Assistansersättning. Bakgrund. Aktuellt

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Assistansersättning. Bakgrund. Aktuellt"

Transkript

1 Assistansersättning Bakgrund Assistansersättning är en ersättning för att bekosta personlig assistans för den som, på grund av stort och varaktigt funktionshinder, behöver hjälp med de grundläggande behoven under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Assistansersättning beviljas upp till 65 år men ersättningen kan behållas efter denna ålder. Lagen om assistansersättning trädde i kraft Assistansersättningen har en tydlig individ- och självständighetstanke som grund. Syftet är att skapa delaktighet genom ett individuellt utformat stöd som utgår från individens behov. Assistansersättningen ska ge möjligheter för personer med omfattande funktionsnedsättning att kunna delta i samhällslivet på lika villkor som andra, bidra till ökad valfrihet och tillgänglighet. Möjligheterna att anpassa assistansen efter de egna behoven ska vara så stora som möjligt. Ersättningen möjliggör för brukaren att samla alla insatser genom assistansen som hon eller han enkelt och flexibelt förfogar över. Assistansersättning administreras av Försäkringskassan och kostnaderna delas mellan kommunen och staten. Kommunen har ett finansieringsansvar för 20 timmar i veckan för personer som beviljats assistansersättning och staten bekostar resten. Assistansersättningen utbetalas med ett av regeringen fastställt belopp per beviljad assistanstimme. Timbeloppet för 2010 uppgår till 252 kronor. För personer med särskilda skäl kan ett högre timbelopp beviljas, dock maximalt 12 procent högre än grundersättningen. Aktuellt Den 15 juli 2004 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté, LSS-kommittén, med uppdrag att göra en bred översyn av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS). Hösten 2005 lämnades delbetänkandet På den assistansberättigades uppdrag till regeringen. Förslagen i delbetänkandet ledde till en lagändring 1 juli Lagändringen innebär bland annat att assistansersättning bara får användas till köp av personlig assistans hos anordnare. För den som är egen arbetsgivare ska assistansersättning användas för att betala lön och andra omkostnader. Om det uppstår ett överskott som inte används för att bekosta personlig assistans ska det betalas tillbaka till Försäkringskassan när avräkningsperioden är slut. Försäkringskassan har på uppdrag av regeringen undersökt vilka konsekvenser bestämmelsen om sex månaders avräkningsperiod får för personer som är egna arbetsgivare för sina personliga assistanstenter. Av undersökningen (Uppföljning av assistansersättning - Svar på regeringsuppdrag; dnr ) framgår att regeländringarna har medfört begräsningar för egna arbetsgivare jämfört med innan lagändringen. Egna arbetsgivare upplever idag i olika grad hinder att finansiera större, planerade eller oförutsedda, omkostnader för de personliga assistenterna. Kostnader för utbildning till assistenterna, längre resor tillsammans med assistenterna samt åtaganden som kan relateras till ett arbetsgivaransvar är de områden som främst pekas ut som svårast att hantera efter lagändringen. Augusti 2008 överlämnade LSS-kommittén sitt slutbetänkande Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77) till regeringen. Bland förslagen som kommittén lämnar är att regleringen av de insatser och uppgifter som nu finns i LSS och LASS samlas och förtydligas i en lag. Rätten till assistansersättning föreslås kvarstår som

2 en rättighetslagstiftning. För att beviljas personlig assistans anser kommittén att de grundläggande behoven också fortsättningsvis ska uppgå till minst 20 timmar per vecka. Vidare anser kommittén att hela ansvaret för personlig assistans, till skillnad från idag, blir statligt. Det innebär att Försäkringskassan även föreslås ta över kommunernas uppgift att besluta om tillfälligt utökad assistans. För att stärka kontrollen av assistansersättning föreslår kommittén att i de fall assistansberättigade väljer att anlita en anordnare för den personliga assistansen ska ersättningen betalas ut till anordnaren och skapa en direkt relation mellan anordnaren och Försäkringskassan. Kommittén vill också stärka kvaliteten i den utförda assistansen och föreslår därför att assistansanordnare endast ska kunna anlitas om de har tillstånd från länsstyrelsen. I sitt slutbetänkande föreslår LSS-kommittén också ett nytt system för hur ersättningen ska beräknas för varje assistansmottagare där man förespråkar att assistansen ska ersättas med två olika schablonbelopp beroende på när på dygnet assistansen lämnas. Försäkringskassan har på uppdrag av regeringen utrett hur ett alternativt men lika kostnadseffektivt system kan genomföras. Försäkringskassan föreslår bland annat att löne- och lönebikostnader för personlig assistans ersätts med tre olika nivåer beroende på vilken tidpunkt assistansbehovet uppstår. Utgångspunkten för förslaget är att i så stor utsträckning som möjligt motsvara de verkliga kostnaderna för den assistans som ska utföras. Den schabloniserade timersättningen beräknas individuellt utifrån hur stor del av personens assistans som ligger inom de tre olika tidsintervallen. Förslaget (Differentierad timschablon i lag om assistansersättning; dnr ) lämnades till regeringen i slutet av oktober Februari 2010 beslutade regeringen om en lagrådsremiss: Personlig assistans åtgärder för ökad kvalitet och trygghet. Regeringen föreslår en rad åtgärder för att öka kvaliteten och tryggheten på LSS-området i allmänhet och personlig assistans i synnerhet. De viktigaste förslagen i lagrådsremissen är bland annat att: LSS ska finnas kvar som rättighetslagstiftning huvudmannaskapet för LSS inte ändras vissa kostnadsdämpande åtgärder bör övervägas tillsynen stärks ett tydligare barnperspektiv i LSS Regeringen föreslår att lagen ska träda ikraft 1 januari Mottagare av assistansersättning Antalet personer som är berättigade assistansersättning har ökat kraftigt under den tid ersättningen funnits. I december 2009 var personer berättigade till assistansersättning, vilket är en ökning med drygt 3 procent jämfört med året innan. Sedan december 2001 har ökningen varit 53 procent eller i genomsnitt 5,5 procent per år. Ökningen beror delvis på att personer som är 65 år och äldre från 2001 får behålla den personliga assistans som de beviljats innan de fyllde 65 år. I december 2009 var drygt 13 procent av mottagarna 65 år eller äldre. Av samtliga mottagare av assistansersättning var 47 procent kvinnor och 53 procent män i december Som figur 1 visar har det alltid varit fler män än kvinnor som beviljats assistansersättning. I en studie genomförd av dåvarande RFV (Analyserar 2004:11; Assistans för kvinnor och män) visar att skillnaderna mellan antalet kvinnor och män till viss del kan tillskrivas att kvinnor och män ansöker om assistansersättning i olika stor utsträckning Figur 1: Antal mottagare av assistansersättning över tid fördelat på kön.

