HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014"

Transkript

1 HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 RESULTAT 5 Hur stort sparande har du? 6 Varför sparar du? 7 Vill du öka ditt sparande och har du råd? 8 Har du sparat regelbundet det senaste året? 8 Hur har du placerat ditt regelbundna sparande? 9 Har du under det senaste året minskat eller ökat ditt regelbundna sparande? 9 Planerar du din ekonomi för att klara en längre tids sjukdom eller arbetslöshet? 10 JÄMFÖRT MED TIDIGARE ÅR 11 November 2014 Swedbank Privatekonomi 2 (12)

3 Inledning Sparande är en nödvändig del i de allra flesta hushålls ekonomi. Orsakerna till varför hushållen sparar skiljer sig åt eftersom kunskap och framför allt behov skiljer mellan olika hushåll. Generellt kan man säga att man trygghetssparar eller sparar mer för nöjes skull. Oftast gör man en kombination av båda. Somliga sparmål är viktigare att inse nödvändigheten av än andra. Det är t ex. viktigt att spara ihop till en buffert för oförutsedda händelser. Om man skulle bli arbetslös eller sjuk under en längre period blir inkomsten lägre. Är man till exempel ensamstående så är man extra utsatt. För att då inte tvingas flytta till billigare boende och kunna betala sina räkningar är det för många bra att ha ett sparkapital att luta sig mot. En buffert är även bra att ha om t ex. värmepannan eller bilen går sönder. Stora utgifter som man är tvungen att betala kan bli svåra om man inte har sparat i förväg. Att spara inför sitt liv som förhoppningsvis livsnjutande pensionär är också viktigt. De flesta får en betydligt lägre inkomst som pensionär jämfört med när man arbetar. För att kunna bo kvar i sitt hus och/eller kunna unna sig saker när man blir äldre är det klokt att ha ett sparkapital när man går i pension. Annat sparande kan vara av mer nöjeskaraktär, såsom att spara till en resa. I denna rapport tittar vi bland annat närmare på hur stort sparande man har, varför man sparar och om man sparar regelbundet. Analysen fördelas utifrån ålder och inkomst, men även utifrån om man arbetar, är arbetslös eller pensionär, om man lever tillsammans med någon eller är ensamstående. Analysen bygger på en marknadsundersökning via Internetpanel hos Norstat. Antalet svarande är ur befolkningen. November 2014 Swedbank Privatekonomi 3 (12)

4 Sammanfattning De senaste åren har andelen som har ett lågt eller inget sparkapital alls halverats. Trots det är det många som inte sparar regelbundet och sannolikt för många som har en alltför liten buffert för att klara oförutsedda händelser. Just oförutsedda händelser är annars den vanligaste anledningen till att man sparar. En knapp tredjedel har inte sparat regelbundet det senaste året. Inte så förvånande är det i större utsträckning ensamstående och de med lägre inkomster som inte sparar. Bland ensamstående är det många som knappt har någon buffert alls ifall något skulle hända som kräver ekonomiska resurser. Även yngre har ett lågt sparande, men det är inte lika alarmerande eftersom många av dem när de får en stadig inkomst kommer kunna bygga upp ett sparkapital. Många vill spara mer än de gör nu men långt ifrån alla uppger att de har råd. Över hälften av de tillfrågade har ett oförändrat sparande jämfört med året före. Över hälften sparar inte för att trygga sin ekonomi för risken för arbetslöshet eller sjukdom en längre tid. Många är försäkrade mot inkomstbortfall genom sin arbetsgivare eller sitt fackförbund. Men de som står utan sådan försäkring löper en stor ekonomisk risk inför om livet tar en annan riktning än den planerade. De över 50 år är lite bättre på att trygghetsspara än de yngre. Inte ens hälften sparar till sitt liv som pensionär. De med högre inkomster sparar i högre utsträckning till sin pension, så också sammanboende jämfört med ensamstående. Ett hushålls ekonomiska marginaler påverkar i vilken utsträckning man kan spara till t ex. sin tid som pensionär. Det är ingen större skillnad på kvinnors och mäns sparbeteende. Något fler män har ett högre sparkapital samt har råd att öka sitt sparande. Kvinnor sparar lite mer till semester och till sina barn och barnbarn än män. Och män sparar i högre utsträckning för att det är roligt och spännande att placera än kvinnor. November 2014 Swedbank Privatekonomi 4 (12)

