Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning."

Transkript

1 Slutrapport Unga med funktionsnedsättning i Värmdö Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning Försäkringskassan Mona Eriksson, arbetsförmedlare och sius-konsulent Arbetsförmedlingen

2 Bakgrund Denna förstudie har genomförts med medel från VärmSam för att närmare studera gruppen unga personer i Värmdö som tillhör personkrets 1 enligt LSS och som med stöd kan ha möjlighet att komma ut i arbete. Flera rapporter har konstaterat att det är få unga som lämnar aktivitetsersättning för arbete eller studier och att de flesta saknar erfarenhet från arbetslivet. Samtidigt ökar antalet personer med aktivitetsersättning, inflödet är högre än utflödet. Vid genomgång av Försäkringskassans ärenden i början av 2013 fanns det 38 personer i Värmdö som hade aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga på grund av en diagnos som kan ge rätt till insatser enligt LSS. I en utredning som genomfördes av Socialstyrelsen 2008 framkom att det i stort sett inte finns några som gått från daglig verksamhet till lönearbete i Sveriges kommuner. I samma utredning framkom att tillfrågade på dagliga verksamheter ansåg att ca tio procent av deras deltagare skulle kunna och ville gå vidare till annan sysselsättning (1). Många unga med aktivitetsersättning behöver förberedande insatser innan de kan gå vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering eller arbete. Steget till arbetslivsinriktad rehabilitering är ofta för stort.(2). Som handläggare upplever vi att det finns ett behov av utökat samarbete mellan de olika myndigheterna och att det ibland saknas lämpliga insatser för att fler i målgruppen ska lyckas komma ut i arbete. Ett mål är att undersöka om det finns unga personer med varaktiga funktionsnedsättningar i Värmdö som tillhör personkrets 1 enligt LSS och som kan ha potential att närma sig arbetsmarknaden om de får ett utökat stöd. Det andra målet är att undersöka om det finns ett utökat behov av samverkan mellan handläggarna kring dessa personer. Ett övergripande syfte med förstudien är att undersöka förutsättningar för mer riktade insatser för personer i målgruppen. 1. Samverkan genom samordningsförbund kring unga med aktivitetsersättning, återrapportering enligt regleringsbreven för SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

3 Hur vi gått tillväga Genomgång av ärenden för personer som har aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga och bor i Värmdö. Kartläggning av de personer som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga och tillhör personkrets 1 och som skulle kunna vara aktuella för en insats mot arbete, nu eller på sikt. Kartläggning av antal, pågående insatser och vårdkontakter, omfattning av samverkan och beskrivning av svårigheter och behov av stöd utifrån det som skrivs i läkarutlåtanden. Kartläggning av inskrivna personer på Arbetsförmedlingen bosatta i Värmdö med funktionshinderkod. Genom att titta på inskrivna personer med funktionshinderkod har vi kunnat se hur många som tillhör personkrets 1 och som är inskrivna, vilken insats som pågår, vilka insatser som föregåtts och i vissa fall samverkan. Besök hos handläggarna på funktions- och biståndsenheten i Värmdö kommun för information om förstudien. Samtal med tre av fyra LSS-handläggare. Samtal med chef på Arbete och försörjning, Värmdö kommun. Samtal med arbetsförmedlare. Samtal med psykolog på vårdcentral Genomgång av projekt inom andra samordningsförbund. Målgrupp Det vi ville undersöka var om det i Värmdö finns unga personer år som tillhör personkrets 1 enligt LSS och som kanske kan närma sig arbetsmarknaden om de får rätt stöd. Utifrån kartläggningen på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och med samtal med handläggare på kommunen kan vi göra antagandet att dessa personer finns. Det har dock inte varit möjligt att ta reda på exakt antal. Eftersom det råder sekretess mellan myndigheterna har vi inte kunnat särskilja vilka personer som endast finns på en myndighet och vilka som finns på flera. Det skulle krävts att vi fått ett samtycke från alla individer för att kunna utesluta och särskilja vilka individer som finns på en myndighet eller på flera. Utifrån kartläggningen kan vi konstatera att i september 2014 finns det nitton personer med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga och som tillhör personkrets 1 och som skulle kunna vara aktuella för en rehabilitering alternativt förberedande insats mot arbete. Förutom detta kan vi även se att det finns tre personer som arbetar deltid efter flera års stödinsatser och sju som deltar i förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Kartläggningen visar också att det är 32 personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen som tillhör personkrets 1 utifrån diagnos. De flesta av dessa 32 får ett extra stöd på olika sätt genom Arbetsförmedlingens program. För några av dem skulle mer stöd än vad som finns i befintliga insatser behövas.

4 Vid samtal med biståndshandläggarna framgår att det finns ca 20 personer som beviljats insatser någon insats inom LSS och går på daglig verksamhet eller inte gör något på dagarna som skulle kunna delta i en insats om de får ett samordnat och extra stöd. Det är inte alla inom personkrets år som har aktivitetsersättning och som kan antas ingå i målgruppen. De finns troligen de som kanske inte vill eller förmår ansöka eller så kan de fått ett avslag. Därför har vi även ställt frågan till chef inom Arbete och försörjning på Värmdö kommun om det kan finnas personer inom målgruppen som har försörjningsstöd och vid samtalet framkom att dessa personer finns ibland. Kartläggning Målgruppen och aktivitetsersättning Vid genomgång av Försäkringskassans ärenden framkom att den 15 september 2014 fanns det 75 personer som hade aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga i Värmdö. Av dessa var det 57 som har rätt till insatser enligt LSS utifrån diagnos på läkarutlåtanden. Tabell 1 antal personer med aktivitetsersättning i Värmdö september 2014 Diagnosgrupp Antal Somatiska sjukdomar 6 Psykiska sjukdomar (ADHD, depression, schizofreni m m) 12 Varaktiga funktionsnedsättningar enligt LSS 57 Totalt 75 Vid genomgång kunde tjugo personer uteslutas direkt på grund av alltför omfattande svårigheter och vid närmare granskning bedömdes ytterligare åtta personer inte ingå i målgruppen. De återstående 29 personerna tillhör målgruppen utifrån att de har en varaktig funktionsnedsättning och bedöms kunna uppnå eller ha en arbetsförmåga i någon omfattning. Av dessa deltar sju i rehabiliteringsinsatser genom förstärkt samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och tre personer har ett arbete på deltid och partiell aktivitetsersättning. Kvar återstår alltså nitton personer som kan antas ha potential att komma närmare arbetsmarknaden och som inte deltar i någon insats.