3 Källa: Försäkringskassan datalager STORE, januari Fryst data, vilket innebär att dataladdningarna inte uppdateras med retroaktiva beslut. Figur 2 nedan visar utvecklingen av nybeviljade mottagare av assistansersättning under de senaste sex åren. Fram till år 2007 varierade antalet nybeviljade mellan och personer. Under 2008 sjönk antalet nybeviljade till personer. Under 2009 ökade antalet nybeviljade ärenden igen men når inte samma nivåer som tidigare år. Anledningen till detta är ännu oklart. Av figur 2 framgår även att varje år sedan 2003 har fler män än kvinnor nybeviljats assistansersättning. Att fler män än kvinnor blir nybeviljade assistansersättning har medfört att skillnaderna mellan kvinnor och män aldrig varit större. December 2009 var det fler män (8 384 st) än kvinnor (7 382 st) som hade assistansersättning. Figur 2: Antal nybeviljade mottagare av assistansersättning

4 Källa: Försäkringskassan datalager STORE, januari Fryst data. Personkrets För att ha rätt till statlig assistansersättning måste personen omfattas av personkretsen enligt lagen om (1993:387) stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Personkretsen enligt LSS är: 1. personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 2. personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom 3. personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på naturligt åldrande, om de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Figur 3. Antal mottagare av assistansersättning fördelat på personkrets över tid.

5 Källa: Försäkringskassan datalager STORE, januari Fryst data. Antalet personer som beviljas assistansersättning är flest i personkrets 3. I december 2009 uppgick den gruppen till personer vilket innebär att personkrets 3 då utgjorde 56 procent av samtliga mottagare. Sedan januari 2002 har antalet mottagare i denna grupp ökat med 42 procent. Den näst största gruppen består av personer som tillhör personkrets 1 som i december 2009 omfattade personer vilket motsvarar en andel om 37 procent. Personer som tillhör personkrets 1 är den grupp som ökat mest sedan januari Antalet mottagare i denna grupp har ökat med drygt 70 procent. Den i särklass minsta gruppen är personer som tillhör personkrets 2 som i december 2009 omfattade 861 personer vilket motsvarar en andel om knappt sex procent. Denna grupp har sedan januari 2002 ökat med 40 procent. I december 2009 saknade resterande 381 mottagare av assistansersättning någon personkrets i Försäkringskassans datalager STORE. Orsaken till detta är oklart. Fördelningen mellan personkretsarna har varit relativt stabila över tid med en viss förskjutningstendens till personkrets 3. Även antalet beviljade assistanstimmar skiljer sig åt mellan de olika personkretsarna. Flest timmar beviljas i personkrets 2 på grund av att personerna i denna grupp har funktionsnedsättningar som i genomsnitt förorsakar ett större hjälpbehov i den dagliga livsföringen. Män beviljas fler timmar per vecka än kvinnor i samtliga personkrets. Tabell 1: Antal mottagare och genomsnittligt beviljade timmar per vecka per personkrets och kön, december 2009.

6 Beviljade timmar per person Som tabell 1 och figur 4 visar beviljas personer i personkrets 2 betydligt fler timmar assistans per vecka jämfört med personkrets 1 och 3. Detta förklaras genom att personer i denna grupp har funktionsnedsättningar som i genomsnitt förorsakar ett större hjälpbehov i den dagliga livsföringen jämfört med personer som tillhör personkrets 1 och 3. Figur 4. Antal beviljade assistanstimmar vecka fördelat på personkrets över tid [Klicka här för större bild] Källa: Försäkringskassan datalager STORE, mars Dynamisk data till och med december 2001, därefter fryst data. Figur 4 visar också att antalet beviljade assistanstimmar per vecka skiljde sig åt relativt mycket i början av assistansreformen men att personkrets 1 och 3 närmat sig varandra men det relativa avståndet till personkrets 2 är ungefär detsamma. Ett år efter att LASS trädde ikraft, det vill säga januari 1995, beviljades i genomsnitt 66 assistanstimmar i veckan. I december 2009 beviljades i genomsnitt 110,5 assistanstimmar per veckan vilket motsvarar en ökning med 67 under denna tidsperiod. Antalet beviljade assistanstimmar har kontinuerligt ökat för både kvinnor och män. En av anledningarna till ökningen beror på att behovet av assistans ofta blir större ju längre en person har haft assistansersättning. Det innebär att så länge antalet personer med assistansersättning inte minskar tyder ingenting på att ökningen av antalet beviljade assistanstimmar per mottagare kommer att avta.

7 Figur 5. Antal beviljade timmar mottagare och vecka. [Klicka här för större bild] Källa: Försäkringskassan datalager STORE, januari Som framgår av figur 5 har män i genomsnitt beviljats fler assistanstimmar än kvinnor. December 2009 beviljades män i genomsnitt nästan 112 timmar per vecka och kvinnor i genomsnitt med 109 timmar per vecka. Skillnaden har tidigare varierat kring 4 timmar per vecka men i december 2009 var skillnaden inte större än drygt 2 timmar, vilket är den lägsta noteringen i tidsserien. Skillnaden i antalet beviljade timmar mellan kvinnor och män kan till viss del förklaras med att fler kvinnor än män med assistans är sammanboende. Försäkringskassan ska ta hänsyn till det gemensamma ansvar för hem och hushåll som finns makar och sambos emellan vid beslut om assistansersättning. I en genderanalys av assistansersättningen (Analyserar 2004:11; Assistans för kvinnor och män), genomförd av dåvarande Riksförsäkringsverket (RFV), där ca 2000 assistansberättigade besvarade en enkät om bland annat typ av funktionsnedsättning, självskattat hjälpbehov och familjesituation konstaterades att familjesituationen till stor del förklarar skillnaden mellan antalet beviljade timmar mellan kvinnor och män i studien. Assistans i förhållande till befolkningen Andelen av befolkningen som beviljas assistansersättning varierar mellan åldergrupperna. I förhållande till befolkningen är det vanligast att ha assistansersättning i ungdomsåren samt i åldrarna år. Könsskillnaderna är störst i åldrarna mellan 15 och 34 år där andelen yngre män i befolkningen med assistans är större än för yngre kvinnor. I de senare åldergrupperna minskar skillnaderna mellan könen och för personer över 44 år dominerar kvinnorna. Figur 6. Andel av befolkningen med assistansersättning, november 2009.

