Lägesrapportering för projekt TIA

Transkript

1 Lägesrapportering för projekt TIA Projektets förutsättningar - För deltagarna Syftet med projekt TIA är att ge resurssvaga personer, främst personer med intellektuella funktionsnedsättningar, en varaktig lösning på sin försörjnings- och sysselsättningssituation. Målgruppen för TIA är arbetslösa personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Deltagarna identifieras hos respektive aktualiserande myndighet genom kartläggning och presenteras för projektet via arbetsgruppen. Målgruppen kännetecknas av att de har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och att möjligheterna till yrkesutbildning via skolsystemet är stängda på grund av antingen slutbetyg från särskola eller ofullständiga grundskole- eller gymnasiebetyg. Enligt arbetsförmedlingens statistik fortsätter arbetslösheten att stiga i högre takt för utsatta grupper än för grupper som inte bedöms som speciellt utsatta. Tusental Antal totalt inskrivna arbetslösa i utsatta grupper och övriga totalt inskrivna arbetslösa (ej dubbelräkning mellan grupperna), januari april 2013 Utsatta Ej utsatta Förgymnasialt utbildade, äldre år, utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning Källa: Arbetsförmedlingen, säsongrensad och trendad serie Tusental Totalt antal inskrivna arbetslösa i utsatta grupper januari april 2013 Utanför Europa år Förgymnasial Funktionsnedsatta Säsongrensad och trendad serie Källa: Arbetsförmedlingen

2 Samtidigt ökar antalet unga som får Aktivitetsersättning från Försäkringskassan i mycket snabb takt. Utveckling av antalet mottagare av förtidspension/ sjukersättning och sjukbidrag/aktivitetsersättning i åldersgruppen 16/19 29 år i Sverige Förtidspension/sjukersättning Totalt Sjukbidrag/aktivitetsersättning Källa: Inspektionen för socialförsäkringen, Unga förtidspensionärer. Studie av sju europeiska länder. Rapport 2013:7. Diagnosfördelning 1 bland nya mottagare av aktivitetsersättning i åldersgruppen år (procent) i Sverige, år % 3% 1% 3% 16% 76% V Psykiska sjukdomar och syndrom VI Sjukdomar i nervsystemet XIII Sjukdomar i muskuloskeletala systemet XVII Medfödda missbildningar XIX Skador Övriga diagnoser Källa: Inspektionen för socialförsäkringen, Unga förtidspensionärer. Studie av sju europeiska länder. Rapport 2013:7. 1 Diagnosfördelningen utgår från ICD-10.

3 -För personalen Kompetenskraven för personalgruppen är en så bred kompetens som möjligt med focus på kunskaper om målgruppen, om arbetsmarknadens spelregler, om olika yrkesområden om pedagogisk handledning, om bred yrkeserfarenhet och om empati, förståelse och tolerans. Personalen har valts ut genom att de har drivit liknande projekt tidigare. TIA har tidigare haft 3,25 tjänster (en projektledare, två handledare och 0,25 % arbetar med administrativa uppgifter). Under 2013 har personalgruppen utökats med 1 kvinna pga sjukdom i personalgruppen och består nu av två män och två kvinnor på heltid och en kvinna om 25% för administration. Projektledartjänsten delas numera mellan två personer i personalgruppen. -För organisationen TIA är ett projekt inom Samordningsförbundet i Kalmar län som startade Huvudman för TIA är Kalmar Kommun där projektet är organiserat under Näringsliv och Arbetsmarknadsenheten. Till TIA är kopplat en arbetsgrupp som aktualiserar ärenden till projektet. Arbetsgruppen består av representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget (Vuxenhabiliteringen) och Kalmar kommun. TIA har sin bas på Falkenbergshuset på Verkstadsgatan i Kalmar. Där finns lokaler med verkstäder, omklädningsrum (olika för män och kvinnor, med låsta skåp, toaletter och dusch) och lunchrum. TIA har en årlig budget är om 1,8 miljoner kronor. From delas finansieringen lika ( kr var) mellan Samordningsförbundet i Kalmar län och Kalmar kommun. Projektet har slutdatum men en ansökan om förlängning är lämnad. Genomförande och Process -För deltagarna Verksamheten som TIA bedriver på Falkenbergshuset består av legoarbeten från företag i regionen och smörgåstillverkning på uppdrag. Falkenbergshuset är också utgångspunkt för den mat- och postutkörning till olika verksamheter i kommunen som TIA ansvarar för. De deltagare som kommer till TIA:s arbetsgrupp har dessförinnan utretts av respektive myndighet. Där har en bedömning gjorts om man möjligtvis kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Efter denna bedömning sker alltså remitteringen till TIA. Fortfarande kan det dock finnas oklarheter om och på vilket sätt individen klarar av ett arbete eller om TIA är rätt åtgärd, därför börjar alltid deltagarens period på TIA med en prövomånad. Arbetet med deltagarna på TIA är indelat i fyra steg: - kartläggning - arbetsträning - arbetsprövning - avslut Kartläggning och arbetsträning sker i första hand på Falkenbergshuset medan arbetsprövning sker hos olika arbetsgivare, både privata och offentliga. Under arbetets gång redovisas utvecklingen fortlöpande till arbetsgruppen som träffas var tredje vecka. All aktivitet och planering sker individuellt för varje deltagare beroende på individens resurser och önskemål. Dock ska verksamheten vara så arbetsplatslik som möjligt dvs krav

