= = = = = = = = = = =

Transkript

1 e~êëáíì~íáçåéåñöêìíë~íí~ ÖêìééÉêé ~êäéíëã~êâå~çéåääáîáí Ä ííêéãéçêéöéêáåöéåë éçäáíáâ\ ^êäéíëã~êâå~çëéçäáíáëâê~ééçêíñê åiáäéê~ä~ìåöççãëñöêäìåçéímtlmu

2 ^o_bqpj^ohk^apmlifqfpho^mmloq fkibakfkd Regeringen gick till val på att få fler i arbete. Snart efter regeringsskiftet sjösattes en rad åtgärder, varav de flesta var riktade satsningar mot utsatta grupper på arbetsmarknaden. Med utsatta grupper menas här invandrare (i synnerhet utomeuropeiska), långtidssjukskrivna, arbetslösa (i synnerhet långtidsarbetslösa) samt ungdomar. Har dessa grupper fått en bättre eller sämre situation i och med regeringsskiftet? abkdbkbobii^hlkgrkhqrobk Vilket läge konjunkturen befinner sig i ger av uppenbara skäl stora effekter på arbetsmarknaden, och i synnerhet för de utsatta grupperna. Hur sysselsättningen ser ut för invandrare, sjukskrivna och ungdomar är ofta en kanariefågel för ekonomin. Om de alls anställs tenderar de att bli arbetslösa först av alla när konjunkturen viker. Åren innan regeringen tillträdde präglades av en stark konjunktur. Från den lägsta punkten efter att ITbubblan sprack 2001 pekade Sveriges pilar uppåt igen. Vid 2004 hade vi återhämtat oss till en normal konjunkturnivå 1 och tillväxten fortsatte visserligen med några dalar ända till juli Figur 1. Konjunkturindex Källa: Konjunkturinstitutet. Diagram från ekonomifakta.se. Trots den starka tillväxten i ekonomin från 2001 lyckades de utsatta grupperna inte slå sig in på arbetsmarknaden. Folkpartiets rapport Utanförskapets karta visar att antalet utanförskapsområden 2 från 2004 till 2006 ökade från 128 till 156. Ungdomsarbetslösheten ökade under samma period från 16,3 procent till 21,3. Detta alltså trots att den generella arbetslösheten minskade från ca 8 procent till ca 6 3. Den socialdemokratiska regeringen lyckades inte dra nytta av den starka konjunkturen för att få in utsatta grupper på arbetsmarknaden. De omtalade plusjobben gav mycket svaga resultat, och var dessutom en åtgärd som låg förhållandevis långt ifrån den verkliga arbetsmarknaden. 1 För konjunkturnivå används Konjunkturinstitutets konjunkturindex, där 100 betecknar Sveriges normaltillstånd konjunkturmässigt. Ett index på 90 betyder att ekonomin går sämre än normalt, och ett index på 110 att ekonomin går bättre än normalt. Index för juni 2008 var 93,8. 2 Med utanförskapsområde menas ett område där sysselsättningen är under 60 procent, och där antingen valdeltagandet eller skolresultaten (i termer av hur många elever av 10 som får godkända grundskolebetyg) ligger under 70 procent. 3 Eftersom arbetslösheten varierar ibland kraftigt från månad till månad vore det godtyckligt att välja enskilda månader att mäta utifrån. Det genomsnittliga värdet för 2005 ligger dock nära 8 procent, och det genomsnittliga värdet för 2006 var ca 6 procent. 2