8 Källa: Egna beräkningar. Försäkringskassans datalager STORE som avser antal assistansberättigade 31 oktober 2009, fryst data. Befolkningsstatistik från SCB januari 2010, avser befolkningen 1 november Barn och ungdomar med assistansersättning I december 2009 hade barn och ungdomar mellan åldrarna 0-19 år statlig assistansersättning. Av dessa var flickor och pojkar. Av figur 7 nedan framgår att antalet barn och ungdomar med assistansersättning ökat kraftigt. Minskningen av antalet barn och ungdomar år 1996 och 1997 kan förklaras av att reglerna för ersättningen ändrades den 1 juli Då definierades begreppet grundläggande behov tydligare och möjligheten att få assistansersättning i skola, barnomsorg och daglig verksamhet begränsades. Figuren nedan visar även att antalet barn och ungdomar med assistansersättning stadigt ökat sedan 1997 och har mer än fördubblats sedan lagen om assistansersättning infördes. Figur 7. Antal barn och ungdomar med assistansersättning mellan 0 19 år över tid.

9 Källa: Försäkringskassans datalager STORE, februari Avser antalet beviljade barn och ungdomar december månad respektive år. Dynamisk data till och med 2001, därefter fryst data. Av samtliga mottagare av assistansersättning var andelen barn och ungdomar mellan 0 och 19 år nästan 22 procent i december Figur 8 visar även att andelen barn och ungdomar som får assistansersättning var högre när lagen fortfarande var ny men 1997 stabiliseras den kring 21 procent där den fortfarande är idag. Från och med 1997 begränsades möjligheterna att få assistansersättning i skola, barnomsorg och daglig verksamhet varför barn och ungdomars andel sjönk. Skola och barnomsorg har ett långtgående ansvar att besörja olika behov som barn har. Det kan alltså vara så att många barn har personlig assistans i skolan men att den inte nödvändigtvis bekostas av staten genom lagen (1993:389) om assistansersättning utan av respektive kommun. Huvudregeln inom LASS är att statlig assistansersättning inte lämnas för tid då assistansberättigad vistas på förskola, skola eller daglig verksamhet. Men om det finns särskilda skäl, t.ex. när personens funktionsnedsättning medför svårigheter att kommunicera med andra eller när det med hänsyn till personens hälsotillstånd är viktigt att dennes personliga assistenter finns till hands, kan statlig assistansersättning lämnas för tid då personen vistas eller deltar i barnomsorg, skola eller daglig verksamhet. Hur många barn och unga som får statlig assistansersättning under sin barnomsorgs- och skolvistelse är okänt. Figur 8. Andel barn och ungdomar mellan 0 19 år med assistansersättning i förhållande till samtliga mottagare av assistansersättning.

10 Källa: Försäkringskassans datalager STORE, februari Dynamisk data till och med 2001, därefter fryst data. Antalet beviljade assistanstimmar för barn och ungdomar är lägre än det som beviljas till vuxna. I december 2009 beviljades varje barn och ungdom i genomsnitt ca 94 timmar assistans i veckan jämfört med 115 timmar assistans i veckan för personer äldre än 19 år. Det finns flera orsaker till varför barn och ungdomar beviljas färre assistanstimmar per person än vuxna. Bland annat har föräldrar ett ansvar att tillgodose vissa behov för sina barn där assistansersättning i normalfallet inte beviljas samt att en del av behoven för barn och ungdomar tillgodoses inom den allmänna barnomsorgen och skolan. Antalet beviljade assistanstimmar per vecka för barn och ungdomar har ökat med 61 procent mellan december 1994 och december 2009, från knappt 60 timmar/vecka till nästan 94 timmar/vecka. Ökningstakten för barn och ungdomar är något lägre än för mottagare äldre än 19 år där ökningen av antalet timmar/vecka under samma period var 68 procent. Genom åren har skillnaden i antalet beviljade assistanstimmar per vecka varierat något mellan flickor och pojkar. I december 2009 beviljades pojkar i åldersgruppen 0-19 år 95,6 timmar per vecka och flickor inom samma ålderskategori beviljades 93,1 timmar per vecka. Figur 9. Genomsnittligt antal assistanstimmar per vecka för barn 0 19 år fördelat på kön och vuxna.

11 Källa: Bearbetad data från Försäkringskassans datalager STORE, februari Dynamisk data till och med 2001, därefter fryst data. Dåvarande Riksförsäkringsverket, i samarbete med Socialstyrelsen, utvärderade på uppdrag av regeringen tillämpningen av personlig assistans till barn. I rapporten, Barns rätt till personlig assistans och assistansersättning (RFV analyserar 2004:9), undersöktes bland annat hur barns behov beaktas i handläggningen av assistansärenden. Rapporten visar att det fanns stora variationer mellan olika delar av landet under perioden Assistansersättning fördelat på ålder Det är fler män än kvinnor med assistansersättning i de yngre åldersgrupperna och det omvända gäller i de äldre åldersgrupperna. Det kan finnas en rad förklaringar till detta. En möjlig förklaring till den manliga överrepresentationen i de lägre åldersgrupperna kan vara att pojkar drabbas oftare än flickor av nyföddhetsperiodens sjukdomar, vilka ofta leder till bestående funktionsnedsättning, bland annat psykiska störningar eller symptom. Dessutom föds pojkar i större utsträckning än flickor med missbildningar, vilket ofta leder till bestående funktionsnedsättning (se bl.a. Socialstyrelsens Medicinska födelseregistret ) Av figur 11 framgår att personkrets 1, där dessa typer av funktionsnedsättningar ingår, är klart dominerande i de lägre åldersgrupperna. Figur 10. Antal mottagare av assistansersättning fördelat på kön och åldersgrupp, december 2009.

