Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010?

Transkript

1 1 (6) Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010? Inledning Vid årsskiftet 2009/2010 uppnådde de första personerna de tidsgränser som införts i sjukpenning respektive tidsbegränsad sjukersättning. Denna analys omfattar de personer som från årsskiftet 2009/2010 fram till sista juni 2010 lämnade sjukförsäkringen på grund av att de uppnått tidsgränserna. Även personer som uppnått tidsgränsen men som beviljats fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå eller sjukersättning tillsvidare men med en lägre omfattning än vad man haft tidigare inom sjukförsäkringen ingår. Dessa personer har följts i ett antal rapporter (till exempel: Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011, dnr ). I diagram visas var de som lämnat sjukförsäkringen befinner sig över tid. Diagrammet bygger på uppgifterna Försäkringskassan har haft om dessa personer fram till april Detta har också analyserats i en underlagsrapport till ett regeringsuppdrag ( Flödesanalys av personer som lämnat sjukförsäkringen på grund av tidsgräns dnr ). Det som Försäkringskassan inte har kunnat uttala sig om i dessa rapporter är hur personernas förvärvsinkomster utvecklats över tid. Dessutom har det funnits en övrig grupp som vare sig varit inskriven på Arbetsförmedlingen eller återvänt till Försäkringskassan och vars försörjning varit oklar. I diagram 1 är det gruppen övrigt som ökar med tiden efter att individerna lämnat sjukförsäkringen. De försörjningskällor som kan vara aktuella för gruppen övrigt är till exempel arbete, ekonomiskt bistånd, försörjd av närstående.

2 2 (6) Diagram 1 Flödesdiagram för de som lämnade sjukförsäkringen på grund av maximal tid första halvåret % 90% 80% 70% 60% 50% Blev 65 Övrigt Inskriven endast på AF Deltid FK + AF Deltid endast FK Heltid endast FK 40% 30% 20% 10% 0% Månader efter lämnat sjukförsäkringen Försäkringskassan har nu tillgång till preliminära pensionsgrundande förvärvsinkomster (PGI) för år Därför kan Försäkringskassan presentera hur förvärvsinkomsterna utvecklats för dem som har lämnat sjukförsäkringen på grund av att de uppnått tidsgränserna. Detta ger emellertid inte en helhetsbild av individernas försörjning eftersom det fortfarande saknas uppgifter om icke-pensionsgrundande inkomster (såsom till exempel ekonomiskt bistånd). Det ska även beaktas att inkomsterna oftast inte avser ett helår då personer i den analyserade gruppen lämnade försäkringen under första halvåret och då i vissa fall så sent som i juni Ekonomiskt bistånd är å andra sidan en process som tar tid, bland annat för att sparade medel skall förbrukas. Analysen av uppgifterna om den preliminära pensionsgrundande förvärvsinkomsten ger en första indikation på hur inkomsterna förändrats men för en mer komplett bild bör inkomsterna följas över en längre tid och även inkludera ekonomiskt bistånd.

3 3 (6) Datamaterialet De personer som utgör underlag för beräkningarna är de som lämnade sjukförsäkringen på grund av maximal tid mellan årsskiftet 2009/2010 och juni Populationen i beräkningarna är totalt unika individer. 1 De pensionsgrundande inkomsterna delas upp på förvärvsinkomst och transfereringar (till exempel sjukpenning, sjukersättning, arbetslöshetsersättning). Resultatredovisning Gruppen i beräkningarna beskrivs i tabell 1. Medelåldern för kvinnor i gruppen är 46 år medan mäns medelålder är 47 år. Flest personer lämnade vid årsskiftet 2009/2010 och uppgick därefter till (exklusive januari) runt personer per månad. Kvinnor utgör knappt 70 procent av hela gruppen. Tabell 1 Personer som lämnat sjukförsäkringen på grund av att de har uppnått maximal tid Period Kvinnor Män Samtliga Årsskiftet 09/ Samtliga I tabell 2 nedan visas andelarna som har en förvärvsinkomst och inkomst från transfereringar. Andelen som har en förvärvsinkomst 2010 har ökat lika mycket bland kvinnor och män, men fler kvinnor än män har någon förvärvsinkomst båda åren. Transfereringar ökar något. Orsaken till att alla inte har transfereringar 2009 är att garantiersättningen i sjukersättning inte är pensionsgrundande och därför inte fångas i beräkningarna. Att andelen som mottar transfereringar ökar beror troligtvis på att personer som under 2009 endast mottog garantiersättning under 2010 till exempel får aktivitetsstöd, som är pensionsgrundande. 1 Ett fåtal personer har lämnat både sjukpenning och tidsbegränsad sjukersättning under denna period, för att dessa inte skall räknas två gånger så tas den ena observationen bort. Dessutom ingår inte 256 personer som avled under 2010 samt 278 personer som fyllde 65 år 2010.