3 ^o_bqpj^ohk^apmlifqfpho^mmloq obdbofkdbkpüqdûoabo När regeringen tillträdde i oktober 2006 var jobbpolitiken det absolut viktigaste. Att Sverige dels skulle få lägre arbetslöshet, bättre tillväxt och sänkta skatter, men i synnerhet färre förtidspensionärer, långtidsarbetslösa, sjukskrivna och arbetslösa ungdomar och invandrare var vallöften från Alliansen. Med det breda anslaget som gjordes kan man definitivt vara kritisk mot de ensidiga och riktade åtgärder som regeringen genomfört. Många ekonomer menar att en generellt stark ekonomi är det bästa vapnet också för att få bukt med problem i mindre grupper. Med det perspektivet borde regeringen istället ha satsat på sådant som kunnat ge Sverige en starkare tillväxt och en längre högkonjunktur, t ex generellt sänkta arbetsgivaravgifter och en försvagad arbetsrätt. Istället valde man att inrikta sig på riktade åtgärder som nystartsjobb, instegsjobb, och sänkning av arbetsgivaravgiften för alla under 25 år. Detta kompletterades med åtstramningar i arbetslöshetskassan och sjukförsäkringen. Dessa åtgärder behöver inte vara fel i sig men kan i kombination med en försvagad konjunktur, olämpligt höga anställningskostnader och generellt försvagad efterfrågan på arbetskraft ytterligare försvaga konjunkturen eller leda till så kallad jobblös tillväxt. Dessutom kommer man att ha försämrat villkoren för arbetslösa och sjukskrivna utan att direkt påverka deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. kvpq^oqpgl bk En av de första åtgärderna, som infördes 1 januari 2007, var nystartsjobben. De är utformade så att en arbetsgivare som anställer en person som varit arbetslös eller sjukskriven får reducerad eller slopad arbetsgivaravgift under lika lång tid som personen varit borta från arbetsmarknaden, dock högst fem år för personer över 25 och ett år för ungdomar. Anställning av en person som är över 55 år berättigar till stöd dubbelt så lång tid som personen varit arbetslös eller sjukskriven, dock högst 10 år. För flyktingar och invandrare gäller subventionen i högst tre år 4. Effekten av nystartsjobben är ännu svåra att se. Reformen har varit igång förhållandevis kort tid. Arbetsförmedlingens egen utvärdering för 2007 visar att andelen som inom tre månader efter subventionens avslutande fick ett arbete är ca 35%, det vill säga ungefär på samma nivå som plusjobben. Denna andel har dock stigit under 2008, och nystartsjobben tycks ha lyckats med sin uppgift. fkpqbdpgl bk Instegsjobben är subventionerade anställningar för asylsökande som fått uppehållstillstånd, kvotflyktingar och anhöriga till kvotflyktingar. Subventionen kan ges under de första 18 månaderna efter att uppehållstillstånd har beviljats. Anställningen ska vara kopplad till deltagande i SFI. Lönesubventionen uppgår för näringslivet till 75 procent av lönekostnaden, med ett tak på drygt kronor per månad på heltid. För övriga offentliga arbetsgivare subventioneras lönekostnaden till 50 procent. För heltidsanställning utgår subventionen i högst 6 månader. Instegsjobben är ytterligare en riktad åtgärd som riskerar att öka marginaleffekterna och segmentera arbetsmarknaden på ett sätt som ger svåröverskådliga konsekvenser. Flera av dessa åtgärder har ett socialingenjörsskap över sig. Instegsjobben är inget undantag. Åtgärden har gett mycket dåligt resultat, och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin har talat om att skrota dem och komma på en ny lösning. 4 Källa: Nystartsjobb.se 3