12 Källa: Försäkringskassans datalager STORE, februari Fryst data. Nya regler för assistansersättningen infördes den 1 januari 2001 vilka innebar att en person då kunde behålla assistansersättningen efter fyllda 65 år. Denna åldersgrupp är därför den som ökat mest de senaste åren. Skillnaderna mellan kvinnor och män i åldersgrupperna över 64 år kan till viss del förklaras med att antalet kvinnor i befolkningen i denna åldergrupp är större än antalet män. Kvinnor har dessutom längre förväntad livslängd än män vilket innebär att de därmed lever längre med sin funktionsnedsättning vilket återspeglar sig även inom assistansersättningen. Även åldersgruppen år har ökat kraftigt. Antalet nybeviljade personer i denna grupp har ökat med cirka 30 procent efter införandet av de nya reglerna. Mer information om vad de ändrade åldersreglerna inneburit för mottagarna av ersättningen finns att läsa i rapporten Assistansersättning efter 65 - utvärdering av de nya reglerna (RFV analyserar 2004:10). Inom samtliga åldergrupper upp till 35 år tillhör de flest mottagarna av assistansersättning personkrets 1. För personer som är 35 år och äldre tillhör majoriteten personkrets 3. Den till antalet minsta personkretsen är personkrets 2, knappt 900 personer. För att tillhöra personkrets 2 ska man i regel ha fyllt 16 år och ha betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder efter hjärnskada som orsakats av yttre våld eller kroppslig sjukdom. För den personkretsen gäller generellt att antalet mottagare ökar ju äldre den undersökta åldersgruppen är. Figur 11. Antal mottagare av assistansersättning per personkrets, december 2009.

13 Källa: Försäkringskassans datalager STORE, februari Fryst data. Regionala skillnader Ända sedan lagen om assistansersättning infördes har det funnits betydande skillnader i genomsnittligt antal beviljade assistanstimmar mellan olika län. Försäkringskassan fick i regleringsbrevet för 2007 i uppdrag att analysera skillnader mellan länen i antalet beviljade assistanstimmar. Resultatet presenterades i rapporten Regionala skillnader i assistansersättningen (Dnr ). Rapporten visar att de regionala skillnaderna uppstod redan då ersättningen infördes 1994 och har varit lika stora över tid. Den största förklaringen till detta är att Försäkringskassan tidigare bestod av 21 självständiga länsorganisationer. Inom respektive län uppstod skilda förhållningssätt till försäkringen som gett upphov till skillnader i tolkningar av olika bedömningssituationer. En bedömningssituation som har stor betydelse för skillnaderna i antal beviljade timmar är bedömningen av dubbel assistans, det vill säga de situationer då en person beviljas ersättning för flera assistenter samtidigt. Men den bakomliggande orsaken till de totala skillnaderna mellan Försäkringskassan i olika län är troligtvis inte enskilda bedömningssituationer. Det generella mönstret är att om en generös bedömning görs i en situation tenderar bedömningen att vara generös även i andra situationer. Anordnare av assistans Nästan hälften av mottagarna av assistansersättning anlitar kommunen som arbetsgivare för sina assistenter. Januari 2002 valde cirka 67 procent av mottagarna av assistansersättning att anordna sin assistans genom kommunen. Antalet personer som anlitar kommunen för sin assistans fortsätter dock att öka men inte lika snabbt som förr. Nästan 40 procent väljer att anlita sina assistenter genom annan serviceorganisation. I denna kategori finns de privata assistansanordnarna. Idag är det drygt personer som väljer att anlita sina assistenter genom annan serviceorganisation. Sedan 2002 har antalet personer som väljer denna form för sin assistans mer än tredubblats. Brukarkooperativens andel har minskat något och var knappt 11 procent i december De senaste sju åren har antalet personer som

14 anlitar brukarkooperativ bara ökat med fem procent varför brukarkooperativens andel minskat över tid. Andelen som är egen arbetsgivare för sina assistenter har länge varit kring tre procent och andelen som anlitar flera arbetsgivare har varit under en procent under den tid ersättningen funnits. Dessa båda grupper har utelämnats ur diagrammet. Skillnaderna mellan kvinnor och män i hur de väljer att anordna sin assistans är mycket små. Observera att uppgifterna om anordnartyp är osäkra och bör betraktas som ungefärliga. Det är oklart hur stora felen är. Syftet är främst att visa tendenser och brukarnas rörlighet än redogörelse för hur många personer som anlitar de olika anordnarna för sin personliga assistans. Figur 12. Fördelningen av arbetsgivartyp över tid. [Klicka här för större bild] Källa: Försäkringskassans datalager STORE, januari Fryst data Figur 13. Fördelning av arbetsgivartyp vid nybeviljade beslut över tid.

15 [Klicka här för störe bild] Källa: Bearbetad Försäkringskassans datalager STORE, januari Dynamiskt data till och med mars 2002, fryst data därefter. Som framgår av diagrammet ovan har andelen nybeviljade personer som väljer privata anordnare för sin personliga assistans ökat över tiden. I synnerhet har privata anordnare ökat sin andel av de nybeviljade ärendena från och med slutet av När assistansreformen introducerades valde ca 70 procent av de nybeviljade assistansmottagarna kommunen som anordnare av sin assistans och endast ca 15 procent valde privata anordnare. Numer, ca 15 år efter reformen, har dessa siffror förändrats dramatiskt där andelen nybeviljade assistansmottagare som väljer kommunen som anordnare uppgår till 45 procent och de som väljer privata anordnare uppgår till närmare 50 procent. Tidsserien visar en temporär nedgång i andelen personer som väljer privata anordnare under år Denna nedgång beror troligtvis mer på att två olika dataset använts i diagrammet än dramatiska beteendeförändringar i valet av anordnare. Fram till mars 2002 används dynamisk data och därefter används fryst data. Figur 14. Genomsnittligt beviljade assistanstimmar per vecka fördelat på arbetsgivartyp över tid.

