DOM Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Omsorgsnämnden i Borlänge kommun Borlänge KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL Meddelad i Sundsvall Sida 1 (4) Mål nr KLAGANDE Omsorgsnämnden i Borlänge kommun Borlänge MOTPART Ställföreträdare: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Faluns dom den 7 februari 2013 i mål nr , se bilaga A SAKEN Personkretstillhörighet enligt lagen (1993 :387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten ändrar förvaltningsrättens dom och fastställer Omsorgsnänmden i Borlänge kommuns beslut den 27 april Dok.Id Postadress Box Sundsvall Besöks adress Södra Tjärngatan 2 Telefon Telefax E-post: kammarrattenisundsvall@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

2 KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL Sida 2 Mål nr YRKANDEN M.M. Omsorgsnämnden yrkar att. inte ska omfattas av personkretsen enligt 1 3 LSS. Till stöd för sin talan anför omsorgsnämnden i huvudsak följande. behov av stöd och hjälp är inte tillräckligt stort och omfattande för att hon ska omfattas av den aktuella personkretsen. Hon kan höra med hjälp av sina cochleaimplantat (Cl) och hörapparater och endast när de hörseltekniska lösningarna inte räcker till är det en säkerhet för henne att använda teckenspråket för kommunikation. Förvaltningsrättens dom innebär en utvidgning av personkretsen och den strider mot lagstiftarens intentioner och rådande rättspraxis. har möjlighet att ansöka om stöd enligt socialtjänstlagen (2001 :453) för att få sina behov tillgodosedda. bestrider bifall till överklagandet och åberopar samma omständigheter som i förvaltningsrätten. Därutöver anför hon i huvudsak följande. Hon är fortfarande mycket beroende av sin familj eller andra vuxna för att kunna föra en normal kommunikation med sin omgivning. Om hon inte beviljas korttidsvistelse i en genuint teckenspråkig miljö, där hon kan lära sig teckenspråket fullt ut, riskerar hon att bli isolerad och komma efter i språkutvecklingen. Samtliga expe1tutlåtanden talar för ett omfattande behov av stöd även med CL Ett fungerande Cl innebär inte på något vis att personen hör normalt. Enligt tidigare praxis ingår hörselskadade och döva i personkretsen. Förvaltningsrättens dom innebär därför inte någon utvidgning. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AV GÖRANDE Tillämpliga lagrum och förarbetsuttalanden framgår av förvaltningsrättens dom.

3 KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL Sida 3 Mål nr Högsta förvaltningsdomstolen har i rättsfallet RÅ ref. 33, som har hänvisat till, funnit att ett fyraårigt dövt barn tillhör personkretsen enligt 1 3 LSS. I domskälen uttalas emellertid att människor med grava syn- eller hörselskador inte utan vidare tillhör personkretsen. En ytterligare förutsättning är, som framgår av lagtexten, att funktionshindren förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och dänned ett omfattande behov av stöd eller service. Kammarrättens bedömning I målet är ostridigt att har ett stort och varaktigt funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande. Avgörande för frågan om hennes personkretstillhörighet är därför om hennes funktionshinder medför sådana betydande svårigheter i den dagliga livsföringen att de förorsakar ett omfattande behov av stöd eller service.. stödbehov är i huvudsak av samma grad som de behov andra barn i hennes ålder har. Hennes funktionshinder orsakar emellertid vissa svårigheter vid kommunikation och hon har ett visst behov av stöd för att kommunicera. Behovet går utöver vad andra barn i hennes ålder har. Ovan nämnda rättsfall gällde ett barn som var helt dövt.. kan - även om det är förenat med svårigheter - kommunicera med omgivningen. Med beaktande av vad som har framkommit i målet finner kammarrätten att funktionshinder för närvarande inte förorsakar ett tillräckligt omfattande behov av stöd eller service att hon ska omfattas av personkretsen enligt 1 3 LSS. Omsorgsnämndens överklagande ska därför bifallas.

4 KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL Sida4 Mål nr HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (fommlär 1). :;:, _ Eric n kammarrättsråd ordförande ( r 1tvv1.n,,YU]cuMt \ "; A#,0 l I r _H. rf(.' / d1unnef W'ädsten kammarrättsråd -, ;</ i......,,./a/iz:r1sson Li!ammarrättsassessor referent t Lina Nilsson Levin kammarrättsfiskal föredragande