5 Tabell 2 - personer med aktivitetsersättning p g a varaktig funktionsnedsättning med diagnos enligt personkrets 1 Rehabiliteringspotential Ej möjligt pga mycket omfattande funktionsnedsättningar Antal 28 rehabiliteringspotential 19 deltar i insatser arbetar i någon omfattning 7 3 Totalt 57 Samtliga av de tre personer som arbetar i någon omfattning är män och samtliga har fått stöd under en längre tid. Två har deltagit i tidigare projekt i Värmdö, båda var med i KomAn och en i Vågen. De har därefter fått sius-stöd från Arbetsförmedlingen under flera år. De arbetar nu halvtid med trygghetsanställning och har beviljats halv aktivitetsersättning. Den tredje personen arbetar tio timmar per vecka och har trefjärdedels aktivitetsersättning. Anställningen tillkom efter att han praktiserat på arbetsplatsen via daglig verksamhet ca tre år. Han hade vilande aktivitetsersättning en period. Sju personer, fem män och två kvinnor, deltar i förstärkt samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Sex har diagnoser inom autismspektrumtillstånd. Fem har kontakt med LSShandläggare och fyra har boendestöd. I tre av fallen, samtliga män, har det förstärkta samarbetet initierats av Arbetsförmedlingen, dvs de har redan varit inskrivna på Arbetsförmedlingen när de ansökt om aktivitetsersättning. Tre personer har varit med i andra projekt i Värmdö såsom Vågen och KomAn. I ett fall har ett avstämningsmöte genomförts där även LSS-handläggare varit med. De som kanske kan närma sig arbete Av de nitton personer som bedöms ha potential till att delta i en insats mot arbete är det dock inte klarlagt att de verkligen kan delta i en arbetsförberedande eller arbetslivsinriktad insats. Den information som finns beskriven i form av utlåtanden och/eller andra uppgifter i Försäkringskassans ärenden ger bara stöd för att de antingen har motivation eller förmåga att någon gång kunna utföra ett arbete i någon omfattning. Det går heller inte att utesluta att det finns någon av dessa som aldrig kommer klara av ett arbete men utifrån de uppgifter som finns i ärendet är det inte möjligt att fastställa. Inom målgruppen går det att särskilja på två diagnosgrupper utifrån de diagnoskoder enligt ICD 10 som anges i läkarutlåtanden. Det är psykisk utvecklingsstörning (eller tillstånd som ligger bakom eller finns samtidigt med utvecklingsstörningen såsom Downs syndrom och fragile-x) och diagnosgruppen genomgripande utvecklingsstörning som inkluderar autism, Atypisk autism, Aspergers syndrom och genomgripande utvecklingsstörning UNS. Dessa grupper kommer fortsättningsvis benämnas som utvecklingsstörning och autism eller autismliknande tillstånd vilket är vad som anges i LSS.

6 Om man delar upp målgruppen utifrån diagnoskoder framgår att tretton personer har en diagnos inom autism eller autismliknande tillstånd, tabell 3, och sex personer har en diagnos inom gruppen utvecklingsstörning, tabell 4. I gruppen med autism eller autismtillstånd har tio personer ytterligare någon diagnos såsom exempelvis tvångssyndrom, paniksyndrom, depression eller någon uppmärksamhetsstörning. Nio har pågående vårdkontakter, sju av dessa på Capio Hjärnhälsan. Tio personer har en pågående kontakt med LSS-handläggare. Fem deltar i sysselsättning på daglig verksamhet och fem har boendestöd eller ledsagare. Uppgifterna kan dock vara i underkant eller förändrats över tid eftersom de är tagna ur Försäkringskassans journaler. När det gäller samarbete mellan myndigheter framkommer att två avstämningsmöten har skett med vården, LSS-handläggare och Försäkringskassan och två avstämningsmöten har hållits mellan vården och Försäkringskassan. Sju personer har deltagit i tidigare projekt såsom KomAn och Vågen. Tabell 3 ärenden i diagnosgruppen autism eller autismliknande tillstånd Kön Antal Fler diagnoser Pågående vårdkontakt LSSkontakt Daglig verksamhet LSS-insats utöver eller tillsammans med daglig verksamhet Myndigheter samarbetar Kvinnor Män Totalt I diagnosgruppen utvecklingsstörning har samtliga beviljats ersättning med läkarutlåtanden från vårdcentral. I ett ärende pågår medicinsk behandling och utredning. Fem personer har kontakt med LSS-handläggare och fyra deltar i sysselsättning inom daglig verksamhet. I ett ärende framgår att det pågår ett samarbete mellan kommun, vården och Försäkringskassan. Tabell 4 ärenden i diagnosgruppen utvecklingsstörning Kön Antal Fler diagnoser Pågående vårdkontakt LSSkontakt Daglig verksamhet LSS-insats utöver eller tillsammans med daglig verksamhet Myndigheter samarbetar Kvinnor Män Totalt

