vilken tand som behandlats, typ av åtgärd (enligt kodlista i förordningen om tandvårdstaxa) och datum för denna samt uppgift om tandvårdsersättningens storlek. Ofta framgår också patientens kostnad på räkningen, men vårdgivaren måste inte lämna den uppgiften. Nästan 9 miljoner tandvårdsräkningar Under år 2004 skickades samlingsräkningar till Försäkringskassan och dessa omfattade cirka 8,8 miljoner tandvårdsräkningar. Vissa samlingsräkningar innehöll över tandvårdsräkningar, men genomsnittet var 85 tandvårdsräkningar per samlingsräkning var det ungefär 40 procent av tandvårdsräkningarna som skickades in elektroniskt från vårdgivarna till Försäkringskassan. Dessa räkningar lagrades med automatik i Plomben, Försäkringskassans register som utgör ett handläggningsstöd för kontroll och utbetalningar av det statliga tandvårdsstödet. Övriga tandvårdsräkningar från vårdgivarna (drygt 5 miljoner) skickades in i pappersformat. Av resursskäl registrerades inte dessa. Däremot registrerades manuellt alla samlingsräkningar som tillhörde de tandvårdsräkningar som skickats in i pappersformat var det samlingsräkningar som registrerades manuellt. Preliminära siffror för 2005 visar att andelen tandvårdräkningar som skickats in elektroniskt är ungefär densamma som för 2004, drygt 40 procent. Förutsättningar för elektronisk leverans För att kunna skicka in en tandvårdsräkning elektroniskt behöver vårdgivaren ha en dator, ett journalprogram, en Internetuppkoppling och ett elektroniskt certifikat. 13

14 Försäkringskassan har till flera datorjournalleverantörer specificerat tekniska krav på hur en tandvårdsräkning ska utformas i filformat för att den ska kunna tas emot av Försäkringskassans datorsystem. Journalprogrammen har därför en färdig funktion för detta ändamål och den behandlande tandläkaren eller tandhygienisten ska bara spara ner filen på sin hårddisk. Genom att koppla upp sig mot Försäkringskassans webbplats och efter identifiering med det elektroniska certifikatet kan man sedan direkt överföra filen med tandvårdsräkningen. Idag måste vårdgivaren fortfarande komplettera den elektroniska leveransen med att på vanligt sätt posta en pappersvariant av samlingsräkningen, trots att samlingsräkningen också finns med i den fil som skickats in. Anledningen till detta är att samlingsräkningen ska vara undertecknad av firmatecknaren eller den verksamhetsansvarige. Så snart Försäkringskassan löst frågan med elektronisk signatur kommer det att räcka med den elektroniska samlingsräkningen. 14

15 Personuppgiftsbehandling I bilaga 2 beskrivs regelverket för Försäkringskassans personuppgiftsbehandling av tandvårdsuppgifter. Nedan sammanfattas text i bilagan. Personuppgiftsbehandling socialförsäkringens administration Som tidigare framgått måste en vårdgivare för att få ersättning från det statliga tandvårdsstödet skicka in en tandvårdsräkning till Försäkringskassan. Bestämmelser om detta finns i förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa. Uppgifter från tandvårdsräkningen registreras hos Försäkringskassan och denna personuppgiftsbehandling regleras i lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration (SofdL). Enligt 7 SofdL får Försäkringskassan behandla sådana uppgifter i en socialförsäkringsdatabas bl.a. för att handlägga ärenden eller genomföra resultatstyrning, utvärdering och tillsyn. Försäkringskassan får också ta fram statistik från denna databas. Lagen reglerar även elektroniskt utlämnande av uppgifter till andra myndigheter, liksom behandling av s.k. känsliga personuppgifter (t.ex. uppgifter om hälsa). SofdL är en speciallag och där denna lag saknar bestämmelser om personuppgiftsbehandling ska istället personuppgiftslagen (1998:204, PuL) gälla. Insamling och personuppgiftsbehandling officiell statistik Försäkringskassan är, liksom Socialstyrelsen, en statistikansvarig myndighet som är utsedd av regeringen. Försäkringskassan är ansvarig för den officiella statistiken på socialförsäkringsområdet. Den officiella statistiken regleras i första hand genom bestämmelser i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Den statistikansvariga myndigheten avgör vad som ska vara officiell statistik inom de statistikområden man har ansvar för. Genom lagen har myndigheten fått långtgående rättigheter att samla in de uppgifter som behövs, och det finns även bestämmelser om tvångsmedel mot uppgiftslämnare som inte fullgör sina skyldigheter. Försäkringskassans möjlighet att samla in uppgifter för den officiella socialförsäkringsstatistiken begränsas dock till de områden som preciserats i statistikförordningen. Inget av dessa områden gäller tandvårdsstatistik. För att kunna överväga möjligheten att inkludera uppgifter från tandvårdsräkningar i den officiella statistiken skulle krävas ett tillägg i statikförordningens bilaga som innebär att socialförsäkringsstatistiken också skulle inkludera tandvårdsstatistik. 15

16 Syfte Som tidigare framgått vill regeringen att myndigheterna ska utveckla statistiken inom tandvården på så sätt att det finns tillgång till riksomfattande jämförbar statistik inom området. En närmare precisering än så gör regeringen inte. Försäkringskassan och Socialstyrelsen har i projektplanen skrivit att delprojektet syftar till att utarbeta ett förslag med regelbundet återkommande inrapportering av riksomfattande och jämförbar statistik för att långsiktigt förbättra förutsättningarna för att följa upp tandvårdsstödet, hur effektiviteten i systemet utvecklas samt underlätta analys av huruvida behovet av förändringar föreligger. Trots att mängden av uppgifter inom tandvårdsområdet är omfattande, särskilt lokalt i vissa landsting, finns dock ett antal luckor i tillgången på information. En sådan kunskapslucka är hur stor andel av befolkningen som varje år blir föremål för undersökning och behandlingar inom tandvården. En annan är vilka undersöknings- och behandlingsåtgärder som tandvården utför. Försäkringskassans kostnader för tandvårdsstödet uppgick 2005 till miljoner kronor (8). Det är en brist att det idag inte finns statistik som visar vad som görs för dessa pengar eller hur många personer som årligen omfattas av insatser som ersätts med statliga medel. En mer utvecklad statistik om vilka åtgärder tandvårdspersonalen utför, och på hur många personer, är en nödvändighet för att kunna följa upp tandvårdsstödet. Diskussioner i det inledande utredningsarbetet ledde till ett ställningstagande om att utreda förutsättningar för att producera regelbundet återkommande statistik baserad på följande uppgifter: Vilken åtgärd eller vilka patientåtgärder som tandvården utför (undersöknings- och behandlingsåtgärder). På vem åtgärden utförs (personnummerregistrering). Av vem de har utförts (typ av vårdgivare). Kostnader för varje åtgärd (både kostnader för individen och kostnader för staten). Eftersom brist på statistik i första hand har gällt vilka åtgärder som utförs, inte vad tandvårdsstödet har kostat, har utredningsarbetet koncentrerats på att beskriva förutsättningar för att kunna producera åtgärdsstatistik. Med begreppet åtgärd avses i detta sammanhang de typer av undersökande och behandlande åtgärder som kan ersättas med allmänna medel, t.ex. det statliga tandvårdsstödet. Undersökning och insättandet av en krona kan vara ersättningsberättigade enligt förordningen om tandvårdstaxa och räknas därför i denna rapport som åtgärder, oavsett om vårdgivaren har rätt att begära ersättning från Försäkringskassan eller inte i det specifika fallet. Med 16