5 Resultat Sparandet stiger med åldern och män har ett högre sparkapital än kvinnor. Över hälften av de tillfrågade har ett sparkapital på mer än kronor. Men så många som var tredje har en buffert på under kronor. Ungefär 20 procent av de ensamstående har ett sparkapital som är lägre än kronor. De flesta sparar till oförutsedda utgifter, dvs. buffertsparar. Att spara till en resa eller sitt liv som pensionär är också relativt vanligt. Hälften av de tillfrågade uppger att de vill öka sitt sparande, men även drygt hälften svarar att de inte har råd att spara mer. Hela 30 procent av de tillfrågade har inte sparat regelbundet det senaste året. Yngre, ensamstående och de med lägre inkomster är de som mer sällan har ett regelbundet sparande. Det regelbundna månadssparandet placeras oftast på ett vanligt sparkonto medan det regelbundna sparandet man gör ett par gånger om året i större utsträckning placeras i aktier och värdepapper. Över hälften har ett oförändrat regelbundet sparande det senaste året. Men 10 procent uppger att de har minskat det. Över 60 procent buffertsparar inte för att klara en längre tids sjukdom eller arbetslöshet. Det innebär att många riskerar en försämrad ekonomi om deras disponibla inkomst skulle minska drastiskt. November 2014 Swedbank Privatekonomi 5 (12)

6 Hur stort sparande har du? Yngre, ensamstående och de med lägre inkomster är de med lägst buffertsparande. Det innebär att de med lägst marginaler löper en större ekonomisk risk om något oförutsett skulle hända. Det är positivt att notera att över hälften av de tillfrågade har ett sparande på mer än kronor. Då har man en bra buffert för oförutsedda utgifter. Men så många som var tredje har ett sparkapital under kronor och 16 procent till och med inget eller under kronor. Utan buffert klarar man sig inte långt om till exempel kylskåpet och diskmaskinen går sönder samtidigt, vilket kan hända. Hur stort sparande har du? 0 8 % % % Sparandet stiger med åldern och män har ett högre sparande än kvinnor. Nästan hälften av de tillfrågade under 30 år har ett sparkapital lägre än kronor och 60 procent av alla yngre än 40 år har mindre än kronor i sparkapital. Det innebär t ex. att det i princip är omöjligt att köpa ett eget boende i en storstad i och med de nya kraven på egen insats. Bland de som är över 50 år har över två tredjedelar mer än kronor i någon form av sparande. Av pensionärerna har nära var fjärde ett sparkapital under kronor, och 14 procent har ett sparkapital under kronor. Var femte ensamstående, både med och utan barn, har ett sparkapital lägre än kronor. Och knappt 40 procent av ensamstående föräldrar har ett sparkapital lägre än kronor. Det visar på en stor sårbarhet hos dessa hushåll. Det här är dessutom hushåll som sannolikt har ett större behov av en buffert med tanke på att det enbart har en lön att leva på. I tabellen nedan framgår andelarna med olika stort sparkapital för ensamstående respektive sammanboende. November 2014 Swedbank Privatekonomi 6 (12)

7 Inte oväntat har man som ensamstående mindre marginaler i sin ekonomi och också ett lägre sparkapital. Över 20 procent har inget eller ett sparkapital som är lägre än kronor. Bland sammanboende är motsvarande andel 12 procent. Bland långtidssjukskrivna har nära hälften ett sparkapital på lägre än kronor och knappt var tredje lägre än kronor. Bland arbetslösa är siffrorna än mer alarmerande, 60 procent av de arbetslösa har ett sparande lägre än kronor och så många som 40 procent har ett sparande under kronor. Det betyder att hushåll med redan stor risk i sin ekonomi tar en ännu större risk i och med att de har en så lite buffert att ta av ifall andra saker som påverkar ekonomin händer. Varför sparar du? De allra flesta sparar för att ha pengar till oförutsedda utgifter, tre av fyra av de tillfrågade som sparar uppger att de sparar just till det. Ungefär hälften målsparar inför semestern. På tredje plats kommer att spara inför sin tid som pensionär, drygt fyra av tio gör det. Varför sparar du? Till oförutsedda utgifter 74 % Till semester/resa 47 % Till tid som pensionär 41 % En tredjedel svarar att de sparar för att klara ett större inköp. En av fem uppger att de sparar för sina barn och barnbarns räkning, och ungefär lika många säger att de sparar för att kunna renovera sin villa/bostadsrätt. Det vanligaste sparmålet är oförutsedda utgifter, det gäller alla åldrar och inkomster. Andra vanliga svar är semester/resa, ett större inköp och till sitt liv som pensionär. Bland åringarna uppger knappt 90 procent att de har ett buffertsparande. Yngre sparar i större utsträckning till ett boende, äldre i större utsträckning till renovering av sitt boende. Det November 2014 Swedbank Privatekonomi 7 (12)