7 Inskrivna på Arbetsförmedlingen Genomlysningen av inskrivna arbetssökande med funktionsnedsättning genomfördes den 18 september Det framkom att det var totalt 117 unga med funktionsnedsättning boendes på Värmdö. Av dessa var det 32 personer inom LSS personkrets av dem har en utredning som visar på diagnoser inom autism. Resterande elva finns inom det Arbetsförmedlingen kodar som generella inlärningssvårigheter, alltså utvecklingsstörning. Av de 32 är det sju som har hel aktivitetsersättning och ingår i förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Två personer som själva har skrivit in sig på Arbetsförmedlingen bedöms ha behov av mer hjälp än vad som finns idag. Det har framkommit att en av dem har hel aktivitetsersättning och den andra personen har större behov än befintliga insatser och gemensam kartläggning kommer att initieras av Arbetsförmedlingen för dessa. Femton personer i gruppen arbetar. Sex arbetar heltid med anpassat stöd i form av utvecklingsanställning eller trygghetsanställning. Två har trygghetsanställning på 50% och halv aktivitetsersättning. Båda är män och ansökte om aktivitetsersättning på halvtid efter att anställningarna börjats. Ytterligare sju personer arbetar deltid mellan 25-75%, men har ingen kontakt med Försäkringskassan. Av dessa är det fyra som har trygghets- eller utvecklingsanställning. Övriga sju har olika insatser genom arbetsförmedlingen exempelvis arbetsträning och en person får stöd inför studier. Av de 32 personerna är det tio som har eller har haft sius-stöd. Två personer ingår i projektet SE (Värmsam) och två i Unga Vuxna (Värmsam). Tio stycken har tidigare deltagit i KomAn, två har även deltagit i Vågen. Tabell 5 Gruppen autismtillstånd inskrivna på Arbetsförmedlingen kön Förstärkt samarbete Arbete med anställningsstöd Arbete utan stöd Övriga inskrivna Sius Deltagit/deltar i andra projekt Kvinnor Män Totalt Tabell 6 Gruppen utvecklingsstörning på Arbetsförmedlingen Kön Förstärkt samarbete AF/FK Arbete med anställningsstöd Arbete utan stöd Övriga inskrivna Sius Deltagit/deltar i andra projekt kvinnor män Totalt

8 Samarbetet och behovet av stöd I ansökan står att vi vill skapa samverkansformer och undersöka hur man kan skapa rutiner för att fånga upp de personer som skulle kunna närma sig arbetsmarknaden. Det är ett omfångsrikt arbete och låter sig inte göras i denna förstudie. Men genom samtal med LSS-handläggare och vid kartläggningen av ärenden på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har vi fått en bild av att det finns både önskemål om och behov av utökat samarbete och att det skulle gynna de personer vi arbetar för. Samarbete mellan myndigheterna Vid kartläggningen och samtal med LSS-handläggare framgår att utöver det formaliserade samarbete som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har genom gemensam kartläggning och förstärkt samarbete sker samarbete endast i några enstaka ärenden. Vid genomgången av Försäkringskassans ärenden kan man tydligt se att 22 av 29 personer har kontakt med LSS-handläggare. Men eftersom uppgifterna är tagna ur journalanteckningar på Försäkringskassan kan antalet vara högre. Vid kartläggningen framgår att det är endast i fem av dessa ärenden där myndigheterna samarbetat eller samarbetar. I två har avstämningsmöten genomförts hos läkare tillsammans med LSS-handläggare (2014). I ett ärende har avstämningsmöte genomförts både med vården och LSS och i möte på daglig verksamhet (2013). Två av dessa möten har skett på Gustavsbergs vårdcentral och ett på Capio Hjärnhälsan i Värmdö. I ytterligare ett ärende har avstämningsmöte hållits med LSS (2013). I ett ärende har ett möte hållits med samtliga myndigheter närvarande. I detta ärende deltar personen nu i förstärkt samarbete och har stöd av sius-konsulent som har kontakt med daglig verksamhet. Av samtalen med LSS-handläggare framkommer att det är i få enstaka fall som de har haft kontakt med Arbetsförmedlingen. En handläggare säger att hon hjälpte en till Arbetsförmedlingen för flera år sen. En annan handläggare uppger att hon blivit kontaktad av Arbetsförmedlingen som önskade att kommunen hjälpte till med en sysselsättningsplats för en som Arbetsförmedlingen bedömt inte klara av att arbeta. En handläggare säger att det finns en person som har en pågående insats hos MISA via Arbetsförmedlingen men att det inte pågår något samarbete i ärendet. Av samtalen framgår att det händer att man hänvisar personer som inte går på daglig verksamhet till Arbetsförmedlingen men då har man inte tagit kontakt utan endast gett upplysning om Arbetsförmedlingen. Beträffande kontakten med Försäkringskassan säger en LSS-handläggare att hon vare sig haft kontakt med eller tagit kontakt med Försäkringskassan. Däremot nämner hon för personer om de insatser eller ersättningar som finns på Försäkringskassan men det handlar oftast om de personer som har mer omfattande behov såsom assistansersättning och personlig assistans. En handläggare vet inte vilka ärenden där de skulle kontakta Försäkringskassan eller vad samarbetet skulle behövas i och säger att det inte finns några upparbetade rutiner kring det. En handläggare säger att hon inte kontaktat Försäkringskassan själv men att Försäkringskassan hört av sig någon enstaka gång om rehabilitering. Frågor har ställts till arbetsförmedlare om de saknar något i samarbetet med andra myndigheter och om de ser ett behov av utökat samarbete och i så fall kring vad. Det framkom att de inte ser en enkel