4 om att passa tider, sjukanmäla sig i tid (visa läkarintyg efter en vecka), hålla överenskommelser, vara drogfri och nykter och sist men inte minst respektera arbetskamrater och arbetsledning trots olikheter i livsstil och åsikter. En central del av arbetet är det informella mötet mellan deltagare och personal. Det är i arbetssituationen och runt kaffebordet man får reda på deltagarnas resurser och svagheter, man får en inblick i deltagrens tidigare erfarenheter och deras sociala situation. Man får också en god inblick i deltagnas omvärldsbild och attityder gentemot samhälle och medmänniskor. För de flesta deltagare är arbetsmarkandens regler (skrivna eller oskrivna) enkla och självklara att följa, då upplevs oftast vistelsen på TIA som trygg och enkel och vägen ut i arbetslivet går smidigt. För några deltagare är det dock mycket svårt att förstå, känna acceptans för och leva upp till det som arbetslivet kräver, då upplevs oftast vistelsen på TIA betydligt mer negativ. Målet för TIAs personal blir då att försöka identifiera orsaken till svårigheterna och lotsa deltagaren mot rätt åtgärd, behandling, rehabilitering eller habilitering. -För personalen Personalen har utefter uppdragsgivarnas önskemål och de behov man har funnit under arbetets gång byggt upp verksamhet och metoder på erfarenhets basis. Huvudman för TIA är Kalmar kommun, personalen följer de avtal för anställningar som gäller inom kommunen. TIA är organiserade under Näringslivs- och arbetsmarknadsenheten där även andra projekt och arbetsmarknads åtgärder är organiserade där även kontakten med regionens företag och näringsliv sker, det finns en ansvarig chef för hela enheten. TIA är lokaliserade på Falkenbergshuset, där även andra arbetsmarknadsåtgärder har sina verksamheter, det finns en ansvarig chef för hela Falkenbergshuset. Detta ger TIA ett brett kontaktnät med kontinuerligt erfarenhets och informationsutbyte inom enheten. Arbetsfördelningen på TIA förhåller sig så att rollerna är flytande inom personalgruppen för att verksamheten inte ska bli känslig för sjukdomar och ledigheter men det finns tre huvudområden med ansvarig: Projektledare, övergripande ansvar för all verksamhet, har budgetansvar och representerar verksamheten i arbetsgrupp och till Samordningsförbundet. Verksamhetsansvarig: organiserar alla arbetsuppgifter sköter kontakten med företag, organiserar legoarbeten och transporter som också är skyddsombud. Deltagaransvarig: Har samtal, sköter myndighetskontakter och redovisning samt dokumenterar. Som kompetenshöjande åtgärd har en personal under 2013 fullföljt SKLs uppdragsutbildning Utvecklingsmetodik för arbetsmarknadshandläggare anordnad av Umeå universitet. Samt deltagit i en endagars utbildning om Ekonomi i projekt anordnad av Regionförbundet. Framgångsfaktorer i arbetsprocessen är det kunskaps- och erfarenhetsutbyte som sker mellan myndigheter i arbetsgruppen och mellan yrkerskategorier i enhetenen. -För organisationen Samverkan med andra myndigheter sker främst i arbetsgruppen och genom Samordningsförbundets informationskanaler, projektledarträffar, lokala samverkansgruppen osv. Samverkan med näringslivet sker i det dagliga arbetet i mötet med arbetsgivare, företag och näringsidkare.