4 4 (6) Tabell 2 Antal och andel med förvärvsinkomster respektive transfereringar Kvinnor Män Pensionsgrundande inkomst Förvärvsinkomst Transfereringar Andel förvärvsinkomst 47,3% 56,5% 39,9% 48,8% Andel transfereringar 97,8% 99,6% 96,5% 99,5% Av tabell 3 framgår att kvinnor har högre medelförvärvsinkomst båda åren vilket troligtvis speglar att kvinnorna i gruppen har en högre grad av partiell sjukfrånvaro. Ökningen i medelförvärvsinkomsten är dock högre för män, både i absoluta samt relativa mått. Att beloppen är låga förklaras främst av att många i den här gruppen återvände till sjukförsäkringen redan under 2010 (drygt 50 procent). Av dessa har en relativt stor andel heltid i sjukförsäkringen och saknar därmed förvärvsinkomster. Tabell 3 Medel- samt medianförvärvsinkomst uppdelat på kvinnor och män respektive år Kvinnor Män Medelvärde Median I tabell 4 redovisas antalet kvinnor och män i olika förvärvsinkomstgrupper samt hur den har förändrats mellan åren 2009 och År 2010 är det färre som inte har någon förvärvsinkomst alls, samtidigt som fler har en förvärvsinkomst i grupperna som har mer än kr i förvärvsinkomst. Tabell 4 Förvärvsinkomst uppdelat på inkomstgrupper, kön och år Kvinnor Män Kvinnor Män Inkomstgrupper % 44% 60% 51% % 27% 24% 24% % 18% 11% 14% % 9% 3% 7% % 2% 1% 3% Samtliga % 100% 100% 100%

5 5 (6) Gruppen Övrigt Kategorin Övrigt är den kategori i diagram 1 som Försäkringskassan haft minst kunskap om. De finns således varken hos Försäkringskassan eller hos Arbetsförmedlingen efter att de lämnat sjukförsäkringen. I tabell 5 nedan presenteras gruppen övrigt uppdelat i olika inkomstklasser samt hur antalet och andelarna fördelar sig mellan åren 2009 och I tabell 5 har 62 procent en förvärvsinkomst över kronor år 2010, 38 procent har en förvärvsinkomst över kronor och 11 procent har en förvärvsinkomst över kronor. Av de som lämnat sjukförsäkringen och inte är inskrivna hos Arbetsförmedlingen saknar 22 procent förvärvsinkomst år Tabell 5 Förvärvsinkomsten för personer som inte finns vare sig hos Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen 8 månader efter att de lämnat sjukförsäkringen (år 2010) % 22% % 16% % 24% % 27% % 11% Samtliga % 100%

6 6 (6) I tabell 6 är gruppen Övrigt fördelad på olika diagnosgrupper och förvärvsinkomstgrupper. De vanligaste diagnosgrupperna i gruppen som inte har någon förvärvsinkomst är övriga psykiska sjukdomar, förstämningssyndrom och sjukdomar i nervsystemet. De vanligaste diagnoserna i den grupp som har den högsta förvärvsinkomsten är övriga diagnoser, symptom och sjukdomstecken och onormala kliniska fynd samt övriga sjukdomar i rörelseorganen. Även bland dem med Andra ryggsjukdomar hittar vi en stor andel som finns i den högsta förvärvsinkomstgruppen. De med övriga psykiska sjukdomar är den grupp inom kategorin övrigt som har lägst förvärvsinkomst. I denna diagnosgrupp ingår bland annat diagnoserna personlighetsstörningar och beteendestörningar hos vuxna. Tabell 6 Personer som inte finns vare sig hos Försäkringskassan eller hos Arbetsförmedlingen 8 månader efter att de har lämnat sjukförsäkringen förvärvsinkomst får år 2010 antal och andel per diagnos Diagnosgrupp Rörelseorganens sjukdomar % 44% 36% varav: Andra ryggsjukdomar % 41% 40% Andra sjukdomar i mjukvävnader % 46% 30% Artros % 52% 29% Övriga rörelseorganens sjukdomar % 42% 41% Psykiska sjukdomar % 37% 35% varav: Förstämningssyndrom % 38% 36% Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom % 39% 38% Övriga psykiska sjukdomar % 27% 18% Skador och förgiftningar % 34% 37% Symptom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej % 39% 43% klassificeras annorstädes Sjukdomar i nervsystemet % 42% 32% Övriga diagnoser % 37% 48% Saknas/Okänd % 42% 43% Samtliga % 40% 39%