16 Källa: Bearbetad Försäkringskassans datalager STORE, januari Dynamiskt data till och med mars 2002, fryst data därefter. Av figur 14 framgår bland annat att brukare som har kommunen som anordnare beviljats minst antal timmar och personer som har flera olika anordnartyper eller själv är arbetsgivare för sina assistenter (kategori Övriga i diagrammet) beviljats flest timmar per vecka. Förklaringen till detta är oklart. Vissa intressanta saker sticker ut i figuren ovan. Den första är att den relativa rangordningen mellan arbetsgivartyperna är densamma nu som den var när assistansreformen infördes. Den andra är att kommunen haft den största utvecklingen av antal timmar per vecka, vilket framgår tydligare i tabell 2 nedan. Figuren visar även en relativt konstant ökning av antalet beviljade assistanstimmar per vecka. Tabell 2: Antal mottagare och genomsnittligt beviljade timmar per vecka fördelat på arbetsgivartyp. Källa: Försäkringskassan datalager STORE, mars Data som avser december 1994 är dynamisk, data som avser december 2009 är fryst. Förändring jämfört med december 1994 inom parantes. Kostnad för assistansersättning Frågan om huvudmannaskap och finansiering av insatsen personlig assistans har länge varit omdiskuterad. Idag tillfaller huvudmannaskapet för personlig assistans enligt LASS staten men finansieringsansvaret är delat mellan kommunen och staten. När assistansreformen genomfördes hade staten hela betalningsansvaret för alla som beviljades assistansersättning. Kommunens finansieringsansvar utvidgades hösten 1997 som innebar att kommunerna skulle betala 20 timmar per vecka för varje mottagare av

17 statlig assistansersättning. Bland annat skulle det ändrade finansieringsansvaret försvaga de ekonomiska incitamenten att skjuta över kostnaderna för personlig assistans från kommun till stat. Det skulle även stimulera till att kommunerna byggde upp alternativ till personlig assistans. En annan intention med uppdelningen var att kommunerna, som alltid har ett basansvar för stöd- och serviceinsatser, skulle ha ett grundläggande betalningsansvar men avlastas från mycket höga kostnader varför kommunernas betalningsansvar bestämdes till 20 timmar i veckan (Bet.1997/98:SoU4). Allt sedan assistansreformen genomfördes 1994 har kostnaderna för personlig assistans enligt LASS ökat kraftigt. Samhällets totala kostnader för assistansersättning uppgick år 2009 till 21,7 miljarder kronor. Kommunerna stod för 4,1 miljarder kronor och staten för 17,6 miljarder kronor. Statens kostnader för assistansersättning avgörs i huvudsak av två faktorer, antalet personer som beviljas ersättning samt hur många timmar assistans som beviljas i genomsnitt per person. Kommunernas kostnader för assistansersättning påverkas endast av antalet personer som beviljas ersättning. Inför assistansreformen räknade man med att varje person skulle beviljas i genomsnitt drygt 40 timmar i veckan. Idag är den siffran större än 110 timmar per vecka. LSS-kommittén föreslår i sitt slutbetänkande att staten ska ha ett samlat huvudmannaskap för beslut om och finansiering av insatsen personlig assistans. Figur 15. Kostnadsutveckling för personlig assistans enligt LASS. [Klicka här för större bild] Källa: Försäkringskassans redovisningssystem AGRESSO samt Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren , dnr Administration Försäkringskassan genomgick under 2008 en mycket omfattande omorganisation. Den gamla strukturen med 21 länsorganisationer har ersatts av 59 lokala försäkringscenter, 20 nationella försäkringscenter samt kundcenter för privatpersoner och partners. Omorganisationen innebar stor omlokalisering av ärenden och personal. Detta ledde till längre handläggningstider för de flesta förmåner som Försäkringskassan administrerar och assistansersättningen var inget undantag. Handläggningstiden är ett mått på hur snabbt ett ärende handläggs av Försäkringskassan. Den mäts från tiden då ansökan inkommit till

18 Försäkringskassan till expediering av beslut i ärendet. Försäkringskassan har som mål att fatta beslut i 75 procent av ärendena inom 120 dagar. Andelen assistansersättningsärenden som handläggs inom 120 dagar har kontinuerligt ökat men minskade kraftigt under En kraftsamling har gjorts under hösten 2009 för att avsluta pågående ärenden längre än 120 dagar. Denna insats har också minskat andelen ärenden som avslutas inom 120 dagar, men har varit en nödvändig åtgärd för att få en ärendestruktur som ger förutsättningar för att framöver klara de mål myndigheten satt upp. Figur 16. Procent av ärenden som avslutas inom 120 dagar. [Klicka här för större bild] Källa: Försäkringskassans databas Siluett. juni 2010.

Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen

Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen Utökad sammanfattning till Assistansersättningens utveckling (Socialförsäkringsrapport 2015:13) Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen Förord År 1994 infördes personlig assistans

Läs mer

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion Vad personlig assistans är Personlig assistans är en insats i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Insatsen kan även

Läs mer

Lagrum: 9 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lagrum: 9 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade HFD 2015 ref 72 För att en kommun enligt 9 2 LSS ska vara skyldig att utge ekonomiskt stöd för merkostnader vid ordinarie assistents sjukdom krävs att vikarie har anlitats. Lagrum: 9 2 lagen (1993:387)

Läs mer

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011 1 (24) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bilaga 1 - Registeranalys av unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Innehåll Inledning... 2 Data och definitioner... 5 Inflödet till

Läs mer

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) 1(11) Vård- och omsorgsförvaltningen Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

2005:7. Assistansersättning åren 2000 2004 ISSN 1652-9863

2005:7. Assistansersättning åren 2000 2004 ISSN 1652-9863 25:7 Assistansersättning åren 2 24 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Assistansersättning åren 2 24 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten för statistik

Läs mer

YTTRANDE. Socialdepartementet 103 33 Stockholm

YTTRANDE. Socialdepartementet 103 33 Stockholm 2009-01-29 1 (8) YTTRANDE Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs slutbetänkande; Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Redovisning av regeringsuppdrag Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra SOU 2008:77 Remissvar 2009-01-20 Röster från medlemmarna: Ta reda på vad personliga assistenter gör och varför man behöver assistans Se människan och inte bara penningpåsen

Läs mer

9 Konsekvenser av förslagen

9 Konsekvenser av förslagen 9 Konsekvenser av förslagen 9.1 Inledning Bestämmelser om hur man ska redovisa konsekvenser av förslag i ett betänkande finns i kommittéförordningen (1998:1474) och förordningen om konsekvensutredning

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

Utredning ny LSS-ersättning

Utredning ny LSS-ersättning Utredning ny LSS-ersättning Bakgrund En person som beviljats personlig assistans enligt LSS har också rätt att välja vem som ska anordna den personliga assistansen. Brukaren kan, precis som den som beviljas

Läs mer

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) REMISSYTTRANDE Nämnd, förvaltning Dnr Socialförvaltningen 2008-12-18 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa

Läs mer

Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på

Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på 1 FALU KOMMUN KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET 2009-01-29 Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på Slutbetänkande av LSS-kommittén SOU 2008:77 Möjlighet att leva som andra, Ny lag om stöd och service

Läs mer

Arbete på samma villkor som andra -- DAGS ATT STYRA UPP DEN PERSONLIGA ASSISTANSEN!