17 begreppet åtgärd menas däremot inte t.ex. tandblekning eller andra insatser av tandkosmetisk karaktär. Inriktning av arbetet innebär att frågor som rör statistik om befolkningens tandhälsa exkluderas i denna rapport. Frågor om sådan statistik behandlas istället i delprojekt 2 som handlar om bedömning av befolkningens tandhälsa. 17

18 Genomförande Redan vid de inledande diskussionerna av delprojektets syfte bedömdes att den statistik som efterfrågas till stor del kan fås genom att ta till vara information från tandvårdsräkningarna. Som framgått tidigare i denna rapport är det en mycket stor andel av alla tandvårdsräkningar som av resursskäl inte registreras, och det går därmed inte att sammanställa och bearbeta den information som vårdgivarna har skickat in till Försäkringskassan. Inskickade tandvårdsräkningar utgör därmed en informationskälla som inte utnyttjas optimalt. Arbetet med delprojektet har därför främst inriktats på att utreda på vilket sätt tandvårdsräkningarna kan utnyttjas för statistikändamål. Denna rapport beskriver möjligheter och begränsningar med sådan statistik samt vilka utvecklingsmöjligheter som kan föreslås. Utgångspunkt för arbetet har varit det tidigare omnämnda förslaget som Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen presenterade för regeringen 2001 och som behandlade statistik baserad på tandvårdsräkningar. Under arbetets gång med delprojektet har förslag och idéer presenterats och diskuterats i informella kontakter med företrädare för vårdgivarorganisationer, för ett företag som levererar datorjournalprogram samt för den pågående utredningen om ett nytt tandvårdsstöd för vuxna. I maj 2006 skickade Försäkringskassan till sin samverkansgrupp inom tandvårdsområdet utkast till regeringsuppdragets alla tre delrapporter och bad om synpunkter. Fem svar inkom och dessa sammanfattas i bilaga 3. 18

19 Möjligheter och begränsningar med statistik från tandvårdsräkningar Möjligheter I avsnittet som behandlade delprojektets syfte presenterades önskemål om regelbundet återkommande statistik som skulle inkludera vissa uppgifter: Vilken åtgärd eller vilka patientåtgärder som tandvården utför (undersöknings- och behandlingsåtgärder). På vem åtgärden utförs (personnummerregistrering). Av vem de har utförts (typ av vårdgivare). Kostnader för varje åtgärd (både kostnader för individen och kostnader för staten). Tandvårdsräkningarna innehåller alla dessa uppgifter. Om samtliga tandvårdsräkningarna skulle registreras finns möjligheter att ta fram statistik som också skulle kunna användas för jämförelser över tid. En statistikredovisning skulle t.ex. kunna belysa följande: Beskriva det åtgärdspanorama som motsvaras av tandvårdsräkningar. Hur många personer som blir föremål för tandvårdsåtgärder enligt tandvårdsräkningar. Skillnader i åtgärdspanorama när det gäller kön, ålder och län samt eventuellt också skillnader mellan folktandvård och privata vårdgivare. Hur kostnaderna fördelar sig på olika typer av åtgärder. Som tidigare redovisats har arbetet koncentrerats på att utreda förutsättningar för åtgärdsstatistik. För att ge en bild av vilken statistik som avses med utredningsförslaget görs här en beskrivning med exempel. Åtgärdspanorama Den mest grundläggande statistiken som behövs är en redovisning av åtgärdskoderna i förordningen om tandvårdstaxa. Alla åtgärder föreslås vara fördelade på kön och åldersgrupp (femårsklasser). Samma redovisning bör också göras för respektive län och för typ av vårdgivarkategori (folktandvård eller privat vårdgivare). För att underlätta jämförelser av län bör antalet åtgärder redovisas per invånare eller något annat mått som är neutralt i förhållande till befolkningsstorleken. När den mest grundläggande statistiken tillgodosetts bör man också ta fram statistik som redovisar den övre hälften av blankettens ruta för Allmänna uppgifter. Det kan handla om hur stor andel av alla åtgärder som utförs efter en förhandsprövning eller hur vanligt det är med åtgärder som utförs på en s.k. EU/EES-patient. 19

20 Förekomst av ersättningsberättigad tandvård i befolkningen Till den mest grundläggande statistiken hör en redovisning av antal personer med någon (minst en) försäkringsberättigad åtgärd. Personerna bör vara uppdelade på kön och åldersgrupp (femårsklasser), och jämförelser mellan grupper ska också kunna göras för respektive län och för typ av vårdgivarkategori. Eventuellt kan statistiken särredovisa antalet personer som endast omfattas av undersökande åtgärder. Till den grundläggande statistiken hör att också göra motsvarande tabeller för antal personer som tecknat abonnemangstandvård När den grundläggande statistiken tillgodosetts bör man ta fram statistik som redovisar den övre hälften av blankettens ruta för allmänna uppgifter, t.ex. hur många EU/EES-patienter som behandlats. Statistik baserad på urval Som framgått tidigare har inte Försäkringskassan alla tandvårdsräkningar tillgängliga i elektronisk form. Att manuellt registrera alla tandvårdsräkningar som inkommer i pappersformat skulle vara så resurskrävande att det inte ens går att överväga. Försäkringskassan (dåvarande Riksförsäkringsverket) har tidigare undersökt möjligheten att skanna tandvårdsräkningarna för att kunna överföra dessa från pappersformat till elektronisk form, men bedömt att detta inte var praktiskt möjligt. Inom ramen för detta uppdrag har man därför istället övervägt möjligheten att arbeta med urval. Olika urvalsmetoder har tidigare använts för att redovisa information från tandvårdsräkningar. Under 1980-talet gjordes urval genom att registrera tandvårdsräkningar för personer födda ett visst datum och i slutet av 1990-talet gjordes ett urval av vårdgivare som följdes under ett antal år. Dessa undersökningar upphörde dock på grund av svårigheterna att göra ett representativt urval med bra kvalitet för de aktuella frågeställningarna. Tidigare urvalsförfaranden baserades på samtliga tandvårdsräkningar. Denna gång har Försäkringskassan övervägt möjligheten att göra ett urval som enbart baseras på de tandvårdsräkningar som skickas in i pappersformat, och addera ett viktat resultat från urvalet med samtliga räkningar som kommit in i elektronisk form. Den sammanlagda bedömningen är dock att ett sådant förfarande är alldeles för resurskrävande för att kunna förordas. Begränsningar För att kunna värdera möjligheterna att producera statistik som bygger på de ersättningsberättigade åtgärderna måste man vara medveten om statistikens begränsningar och svagheter. I detta avsnitt diskuteras allmänna begränsningar för sådan statistik. Avsnittet behandlar inte de begränsningar och svårigheter som hör samman med en eventuell urvalsproblematik. Patientgrupper faller utanför redovisningen Stora patientgrupper omfattas inte av systemet med tandvårdsräkningar. Den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården ersätts inte av det statliga tandvårdsstödet och faller utanför redovisningar som baseras på tandvårdsräkningar. Detsamma gäller övriga som omfattas av landstingens ansvar, t.ex. äldre och funktionshindrade personer som bor i särskilda boendeformer. 20