5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Enhet 1 Föredragande Conny Israelsson Meddelad i Falun Mål nr Sida l (6) KLAGANDE Ställföreträdare: MOTPART Omsorgsnärnnden i Borlänge kommun Borlänge ÖVERKLAGAT BESLUT Omsorgsnämnden i Borlänge kommuns beslut SAKEN Korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt lagen (1993 :3 87) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Förvaltningsrätten upphäver det överklagade beslutet och förklarar att tillhör person.kretsen som anges i 1 3 LSS. F örvaltningsrätten visar målet åter till Omsorgsnämnden i Borlänge kommun för prövning om hon uppfyller övriga villkor för att beviljas den sökta insatsen enligt 9 6 LSS. Dok.Id Postadress Box 45 S Falun Besöksadress Kullen 4 Telefon Telefax E-post: forvaltningsrattenifalun@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-12 :00 13:00-16:00

6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Enhet 1 Sida BAKGRUND OCH YRKANDEN M.M. Omsorgsnämnden i Borlänge kommun beslutade den 27 april 2012 att avslå ansökan om korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 6 LSS med hänvisning till att hon inte tillhör personkretsen enligt lagens 1. I överklagande vidhåller sin ansökan och anför bl.a. följande. Utan hjälpmedel är hon döv och med sina hjälpmedel är hon hörselskadad. Hon förstår inte alltid vad som sägs och gör sig inte alltid förstådd. Det är oftast hennes storasyster som agerar tolk när hon leker med andra barn. De få gånger hon leker med någon utan sin storasyster händer det ofta att hon säger "vet inte" och sedan leker parallellt med det andra barnet eller drar sig undan en stund. Eftersom hon inte kan prata i telefon kan hon inte heller ringa sina kompisar och fråga om de ska leka. I långa loppet kan detta leda till att hon blir isolerad då hon inte vågar eller kan ta kontakt. Det har med åldern blivit mer tydligt att kommunikationen inte :fungerar. Det är svårt för henne att delta fullt ut när barn träffas i olika sammanhang, exempelvis på kalas. Det blir ofta tårar på grund av missförstånd eller på grund av att hon inte hört. Eftersom hon varken kan använda sig av det talade språket eller teckenspråket fullt ut har hon ingen :fullgod kommunikation. Detta försvårar hennes vägar till nya vänner och social utveckling. Om hon :far vistas i en teckenspråkig miljö och på så sätt lär sig det språket som ett alternativ när det talade språket brister kommer hon att ha den trygghet som gör att hon senare kan våga sig ut i livet. Hon behöver någon att identifiera sig med som kan teckenspråk. Hennes föräldrar kan inte tillgodose hennes behov att lära sig teckenspråk. Hon behöver detta stöd nu när hon är barn. Hon hänvisar till Regerings rättens avgörande RÅ 2001 ref. 33. Omsorgsnämnden vidhåller beslutet.

7 FÖRVALTNINGS RÄTTEN Enhet 1 Sida UT REDNING Av omsorgsnämndens utredning framgår att bor med sina föräldrar och en äldre syster. Familjen har ett socialt nätverk i form av anhöriga och vänner, som de har god kontakt med. Två dagar i veckan går på Hästberg specialpedagogiska enhet för barn med funktionsnedsättning. Samtliga barn i hennes grupp har hörselskador. går även på Nattis förskola utifrån att föräldrarna förvärvsarbetar. föräldrar erbjuds 240 timmar teckenspråksutbildning från landstinget, men anser det vara otillräckligt. I intyg den 9 september 2011 av kurator Evelyn Kaiser anges bl.a. följande. Det visade sig ganska tidigt att. var döv bilateralt. Hon har sedan ett par år tillbaka cochleaimplantat inopererat på båda sidor, vilket gör att hon kan höra när hon har sina hörapparater. Hon har dock svårt att uppfatta allt tal i vissa miljöer. För att undvika missförstånd behöver man förklara, förtydliga och visualisera mycket för. Hennes familj lägger ner mycket tid på tal- och språkträning. Att behärska teckenspråk är ett komplement och en tillgång för. Det är ett stöd för henne i språkutvecklingen, språkförståelsen, lärandet och i sociala sammanhang och stimulerar till och förtydligar kommunikation med omgivningen. Tvåspråkigheten skulle göra delaktig och självständig och ge möjlighet att utvecklas på lika villkor som normalhörande barn. Då är döv utan sina hörapparater är det mycket viktigt att hon ges möjlighet att lära sig kommunicera med teckenspråk i en genuin miljö där teckenspråk är dominerande och där hon kan få stimulans i sitt teckenspråk. I intyg av specialpedagog Sandra Nilsson den 17 april 2012 anges bl.a. följande. var drygt ett år när hon fick sitt första cochleaimplantat. inopererat. Optimalt ska en sådan operation ske före ett års ålder. Sitt andra implantat fick vid två års ålder. Hennes tal- och språkutveckling har inte gått optimalt efter operationen och cochleaimplantaten fungerar

8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Enhet 1 Sida inte optimalt. Orsaken är ännu okänd. har bl.a. svårt att uppfatta tal även i en miljö utan mycket ljud. Hon har svårt att höra skillnaden på en del språkljud, exempelvis y och u, o och å, m och n. Att lyssna är svårt för henne. Hon måste anstränga sig så mycket mer än normalhörande barn att hennes ork tar slut mycket tidigare. behöver ha ett språk även då tekniken inte fungerar. För att kunna lära sig ett språk fullt ut krävs att man vistas i den språkliga miljön med personer som har det språket som sitt första språk. saknar en teckenspråkig miljö. Får hon tillgång till att lära sig teckenspråk som liten har hon helt andra möjligheter att klara av att studera och arbeta i framtiden. BESTÄMMELSER M.M. För att vara berättigad till insatser för särskilt stöd och service enligt 9 LSS krävs att personen i fråga tillhör den personkrets som anges i lagens 1. Den i målet aktuella punkten 3 omfattar personer men andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder än som anges i punkt 1 och 2 och som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Av lagens förarbeten (prop. 1992/93:159 s och 169) framgår följande. Personer som har ett stort och varaktigt funktionshinder är bl.a. människor med grava syn- eller hörselskador. - Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen menas att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som t.ex. hygien, toalettbestyr, påklädning, mathållning, förflyttning inomhus och utomhus, sysselsättning eller att utföra nödvändig träning eller behandling. Det kan också vara att en person inte kan förstå och klara sin ekonomi. Andra svårigheter kan vara att kommunicera med andra. Det gäller både svårigheter att ta emot och ge information och att samtala med andra direkt eller på telefon. - Med omfattande behov av stöd eller service avses både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Den en-

9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Enhet I Sida skilde ska i allmänhet ha ett återkornrnande behov av särskilt stöd för att klara funktioner som andra kan ldara på egen hand. Med återkommande avses att stödbehovet vanligen föreligger dagligen och i olika situationer och miljöer. Behovet av stöd bör uppfattas i vid bemärkelse och avse stöd av olika karaktär. Ibland kan det behövas stödinsatser av så speciell art att de trots mindre tidsåtgång bör beaktas som omfattande. Exempel kan vara stöd som vanligen bör ges av personal med mycket specifik utbildning och kompetens. - Hos små barn med funktionshinder har, på grund av barnets ålder, kanske ännu inte klart utkristalliserats några på grund av funktionshindret betydande svårigheter i den dagliga livsföringen, eftersom alla barn i den åldern har dessa svårigheter mer eller mindre (att tala, äta själv, gå etc.). I dessa fall :far man göra en bedömning av om barnet med stigande ålder kan antas att få onormalt stora svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Regeringsrätten har i RÅ 2003 ref. 33 ansett att ett fyraårigt dövt barn tillhör personkretsen enligt 1 3 LSS. SKÄLEN FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE Av utredningen i målet framgår att var döv vid födseln men har fått förmåga att höra efter operationer med cochleaimplantat. Implantaten har dock inte gett optimalt resultat och hon har svårigheter att uppfatta tal Detta innebär bl.a. att umgänget med andra barn försvåras. De båda personer med specialpedagogisk kompetens som har uttalat sig förespråkar att parallellt med talspråk får möjlighet att lära sig teckenspråk. Förvaltningsrätten anser det klarlagt att hörselskada innebär att hon har ett sådant stort och varaktigt funktionshinder som lagen avser. De svårigheter som hon möter i sin dagliga livsföring kan antas likna de som ett dövt barn i samma ålder möter. En väsentlig skillnad är att har fö1måga att kmmnunicera genom tal. Enligt vad som framkommer av ut-

10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Enhet l Sida redningen har hon dock sådana begränsningar när det gäller hörseln att hon inte obehindrat kan kommunicera och leka med andra barn utan hjälp av föräldrarna eller sin syster. Föräldrarna behöver också lägga ner mycket tid för att förtydliga och förklara för och att träna henne när det gäller tal och språk. Till detta kommer att även behöver lära sig teckenspråk.. hörselskada medför således många svårigheter som inte förekommer hos ett barn med normal hörsel. Hennes :funktionshinder :far enligt förvaltningsrättens mening anses förorsaka henne betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Hon uppfyller således samtliga krav som uppställs i 1 3 LSS och tillhör därför den personkrets som där anges. Omsorgsnärnnden bör i första hand pröva om hon uppfyller övriga villkor för att beviljas den sökta insatsen enligt 9 6 LSS. ('. MA l RKLl' A, U, : CUAt. l,l(l;{( {c.. cc Elj na Ulfhake erglund. rådman e bilag(9: (DV C ) C (ht,..(;i,_,.t (j '- I avgörandet har även nämndemännen Christer Bergman, Patrik Lindholm och Per-Ewert Ohlsson Björk deltagit.