Arbete på samma villkor som andra -- DAGS ATT STYRA UPP DEN PERSONLIGA ASSISTANSEN! Arbete på samma villkor som andra -- DAGS ATT STYRA UPP DEN PERSONLIGA ASSISTANSEN! - Dags att styra upp den personliga assistansen! Arbete på samma villkor som andra -- DAGS ATT STYRA UPP DEN PERSONLIGA

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

Laina Kämpe Skolsektionen. Ansvarig för: Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg Gymnasieskola Vuxenutbildning

Laina Kämpe Skolsektionen. Ansvarig för: Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg Gymnasieskola Vuxenutbildning `áêâìä êåêw 2004:65 aá~êáéåêw 2004/1759 e~åçä ÖÖ~êÉW péâíáçålbåüéíw Laina Kämpe Skolsektionen a~íìãw 2004-08-31 jçíí~ö~êéw oìäêáâw Ansvarig för: Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg Gymnasieskola

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

Dunderbergsgatan 2 0481-450 00 vx individochfamilj@nybro.se Hemsida http://www.nybro.se

Dunderbergsgatan 2 0481-450 00 vx individochfamilj@nybro.se Hemsida http://www.nybro.se Assistansberättigad Personnummer God man/förvaltare Telefonnummer Postadress Besöksadress Telefon E-post Postgiro Org.nr NYBRO KOMMUN Individ- och familjenämnden 382 80 NYBRO Dunderbergsgatan 2 0481-450

Läs mer

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) remissyttrande 1 (25) 2008-12-05 Socialdepartementet 103 33 Stockholm LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

21 januari 2009 a08-1550 YT/LR. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm. Er referens: Dnr 2008/7126/ST

21 januari 2009 a08-1550 YT/LR. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm. Er referens: Dnr 2008/7126/ST 21 januari 2009 a08-1550 YT/LR Socialdepartementet 103 33 Stockholm Er referens: Dnr 2008/7126/ST Yttrande över LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för

Läs mer

Föreningen JAG Box 16145 103 23 Stockholm YTTRANDE 2009-01-29

Föreningen JAG Box 16145 103 23 Stockholm YTTRANDE 2009-01-29 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Föreningen JAG Box 16145 103 23 Stockholm YTTRANDE 2009-01-29 Betänkandet Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:6) om assistansersättning

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:6) om assistansersättning Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:6) om assistansersättning Till socialförsäkringsbalken 51 kap. 2 (Upphört att gälla genom FKAR 2011:5) 51 kap. 3 För rätt till assistansersättning

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

Äldre nyheter från fk.se om efterskottsbetalning

Äldre nyheter från fk.se om efterskottsbetalning 1 (11) Äldre nyheter från fk.se om efterskottsbetalning Assistansanordnarna kommer framöver få betalt i efterskott 2014-03-17 Försäkringskassan planerar att ändra sättet att betala ut assistansersättning,

Läs mer

Vårdbidrag. Diagram 1. Antal barn med vårdbidrag. (Källa: Store)

Vårdbidrag. Diagram 1. Antal barn med vårdbidrag. (Källa: Store) Vårdbidrag Tanken med vårdbidrag var att införa en särskild ersättning till föräldrar som hade barn med funktionshinder och som följde tidens handikappolitik att personer med funktionshinder skulle integreras

Läs mer

Personlig assistans. Uppdrag och kvalitetskrav. Personlig assistans

Personlig assistans. Uppdrag och kvalitetskrav. Personlig assistans Uppdrag och kvalitetskrav Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum 2016-04-20 Ärendenr SON 2016/137 Version [1.0] Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 på insatsen personlig

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet "Möjlighet att leva som andra"(sou 2008:77) Sammanfattning

Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet Möjlighet att leva som andra(sou 2008:77) Sammanfattning 2009-01-27 Dnr 00-9748/2008 1(28) Socialtjänstavdelningen Georg Lagerberg jurist 075-247 36 07 georg.lagerberg@socialstyrelsen.se Regeringen Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN 1400-0792 Dnr.

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN 1400-0792 Dnr. KART- LÄGGNING ISSN 1400-0792 Dnr. 701-762-2006 Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL Handikappomsorg Årsskiftet 2005/06 SAMMANFATTNING Under året som gått har antalet beslut och domar som

Läs mer

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram 2013 2020 Vård och omsorgsprogram Antaget av Kommunfullmäktige den 27 mars 2013, 60, Dnr: KS 236/11770 Vård och omsorgsprogram 2013 2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Bilaga 2. Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet

Bilaga 2. Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet BILAGA 2 213-4-18 Vårt dnr: 12/7517 1 (5) Avd för lärande och arbetsmarknad Avd för ekonomi och styrning Bilaga 2 Uppföljning av kommuners kostnader inom flyktingmottagandet Inledning På 195-talet hade

Läs mer

Avtal villkor för personlig assistans enligt LSS eller Socialförsäkringsbalken (SFB) 51 kap.

Avtal villkor för personlig assistans enligt LSS eller Socialförsäkringsbalken (SFB) 51 kap. LULEÅ KOMMUN 2015-04-01 Enhet Stöd och omsorg Avtal villkor för personlig assistans enligt LSS eller Socialförsäkringsbalken (SFB) 51 kap. LULEÅ KOMMUN 2 (9) Luleå Kommun erbjuder Dig personlig assistans

Läs mer

Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. Slutbetänkande av LSS-kommittén (SOU 2008:77)

Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. Slutbetänkande av LSS-kommittén (SOU 2008:77) Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning Slutbetänkande av (SOU 2008:77) uppdrag och sammansättning Parlamentarisk kommitté med ledamöter från

Läs mer

En utvecklad och förtydligad LSS-lagstiftning

En utvecklad och förtydligad LSS-lagstiftning Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1471 av Barbro Westerholm m.fl. (FP) En utvecklad och förtydligad LSS-lagstiftning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Diagnosmönster i förändring

Diagnosmönster i förändring 2007:3 Diagnosmönster i förändring nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1971 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk- och aktivitetsersättningar

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Granskning av enheterna för personlig assistans

Granskning av enheterna för personlig assistans TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2010-03-15 Socialförvaltningen Maria Johansson, kvalitetsinspektör 1 (7) Diarienr 0004/10-013 Granskning av enheterna för personlig assistans Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV INSATSER ENLIGT LSS OCH SOL

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV INSATSER ENLIGT LSS OCH SOL RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV INSATSER ENLIGT LSS OCH SOL FÖR BARN, UNGDOMAR OCH VUXNA MED FUNKIONSNEDSÄTTNING Dnr ÄON/2015:100 Rev. 2007-05-29 2015-06-11 2015-06-11 Äldre- och omsorgsnämnden Sigtuna

Läs mer

YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm

YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm 1 (8) YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77 SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Upphandling av personlig assistans enligt LSS

Upphandling av personlig assistans enligt LSS SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2010-04-13 Handläggare: Pia Ludvigsen Ehnhage Telefon: 08 508 25 911 Till Socialtjänst-

Läs mer

DOM. 2013-01 n 2 Meddelad i "Sundsvall ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE. Kammarrätten avslår överklagandet.