8 känns naturligt. Ju äldre desto fler som sparar till sitt liv som pensionär och de mellan 30 och 49 år är de som sparar mest till barn och barnbarn. Ju mer man tjänar desto mer sparar man till sitt liv som pensionär, men även till barn och barnbarn. Det är inte oväntat, har man mer pengar över så har man råd att spara till mer än det nödvändiga. De som tjänar under kronor per månad sparar i större utsträckning till ett boende och om man får pengar över. De flesta i den gruppen är sannolikt ungdomar. Ensamstående sparar till samma saker som sammanboende men i något lägre utsträckning. Det kommer inte som någon större överraskning att det bland ensamstående med en snävare ekonomi är färre som sparar till sitt liv som pensionär och fler som sparar när de har pengar över. Förvärvsarbetande och pensionärer sparar till i stort sett samma saker, men pensionärer i lite mindre utsträckning. Vill du öka ditt sparande och har du råd? Drygt hälften av de som sparar uppger att de vill öka sitt sparande, men alla har inte råd. Det är fler som uppger att de inte har råd att öka sitt sparande än som har det. Inte helt oväntat är det de med mindre ekonomiska marginaler som har svårast att spara mer. Vill du öka ditt sparande och har du råd? Ja, vill öka 53 % Nej, vill inte öka 31 % Ja, har råd 41 % Nej, har inte råd 45 % De som är yngre än 30 år och år är de som vill öka sitt sparande mest, i de åldersgrupperna uppger procent att de vill göra det. Bland dem över 50 år vill inte ens var tredje öka sitt sparande, vilket inte är helt oväntat eftersom det är den åldersgruppen som redan har högst sparkapital. Ensamstående vill i något större utsträckning än sammanboende öka sitt sparande, vilket kan ha sin förklaring i att man upplever sig ha mindre marginaler. Men det är fler bland de ensamstående som uppger att de inte har råd att göra det. Studerande vill öka sitt sparande mer än de som arbetar, är arbetslösa eller pensionärer. Men de med lägre inkomster, såsom studerande, pensionärer, arbetslösa och sjukskrivna, har i mindre utsträckning råd att spara mer. Knappt hälften av de tillfrågade uppger att de inte har råd att öka sitt sparande. Bland de under 40 år är det fler som inte har råd att öka sitt sparande medan majoriteten av de över 40 år har råd med det. De flesta som vill öka sitt sparande bor i hyresrätter. Har du sparat regelbundet det senaste året? Långtifrån alla sparar regelbundet. Hela 30 procent av de tillfrågade uppger att de inte har sparat regelbundet det senaste året. November 2014 Swedbank Privatekonomi 8 (12)

9 Har du sparat regelbundet det senaste året? Ja 68 % Nej 30 % Vet ej 2 % En tredjedel av de tillfrågade uppger att de inte har sparat regelbundet det senaste året. Ju yngre desto färre som sparar regelbundet. De som sparar mest regelbundet är de mellan 40 och 49 år, av dem sparar nästan åtta av tio regelbundet. De under 30 år är de som sparar minst regelbundet. Men det är ändå knappt 60 procent av dem som gör det. Det är ingen större skillnad mellan kvinnor och män. Som man kan förvänta sig är det färre ensamstående som sparar regelbundet än sammanboende, drygt 60 respektive knappt 75 procent. Också enligt förväntan sparar de med högre inkomst mer regelbundet än de med lägre inkomst. I det lägsta inkomstintervallet sparar över hälften inte regelbundet och i det högsta är det bara drygt en av tio som inte gör det. De med lägre disponibel inkomst, som unga, ensamstående, studerande och pensionärer, är de som i mindre utsträckning sparar regelbundet. Hur har du placerat ditt regelbundna sparande? Det regelbundna månadssparandet placeras oftast på vanliga sparkonton. Över 80 procent svarar att de sätter in pengarna på ett sparkonto. Men det sparande man gör mer sällan, ett par gånger om året, hamnar i större utsträckning i aktier och fonder. Det är ingen större skillnad mellan åldersgrupper eller mellan män och kvinnor. Inte heller utifrån inkomst är det någon större skillnad, däremot lägger pensionärer en stor del av sitt månadssparande i fonder. Har du under det senaste året minskat eller ökat ditt regelbundna sparande? Över hälften av de svarande uppger att deras regelbundna sparande är oförändrat det senaste året. Endast drygt 10 procent har minskat sitt regelbundna sparande. Har du ökat eller minskat ditt regelbundna sparande det senaste året? Ökat 37 % Minskat 11 % Oförändrat 52 % De yngre än 30 år och ogifta som bor kvar hemma har ökat sitt regelbundna sparande i större utsträckning än genomsnittet, hälften uppger att de har gjort det. Det är ingen större skillnad mellan män och kvinnor, något fler män har ökat sitt sparande och något fler kvinnor har minskat det. De med låga inkomster har i större utsträckning minskat sitt sparande jämfört med de med högre inkomster. Det är dock ingen större skillnad November 2014 Swedbank Privatekonomi 9 (12)