21 Slutligen ska nämnas att alla som har ingått ett avtal om abonnemangstandvård också hamnar utanför en redovisning. På tandvårdsräkningarna framgår bara vilka personer som tandläkaren önskar få abonnemangsersättning för. Det framgår inte vilka åtgärder som utförts på dessa personer, eller om de ens har gjort ett tandläkarbesök under det aktuella året. Alla åtgärder redovisas inte Statistik kan bara omfatta de åtgärder som ersätts enligt den aktuella tandvårdstaxan. Det innebär t.ex. att åtgärden undersökning för åldersgruppen år faller utanför en redovisning. Även bestämmelser om karensbelopp kan dölja vissa utförda åtgärder. Åtgärder i en behandling med protetiska åtgärder som inte når upp till aktuellt karensbelopp ersätts inte av det statliga tandvårdsstödet. Om behandlingen däremot når upp till karensbeloppet, och berättigar till ersättning, ska alla åtgärder som ingått i behandlingen redovisas: både de man faktiskt får ersättning för och de åtgärder man skulle ha fått ersättning för om inte karensregeln gällt. Statistik begränsas till kodlistans utformning Utformningen av den kodlista som hör till förordningen om tandvårdstaxa styr och begränsar statistiken. Åtgärder som inte finns i kodlistan kan inte redovisas. Olika åtgärder som har samma åtgärdskod kommer inte att kunna särredovisas i efterhand. Exempelvis har åtgärden operativt avlägsnande av en eller flera tänder samma kod som rotspetsoperation. Åtgärder ger ingen information om orsak Att en åtgärd utförts säger inget om orsaken till denna åtgärd. För viss typ av statistik kan det vara intressant att känna till orsaken, t.ex. om en tandfyllning förorsakats av karies eller av att en tidigare lagning måste åtgärdas. Eftersläpningsproblematik Trots att vårdgivaren borde ha ett ekonomiskt intresse av att snabbt skicka tandvårdsräkningarna finns det exempel på räkningar som inkommer upp till två år efter utförd behandling. Detta innebär i sin tur svårigheter att kunna presentera aktuell statistik. För att inte behöva vänta för länge kan det bli nödvändigt att producera statistiken innan alla tandvårdsräkningar har kommit in. En avvägning mellan aktualitet och fullständighet behöver göras. 21

22 Tandvårdsutredningen Den 1 december 2005 beslutade regeringen att tillkalla en utredare med uppdrag att lämna förslag till ett nytt tandvårdsstöd för vuxna. Utredningen kom att kallas Utredningen om ett nytt tandvårdsstöd för vuxna. I denna rapport används i fortsättningen beteckningen Tandvårdsutredningen. Enligt kommittédirektivet (9) ska stödet vara utformat så att det både främjar förebyggande insatser och ger tillfredsställande skydd mot höga kostnader. Uppdraget ska redovisas i tre olika etapper. Det första delbetänkandet kom i mars 2006 (10), och det tredje ska redovisas senast 1 december Utredningen anser, i sitt redan publicerade delbetänkande, att ett nytt tandvårdsstöd förutsätter ett helt nytt IT-system. Ett av utredningens viktigaste skäl till detta är Försäkringskassans möjlighet till effektiv handläggning och kontroll av tandvårdsstödet. För att detta ska kunna bli möjligt förutsätter utredningen att vårdgivarna elektroniskt skickar in alla sina tandvårdsräkningar till Försäkringskassan. Utredningen poängterar också behovet av data om befolkningens tandvårdskonsumtion och tandhälsa, och menar att det nya IT-systemet måste konstrueras också för den typen av information. 22

23 Förslag och överväganden Statistik om åtgärder utförda i tandvården Försäkringskassan och Socialstyrelsen förslår att tandvårdsräkningar används för att producera statistik om åtgärder utförda i tandvården. Överväganden Det har konstaterats att tandvårdsräkningar till stor del innehåller sådana uppgifter som är viktiga för att få bättre kunskaper om vad som görs i tandvården. Statistik från tandvårdsräkningarna kan dock aldrig ge en fullständig bild av tandvårdens åtgärdspanorama. Vissa patientgrupper omfattas inte av systemet med tandvårdsräkningar och vissa åtgärder är inte ersättningsberättigade enligt förordningen om tandvårdstaxa. Trots att informationen inte kan bli fullständig är det angeläget att ta till vara den information som samlas in via tandvårdsräkningarna. Det är olyckligt att det idag finns en så stor mängd insamlad data som inte utnyttjas. Behov av ökad elektronisk rapportering Försäkringskassan och Socialstyrelsen föreslår att regeringen inför en skyldighet för vårdgivarna att skicka in tandvårdsräkningarna elektroniskt till Försäkringskassan. Försäkringskassan bör se över vilka rutiner som behöver förändras för att underlätta för vårdgivarna att använda elektronisk överföring. Överväganden Statistik som enbart skulle baseras på den andel räkningar som för närvarande skickas in elektroniskt (40 procent) kommer att ha bortfallsproblem och kan därmed inte motsvara de krav som man bör ställa på en rikstäckande och jämförbar statistik. Möjligheterna att ta fram bra statistik skulle radikalt förbättras om man antingen kan få statistik baserad på ett representativt urval eller baserad på en totalundersökning. Som framgått tidigare har Försäkringskassan övervägt möjligheterna att arbeta med urvalsmetoder, men bedömt att det skulle vara alldeles för resurskrävande. Eftersom Försäkringskassan är angelägen om att rationalisera och effektivisera sin administration av det statliga tandvårdsstödet finns ett intresse inom myndigheten av att få alla tandvårdsräkningar registrerade. Detta kan sannolikt bli en realitet först om alla vårdgivare skickar in sina tandvårdsräkningar elektroniskt. Om detta mål förverkligas öppnas möjligheten att producera statistik baserat på en totalundersökning, dvs. alla inskickade tandvårdsräkningar. Det finns alltså flera motiv för att skapa en utveckling där alla tandvårdsräkningar blir elektroniska. De flesta personer som utredningen har haft kontakt med under arbetets gång är eniga om att det är angeläget att öka den elektroniska rapporteringen av tandvårdsräkningar. Däremot finns olika uppfattningar om hur man ska 23