DOM. 2013-01 n 2 Meddelad i Sundsvall ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE. Kammarrätten avslår överklagandet. KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL 2013-01 n 2 Meddelad i "Sundsvall Sida 1 (3) Mål nr 2887-12 KLAGANDE Socialnämnden i ärnösands kommun 871 80 ärnösand MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i ärnösands

Läs mer

Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor:

Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor: Cirkulärnr: 2006:18 Diarienr: 2006/0876 Handläggare: Laina Kämpe Avdelning: Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Datum: 2006-05-23 Mottagare: Barnomsorg Skola Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg

Läs mer

AVGIFTSKONSTRUKTION AVSEENDE OMSORGSNÄMNDENS VERKSAMHETER

AVGIFTSKONSTRUKTION AVSEENDE OMSORGSNÄMNDENS VERKSAMHETER U T G I V E N A V K O M M U N K A N S L I E T BILAGA Dnr Gäller fr. o. m. Antagen 2014/332 2015/317 2015-01-01 2016-01-01 Kf 2014-12-15 138 Kf 2016-02-08 5 AVGIFTSKONSTRUKTION AVSEENDE OMSORGSNÄMNDENS

Läs mer

Omsorgsplan 2014 2020

Omsorgsplan 2014 2020 Omsorgsplan 2014 2020 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-05-26, 67 Dnr KS 2013/491 1 Innehåll Sammanfattning sid 3 Inledning sid 4 Målgrupp sid 5 Insatser enligt LSS, utvecklingen under de senaste sex

Läs mer

Semestervistelse för personer med funktionsnedsättning

Semestervistelse för personer med funktionsnedsättning ösn Z415- -1.0 uplalue OMS ORGSFÖRVALTNINGEN A rev-4 e, 9 Handläggare Datum Diarienummer Petra Sundström 2015-10-02 OSN-2015-0093 Rev 2015-10-13 Omsorgsnämnden Semestervistelse för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Riktlinjer för medföljare vid semesterresa

Riktlinjer för medföljare vid semesterresa 1 (12) Riktlinjer för medföljare vid semesterresa Antagna av KS april 2000, reviderade av KF xxx 2016 stockholm.se 2 (12) 3 (12) Riktlinjer för medföljare vid semesterresa Antagna i KS april 2000, reviderade

Läs mer

DOM JO/j-jd., /f; Meddelad i Sundsvall

DOM JO/j-jd., /f; Meddelad i Sundsvall KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL JO/j-jd., /f; Meddelad i Sundsvall Mål nr 2392-12 Sida 1 (4) KLAGANDE s Vårdnadshavare: Vårdnadshavare:. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Sundsvall 851 93 Sundsvall

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

Beställarenheten Anders Carlsson. Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun

Beställarenheten Anders Carlsson. Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun 20081118 Beställarenheten Anders Carlsson Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun 1 1 INLEDNING...3 1.1 SYFTE...3 1.2 AVGRÄNSNING...3 2 GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER OCH PRINCIPER...3

Läs mer

Riktlinjer Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 1

Riktlinjer Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 1 Riktlinjer Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 1 1 Antagen av kommunfullmäktige på sammanträdet den 22 september 2008 och gäller från och med 1 januari 2009, 239. Sundbybergs stad,

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling 2016

Sjukfrånvarons utveckling 2016 Social Insurance Report Sjukfrånvarons utveckling 2016 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Sofia Bill 010-116 27 02 Sofia.bill@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

Befolkningsförändringar bland barn 2001

Befolkningsförändringar bland barn 2001 23 Befolkningsförändringar bland barn 21 Stor variation i antalet födda Antalet födda har ökat år från år sedan 1999 då antalet var som lägst sedan toppåret 199. År 21 föddes 91 466 barn, 44 238 flickor

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Härigenom föreskrivs att 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Härigenom föreskrivs att 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse. Promemoria 2016-05-11 S2016/03419/FST Socialdepartementet Förslag till ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken Lagtext Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs att

Läs mer

Andreas Hagnell. Finanssektionen. Individ-och familjeomsorg Äldreomsorg Personalfrågor RFV:s allmänna råd om LASS mm

Andreas Hagnell. Finanssektionen. Individ-och familjeomsorg Äldreomsorg Personalfrågor RFV:s allmänna råd om LASS mm Cirkulärnr: 1998:157 Diarienr: 1998/2396 Handläggare: Sektion/Enhet: Ingrid Söderström Andreas Hagnell Datum: 1998-09-29 Mottagare: Rubrik: Sektionen för Socialtjänst Finanssektionen Handikappomsorg Individ-och

Läs mer

Regler för hantering av privata medel inom Socialnämndens verksamhetsområden

Regler för hantering av privata medel inom Socialnämndens verksamhetsområden Regler för hantering av privata medel inom Socialnämndens verksamhetsområden Antagen i Socialnämnden 2008-10-29 145 Reviderad upplaga antagen i Socialnämnden 2013-02-20 20 2 (12) 2 (12) Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Till dig med psykisk funktionsnedsättning

Till dig med psykisk funktionsnedsättning Till dig med psykisk funktionsnedsättning Socialpsykiatrigruppen Hos oss arbetar två socialsekreterare och en gruppledare som beslutar om bistånd till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Uppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning

Uppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning Uppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning 2014-02-17 Anna Spångmark Sofia Rooth Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Uppdraget... 3 2 Metod...