10 mellan ensamstående och sammanboende, runt 40 procent har ökat och runt 10 procent har minskat sitt regelbundna sparande. Bland pensionärer är det fler som har minskat sitt sparande än genomsnittet och över 70 procent har ett oförändrat sparande. Planerar du din ekonomi för att klara en längre tids sjukdom eller arbetslöshet? Över 60 procent uppger att de inte planerar sin ekonomi för en längre tids sjukdom eller arbetslöshet. Det innebär att många riskerar att stå utan buffert om deras disponibla inkomst skulle minska drastiskt. Många har en inkomstbortfallsförsäkring via fack och arbetsgivare, men de som inte har det riskerar ett stort ekonomiskt bortfall. Det är viktigt att ta reda på hur ens egen ekonomi kan förändras vid en förändrad livssituation. Jag planerar min ekonomi så jag klarar en längre tids sjukdom eller arbetslöshet Instämmer 37 % Instämmer inte 63 % Mest ansvarsfulla är de över 50 år, knappt hälften av dem sparar för att klara en längre tid med lägre inkomst. I åldersgrupperna under 50 år sparar var tredje för att klara ett eventuellt inkomstbortfall. Det är ingen större skillnad mellan kvinnor och män, och det är färre ensamstående än sammanboende som planerar sin ekonomi och sparar för eventuellt inkomstbortfall. Inte helt oväntat sparar fler höginkomsttagare för att klara om inkomsten drastiskt skulle sjukna än låginkomsttagare. Hela 60 procent av pensionärerna uppger att de planerar sin ekonomi för att klara en längre tids sjukdom eller arbetslöshet. November 2014 Swedbank Privatekonomi 10 (12)

11 Jämfört med tidigare år Andelen med ett litet eller inget buffertsparande har minskat. I undersökningarna 1999 och 2009 framgick att en tredjedel av de tillfrågade hade ett sparande under kronor. I årets undersökning har andelen halverats. Nu uppger 16 procent att de har mindre än kronor till oförutsedda händelser. Jämfört med 2009 så är det i år fler som uppger att de sparar till en resa än till sin tid som pensionär. Andelen som sparar till ett eget boende har ökat de senaste fem åren, från 9 till 16 procent. Det är också många fler som sparar till ett större inköp och sparar när de får pengar över. November 2014 Swedbank Privatekonomi 11 (12)

12 Sparviljan har minskat de senaste fem åren uppgav 60 procent att de ville spara mer, i årets undersökning vill drygt hälften det. Många hushåll har de senaste åren fått höjda reallöner och sänkta inkomstskatter. Så det kanske inte är så förvånande att sparviljan har minskat bland dessa. November 2014 Swedbank Privatekonomi 12 (12)

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 LÅNA Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 4 Syfte med undersökningen 4 Om undersökningen 5 Kapital 1 Hur lånebilden ser ut 6 Hur många

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2007

Hushållsbarometern våren 2007 Hushållsbarometern våren 2007 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi maj 2007 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något från 50,8 hösten 2006 till 50,5. Trots en försumbar tillbakagång ligger index

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Sparkontoundersökning

Sparkontoundersökning Sparkontoundersökning 2016 Ur rapporten: Om hushållet skulle drabbas av en oväntad utgift anger mer än hälften att de har ett sparkonto att använda. Fler kvinnor, 43 procent än män, 39 procent sparar regelbundet

Läs mer

Nordeas Trygghetsindex 2012

Nordeas Trygghetsindex 2012 Nordeas Trygghetsindex 20 Ingela Gabrielsson, privatekonom 20-02-22 Sammanfattning För tredje året i rad har Nordea mätt i vilken mån vi oroar oss för ekonomin och vilka åtgärder för vår privatekonomi

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2011. Stockholm 24 november 2010

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2011. Stockholm 24 november 2010 Pressmeddelande Stockholm 24 november 2010 Så blir din ekonomi i januari 2011 Få vinnare i årets prognos. Har du bostadslån med rörlig ränta får du det till och med sämre. Även många pensionärer får mindre