24 gå till väga, genom frivillighet eller genom införande av en författningsmässig skyldighet. Om det går att skapa positiva incitament hos alla vårdgivare för att övergå till elektroniska räkningar behövs inget tvång. Ett sätt kan vara att de snabbare får sin ersättning utbetald om de skickar in en elektronisk räkning. Försäkringskassan och Socialstyrelsen anser att sådana åtgärder för att öka den elektroniska användningen är bra. Myndigheterna föreslår dock att åtgärderna kompletteras med en författningsmässig skyldighet för vårdgivarna att skicka in räkningarna elektroniskt. Paralleller till en sådan ordning med elektronisk rapportering finns på andra områden, t.ex. när det gäller uppgiftsskyldighet för hälso- och sjukvården till Socialstyrelsens patientregister. Enligt 6 förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen har regeringen bemyndigat Socialstyrelsen att utfärda föreskrifter för hur vårdgivarna ska fullgöra sin uppgiftsskyldighet när det gäller vårdtillfällen. I 3 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2002:1) om uppgiftsskyldighet till patientregistret föreskrivs att uppgifterna ska lämnas på datamedium enligt specifikationer i bilaga. Regeringen föreslås att med stöd av 2 kap 1 lagen om allmän försäkring meddela föreskrifter om hur tandvårdsräkningarna ska skickas in, alternativt bemyndiga Försäkringskassan att göra detta. Oavsett vilken väg man väljer frivillighet eller skyldighet är det viktigt att skapa system som vårdgivarna uppfattar som enkla, funktionella och användarvänliga. Det har under arbetets gång framkommit kritiska synpunkter på det system som Försäkringskassan tillhandahåller idag. Synpunkterna har gällt användarvänlighet för vårdgivarna. Med bristande användarvänlighet har man inte menat att det är tekniskt krångligt att skicka in tandvårdsräkningen elektroniskt. Istället är det huvudsakligen andra skäl som nämnts, t.ex. att det uppstår krånglig administration om Försäkringskassan i sin kontroll hittar något fel i den elektroniska tandvårdsräkningen ( ett bra krediteringssystem efterlyses ). Att samlingsräkningen fortfarande måste skrivas under manuellt och skickas in på papper med vanlig post bidrar också till ett motstånd att gå över till elektronisk leverans, menar en del. Några efterlyser en ökad lyhördhet från myndighetens sida när det gäller vårdgivarnas situation och har betonat vikten av att vårdgivarna känner att det är en fördel även för deras del att övergå till elektronisk redovisning, t.ex. att betalningen kommer snabbare och smidigare. 24

25 Skyldighet att redovisa det som inte finns på tandvårdsräkningen Försäkringskassan och Socialstyrelsen föreslår regeringen att det införs en författningsmässig skyldighet för vårdgivarna att också rapportera de åtgärder som utförs inom tandvården men som inte omfattas av ersättning enligt förordningen om tandvårdstaxa. Myndigheterna föreslår att en sådan förändring föregås av en utredning om hur informationsinhämtning kan ske så smidigt som möjligt. Överväganden Försäkringskassan och Socialstyrelsen anser att det skulle vara ett stort steg i rätt riktning om det går att producera bra och fullständig statistik med tandvårdsräkningarna som grund. Sådan statistik begränsas dock till de åtgärder som är ersättningsberättigade enligt förordningen om tandvårdstaxa. Ska det vara möjligt att använda statistiken för att följa upp tandvårdsstödets effekter är det angeläget att ha en så fullständig bild av åtgärdspanoramat som möjligt. För statlig planering, styrning och uppföljning av tandvårdsstödet är det önskvärt med mer information än den som kan fås av tandvårdsräkningarna. Vid en förändring av tandvårdsstödet kan det vara så att åtgärd X endast omfattas av försäkringen före förändringen (men inte efter) och åtgärd Y omfattas av försäkringen efter förändringen (men inte före). I ett system som enbart redovisar information för ersättningsberättigade åtgärder går det vare sig för åtgärd X eller åtgärd Y att få veta om förändringen av tandvårdsstödet har haft någon inverkan på hur vanligt det är att dessa åtgärder utförs. Statistik som enbart begränsas till tandvårdsräkningar är som planeringsunderlag också beroende av hur stor andel av alla utförda åtgärder som är ersättningsberättigade. Om exempelvis en markant större andel av befolkningen tecknar ett tandvårdsabonnemang skulle det samtidigt innebära att en allt mindre del av alla åtgärder som utförs av tandvården kan redovisas genom statistik från tandvårdsräkningarna. Ur uppföljningssynpunkt är det därför önskvärt att informationen från tandvårdsräkningarna kan kompletteras med information om åtgärder som inte är ersättningsberättigande. Försäkringskassan och Socialstyrelsen har övervägt möjligheten att samla in uppgifter om de åtgärder som inte är ersättningsberättigade genom att utnyttja bestämmelser i regleringen för den officiella statistiken. Detta skulle i så fall kräva en ändring i statistikförordningen så att det på socialförsäkringsområdet inrättas ett statistikområde om tandvård. Myndigheterna har dock enats om att detta inte är bra alternativ. Om det ska byggas upp en statistik som ska spegla åtgärder utförda i tandvården bör man hitta lösningar som innebär att regelverket för både insamling och behandling av uppgifter blir så lika som möjligt oavsett om det handlar om uppgifter som omfattas av det statliga tandvårdsstödet eller inte. Helst bör insamling och behandling lösas i ett sammanhang. Eftersom det redan finns ett system för insamling av ersättningsberättigade åtgärder är det naturligt att bygga ut det systemet och därför föreslås att det införs en författningsmässig skyldighet för vårdgivarna att också rapportera de åtgärder som utförs inom tandvården men som inte omfattas av ersättning enligt förordningen om tandvårdstaxa. Ska en sådan lösning kunna 25

26 förverkligas krävs ett författningsmässigt stöd för att samla in och på automatiserad väg behandla personuppgifterna. Dagens regelverk medger inte att Försäkringskassan behandlar uppgifter om åtgärder utförda i tandvården om de inte är ersättningsberättigade. Ett nytt lagstöd behövs därför för detta ändamål. Regleringen förslås omfatta dels krav på elektroniskt rapportering, dels vad som ska rapporteras och dels när rapportering ska ske För att kunna genomföra detta förslag är det viktigt att minimera uppgiftslämnarbördan för vårdgivarna. Därför krävs att det skapas elektroniska system där alla uppgifter hämtas automatiskt. Det behövs alltså ett IT-system som inte innebär att vårdgivarna får något merarbete jämfört med att rapportera de uppgifter som krävs för att få ersättning från det statliga tandvårdsstödet. Idag följer datorjournalleverantörer en specifikation från Försäkringskassan som skapar den datafil som vårdgivaren skickar in. Det borde vara möjligt att genom en förändrad specifikation skapa en fil som också kan skicka med uppgifter som visserligen inte behövs för administration av tandvårdsräkningen, men som behövs för statistiken. Den föreslagna förändring bör föregås av en mer noggrann utredning om hur informationsinhämtningen från vårdgivare kan ske på ett sätt som är så smidigt som möjligt för alla parter. Utveckling av åtgärdskoder Försäkringskassan och Socialstyrelsen föreslår att åtgärdskoderna i bilagan till förordning om tandvårdstaxa ses över. De koder som används på tandvårdsräkningarna är fastställda genom förordningen om tandvårdstaxa. En utveckling av denna kodlista skulle kunna ge en mer detaljerad information om vilka åtgärder som görs inom ramen för tandvårdstaxan. Det kan t.ex. vara nödvändigt att se över om det finns olika åtgärder som idag har samma åtgärdskod, men som istället skulle behöva olika koder. Man behöver också överväga om åtgärdskoderna ska vara olika beroende på orsak till åtgärden (så att man t.ex. kan urskilja om lagningar görs på grund av ett kariesangrepp eller en tidigare lagning som behöver repareras). Myndigheternas bedömning är att kodsystemet inte behöver genomgå någon omfattande revidering. Några mindre justeringar är sannolikt tillräckligt. Eftersläpad redovisning Försäkringskassan och Socialstyrelsen föreslår inga förändringar för den tidsgräns som finns när tandvårdsräkningen ska vara inskickad till Försäkringskassan. Bestämmelser om när en tandvårdsräkning senast ska vara inskickad finns i 20 kap. 5 AFL. Försäkringskassan och Socialstyrelsen har tidigare pekat på att eftersläpningar med tandvårdsräkningar kan utgöra ett hinder för att få fram aktuell statistik. Frågan har nu behandlats igen. Den bedömning som gjorts i denna utredning är att eftersläpningsproblemet möjligen är mindre uttalat idag än för några år sedan. Det finns också en förhoppning om att ökad elektronisk rapportering kan minska de kvarvarande problemen ytterligare. Dessutom kan det vara olämpligt att i lagen om allmän försäkring 26

27 göra en specialregel som gäller just tandvårdsräkningar. Därför föreslås inte någon författningsmässig förändring. Om framtiden skulle visa att eftersläpningar skulle bli ett stort problem kan det i så fall finnas skäl till att ta upp frågan igen. Det kommer dock att vara angeläget att ta ställning till vad som är en optimal tidpunkt för att producera statistik, dvs. att nå en balans för att få den så aktuell som möjligt och med så litet bortfall som möjligt. Ansvarig för statistiken Försäkringskassan och Socialstyrelsen föreslår att Försäkringskassan blir den myndighet som ansvarar för den statistik som detta delprojekt föreslår. Överväganden Försäkringskassan föreslås bli den myndighet som ansvarar för statistiken om åtgärder inom tandvården. Enligt förslagen kommer åtgärdsstatistiken att baseras på systemet med tandvårdsräkningar och då är det lämpligt att Försäkringskassan är ansvarig myndighet. Förslagen kan delas in i etapper Utredningens viktigaste förslag kan indelas i två etapper, med olika moment i de båda etapperna. Etapperna kan genomföras antingen samtidigt eller efter varandra i ordningsföljd. Etapp 1 utgörs av de moment som krävs för att skapa en statistikredovisning baserad på informationen från tandvårdsräkningarna. Denna utredning har förutsatt att regeringen bidrar med att införa en författningsmässig skyldighet för vårdgivarna att skicka in tandvårdsräkningar elektroniskt. Görs en sådan satsning behöver Försäkringskassan se över och utveckla sitt IT-stöd enligt förslagen ovan. Försäkringskassan behöver också arbeta fram en så bra och informativ statistikredovisning som möjligt. Alla dessa moment är viktiga för att nå önskat resultat. Etapp 2 utgörs av de moment som krävs för att i statistiken också inkludera uppgifter om andra åtgärder än de som är ersättningsberättigade enligt förordningen om tandvårdstaxa. Denna etapp förutsätter en ny författningsmässig reglering för insamling och behandling av personuppgifter. Försäkringskassan behöver dessutom utreda hur informationen så smidigt som möjligt kan hämtas från vårdgivarna och därefter specificera vilka krav detta ställer på IT-hanteringen i olika led, inte minst vilka krav detta ställer på aktuella datorjournalprogram. Etapp 1 kan genomföras utan genomförande av etapp 2. Etapp 2 förutsätter däremot ett genomförande av etapp 1. Förslaget om en översyn av åtgärdskoderna i förordningen om tandvårdstaxa är helt fristående från både etapp 1 och etapp 2. Båda etapperna kan genomföras utan den föreslagna översynen. Även det motsatta förhållandet gäller, dvs. översynen kan genomföras utan att rapportens övriga förslag verkställs. För att en översyn ska vara meningsfull i detta sammanhang bör den dock genomföras tidigt så att resultatet av översynen kan tas tillvara i den statistikredovisning som etapp1 ska resultera i. 27

Befolkningens tandhälsa. Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring. Delrapport 2 av 3

Befolkningens tandhälsa. Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring. Delrapport 2 av 3 Befolkningens tandhälsa Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring. Delrapport 2 av 3 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse.

Läs mer

Stöd till hälsobefrämjande tandvård

Stöd till hälsobefrämjande tandvård Stöd till hälsobefrämjande tandvård Delbetänkande av Utredningen om ett nytt tandvårdstöd för vuxna Stockholm 2006 SOU 2006:27 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU

Läs mer

Det statliga tandvårdsstödet

Det statliga tandvårdsstödet Det statliga tandvårdsstödet 15 oktober 2014 Sofia Wallström Generaldirektör Översikt Läget före 2008 års reform Utformning av det nuvarande statliga tandvårdsstödet Hur har det blivit? Diskussion Läget

Läs mer

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling 2007-03-28 Dnr 07/1164 1 (10) Avd för Vård och Omsorg Bertil Koch Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Uppföljning

Läs mer

Befolkningens tandhälsa 2009. Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet

Befolkningens tandhälsa 2009. Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet Befolkningens tandhälsa 2009 Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet Citera gärna Socialstyrelsens rapporter men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Regeringens proposition 2011/12:7

Regeringens proposition 2011/12:7 Regeringens proposition 2011/12:7 Tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar Prop. 2011/12:7 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 29 september

Läs mer

Konsekvensutredning avseende ändring av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälsooch sjukvården m.m.

Konsekvensutredning avseende ändring av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälsooch sjukvården m.m. 2014-07-09 Dnr 33272/2014 1(13) Avdelningen för regler och behörighet Förvaltningsjuridik Jenny Gaudio jenny.gaudio@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning avseende ändring av Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Till statsrådet och chefen för socialdepartementet

Till statsrådet och chefen för socialdepartementet Till statsrådet och chefen för socialdepartementet Genom regeringsbeslut den 28 september 2000 bemyndigades statsrådet Lars Engqvist att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en samlad utvärdering

Läs mer

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Redovisning av regeringsuppdrag Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Konjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109

Konjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109 ES/LA 2014-01-31 1(12) Konjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Kommunal familjerådgivning 2006 SO0206

Kommunal familjerådgivning 2006 SO0206 Socialtjänsteavdelningens statistikenhet 2008-05-12 1(8) Kommunal familjerådgivning 2006 SO0206 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan

Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan 2006-12-23 2006:23 Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan 2 I regleringsbrevet för 2006 har regeringen gett IAF ett återrapporteringsuppdrag gällande det elektroniska

Läs mer

Statistik om kommunal familjerådgivning 2015 2015

Statistik om kommunal familjerådgivning 2015 2015 Beskrivning av statistiken 2016-05-18 SO0206 1(10) Statistik och jämförelser Jesper Hörnblad Statistik om kommunal familjerådgivning 2015 2015 SO0206 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter

Läs mer

8 Register med personuppgifter inom färdtjänsten och riksfärdtjänsten

8 Register med personuppgifter inom färdtjänsten och riksfärdtjänsten 8 Register med personuppgifter inom färdtjänsten och riksfärdtjänsten Såsom utredningen konstaterar i delbetänkandet, SOU 2003:4, krävs automatiserade och manuella register med personuppgifter för att

Läs mer

/(\ inspektionen för vård och omsorg 2015-04-13 Dnr 10.1-6462/2015 Z 1(5)

/(\ inspektionen för vård och omsorg 2015-04-13 Dnr 10.1-6462/2015 Z 1(5) /(\ inspektionen för vård och omsorg 2015-04-13 Dnr 10.1-6462/2015 Z 1(5) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Riksdagens ombudsmän Jonas Widell Box 16327 Jonas.widell@ivo.se 103 26 Stockholm

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Gunnel Håkansson Kundvalsenheten 2015-03-18 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999.