4 ^o_bqpj^ohk^apmlifqfpho^mmloq Sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar En annan reform som regeringen sjösatt är sänkta arbetsgivaravgifter för personer under 25 år. Syftet är att få bukt med den mycket höga ungdomsarbetslösheten, men flera faror finns också med reformen. Att sänka arbetsgivaravgifterna för en särskild grupp riskerar att segmentera arbetsmarknaden på ett olyckligt sätt. Det skapar märkliga marginaleffekter i form av att personer under 25 blir anställda och sedan avskedade när de fyllt år. (Detta motverkas förstås av arbetsrättslagstiftningen men är ändå ett reellt problem.) Ungdomsarbetslösheten har minskat sedan regeringen tillträdde, från 21,3 procent till 19,1. Om detta håller i sig in i en lågkonjunktur återstår att se, men någon långsiktig reform kan det inte betraktas som. üqpqo^jkfkdbk^s^jh^pp^kl`epgrhc opûhofkdbk Debatten om åtstramningen av arbetslöshetskassan och sjukförsäkringen tog ibland orimliga proportioner. Det framställdes som om de föreslagna nivåerna var omänskliga trots att de varit verklighet under socialdemokratiskt styre bara några år tidigare. Vad som inte kom fram i debatten om a-kassan var att ersättningsnivån under den första ersättningsperioden lämnades oförändrad, och att det först var efter det som nedtrappningen började. Syftet var att öka incitamenten för den arbetslöse att söka jobb. Det ska löna sig att arbeta, helt enkelt. Åtstramningen av a-kassan tycks också ha gett effekt. Att studera arbetslöshet på macronivå är alltid svårt eftersom så många faktorer samvarierar, men enligt Riksdagens utredningstjänst anställdes så många som personer under 2007 som inte skulle ha fått jobb utan regeringens åtgärder. Åtstramningen i sjukförsäkringen, om man ska kalla den så, är av mer komplicerad art och bygger på en ny modell för beräknande av berättigade ersättningsdagar. Några omfattande försämringar i den ekonomiska ersättningen genomfördes inte generellt, även om detta kan ha blivit effekten för ett fåtal. Problemet för de som är sjukskrivna är heller inte av samma art som för de arbetslösa. Åtgärderna för den gruppen består snarare i förbättrad rehabilitering, snabbare sjukvård och liknande. I vårpropositionen 2008 föreslog regeringen ett antal åtgärder för en fungerande sjukförsäkring. Det viktigaste förslaget var en rehabiliteringskedja med fasta tidpunkter för prövning av arbetsförmågan. En större utredning har också tillsatts av socialförsäkringsminister Cristina Husmark-Pehrsson. Hur dessa förändringar ter sig i praktiken återstår att se. ph^qqbmlifqfph^c oûkaofkd^o De stora förändringar som regeringen gjort på det skattepolitiska området rör förvärvsavdraget och grundavdraget. Båda höjdes kraftigt, vilket resulterat i mer pengar över för alla som arbetar. Detta har förstås också kommit utsatta grupper till del, på flera sätt. Dels har det på ett macroplan gynnat Sveriges tillväxt, med ökad konsumtion, produktion och därmed efterfrågan på arbetskraft. När många som tidigare befann sig i utanförskap kommit in på arbetsmarknaden har deras ekonomiska situation drastiskt förändrats. Det har blivit lönsamt att arbeta med regeringens politik. Att välja grundavdraget och förvärvsavdraget som huvudfokus för skattesänkningar är också en av de saker som man kan berömma regeringen för. De som tjänar mest på reformen i förhållande till sina inkomster är de som tjänar minst. Sverige har historiskt sett beskattat sina låginkomsttagare extremt högt, och att regeringen nu tagit steg för att förändra detta är positivt. p^jj^kc^qqkfkd 4

5 ^o_bqpj^ohk^apmlifqfpho^mmloq Regeringen har valt en snårig väg för att få fler i arbete. Med riktade istället för generella åtgärder har man stundvis fastnat i att vara sociala ingenjörer istället för att frigöra människors potential genom avregleringar och skattesänkningar. Resultaten har dock enligt de flesta mått varit goda. Nystartsjobben betecknas av vissa visserligen mest regeringsföreträdare som en succé, och har gett konkreta resultat. Ungdomsarbetslösheten är på väg ner och den generella arbetslösheten har minskat, också till gagn för de utsatta grupperna. Sysselsättningen bland invandrare har dock inte blivit bättre. Här finns kanske den största svårigheten av alla. Instegsjobben var i allt väsentligt ett fiasko. Men kanske kan åtgärder som förstärkt SFIundervisning, validering av utländska yrkeskunskaper och även effekterna av nystartsjobben vända den negativa trenden. De hundratusentals som fått jobb sedan regeringen tillträdde har alla varit vinnare. Skattesänkningarna har ökat marginalerna och gett många chansen att för gott slå sig in på arbetsmarknaden. De som inte fått jobb, däremot, har fått det sämre. I viss mån har även sjukskrivna fått det sämre. Hur stor effekt åtstramningen av a-kassan och sjukförsäkringen verkligen har gett är svårt att sia om, men när man tittar på Danmark, som har mycket höga ersättningar men i princip ingen anställningstrygghet, är det svårt att se att denna åtstramning inte kunde ha undvikits till förmån för uppluckring av de lagar och regleringar som försvårar anställningar. Inflödet av arbetslösa, ungdomar och sjukskrivna på arbetsmarknaden har varit gott. Att detta skulle hålla i sig genom en vikande konjunktur är dock inte troligt. Det är först då som vi kommer att kunna göra bokslut över om Anders Borgs sociala ingenjörsskap verkligen fungerar, eller om det visar sig att åtgärderna bara gjort det ännu svårare att vända ekonomin mot högkonjunktur igen. _çñoorpnmpnspql`helijmujqnmoqommäìñ]äáäéê~äkëéïïïkäìñkëé 5