Läs mer

Pengar, tid och ett gott liv 2015

Pengar, tid och ett gott liv 2015 Pengar, tid och ett gott liv 2015 I Sparbankens enkät Pengar, tid och ett gott liv tog vi reda på vad finländarna skulle ändra på i sitt liv om de inte behövde tänka på pengar. Enkäten gjordes sommaren

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Låneläget 2010 - belåning och boendeekonomi. Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 30 mars 2010

Låneläget 2010 - belåning och boendeekonomi. Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 30 mars 2010 Låneläget 00 - belåning och boendeekonomi Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 0 mars 00 Sammanfattning ( av ) Vad vi anser vara den ideala balansen mellan lån och bostadsvärde varierar. Den komfortabla

Läs mer

Faktaunderlag om semestervanor 2008 FAKTAMATERIAL/STATISTIK

Faktaunderlag om semestervanor 2008 FAKTAMATERIAL/STATISTIK Faktaunderlag om semestervanor 2008 FAKTAMATERIAL/STATISTIK LO juni 2010 Sommar och semester är något som berör alla, oavsett vilken bakgrund man har eller socioekonomisk grupp man tillhör. Varje år packar

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Sparkontoundersökning

Sparkontoundersökning Sparkontoundersökning 2017 Ur rapporten: Stora skillnader i storleken på lättillgänglig hushållsbuffert bland svenska hushåll. Nästan hälften sparar regelbundet till något specifikt de planerar att köpa

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 1 2014 17 januari 2014

Inlåning & Sparande Nummer 1 2014 17 januari 2014 Inlåning & Sparande Nummer 1 2014 17 januari 2014 Strukturer i hushållens sparande, - Kvinnor med samma inkomster spar mer än män. - Sparandekulturen skiljer mycket mellan hushållstyper. - Nettosparandet

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Företagens risk- och försäkringssituation

Företagens risk- och försäkringssituation Telefonundersökning bland svenska småföretagare Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars 2013 Fakta om undersökningen Metod: Telefonintervjuer Registerurval: Slumpmässigt

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

CONSUMER PAYMENT REPORT 2015

CONSUMER PAYMENT REPORT 2015 SVERIGE CONSUMER PAYMENT REPORT För att förstå och få insikt i den europeiske konsumentens ekonomiska vardag har Intrum Justitia genomfört en undersökning bland personer i 21 länder. Resultatet presenteras

Läs mer

Hushållen får ytterligare ett år med bättre ekonomi

Hushållen får ytterligare ett år med bättre ekonomi Aktuell analys 19 februari 2016 Hushållen får ytterligare ett år med bättre ekonomi Arbetslösa, pensionärer och löntagarhushåll får alla det bättre 2016 jämfört med förra året. Efter höjningen av arbetslöshetsersättningen

Läs mer

Väljarnas syn på ökande klyftor

Väljarnas syn på ökande klyftor SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...

Läs mer

Så drabbar Stockholmsskatten

Så drabbar Stockholmsskatten Så drabbar Stockholmsskatten stockholmarna INNEHÅLL Stockholmsskatten Inledning Mer kvar i plånboken för 8 av 10 stockholmare Höjd brytpunkt för tillväxt och ökad sysselsättning Slutsatser Tabell: Stockholmsskatten

Läs mer

Julklappspengarna 2015

Julklappspengarna 2015 Julklappspengarna 2015 Ur rapporten: 2015 ökar vi återigen julklappsköpen. I snitt köper vi fem julklappar. De allra flesta planerar att köpa mellan tre och sex julklappar. En av tio köper dock minst tio

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation

Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation Telefonundersökning bland svenska småföretagare Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

reflex livränta Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01

reflex livränta Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01 reflex livränta FÖRKÖPSINFORMATION Reflex Livränta Gäller från 2011-04-01 Så fungerar Reflex Livränta Reflex Livränta är en engångsbetald kapitalförsäkring som du kan komplettera med ett återbetalningsskydd.

Läs mer

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Innehåll ernas beskattning... 3 Skatteskillnaden mellan pension och lön.... 5 Skattebetalarna anser...13 ernas beskattning Före 2007

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15

TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15 TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15 Skillnader i sjukfrånvaro och trygghet bland egenföretagare, tidsbegränsat anställda och tillsvidareanställda resultat

Läs mer

En Sifoundersökning om attityder kring att åldras

En Sifoundersökning om attityder kring att åldras En Sifoundersökning om attityder kring att åldras Innehållsförteckning Metod Introduktion Svenskarna om att åldras ATT ÅLDRAS Positiv syn på åldrandet LIVSGLÄDJE Äldre nöjdast med livet Familj och hälsa

Läs mer

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före år Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1() 7 procent av dem som inte redan gått i pension uppger att de vill gå i pension före års ålder. 0