Läs mer

Regler för behandling av personuppgifter vid Högskolan Dalarna

Regler för behandling av personuppgifter vid Högskolan Dalarna Regler för behandling av personuppgifter vid Högskolan Dalarna Beslut: Rektor 2015-11-02 Reviderad: - Dnr: DUC 2015/1924/10 Ersätter: Tillämpning av personuppgiftslagen (PUL) inom HDa, DUF 2001/1433/12

Läs mer

Försäkringsföretagens årsredogörelse 2014 FM0502

Försäkringsföretagens årsredogörelse 2014 FM0502 ES/BFM 2015-09-09 1(10) Försäkringsföretagens årsredogörelse 2014 FM0502 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Registrerade försäkrade 2014 SF0205

Registrerade försäkrade 2014 SF0205 Avd. för och prognos/enheten för statistisk 2015-01-26 1(8) Registrerade försäkrade 2014 SF0205 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Vård och omsorg om äldre personer och personer med funktionsnedsättning, enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL Statistikår 2007, 1 oktober (mätdag)

Vård och omsorg om äldre personer och personer med funktionsnedsättning, enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL Statistikår 2007, 1 oktober (mätdag) Socialtjänstavdelningen/Statistikenheten 2009-11-20 1(8) Vård och omsorg om äldre personer och personer med funktionsnedsättning, enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL Statistikår 2007, 1 oktober (mätdag)

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Förstudie, rapport nr 1 Datum: 2010-12-07 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 2

Läs mer

Underhållsstöd 2011 SF0102

Underhållsstöd 2011 SF0102 Analys och prognos/vo Statistisk analys 2012-03-05 1(8) Underhållsstöd 2011 SF0102 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Remissvar gällande föreskrifter om socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter om insatser till äldre och personer med funktionshinder

Remissvar gällande föreskrifter om socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter om insatser till äldre och personer med funktionshinder OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Dahl Jessica Datum 2016-05-26 Diarienummer OSN-2016-0151 Omsorgsnämnden Remissvar gällande föreskrifter om socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter om

Läs mer

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datum Diarienr 2012-06-15 738-2011 Landstingsstyrelsen Norrbottens läns landsting 971 89 Luleå Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005

Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005 Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av känsliga personuppgifter i mobila enheter

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av känsliga personuppgifter i mobila enheter Datum Diarienr 2013-05-08 646-2012 Socialnämnden i Halmstad kommun Box 230 301 06 Halmstad Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av känsliga personuppgifter i mobila enheter Datainspektionens

Läs mer

Law (1985-125) on dental service

Law (1985-125) on dental service SFST Law (1985-125) on dental service Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas.

Läs mer

Regeringens proposition 2002/03:73

Regeringens proposition 2002/03:73 Regeringens proposition 2002/03:73 Höjd åldersgräns för tandläkares och tandhygienisters rätt till offentlig ersättning Prop. 2002/03:73 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm

Läs mer

REGELVERK Fritt tandläkarval barn och ungdom. Version: 1. Ansvarig: Beställarenheten, Anne-Marie Jaarnek

REGELVERK Fritt tandläkarval barn och ungdom. Version: 1. Ansvarig: Beställarenheten, Anne-Marie Jaarnek Version: 1 Ansvarig: Beställarenheten, Anne-Marie Jaarnek 2(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 OMFATTNING... 3 3 TEKNISK FÖRMÅGA OCH KAPACITET... 3 4 ÅTAGANDE... 3 4.1 Epidemiologisk uppföljning...

Läs mer

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datum Diarienr 2012-06-15 724-2011 Hälso- och sjukvårdnämnden Region Gotland 621 81 Visby Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Bakgrund. Beskrivning av problemet och vad Socialstyrelsen vill uppnå. Konsekvensutredning 2016-04-13 Dnr 4.1.1-10918/2016 1(5)

Bakgrund. Beskrivning av problemet och vad Socialstyrelsen vill uppnå. Konsekvensutredning 2016-04-13 Dnr 4.1.1-10918/2016 1(5) Konsekvensutredning 2016-04-13 Dnr 4.1.1-10918/2016 1(5) Avdelningen för regler och behörighet Anders Kring lars-anders.kring@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning förslag till Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Sjuk- och aktivitetsersättning 2013 SF0206

Sjuk- och aktivitetsersättning 2013 SF0206 Avd. för och prognos/enheten för statistisk 2014-01-13 SF0206 Sjuk- och aktivitetsersättning 2013 SF0206 Innehållsförteckning A Administrativa uppgifter... 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Statistikområde...

Läs mer

Datainspektionens beslut

Datainspektionens beslut Beslut 2007-12-20 D n r 998-2007 Datainspektionen Er beteckning 41791-2007 Försäkringskassan 103 51 Stockholm Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftsiagen (1998:204) Datainspektionens beslut 1. Rutiner

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) hjälpmedelshanteringssystemet Sesam

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) hjälpmedelshanteringssystemet Sesam Beslut Diarienr 1 (8) 2016-07-01 1863-2015 Ert diarienr 1503313 Regionstyrelsen Region Skåne 291 89 Kristianstad Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) hjälpmedelshanteringssystemet Sesam Datainspektionens

Läs mer

Kvalitetsregister & legala förutsättningar. Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ

Kvalitetsregister & legala förutsättningar. Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ Kvalitetsregister & legala förutsättningar Moa Malviker Wellermark, Jurist SKL, Landstingsjurist LiÖ Vad är ett kvalitetsregister i lagen? - Samling av uppgifter om individer (personuppgifter) för syftet

Läs mer

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001 Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3

Läs mer

Dödsorsaker 2014 HS0301

Dödsorsaker 2014 HS0301 S/ST1 2015-08-24 1(8) Dödsorsaker 2014 HS0301 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och tillförlitlighet

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

Registrerade försäkrade 2015 SF0205

Registrerade försäkrade 2015 SF0205 Avd. för analys och prognos/verksamhetsområdet för 2016-01-21 1(8) Registrerade försäkrade 2015 SF0205 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av Göteborgs universitet (Svensk nationell datatjänst)

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av Göteborgs universitet (Svensk nationell datatjänst) Datum Diarienr 2012-04-18 811-2011 Universitetsstyrelsen Göteborgs universitet Box 100 405 30 GÖTEBORG Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av Göteborgs universitet (Svensk nationell datatjänst)