9 och naturlig väg till samarbete utanför det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. De känner inte till andra former för samarbete och anger en otydlighet hur man går tillväga och vad man kan samarbeta kring när man ser ett behov, detta gäller både LSS och Försäkringskassan. En arbetsförmedlare beskriver en situation med en arbetssökande där man ser behovet av stöd utanför Arbetsförmedlingen. Personen har svårt att komma iväg hemifrån, har svårt med struktur, rutiner och tider i vardagen, att gå och lägga sig, gå upp på morgonen, äta mat, och behöver påminnas att gå till läkaren. Trots svårigheterna i vardagslivet klarar personen ifråga arbetsuppgifterna om och när han kommer till arbetsplatsen. Av tillfrågade arbetsförmedlare är det endast en som haft kontakt med en LSS-handläggare vid ett tillfälle. Samtliga uppger ett behov av ökat samarbete med både Försäkringskassan och vid behov även LSS-handläggare. Av samtalen med LSS-handläggarna framgår att samtliga tycker att det skulle finnas en nytta med mer samarbete och ett extra stöd. Framför allt för individen men även för handläggarna. En handläggare tror att fler som går på daglig verksamhet idag har en kapacitet till något slags arbete och att om de får stöd i början skulle de kunna klara av ett jobb men att de här personerna behöver mer stöd än vi vanliga. Hon säger att det behövs någon som puttar på eller stöttar personerna när de har en sämre period. Och att det behövs en länk mellan myndigheterna som tar ansvaret för samordningen, en speciell person som handläggarna kan vända sig till och som stöttar på en arbetsplats. Hon säger också att det behövs täta uppföljningar så att personen inte blir lämnad och att personerna kan ha en rädsla att tappa sin försörjning och att det finns ett behov av att införliva anhöriga eller gode män vid försök att komma ut i arbete. En handläggare säger att det behövs att någon har ett övergripande ansvar, någon som håller i alla trådar med kontakter. De här personerna ska ha samma rättigheter som alla andra men det är krångligare för dem, de har svårigheter som normalstörda inte har och behöver ett annat stöd när de inte har samma förmåga. En annan handläggare säger att det finns högfungerande personer som klarar boende m m men inte klarar arbete eftersom man behöver någon som påminner en om bland annat tider, någon som kan fungera som spindel i nätet. En handläggare säger att om alla samarbetar skulle det underlätta för personen och ge ett bättre stöd när det är många kontakter som ska tas och även för handläggarna skulle det underlätta att få mer insyn och veta vem som ansvarar för vad. Beskrivning av problem och behovet av stöd i läkarutlåtanden Vid genomgång av de läkarutlåtanden som legat till grund för beviljande av aktivitetsersättning är det inte alltid tydligt vad det är som gör att en individ har förutsättningar att klara/inte klara av en insats mot arbete. Många gånger beskrivs svårigheter i allmänna ordalag utifrån den diagnos som fastställts men ofta framgår det inte vad det innebär för just denna individ. Det är dessutom vanligt att det saknas nyligen genomförda utredningar. Har man som barn fått en diagnos att man har en varaktig funktionsnedsättning verkar det inte finnas krav på att göra en ny. Den tidigare utredningen kanske fastställer att man har en utvecklingsstörning men beskriver inte vilka förmågor, funktionsnedsättningar eller behov av stöd som individen har som vuxen. Även om man har en varaktig funktionsnedsättning betyder det inte att man inte utvecklas som människa och en utredning som gjordes i barndomen beskriver inte hur personen fungerar idag. Av läkarutlåtanden framkommer att i diagnosgruppen autismtillstånd har samtliga svårigheter med socialt samspel och social interaktion som medför att man har svårt att kommunicera, att förstå och uttrycka sociala signaler. Många får ångest i sociala situationer och de flesta har nedsatt

10 stresstolerans. I några utlåtanden anges att har man tvång, ångest eller depression riskerar man att försämras vid stress och ökad belastning. Det framgår även svårigheter att planera, organisera och komma igång med aktiviteter och man har nedsatt koncentration och minne. I ett utlåtande anges att personen inte varit ute själv sedan 2012 och i ett annat skriver läkaren att patienten har svårt att klara personlig hygien. Rekommendationer och behov av stöd som kan ligga till grund för bedömning av rehabiliteringspotential eller vilket stöd man kan behöva är inte så utförliga för denna grupp. I ett ärende står att personen möjligtvis kan klara ett anpassat arbete på max 25% samtidigt som funktionen bedöms varaktigt helt nedsatt. I ett annat utlåtande står att personen så småningom eventuellt kan klara någon form av anpassat arbete. De hjälpbehov som anges är i några fall att man behöver påminnas och få stöd att klara vardagliga saker och några behöver strikta rutiner och tydliga regler och tydlig struktur. I fyra utlåtanden står att ny bedömning får göras efter planerad eller pågående terapi. I läkarutlåtandena för gruppen utvecklingsstörning är utlåtandena mindre utförliga avseende svårigheter och även om behoven beskrivs är de allmänt hållna och det är inte möjligt att ta ställning till rehabiliteringspotential till arbete utifrån utlåtandena. De svårigheter som anges är bland annat: svårt att klara tider, motorisk långsam och kan inte utföra ett planerat arbete, klarar ej självständig sysselsättning, klarar sig inte utan hjälp och vägledning, kognitiv begränsning, klarar inte för höga krav. De behov som uttrycks är att personerna är beroende av stöd och hjälp i många uppgifter och att man behöver påminnelse om aktiviteter. Man har behov av tillsyn och hjälp för att kunna utföra uppgifter och man behöver tydliga och noggranna instruktioner. Trots de stora behov som uttrycks i utlåtandena framgår också att det finns de som kommer att utveckla sina förmågor. I ett utlåtande står att personen troligen kan ta ett lämpligt arbete med lönebidrag om ett par år, att hon kan träna upp sina färdigheter och bli mer självständig. Och i två ärenden, där läkarutlåtandet anger stort behov av stöd, framgår det av Försäkringskassans utredning att personerna själva är mycket motiverade till att få ett arbete. LSS-handläggarnas kontakter med vården Vid samtalen med LSS-handläggarna ställdes frågan om vårdkontakter med vårdcentral, psykiatrin och habiliteringen. Det framgår att man ytterst sällan har kontakt med vårdcentralen men att det händer och att det i så fall gäller hjälp med intyg eller liknande. Man har mer kontakt med psykiatrimottagningen. Ibland hör handläggarna av sig dit om någon mår dåligt och ibland är de med på nätverksmöte eller vårdplaneringsmöte på Capio Hjärnhälsan. Vad gäller kontakten med habiliteringen är det en handläggare som har kontakt med habiliteringen i några specifika ärenden. De övriga har kontakt med habiliteringen i samband med utredningar och på de regelbundna nätverksmöten man har två gånger per år. De säger att de informerar och tipsar personerna i målgruppen om vilken hjälp de kan få på habiliteringen. Samtal med psykolog på vårdcentral Ett samtal med psykolog på vårdcentral har genomförts. Det framkom att denne sällan har kontakt med någon i målgruppen men ser att personer i målgruppen skulle kunna vara hjälpta av att få tillgång till vården på vårdcentralen och att de kan behöva hjälp för att komma dit. Enligt psykologen hamnar personer i målgruppen ofta i kläm. Även de kan ha behov av stöd vid stress eller sömnsvårigheter som alla andra men de kan ha svårare att ställa rätt frågor och att hitta till vården och psykiatrin arbetar med svårare problematik. Vården är inte riktigt anpassad för dem, exempelvis

11 behöver de längre tid för samtal. Hon anser att en psykolog skulle kunna göra kompletterande bedömningar vid behov och ge stöd till personer med stora sociala svårigheter samt stöd till personer att lära sig se sina styrkor och svagheter. Projekt i andra samordningsförbund Det har varit svårt att finna någon annan enhetlig metod utöver Supported Employment. Vi har tittat på andra projekt inom samordningsförbunden och valt att redovisa tre projekt där målgruppen i stort motsvarar vår. Det är UFFE i kommunerna Kristianstad och Ystad, START i Botkyrka kommun och Trampolinen i Trollhättans och Lilla Edets kommun. Samtliga är projekt finansierade av samordningsförbund. UFFE är ett projekt som drivits av Försäkringskassan i Kristianstad tillsammans med Arbetsförmedlingen. Målgruppen är unga i LSS med aktivitetsersättning som har en förmåga till arbetslivsinriktad rehabilitering. Diagnoser hos deltagarna är lindrig utvecklingsstörning och Aspergers syndrom. I projektet arbetar två halvtidsanställda handläggare från Försäkringskassan och två heltidsanställda SE-handledare (Supported Employment-handledare) från Arbetsförmedlingen som har beslutsbefogenheter gällande eventuella programbeslut och bidrag vid anställning. De arbetar i nära samarbete med kommunernas arbetsanpassare och LSS-handläggare. Enligt Annica Nilsson i samordningsförbundet Kristianstad erbjuds deltagarna både ett stöd i början, handledning på arbetsplatsen och ett mer långvarigt stöd. Projektet har pågått sedan oktober 2011 där flertalet har gått vidare till anställning, studier eller praktik. Annika Nilsson säger i samtal den 23 september att de arbetat med att knyta en SE-handledare till deltagaren direkt, då behövs inte en stor del av vanligt kartläggningsarbete, att det handlar om att skapa förtroende. Viktigt har varit att kunna ge trygghet för deltagare och deras anhöriga att våga gå vidare. Mycket av arbetstiden för de som arbetar i projektet har gått till möten med information om ersättningsfrågor samt täta uppföljningar med deltagare, anhöriga och kommun. Hon sade att kommunens stöd varit viktigt för att få deltagare att våga testa och att försäkringskassans handläggare varit med i fler möten och uppföljningar utöver vad som är vanligt. Deltagarna har kunnat ha kvar ett LSS-beslut i starten och enligt Annica Nilsson har man kunnat göra ekonomiska beräkningar att kommunen gjort vinster. Hon sade att en slutsats hon gjort är att även kommunen borde fått Finsammedel till personal vid starten och att det är viktigt att handplocka SE-handledare. Inom samordningsförbundet Huddinge, Botkyrka, Salem, drivs projektet START - stöd till arbete - med Botkyrka kommun som huvudman. Projektet kom igång Enligt hemsidan ska projektet erbjuda ett samordnat stöd och arbetsbefrämjande insatser för personer med lindrig utvecklingsstörning, autism och förvärvade hjärnskador. START arbetar med metoden Supported Employment och i projektet samarbetar en arbetsterapeut, två SE-handledare och en arbetsmarknadshandledare. Av utvärderingen av projektet i augusti 2014 framkommer att arbetssätt och metoder är resurskrävande. Utvärderarna skriver att menar man allvar med att personer ur målgruppen ska komma ut i arbete eller studier krävs det insatser som är mer resurskrävande än insatser för personer som står närmare arbetsmarknaden. De skriver att de faktorer som förklarat de goda resultaten är att man använt sig av Supported Employment, SEhandledarnas kunskaper om och engagemang för målgruppen samt god resurstillgång.

12 I Samordningsförbundet i Trollhättan och Lilla Edet finns Trampolinen som en myndighetsgemensam verksamhet. Målgruppen är unga vuxna med funktionsnedsättning i åldern år, som har behov av extra stöd för att nå arbetsmarknaden och som bedöms kunna försörja sig genom förvärvsarbete på främst ordinarie arbetsmarknad. Det är unga vuxna med nedsatta intellektuella, neuropsykiatriska eller psykiska funktioner som aldrig förvärvsarbetat och som är i behov av stöd från fler än en samverkande organisation. Syftet är att utifrån ungdomars individuella behov stötta och stödja dem att hitta arbete för att de ska kunna bli självförsörjande. Det var från början ett samverkansprojekt ( ) men sedan 2012 är det implementerat i respektive organisationer. Enligt en uppdragsbeskrivning på samordningsförbundets hemsida finansieras detta med att ingående parter står för en halvtidspersonal vardera och samordningsförbundet ersätter den myndighet som har personal som arbetar mer än 50% samt de administrativa kostnader såsom exempelvis lokalhyra m m består kompetensen i Trampolinen av arbetsförmedlare (1,8), försäkringskassehandläggare (0,75) samt specialpedagog (0,5). Teamet har även tillgång till psykolog och under året ges möjlighet till handledning. I en artikel på Fia, Försäkringskassans intranät, beskriver en handläggare att en viktig framgångsfaktor är att de sitter tillsammans och att de arbetar nära. Hon säger att de försöker skapa en trygghet för deltagarna och att stärka dem att hitta det som fungerar för dem. Deras metod går ut på att hjälpa individerna att hitta sina starka sidor men också att göra dem medvetna om sina begränsningar

13 Avslutande kommentarer Det övergripande syftet var att undersöka förutsättningar för mer riktade insatser för att personer i målgruppen ska kunna närma sig arbetsmarknaden. Kartläggningen visar att målgruppen finns. Vi kan se att det finns behov av ett riktat och utökat stöd för personer i målgruppen. Detta framkommer också vid genomgång av de projekt i andra samordningsförbund vi tittat på där man pekar på vikten av extra resurser för denna målgrupp. Studien visar också att det finns en vilja till utökat samarbete inom myndigheterna. Det som framkommer vid kartläggningen av de med aktivitetsersättning på Värmdö är att antalet personer som har diagnoser inom personkrets 1 ökar. Vid jämförelse mellan våren 2013 och hösten 2014 har antalet ökat från 28 till 57, idag det 76% av alla med aktivitetsersättning på Värmdö. Av kartläggningen framgår också att de flesta i målgruppen har kontakt med mer än en myndighet men att det är i få ärenden som myndigheterna samarbetar kring en person. I endast fem av 29 ärenden med aktivitetsersättning med diagnos enligt personkrets 1 har det skett ett samarbete mellan Försäkringskassan och LSS. Vi har dock kunnat se att viljan till utökat samarbete finns. Men det är inte alltid är tydligt vad man kan samarbeta kring. Idag är det inte helt självklart för myndigheterna att veta när en person är redo för arbetsmarknaden. Inte heller är det tydligt vad och hur omfattande stöd som behövs. Det är inte ovanligt att personerna utöver funktionsnedsättningen även har en psykiatrisk problematik. Vid genomgång av de medicinska underlagen hos Försäkringskassan ser vi att det är svårt att bedöma behovet av och möjlighet till en rehabiliteringsinsats. Vi tror att ett närmare samarbete skulle kunna underlätta bedömningen av personernas förutsättningar och fånga upp när de är redo, vad de klarar av samt uppmärksamma stödbehovet för att det ska fungera. Vi gör också antagandet att i ett nära samarbete ökas tryggheten för individen att våga pröva. Och kanske är det först när individen verkligen prövar som det framkommer vad personen klarar av och att det även kan underlätta för myndigheterna att ge det stöd som verkligen behövs. Vi tror att fler personer i målgruppen skulle kunna komma ut i arbete om de får ett extra stöd och om myndigheterna har ett närmare samarbete med ett gemensamt mål. Vi uppfattar att många personer med varaktiga funktionsnedsättningar har resurser och möjligheter. Den bild vi ser är att det definitivt finns förutsättningar för arbete inom målgruppen, av de inskrivna på Arbetsförmedlingen inom personkrets 1 är närmare hälften redan ute i någon form av anställning. Det framgår dock att många har haft behov av stöd över lång tid för att komma ut i och behålla ett arbete. Till exempel har flera deltagit i tidigare projekt och fått fortsatt individuellt stöd även efter att projektet avslutats. Vi upplever att det saknas något mellan daglig verksamhet och reellt arbete för dessa personer på Värmdö. Det kan vara ett alltför stort kliv för någon med de svårigheter som beskrivs i studien att gå direkt från daglig verksamhet till ett arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Vad kan överbrygga detta?

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2015-04-27 PROJEKTPLAN FÖR Implementering av MAC-metodiken i Pilotmodell: Samordningsteam Västerås 2015-11-01 t o m 2016-06-30 Projektägare Västerås stad, AMA Arbetsmarknad Koordinatorer

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2)

Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Nedan följer en redovisning av vad som i dag görs för att identifiera, stödja och aktivera unga i Tyresö kommun som varken arbetar eller studerar, eller är

Läs mer

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Årsredovisningar 2013 för samordningsförbunden Huddinge, Botkyrka och Salem (HBS), Välfärd Nacka, Södertälje, VärmSam och Östra Södertörn

Årsredovisningar 2013 för samordningsförbunden Huddinge, Botkyrka och Salem (HBS), Välfärd Nacka, Södertälje, VärmSam och Östra Södertörn Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-06-16 1 (9) HSN 1405-0623 Handläggare: Barbro Hansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-09-30, p 5 Årsredovisningar 2013 för samordningsförbunden

Läs mer

Parter Syfte Mål Målgrupp (bilaga 1) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Verksamheter som ska bedrivas i samverkan

Parter Syfte Mål Målgrupp (bilaga 1) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Verksamheter som ska bedrivas i samverkan ÖVERENSKOMMELSE Parter Norrtälje Kommun, org.nr 21 20 00-0217 Arbetsförmedlingen Norrtälje, org.nr 20 21 00-2124 Syfte Att genom samverkan utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

I särskola eller grundskola?

I särskola eller grundskola? I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men

Läs mer

Projektplan för Samverkstan

Projektplan för Samverkstan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2015:14 / 7) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12 Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Stockholm den 15 juni 2016. Till Socialdepartementet. Dnr S2016/02084/SF

Stockholm den 15 juni 2016. Till Socialdepartementet. Dnr S2016/02084/SF Stockholm den 15 juni 2016 Till Socialdepartementet Dnr S2016/02084/SF Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och deras familjer.

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...

Läs mer

YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm

YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm 1 (8) YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77 SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig Kerstin Lindgren, tf resursområdeschef habrehab Ärendenr HSN 2014/533 1 (8) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 12 november 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliteringen Gotland Sammanfattning Utredning

Läs mer

Ansökan om medel till insats för vuxna

Ansökan om medel till insats för vuxna Ansökan om medel till insats för vuxna 1. Behov och idé Projektet Husamrådet har finansierats av samordningsförbundet sedan 2008. Beslut om en stegvis implementering togs under hösten 2010 och varit i

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

För brukarna i tiden

För brukarna i tiden DNR KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE PROJEKTLEDARE: PIA LINDBÄCK TEL 08 508 08 358 DNR 007-052-08 SLUTRAPPORT 2008-01-31 Sid 21 För brukarna i tiden Ett organisations- och

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Från Start till målet arbete eller studier

Från Start till målet arbete eller studier Ledningskonsulterna KONSULTER FORSKARE FÖLJEFORSKNING - UTVÄRDERING PROCESSER RESULTAT LÄRANDE Från Start till målet arbete eller studier Delrapport 2 följeforskning av Start 2014-08-26 Ledningskonsult

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan

Läs mer

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal

Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal BILAGA 1 Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal Psykiatri för vuxna Syfte Huvudavtalet mellan Region Skåne och Hässleholms kommun avseende psykiatri reglerar hur samverkan ska ske mellan parterna.

Läs mer

TIA Till och I Arbete

TIA Till och I Arbete Projektledare TIA Till och I Arbete Datum Michael Berliner 08 2013-01-08 0480-450134 Verksamhetsrapport Projekt TIA 2012-01-01 2012-12-31 TIA Arbetsmarknadsenheten Adress Verkstadsgatan 3, 392 39 Kalmar

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ARBETSMATERIAL Verksamhetsplan SF Västra 2015 Innehållsförteckning sid. 1. Lagen om finansiell samordning och samordningsförbund 2 2. Övergripande mål och syfte 2-3 3. Styrelsens uppgift och beslutanderätt

Läs mer

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011 1 (24) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bilaga 1 - Registeranalys av unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Innehåll Inledning... 2 Data och definitioner... 5 Inflödet till

Läs mer

EXTRA KRAFT. Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

EXTRA KRAFT. Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD EXTRA KRAFT Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 2 EXTRA KRAFT EXTRA KRAFT 3 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta

Läs mer

Några deltagares tankar om Enter

Några deltagares tankar om Enter Några deltagares tankar om Enter Ganska långt över mina förväntningar innan jag blev deltagare i projektet. Bra struktur, klara mål och individanpassade aktiviteter. Tummen upp för Enter och min handledare.

Läs mer

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.

Läs mer

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka

Läs mer

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till arbete och studier Innehåll 1. Om kompetensinventeringen... 4 2. Vilket kompetensbehov ingår inte i delprojektet?... 4 3. Redovisning

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Pilotmodell: Samordningsteam Västerås

Pilotmodell: Samordningsteam Västerås Pilotmodell: Samordningsteam Västerås Rapporten avser tidsperiod 4, d.v.s. 2015-07-01 2015-12-31 Bente Eriksson Hollås och Catrin Nilsson Sammanfattning Under perioden som projektet pågått har deltagarna

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN 1400-0792 Dnr.

KART- LÄGGNING. Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL. Handikappomsorg. Årsskiftet 2005/06. ISSN 1400-0792 Dnr. KART- LÄGGNING ISSN 1400-0792 Dnr. 701-762-2006 Ej verkställda beslut och domar enligt LSS och SoL Handikappomsorg Årsskiftet 2005/06 SAMMANFATTNING Under året som gått har antalet beslut och domar som

Läs mer

1. Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom/ohälsa. 3A. Behov finns troligen av samordning av rehabilitering mot arbete. Kontakta FK

1. Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom/ohälsa. 3A. Behov finns troligen av samordning av rehabilitering mot arbete. Kontakta FK pga mot arbete. Kontakta FK av en 8A. Hel eller 8B.Saknar pga 1: Nedsatt medicinskt pga. underlag. Socialsekreteraren (handläggaren) har kontakt med en individ som socialsekreteraren bedömer har sin nedsatt

Läs mer

Datum 2013-07-18. Svarsskrivelse till Autism- och Aspergerföreningen Uppsala län och FUB

Datum 2013-07-18. Svarsskrivelse till Autism- och Aspergerföreningen Uppsala län och FUB Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Carina Kumlin Datum 2013-07-18 Diarienummer NHO-2013-0121.31 Nämnden för hälsa och omsorg Svarsskrivelse till Autism- och Aspergerföreningen

Läs mer

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

Årsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM)

Årsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM) Årsrapport SAMMY-projektet (tidigare MCM) Beskrivning av projektet Projektet syftar till att individer med komplexa behov (behov av stöd från flera enheter/myndigheter) ska få en snabb handläggningsprocess

Läs mer

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Redovisning av regeringsuppdrag Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Lagrum: 7 kap. 1 andra stycket och 7 lagen (1962:381) om allmän försäkring

Lagrum: 7 kap. 1 andra stycket och 7 lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 38 Vid prövning av rätt till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan det inte ställas krav på att funktionshindret ska bestå under den planerade studietiden. Lagrum: 7 kap. 1 andra

Läs mer

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett

LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport

Läs mer

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013

Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Sida: 2 av 21 2 Sida: 3 av 21 Dnr: Af-2012/445712,

Läs mer

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Stockholm 28 augusti 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Riksföreningen

Läs mer

Utred stödet till cp-skadade barn i Stockholm Skrivelse av Carin Jämtin (S)

Utred stödet till cp-skadade barn i Stockholm Skrivelse av Carin Jämtin (S) PM 2010:119 RII (Dnr 325-1608/2009) Utred stödet till cp-skadade barn i Stockholm Skrivelse av Carin Jämtin (S) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande Skrivelse av Carin Jämtin

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun (9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare

Läs mer

jänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden 2005-12-14, 184. Reviderade/kompletterade 2006-03-22, 35.

jänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden 2005-12-14, 184. Reviderade/kompletterade 2006-03-22, 35. T jänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden 2005-12-14, 184. Reviderade/kompletterade 2006-03-22, 35. Tjänstebeskrivning; insatser för vuxna Dnr. 05/SN 0244 05/SN H 01055 Målgrupp:

Läs mer

R E H A B I L I T E R I N G

R E H A B I L I T E R I N G GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1

Läs mer

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion Vad personlig assistans är Personlig assistans är en insats i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Insatsen kan även

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

Samspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun

Samspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-12-18 1(8) Verksamhetsplan Samspelet Stegen Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Samspelet

Läs mer

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren

Demens mitt i livet. Svenska Demensdagarna 2016. Karin Lindgren Demens mitt i livet Svenska Demensdagarna 2016 Karin Lindgren Diagnosen var på sätt och vis en lättnad; äntligen gick det att förstå det obegripliga och nu trodde vi att vi äntligen skulle få hjälp.men

Läs mer

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263 Volontärverksamhet i skolor Dnr Bun 2012/263 Ewa Franzén November 2012 2012-11-01 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND/SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. REDOVISNING... 2 4. ANALYS... 5 5. SLUTSATSER

Läs mer

Till dig som bryr dig

Till dig som bryr dig Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram

Läs mer

Lägesrapportering för projekt TIA 20131231

Lägesrapportering för projekt TIA 20131231 Lägesrapportering för projekt TIA 20131231 Projektets förutsättningar - För deltagarna Syftet med projekt TIA är att ge resurssvaga personer, främst personer med intellektuella funktionsnedsättningar,

Läs mer

FRITID FÖR ALLA - HANDLINGSPLAN. Mål fritid för barn och ungdomar med funktionsnedsättning

FRITID FÖR ALLA - HANDLINGSPLAN. Mål fritid för barn och ungdomar med funktionsnedsättning SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING STÖD OCH SERVICE TIL L PERSONER MED FUNKT IONSNEDSÄTTNING SID 1 (5) 2009-03-01 FRITID FÖR ALLA - HANDLINGSPLAN Bakgrund Staden gjorde 2005 en utredning om var samordnings-

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETER OCH PROJEKT SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETER OCH PROJEKT SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST 2011 Samordningsförbundet Göteborg Nordost UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETER OCH PROJEKT SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Detta dokument utgör ett komplement till förbundets årsredovisning. Här presenteras

Läs mer

Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan

Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan Bakgrund/Problemformulering Under senare år har olika nationella utredningar visat att barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat, vilket utöver det psykiska lidandet

Läs mer

Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen

Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen Utökad sammanfattning till Assistansersättningens utveckling (Socialförsäkringsrapport 2015:13) Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen Förord År 1994 infördes personlig assistans

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT FRÅN UTSIKTEN

HALVÅRSRAPPORT FRÅN UTSIKTEN HALVÅRSRAPPORT FRÅN UTSIKTEN Personal Projektledare: Ingrid Selin, socionom och socialsekreterare Övriga coacher: Inger Burman, samordnare, FK:s interna grund-och vidareutbildning samt mångårig erfarenhet

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Västerbottens läns landsting Halvårsrapport 2008-09-17 2008-12-31 Rapporten sammanställd av:

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 januari 2009 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv När en arbetstagare drabbas av sjukdom har arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet.

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering. Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland

Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering. Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland 2016 Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland Uppdraget Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering. Vi ska förbättra arbetsmarknaden

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi!

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015. Det här vill vi! Riksförbundet Attentions intressepolitiska program 2011 2015 Det här vill vi! Om oss... Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF),

Läs mer

Verksamhet i samverkan

Verksamhet i samverkan Bilaga 3 till lokal överenskommelse mellan Eskilstuna Kommun och Arbetsförmedlingen i Eskilstuna Verksamhet i samverkan Eskilstuna kommun och Arbetsförmedlingen i Eskilstuna har identifierat samverkansområden

Läs mer

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen Ds 2016:5 Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Utbildningskontrakt och traineejobb

Utbildningskontrakt och traineejobb Tjänsteutlåtande Enhetschef 2016-01-27 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2016:19 20791 Utbildningskontrakt och traineejobb Förslag till beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott

Läs mer

Granskning av enheterna för personlig assistans

Granskning av enheterna för personlig assistans TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2010-03-15 Socialförvaltningen Maria Johansson, kvalitetsinspektör 1 (7) Diarienr 0004/10-013 Granskning av enheterna för personlig assistans Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen

Läs mer

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST

Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST YTTRANDE 2014-06-23 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering

Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering Monica Kjellman, Roslagsergonomen Lena Hammarbäck, Leg. psykolog/org.konsult Lena Backman, Yrkesmedicin

Läs mer

Värmsam D.nr10 Finsam /14

Värmsam D.nr10 Finsam /14 Värmsam D.nr10 Finsam /14 Samordningsförbundet i Värmdö Delårsrapport 2010 Samordningsförbundet i Värmdö Innehållsförteckning sida 1 Förvaltningsberättelse 3 1.1 Inledning 3 1.2 Organisation 3 2 Redovisning

Läs mer

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)

Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Samverkande verksamheters ansvarsområden

Samverkande verksamheters ansvarsområden Bilaga till överenskommelse 8 Samverkande verksamheters ansvarsområden Hälso- och sjukvård Primärvården För primärvården åvilar medicinskt ansvar enligt primärvårdens basåtagande. Den familjeläkare som

Läs mer

Botkyrka, Huddinge, Nacka, Södertälje, Värmdö och Östra Södertörn

Botkyrka, Huddinge, Nacka, Södertälje, Värmdö och Östra Södertörn Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-10-16 p 7 1 (10) Handläggare: Barbro Hansson Årsredovisningar 2011 för Samordningsförbunden Botkyrka, Huddinge, Nacka, Södertälje, Värmdö

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE R EVIDERING 201 3

SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE R EVIDERING 201 3 Socialförvaltningen 2013-11-04 1(7 ) Dnr SO 20130644 SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD - OCH SERVICE 2014-2019 R EVIDERING 201 3 SOCIALFÖRVALTNINGENS PLAN FÖR BOENDE, STÖD OCH SERVICE 2014-2019

Läs mer

Personlig assistans. Uppdrag och kvalitetskrav. Personlig assistans

Personlig assistans. Uppdrag och kvalitetskrav. Personlig assistans Uppdrag och kvalitetskrav Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum 2016-04-20 Ärendenr SON 2016/137 Version [1.0] Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 på insatsen personlig

Läs mer

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn Ale Kommun Diarienr: 2014/008-01 Kungälvs kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5. Budget 2013

Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5. Budget 2013 Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5 Budget 2013 I detta tjänsteutlåtande lämnas förslag till budget för Samordningsförbundet Göteborg

Läs mer

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015 Ingrid Nilsson FoU Välfärd Arbetsrapport 2015:5 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Funktionsnedsättning

Läs mer

SLUTRAPPORT: TEAM FÖR PERSONER MED TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING

SLUTRAPPORT: TEAM FÖR PERSONER MED TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING SLUTRAPPORT: TEAM FÖR PERSONER MED TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING 1. GEMENSAMMA SLUTSATSER EFTER STYRGRUPP 2009-12-16...3 Målgruppen...3 Resultat...3 Samverkan...4 Projektledning...5 2. SLUTREFLEKTIONER...6

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Tjörns Kommun Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X Nej

Läs mer

1(5) PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I ÖREBRO PROJEKTPLAN. Datum: 2009-03-09. Projektbenämning. LÖSA-implementering

1(5) PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I ÖREBRO PROJEKTPLAN. Datum: 2009-03-09. Projektbenämning. LÖSA-implementering Ansökan ställd av : ÖREBRO KOMMUN, ÖREBRO LÄNS LANDSTING, LOKALT FÖRSÄKRINGSCENTER ÖREBRO, ARBETSFÖRMEDLINGEN ÖREBRO SAMT STIFTELSEN ACTIVA ÖREBRO 1(5) PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET FINSAM I

Läs mer