Läs mer

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Så sparar svenskarna III

Så sparar svenskarna III Så sparar svenskarna III Institutet för Privatekonomi, oktober 2005 Erika Pahne Innehållsförteckning Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning: Förändringar på totalnivå jämfört med tidigare undersökningar

Läs mer

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN 2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN En rapport från TCO och Tria 2009 Författare Kristina Persdotter utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: kristina.persdotter@tco.se tel: 08-782

Läs mer

Så sparar svenskarna IV

Så sparar svenskarna IV Så sparar svenskarna IV Erika Pahne Institutet för Privatekonomi, mars 2009 Innehållsförteckning Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning: Förändringar på totalnivå jämfört med tidigare undersökningar

Läs mer

Stöd till god man/sfvh inför ensamkommande barns 18-årsdag. Konsument Halmstad, budget- och skuldrådgivning

Stöd till god man/sfvh inför ensamkommande barns 18-årsdag. Konsument Halmstad, budget- och skuldrådgivning Stöd till god man/sfvh inför ensamkommande barns 18-årsdag Konsument Halmstad, budget- och skuldrådgivning Informationsmaterial för gode män/särskilt förordnade vårdnadshavare till ensamkommande barn I

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Goda skäl. att vara medlem i

Goda skäl. att vara medlem i Goda skäl att vara medlem i Det finns olika sätt att se på saker, ett är att säga skyll dig själv... Om du skadar dig på jobbet, inte får ut din semesterlön, din arbetsplats saknar omklädningsrum, eller

Läs mer

Var fjärde svensk kommer inte att klara sig på sin pension

Var fjärde svensk kommer inte att klara sig på sin pension Pressmeddelande 9 februari 2017 Var fjärde svensk kommer inte att klara sig på sin pension Mer än var fjärde svensk uppger att de kommer ha svårt att klara sig, eller inte klara sig alls, på sin pension.

Läs mer

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Om undersökningen...4 Sparbelopp...5 Sparkapital...6 Sparformer...7 Räkneexempel...8 2 Sammanfattning De föräldrar

Läs mer

Dina pengar. med och utan kollektivavtal

Dina pengar. med och utan kollektivavtal Dina pengar med och utan kollektivavtal Kollektivavtal din försäkring genom hela karriären Den här skriften är för dig som är akademiker och som vill veta mer om vad ett kollektivavtal är och vad det kan

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter

Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter En undersökning om effekterna av regeringens skatteförslag för småföretagarna Öhrlings PricewaterhouseCoopers Stockholm, november 2006 www.pwc.com/se 2

Läs mer

SPPs Avtalspension PA 03 individuell ålderspension

SPPs Avtalspension PA 03 individuell ålderspension Ett viktigt val för din framtid Gör ett aktivt val för din pension. Michaela, SPP SPPs Avtalspension PA 03 individuell ålderspension Om du fick 100 000 kronor att investera, var skulle du placera dem då?

Läs mer

STUDENTRAPPORTEN 2013

STUDENTRAPPORTEN 2013 STUDENTRAPPORTEN 2013 Studentum Studentum är med sina cirka 500 000 besökare varje månad, Sveriges mest använda söktjänst för eftergymnasiala studier. Visionen är att samla alla eftergymnasiala utbildningar

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003

Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 0 2 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden TEMO har, på uppdrag av Svenskt

Läs mer

Remissyttrande. Enklare semesterregler (SOU 2008:95) Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Er referens: A2008/3018/ARM

Remissyttrande. Enklare semesterregler (SOU 2008:95) Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Er referens: A2008/3018/ARM Arbetsmarknadsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2008/3018/ARM Stockholm, 2009-02-05 Remissyttrande Enklare semesterregler

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000

Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000 Sammanfattning av rapporten Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000 BORIS-projektet är ett

Läs mer

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden

Läs mer

Alla har vi drömmar! Generationsväxlingsdag 2.12.2015, Västankvarn, Ingå: Banktjänster för jordbrukare

Alla har vi drömmar! Generationsväxlingsdag 2.12.2015, Västankvarn, Ingå: Banktjänster för jordbrukare Alla har vi drömmar! Generationsväxlingsdag 2.12.2015, Västankvarn, Ingå: Banktjänster för jordbrukare Carola Wester-Sundblad, Lantbruksexpert, Aktia Bank Abp Måste få ta tid Generationsväxling kontakta

Läs mer

Unga vuxna 2013 boende, studier, sparande och framtidsdrömmar

Unga vuxna 2013 boende, studier, sparande och framtidsdrömmar Unga vuxna 2013 boende, studier, sparande och framtidsdrömmar Ingela Gabrielsson, privatekonom 2013-08-28 Sammanfattning Bland unga vuxna i åldern 18-29 år bor 27 % kvar i föräldrahemmet. I åldern 22-25

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Vabb och Vobb

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Vabb och Vobb Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Vabb och Vobb Manpower Work Life Rapport 2014 VABB OCH VOBB Att vabba eller inte, det är frågan. Och om frågan varit snårig tidigare så är den

Läs mer

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 1 oktober 2009 Dnr: 6-29-09 Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108) Syfte med förslaget och sammanfattning Promemorian föreslår

Läs mer

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.

Läs mer

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7 Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen

Läs mer

Information om godmanskap och förvaltarskap

Information om godmanskap och förvaltarskap Överförmyndaren i Tingsryds kommun Information om godmanskap och förvaltarskap Godmanskap och förvaltarskap anordnas med stöd av bestämmelser i Föräldrabalken (Lag 1949:381). Personer som på grund av sjukdom,

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden

Den svenska bolånemarknaden Den svenska bolånemarknaden 14 APRIL 216 14 april 216 Dnr 16-3183 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 Undersökningen beskriver bolånemarknaden 5 SVENSKA BOLÅNETAGARE 8 Belåningsgraderna är i stort oförändrade

Läs mer

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616 Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av

Läs mer

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 A-kassan en försäkring i fritt fall. 2008-12-17, andra upplagan 2009-02-25 Författare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO Kontaktpersoner:

Läs mer

555 miljoner mer till vård och omsorg i Blekinge

555 miljoner mer till vård och omsorg i Blekinge 555 miljoner mer till vård och omsorg i Blekinge -Sverigedemokraterna Blekinge, budgetförslag 2015-2017 Skattesatsen för år 2015 får förbli oförändrad. Skatteväxlingen vi tidigare föreslagit får komma

Läs mer

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Luleå Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

Våga Visa kultur- och musikskolor

Våga Visa kultur- och musikskolor Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,

Läs mer

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

RAPPORT INSTÄLLNING TILL ATT ARBETA EFTER 65-ÅRSÅLDERN

RAPPORT INSTÄLLNING TILL ATT ARBETA EFTER 65-ÅRSÅLDERN RAPPORT INSTÄLLNING TILL ATT ARBETA EFTER 65-ÅRSÅLDERN UPPFÖLJANDE MÄTNING PRIVATANSTÄLLDA ARBETARE (SAF-LO) Beställare: AMF Kontakt AMF: Emelie Ericson (emelie.ericson@amf.se) Kontaktperson Novus: Anna

Läs mer

Undersökning om växelverkan mellan generationer

Undersökning om växelverkan mellan generationer Intervju- och undersökningstjänster Undersökning om växelverkan mellan generationer Hurdan hjälp har Du fått av Dina närmaste? Har Du stöt en annan person ekonomiskt? Borde far- och morföräldrarna sköta

Läs mer

Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin

Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin Pressmeddelande, 2015-05-11 Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin De allra flesta skåningarna har en stark tilltro till den egna privatekonomin och många tror att de kommer att ha mer pengar

Läs mer

Scandinavian Internal Tracker

Scandinavian Internal Tracker Sida 1 Sverige Antal intervjuer --------------------- 1047 513 534 156 480 322 89 254 521 272 Vägt bastal -------------------------- 1047 527 520 251 368 264 164 332 475 241 Om din inkomst sedan skatten

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

TEMA: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA RÄTTIGHETER. Vår vision är ett samhälle där människor känner trygghet om livet tar en ny vändning.

TEMA: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA RÄTTIGHETER. Vår vision är ett samhälle där människor känner trygghet om livet tar en ny vändning. Lektion 17 SCIC 24/01/2014 TEMA: SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALA RÄTTIGHETER A. Om Försäkringskassan (http://www.forsakringskassan.se/omfk) Vår vision är ett samhälle där människor känner trygghet om livet

Läs mer

Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004

Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004 Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? All data avser år 2004 Innehållsförteckning Sid 2 - Grundkurs Sid 3 - Fördelning medborgare Sid 4 - Fördelning företag Sid 5 - Fördelning anställda Hur ser

Läs mer

Så tycker småföretagarna om Sjuklöneansvaret - ett sjukt ansvar. Undersökning FöretagarFörbundets webbpanel januari 2010

Så tycker småföretagarna om Sjuklöneansvaret - ett sjukt ansvar. Undersökning FöretagarFörbundets webbpanel januari 2010 Så tycker småföretagarna om Sjuklöneansvaret - ett sjukt ansvar Undersökning FöretagarFörbundets webbpanel januari 2010 Fakta om undersökningen Undersökningen genomfördes via webbenkäter under 72 timmar

Läs mer

Flyttrapport AMF 2016. Hur sker flyttar inom kollektivavtalad tjänstepension?

Flyttrapport AMF 2016. Hur sker flyttar inom kollektivavtalad tjänstepension? Flyttrapport 216 Hur sker flyttar inom kollektivavtalad tjänstepension? FLYTTRAPPORT 216 2 sid 3 sid 4 sid 6 sid 8 sid 9 sid 1 sid 11 sid 12 sid 13 Sammanfattning Kollektivavtalade tjänstepensioner Flyttutvecklingen

Läs mer

Attitydundersökning: Norrmän och skidsemester

Attitydundersökning: Norrmän och skidsemester Attitydundersökning: Norrmän och skidsemester HUI Research på uppdrag av SkiStar April 2013 Författare: Karin Olsson Innehåll Rapporten är indelad i följande avsnitt: Metod Semestervanor Skidintresserade

Läs mer

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende

Läs mer

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 T- 110451 Svenskt Näringsliv: Temo: Allan Åberg Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Sida 2 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 Temo har på

Läs mer

Inkomst- och utgiftsuppgifter vid ansökan om särskilt boende (egen ansökan)

Inkomst- och utgiftsuppgifter vid ansökan om särskilt boende (egen ansökan) Information Den som inte kan bo kvar i sin vanliga bostad kan ansöka om att få flytta till ett så kallat särskilt boende. För att kommunen ska kunna beräkna rätt avgift ska man lämna in aktuell inkomst-

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010

Läs mer

DET HÄR GÄLLER FÖR ARBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARE

DET HÄR GÄLLER FÖR ARBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARE Att arbeta i hästnäringen: DET HÄR GÄLLER FÖR ARBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARE Kollektivavtal eller inte? Vad ska man teckna för försäkringar om man är arbetsgivare och vad ska man fråga efter när man tar

Läs mer

Pensionen en kvinnofälla

Pensionen en kvinnofälla Pensionen en kvinnofälla En rapport om kommunalares pensioner Omslag s 1 2015 4680_Rapport_Pension_A4_150113.indd 1 2015-01-13 10:29 Sammanfattning av Pensionen - en kvinnofälla Av Annakarin Wall, Kommunal

Läs mer

Överförmyndare i samverkan. Vem kan få god man? Vad kan den enskilde få hjälp med? 2014-12-17

Överförmyndare i samverkan. Vem kan få god man? Vad kan den enskilde få hjälp med? 2014-12-17 Överförmyndare i samverkan Carolina Winkler Christina Walldén Andersson Elisabeth Hultén Rose-Marie Norén Aldsten Vem kan få god man? Sjukdom psykisk störning försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Esbo stads ekonomiska rådgivning och skuldrådgivning

Esbo stads ekonomiska rådgivning och skuldrådgivning 1 Esbo stads ekonomiska rådgivning och skuldrådgivning Om du har problem med pengar, kan den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen hjälpa dig. Du kanske har problem med att betala dina räkningar,

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Vad drar man in på vid finansiell kris

Vad drar man in på vid finansiell kris Vad drar man in på vid finansiell kris Sverige okt. 2008 KARNA LARSSON-TOLL k.larsson-toll@research-int.com SIFO RESEARCH INTERNATIONAL 114 78 STOCKHOLM, VISITING ADDRESS : VASAGATAN 11 TEL : +46 (0)8

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Tryggheten viktigast för den som ska sälja bostad

Tryggheten viktigast för den som ska sälja bostad Tryggheten viktigast för den som ska sälja bostad Sammanfattning Varför välja mäklare? 74 procent av Sveriges befolkning från 15 år och uppåt uppger i undersökningen att de skulle anlita mäklare om de

Läs mer

Konferens FoU Välfärd Kalmar

Konferens FoU Välfärd Kalmar Konferens FoU Välfärd Kalmar Ekonomi och anhörigomsorg 29 augusti 2013 kl 10.30-11.00. Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Presentation Sysslat med anhörigfrågor

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN I HÄRJEDALEN. I n n e h å l l. Välkommen till förskolan...3. Förskolans uppdrag...4. Förskolans organisation...

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN I HÄRJEDALEN. I n n e h å l l. Välkommen till förskolan...3. Förskolans uppdrag...4. Förskolans organisation... FÖRSKOLAN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN I HÄRJEDALEN I n n e h å l l Välkommen till förskolan...3 Förskolans uppdrag...4 Förskolans organisation...5 Söka plats...6 Förskolan i Härjedalen...7 Kooperativ förskola...7

Läs mer