Läs mer

Införande av Nationell modell för Frisktandvård i Gotlands Kommun

Införande av Nationell modell för Frisktandvård i Gotlands Kommun 1(3) HSN 2010/28 14 januari 2009 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av Nationell modell för Frisktandvård i Frisktandvård är regelbunden, hälsofrämjande och behovsbaserad tandvård till ett riskrelaterat

Läs mer

Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar

Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar SKRIVELSE 1(8) Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar Detta är en sammanställning av några kortare texter som beskriver vilka lagar och regler som styr det regionala utvecklingsuppdraget som

Läs mer

Rapportering till FORA 2016

Rapportering till FORA 2016 Användarmeddelande 20151221 Rapportering till FORA 2016 Bäste kund! I januari varje år ska företag knutna till Fora rapportera löneuppgifter för sina anställda till Fora. Uppgifterna ska rapporteras på

Läs mer

Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Uppföljning och utvärdering. Det innebär att den innehåller uppföljningar

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00

Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Adolf Fredriks kyrkogata 8 08-786 90 00 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkande från Utredningen av tillsyn över socialförsäkringsområdet (SOU 2008:10) Sammanfattning Försäkringskassan delar utredningens uppfattning

Läs mer

Äldre nyheter från fk.se om efterskottsbetalning

Äldre nyheter från fk.se om efterskottsbetalning 1 (11) Äldre nyheter från fk.se om efterskottsbetalning Assistansanordnarna kommer framöver få betalt i efterskott 2014-03-17 Försäkringskassan planerar att ändra sättet att betala ut assistansersättning,

Läs mer

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003 Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3

Läs mer

Handbok för administration av konst- och kulturutbildning

Handbok för administration av konst- och kulturutbildning Handbok för administration av konst- och kulturutbildning november 2015 Innehållsförteckning Att administrera en konst- och kulturutbildning... 3 En utbildning från start till slut... 4 1. När utbildningen

Läs mer

Uppdrag angående införandet av ett IT-system för utbyte av socialförsäkringsinformation på EU-nivå (S2009/2024/SF)

Uppdrag angående införandet av ett IT-system för utbyte av socialförsäkringsinformation på EU-nivå (S2009/2024/SF) LÄGESRAPPORT 1 (5) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag angående införandet av ett IT-system för utbyte av socialförsäkringsinformation på EU-nivå (S2009/2024/SF) Försäkringskassan har genom regeringsbeslut

Läs mer

Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter

Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (13) Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter 2013 BO0404 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...

Läs mer

Information om personuppgiftslagens tillämpning i Riksbanken

Information om personuppgiftslagens tillämpning i Riksbanken Information om personuppgiftslagens tillämpning i Riksbanken AUGUSTI 2002 1.Inledning I det följande lämnas information om personuppgiftslagen och dess tillämpning som berör alla anställda i Riksbanken.

Läs mer

Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2013 HS0107

Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2013 HS0107 Statistik och jämförelser/statistik 2 2014-12-19 1(6) Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2013 HS0107 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober 2012 UF0110

Särskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober 2012 UF0110 BV/UA 2013-03-27 1(10) Särskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober 2012 UF0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Översikt tandvård för barnoch ungdomar

Översikt tandvård för barnoch ungdomar Översikt tandvård för barnoch ungdomar Allmänt Barn och ungdomar 3-19 år som är folkbokförda i Blekinge kan välja vårdgivare för den allmäntandvård som erbjuds av Landstinget Blekinge. Den avgiftsfria

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-11-21 Närvarande: Regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Statligt tandvårdsstöd Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Yttrande över promemorian Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering. Dnr 2012-387

Yttrande över promemorian Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering. Dnr 2012-387 Beslutsförslag H Kommunstyrelseförvaltningen Yttrande över promemorian Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk Dnr 2012-387 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över

Läs mer

Information till patienten och patientens samtycke

Information till patienten och patientens samtycke Information till patienten och patientens samtycke Finlands muskelsjukdomsregister patientregister för personer med spinal muskelatrofi Information till patienten Innan du fattar beslut om att låta införa

Läs mer

Ansökan om enskilda insatser LSS

Ansökan om enskilda insatser LSS Information Insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är till för personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Vem kan ansöka? Den som är i behov av insatser

Läs mer

Tandvård. Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård

Tandvård. Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård Tandvård Information om socialförsäkringen för dig som behöver tandvård Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller

Läs mer

Projektrapport från uppföljning av informationsutbytet mellan a- kassor, Försäkringskassan och CSN samt unik samkörning mellan alla a-kassor.

Projektrapport från uppföljning av informationsutbytet mellan a- kassor, Försäkringskassan och CSN samt unik samkörning mellan alla a-kassor. 1 Projektrapport från uppföljning av informationsutbytet mellan a- kassor, Försäkringskassan och CSN samt unik samkörning mellan alla a-kassor. Rapporten är utarbetad av Samverkansgruppen för Informationsutbytet

Läs mer

Information till registrerade enligt personuppgiftslagen

Information till registrerade enligt personuppgiftslagen Information till registrerade enligt personuppgiftslagen Datainspektionens allmänna råd 1 2 Innehåll Inledning 5 Information som skall lämnas självmant (23 25 ) 6 Uppgifter som samlas in direkt från den

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.

Läs mer

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2012-11-20 DNR SN 2011.069 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Slutrapport till

Läs mer

Arbetsförmedlingens vidtagna åtgärder utifrån innehållet i aktivitetsrapporter

Arbetsförmedlingens vidtagna åtgärder utifrån innehållet i aktivitetsrapporter 2014:22 Arbetsförmedlingens vidtagna åtgärder utifrån innehållet i aktivitetsrapporter Rapport till regeringen enligt IAF:s regleringsbrev för 2014 Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Granskning av manuella utbetalningar svar på revisionsskrivelse

Granskning av manuella utbetalningar svar på revisionsskrivelse 1 september 2014 KS-2014/742.912 1 (11) HANDLÄGGARE Åsa Brunkvist Pia Nordeman 08-535 303 11 08-535 313 61 Kommunstyrelsen Granskning av manuella utbetalningar svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut

Läs mer

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19). 2013-02-12 Dnr 1417/2013 1(3) Kunskapsavdelningen Inger Riesenfeld-Örn inger.riesenfeld-orn@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Läs mer

Överförmyndarens handläggningsrutiner Hallsbergs kommun

Överförmyndarens handläggningsrutiner Hallsbergs kommun Revisionsrapport Överförmyndarens handläggningsrutiner Hallsbergs kommun Mars 2009 Thomas Lidgren Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...1 2. Inledning...2 2.1 Revisionsfråga...2 2.2 Metod...2 3. Beskrivning

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av avgiftsstrukturen för hälsooch sjukvård, läkemedel, äldre- och handikappomsorg m.m. Dir. 2011:61

Kommittédirektiv. Översyn av avgiftsstrukturen för hälsooch sjukvård, läkemedel, äldre- och handikappomsorg m.m. Dir. 2011:61 Kommittédirektiv Översyn av avgiftsstrukturen för hälsooch sjukvård, läkemedel, äldre- och handikappomsorg m.m. Dir. 2011:61 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011 Sammanfattning En särskild

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister;

Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens patientregister; Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2013:XX (M) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet till Socialstyrelsens

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datum Diarienr 2010-02-23 1646-2009 Praktikertjänst AB Adolf Fredriks Kyrkogata 9A 103 55 Stockholm Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Assistansersättning. Bakgrund. Aktuellt

Assistansersättning. Bakgrund. Aktuellt Assistansersättning Bakgrund Assistansersättning är en ersättning för att bekosta personlig assistans för den som, på grund av stort och varaktigt funktionshinder, behöver hjälp med de grundläggande behoven

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-29 Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Handikappförbunden Handikappförbunden är

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Kommittédirektiv Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning Dir. 2011:25 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur patientens

Läs mer

2012-03-14 1 (8) Dnr: 2012/83 M1. Rättsenheten. Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm

2012-03-14 1 (8) Dnr: 2012/83 M1. Rättsenheten. Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm 2012-03-14 1 (8) Rättsenheten Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Ds 2012:3 Rättsäkerhet och likabehandling i arbetslöshetsförsäkringen Sammanfattning IAF är överlag positiv

Läs mer

Förändringar i regelverket avseende införande av intygskonverteringstjänst och alternativt tekniskt anslutningsförfarande

Förändringar i regelverket avseende införande av intygskonverteringstjänst och alternativt tekniskt anslutningsförfarande PM 1(5) Förändringar i regelverket avseende införande av intygskonverteringstjänst och alternativt tekniskt anslutningsförfarande E-legitimationsnämnden har tagit fram utkast till uppdaterat regelverk

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

UPPDRAGEN. Utredningen om betalningsansvarslagen

UPPDRAGEN. Utredningen om betalningsansvarslagen UPPDRAGEN En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården S 2013:14 (dir. 2013:104) beslutade 21/11 2013 Löper 2014-15 Betalningsansvarslagen S 2014:05 (dir 2014:27)

Läs mer

Insatser för barn och unga enligt SoL och LVU 2008 SO0211

Insatser för barn och unga enligt SoL och LVU 2008 SO0211 Socialtjänstavdelningen/statistikenheten 2009-06-29 1(8) Insatser för barn och unga enligt SoL och LVU 2008 SO0211 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) VA Syds personuppgiftsbehandling inom avfallshanteringsverksamheten

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) VA Syds personuppgiftsbehandling inom avfallshanteringsverksamheten Beslut Diarienr 1 (9) 2015-07-03 1730-2014 VA Syd Box 191 201 21 Malmö Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) VA Syds personuppgiftsbehandling inom avfallshanteringsverksamheten Datainspektionens

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Kommittédirektiv. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Dir. 2007:100. Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007. Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Dir. 2007:100. Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007. Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring Dir. 2007:100 Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall föreslå hur den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Kommittédirektiv. Samlad utvärdering av tandvårdsreformen m.m. Dir. 2000:65. Beslut vid regeringssammanträde den 28 september 2000.

Kommittédirektiv. Samlad utvärdering av tandvårdsreformen m.m. Dir. 2000:65. Beslut vid regeringssammanträde den 28 september 2000. Bilaga 1 Kommittédirektiv Samlad utvärdering av tandvårdsreformen m.m. Beslut vid regeringssammanträde den 28 september 2000. Dir. 2000:65 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas med

Läs mer

Lex Sarah i Örebro län

Lex Sarah i Örebro län Lex Sarah i Örebro län En uppföljning av de missförhållanden inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning, som anmälts 27 Foto: Carina Remröd www.t.lst.se Publ. nr 29:22 Förord

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Bolagsverkets utlämnande av personuppgifter till Bisnode AB

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Bolagsverkets utlämnande av personuppgifter till Bisnode AB Datum Diarienr 2014-10-02 704-2013 Bolagsverket 851 81 Sundsvall Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Bolagsverkets utlämnande av personuppgifter till Bisnode AB Datainspektionens beslut För att

Läs mer

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):

Läs mer

Polismyndigheten i Östergötlands läns behandling av personuppgifter i underrättelseverksamheten

Polismyndigheten i Östergötlands läns behandling av personuppgifter i underrättelseverksamheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2014-12-11 Dnr 69-2014 Polismyndigheten i Östergötlands läns behandling av personuppgifter i underrättelseverksamheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Kommittédirektiv. Trygghet och säkerhet för individen behörighet för personal i hälso- och sjukvård och socialtjänst. Dir. 2009:25

Kommittédirektiv. Trygghet och säkerhet för individen behörighet för personal i hälso- och sjukvård och socialtjänst. Dir. 2009:25 Kommittédirektiv Trygghet och säkerhet för individen behörighet för personal i hälso- och sjukvård och socialtjänst Dir. 2009:25 Beslut vid regeringssammanträde den 2 april 2009 Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

FÖRSÄKRINGSVILLKOR GÄLLER FRÅN 1 JANUARI 2016 Inkomstförsäkring för medlemmar i Ledarna

FÖRSÄKRINGSVILLKOR GÄLLER FRÅN 1 JANUARI 2016 Inkomstförsäkring för medlemmar i Ledarna FÖRSÄKRINGSVILLKOR GÄLLER FRÅN 1 JANUARI 2016 Inkomstförsäkring för medlemmar i Ledarna ETT SAMARBETE MELLAN LEDARNA OCH BLIWA Bliwa Skadeförsäkring AB, Box 5138, 102 43 Stockholm, Besöksadress: Biblioteksgatan

Läs mer

Tandläkare Anders Sundh. Prislista

Tandläkare Anders Sundh. Prislista Prislista Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder Pris Referenspris *) 101 Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare 810 810 103 Akut eller kompletterande undersökning, utförd

Läs mer

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården

Läs mer

Patientdatalag (2008:355)

Patientdatalag (2008:355) Patientdatalag (2008:355) SFS nr: 2008:355 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 2008-05-29 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1024 Tryckt version: pdf, utan ändringar (Lagrummet) Ändringsregister:

Läs mer

Tolktjänst för vardagstolkning

Tolktjänst för vardagstolkning YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/01886 2016-06-10 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Henrik Gouali Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Tolktjänst för vardagstolkning Sammanfattning

Läs mer

Information till varje registrerad/anställd enligt personuppgiftslagen (PuL)

Information till varje registrerad/anställd enligt personuppgiftslagen (PuL) Information till varje registrerad/anställd enligt personuppgiftslagen (PuL) Den 1 oktober 2001 upphörde datalagen att gälla och personuppgiftslagen (PuL) reglerar de allra flesta behandlingar av personuppgifter.

Läs mer

Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) REMISSVAR 1 (7) ERT ER BETECKNING 2015-03-24 S2015/1554/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Statskontoret tar ställning till förslag

Läs mer

Tjänsteavtal för ehälsotjänst

Tjänsteavtal för ehälsotjänst Tjänsteavtal för ehälsotjänst Bilaga 1. Specifikation av Tjänsten INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1. Referenser... 4 3. Tjänstebeskrivning... 4 3.1. Syftet med Tjänsten... 4 3.2.

Läs mer

Handelsområden 2010 MI0804

Handelsområden 2010 MI0804 Enheten för miljöekonomi och naturresurser 2011-03-28 1(9) Handelsområden 2010 MI0804 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi 2014:19 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/61 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av

Läs mer