5 Kvalitetsbedömning av samverkansprocessen sker i det resultat verksamheten visar genom rapportering till Samverkansförbundet men också genom feedback från deltagare, handläggare och arbetsgivare. Framgångsfaktorer i organisationen är just samverkan och en vilja att komma runt hinder man stöter på under arbetets gång. De förändringar i övriga samhället som påverkar verksamheten är främst olika myndigheters och skolväsendets förändrade regelsystem men också politisk vilja, ekonomiska konjunkturer och lokala trender. En tydlig utveckling i samhället är att målgruppen tenderar att öka både i statistik som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan presenterar. Då många i målgruppen inte har lyckats etablera någon försörjning genom A-kassa eller Aktivitets-/Sjukersättning så belastar också målgruppen Socialförvaltningens kostnader för ekonomiskt bistånd. Resultat och effekter -För deltagarna Målgruppen för TIA är personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Dock har det visat sig att gruppen är svår att avgränsa då deltagarna ofta har flera faktorer eller diagnoser som begränsar deras utbud på arbetsmarknaden tex psykisk ohälsa, stressyndrom, fysisk ohälsa (rygg, mage, syn, hörsel, händer, fötter osv.). Av de yngre deltagarna som kommer till TIA så har majoriteten gått i särskola och har slutbetyg från gymnasiesärskolan, det får den effekten att det exkluderar dem från i stort sett all eftergymnasial yrkesutbildning, vilket i sin tur ger stora begränsningar vad det gäller möjligheten att själv välja sitt yrke. En del deltagare har i stället valt att söka förlängning på sin Aktivitetsersättning (som man har haft rätt till pga förlängd skolgång) men har fått avslag då ny testning har visat att de inte är lindrigt utvecklingsstörda (vilket är kriteriet för att ha rätt till särskola, moment 22!!). Verksamheten har nått fastställda mål. Under 2013 har 13 personer börjat på TIA och under samma period har 11 deltagare avslutats varav 6 till arbete/studier. Vilka effekter i form att förbättrad livskvalitét och hälsa tiden på TIA har haft på deltagarna är svårt att mäta i det korta perspektivet. För en del deltagare är det en verklighetschock att komma in i arbetslivets skyldigheter, för andra är det en lättnad att få struktur på dagen. Men i det längre perspektivet har det visat sig att det har mycket stor betydelse att hamna rätt. Alla deltagare som aktualiseras till TIA tillhör en målgrupp som har mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden främst pga låg utbildningsfrekvens ofta pga liten studievana i familjen, få som har körkort, svårt med flexibilitet, svårt med socialt samspel, låg effektivitet i arbetet och hög sjukfrånvaro. För de deltagare som får en anställning innebär det en massa positiva effekter, de får en lön som i sin tur ger tillgång till många samhällsfunktioner som till ex att ta lån för att skaffa hus/bostadsrätt, större ekonomiska möjligheter att ägna sig åt en meningsfull fritid, man kan få ekonomiska möjligheter att ta körkort och ibland innebär en anställning att man får en möjlighet att reda upp gamla ekonomiska skulder. På det sociala planet så får de en struktur

6 på dagen för sig själva och ofta för hela sin familj (som ibland har saknats), de får arbetskamrater och ett socialt sammanhang, man måste ta ett större ansvar för sin egen hälsa och kanske viktigaste av allt man får en tillhörighet, en text på ryggen. TIA har därför skapat ett sidoprojekt (Aktiva) där deltagare som börjar närma sig arbetsmarknaden kan få en tidsbegränsad anställning för att lära sig vad det innebär att ha ett arbete, med allt vad skyldigeter och rättigheter gentemot en arbetsgivare det medför fanns 23 anställda i sidoprojektet. I de fall då man inte klarar av de krav som ställs om man ska stå till arbetsmarknadens förfogande och lösningen istället blir sjuk/aktivitetsersättning blir ofta effekten att det känns som en lättnad att inte behöva leva upp till krav man inte klarar av, en speciellt anpassad sysselsättning utan produktionskrav är ibland det bästa alternativet. -För personalen För att nå de mål som är uppsatta för TIA så har man valt en verksamhet som skall vara så arbetsplatslik som möjligt med åtaganden mot externa uppdragsgivare, företag och kommuner. Det ställer stora krav på personalen att vara flexibel och smörjningen i maskineriet men det ger också stora möjligheter för personalen att lära sig om deltagarnas situation och arbetsförmåga, arbetsmarknadens villkor, företagens och organisationers villkor, myndigheters regelverk, myndigheters interagerande och samarbete eller ibland brist på samarbete. Personalens kompetensutveckling har skett fortlöpande framför allt i kunskaps- och erfarenhetsutbyte med berörda myndigheter och näringsliv. Samtidigt har personalen deltagit i såväl interna som externa utbildningsinsatser och seminarium. En källa till kompetensutveckling har också varit andra projekt inom Samordningsförbundet i Kalmar län, där projektledare har kunnat diskutera och få feedback kring sin verksamhet. -För organisationen Projekt TIA har kunnat bidra till Samordningsförbundets organisation med kunskap om målgruppens speciella situation på arbetsmarknaden och i samhället. Med den kunskapen har man kunnat identifiera glapp mellan organisationer där intellektuellt resurssvaga personer lätt ramlar mellan stolarna. Man har också funnit att de flesta deltagare är aktuella hos eller har rätt till insatser från flera olika myndigheter. Ansvaret för målgruppen faller lite olika, ofta beroende av slumpen. För att implementera verksamheten och arbetsmetoderna i någon organisation krävs fortsatt samarbete mellan berörda myndigheter då det ekonomiska och moraliska ansvaret för målgruppen är gemensam. Kalmar Projektledare Michael Berliner Stina Randevall Hjärtstam