Läs mer

Förslag till lag om ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken

Förslag till lag om ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken Promemoria 2016-12-20 S2016/07902/FST Socialdepartementet Förslag till lag om ändring i 51 kap. 11 socialförsäkringsbalken 1. Sammanfattning I promemorian lämnas förslag till ändring i 51 kap. 11 andra

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Gunnel Håkansson Kundvalsenheten 2015-03-18 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999.

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.

Läs mer

Yttrande över betänkandet Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättningar (SOU 2008:77)

Yttrande över betänkandet Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättningar (SOU 2008:77) Sundbyberg 2009-01- 30 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Socialdepartementet 103 33 Stockholm Tel. 08-546 40 422 Yttrande över betänkandet Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till

Läs mer

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR2002:6) om assistansersättning;

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR2002:6) om assistansersättning; Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR2002:6) om assistansersättning; Till lagen (1993:389) om assistansersättning 3 första stycket Den som omfattas av 1 lagen (1993:387) om stöd och

Läs mer

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2014-04-25 Dnr 002628-2014

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2014-04-25 Dnr 002628-2014 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2014-04-25 Dnr 002628-2014 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans arbete för att åstadkomma bättre kontroll och större rättssäkerhet i administrationen

Läs mer

Regeringens proposition 2002/03:151

Regeringens proposition 2002/03:151 Regeringens proposition 2002/03:151 Utjämning av vissa kostnader för stöd och service till funktionshindrade Prop. 2002/03:151 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 4 september

Läs mer

Det statliga tandvårdsstödet

Det statliga tandvårdsstödet Det statliga tandvårdsstödet 15 oktober 2014 Sofia Wallström Generaldirektör Översikt Läget före 2008 års reform Utformning av det nuvarande statliga tandvårdsstödet Hur har det blivit? Diskussion Läget

Läs mer

Om personlig assistans - konsekvenser av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen

Om personlig assistans - konsekvenser av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Om personlig assistans - konsekvenser av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 13 juni 2017 en dom om rätten till

Läs mer

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Gunnar Ekbäck maj 2009 Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Behov Utbud Efterfrågan Inledning/Bakgrund... 3 Behov, utbud och efterfrågan... 3 Landstingets ansvar... 4 Demografi... 5 Personaltillgång... 7

Läs mer

Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m.

Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m. Lagrådsremiss Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 23 april Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Bilagor Boendeplan NF 2016-2020

Bilagor Boendeplan NF 2016-2020 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-07-03 Dnr: 2015/135-NF-003 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

5 Kostnader och nytta för bilstöd och färdtjänst

5 Kostnader och nytta för bilstöd och färdtjänst 5 Kostnader och nytta för bilstöd och färdtjänst Sammanfattning Människor med funktionshinder ska vara fullt delaktiga i samhället. Det är ett av huvudmålen i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken.

Läs mer

DOM 2011-05-26 Meddelad i Stockholm

DOM 2011-05-26 Meddelad i Stockholm KAMMARRÄTTEN Avdelning 7 2011-05-26 Meddelad i Stockholm Sida 1 (3) Mål nr 3057-11 L KLAGANDE Spånga-Tensta stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box4066 163 04 Spånga MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens

Läs mer

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren Demens mitt i livet Svenska Demensdagarna 2016 Karin Lindgren Diagnosen var på sätt och vis en lättnad; äntligen gick det att förstå det obegripliga och nu trodde vi att vi äntligen skulle få hjälp.men

Läs mer

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

DOM. 2U'i3-02- 2 B. Meddelad i Göteborg. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/göteborg

DOM. 2U'i3-02- 2 B. Meddelad i Göteborg. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/göteborg KAMJ.\tlARRÄ TTEN I GÖTEBORG Avdelning 2 2U'i3-02- 2 B Meddelad i Göteborg Mål nr 7805-12 Sida 1 (4) KAGANDE Ombud: Elinor Öhrling Assistans bo laget Box 1303 701 13 Örebro MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska

Läs mer

Tolktjänst för vardagstolkning

Tolktjänst för vardagstolkning YTTRANDE Vårt ärendenr: 16/01886 2016-06-10 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Henrik Gouali Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Tolktjänst för vardagstolkning Sammanfattning

Läs mer

Att vara handläggare för personer med demens och deras anhöriga

Att vara handläggare för personer med demens och deras anhöriga Att vara handläggare för personer med demens och deras anhöriga Utbildning för biståndshandläggare Göteborg 21 mars 2013 Karin Lindgren Handläggarens utmaningar i demensärenden Tidig kontakt som skapar

Läs mer

Riktlinjer för personlig assistans

Riktlinjer för personlig assistans Riktlinjer för personlig assistans Antagna av socialnämnden 2004-06-16 110, dnr 04/SN 0102 Tillägg: Riktlinjer för kostnadsersättning för personlig assistans Riktlinjer för personlig assistans Antagna

Läs mer

Personlig assistans och Dom i Högsta förvaltningsdomstolen

Personlig assistans och Dom i Högsta förvaltningsdomstolen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Ärendebeteckning Niklas Hermansson 2016-02-08 SN 2016/0085.11.01 0480-453819 Socialnämnden Personlig assistans och Dom i Högsta förvaltningsdomstolen Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

DOM 2014-05- 0 5. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Omsorgsnämnden i Borlänge kommun 781 81 Borlänge KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

DOM 2014-05- 0 5. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Omsorgsnämnden i Borlänge kommun 781 81 Borlänge KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL 2014-05- 0 5 Meddelad i Sundsvall Sida 1 (4) Mål nr 529-13 KLAGANDE Omsorgsnämnden i Borlänge kommun 781 81 Borlänge MOTPART Ställföreträdare: 1. 2. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 4 december 2015 KLAGANDE Höganäs kommun 263 82 Höganäs MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 5 november

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Riksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp

Riksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp Riksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp ISSN 1404-563X Riksförsäkringsverkets allmänna råd om assistansersättning; RAR 2002:6 beslutade den 4 juli 2002. Riksförsäkringsverket

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Socialnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019

Socialnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 1 Socialnämnden Budget 216 217 med plan för 218 219 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 216 217 Den stadiga befolkningsökningen i kommunen medför en ökning av antalet personer som är i behov av

Läs mer

Brukarundersökning av socialnämndens mål 2009

Brukarundersökning av socialnämndens mål 2009 DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Lotten Rudberg Flismark Tjänsteutlåtande -2-9 Socialnämnden den 8.3 SN /18 Brukarundersökning av socialnämndens mål 9 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer