Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år"

Transkript

1 Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år

2 Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en karismatisk person med mycket humor som har svårt i relationer med andra. Han har svårt att ta tillsägelser och han har svårt att läsa av sociala koder och kan vara utåtagerande i relationer med både jämnåriga och vuxna. Mikael har lätt för att lära sig och uppfattas som intelligent. Under första åren i skolan noterades att Mikael hade svårigheter i sociala relationer. Han var klassens clown och störde ofta undervisningen. I skolår 4 kontaktar föräldrarna BUP första gången. BUP avvisar föräldrarna. Mikaels konflikter med kamrater och lärare accelererar i årskurs 5 och skolhälsovården tar åter upp frågan om eventuell diagnos med föräldrarna. Föräldrarna kontaktar Skol- och Familjeteamet på skolans uppmaning. De genomgår stödprogrammet ART (Aggression Replacement Training) genom Skol- och Familjeteamet. Skolan och föräldrarna ansöker om att en skolpsykolog ska göra en utredning på Mikael. När Mikael börjar på högstadiet byter han skola liksom alla andra i hans klass. Den nya skolan vill inte ha honom i klassen. Mikael utreds av skolpsykologen enligt WISC som är ett test för skolbarn utifrån vilket man kan identifiera barnets styrkor och svagheter. Resultatet av testet visar att Mikael är känslig för mycket stimuli och att han har svårt för social interaktion. Eftersom Mikael är begåvad och har lätt för att lära sig beslutas att han ska hoppa över en årskurs och börja i skolår 7 istället för 6. Han får tydliga regler som innebär att inte får ha kontakt med sin gamla klass på skolan. Mikael har svårt att ta emot tillsägelser och problemen i skolan accelererar i takt med att Mikael blir allt mer utåtagerande och aggressiv. Han blir avstängd från skolan och får hemundervisning och när han kommer tillbaka till skolan får han undervisning i liten grupp. Det fungerar dåligt för Mikael i skolan. Elevstödsenheten är inkopplad och erbjuder Mikael plats på specialskola 1. Föräldrarna tackar nej. Under samma period polisanmäls Mikael för misshandel av ett jämnårigt barn. Polisanmälan leder till en anmälan till Socialtjänsten som beslutar att inte inleda utredning. Skolsituationen är enligt skolan ohållbar och inför skolår 8 är det oklart var Mikael ska gå i skolan. Hans gamla skola vill inte att han kommer dit. Mikael erbjuds åter igen plats på specialskola 1 och nu tackar föräldrarna ja. Mikael börjar åter igen skolår 7 på specialskola 1. Under vistelsen på specialskola 1 är Mikael inblandad i många händelser som innehåller inslag av hot och våld både mot Mikael och av honom. Under den här tiden utreder BUP Mikael och han får diagnos 1 och 2. Mikael erbjuds plats på en specialskola 2, som är specialiserade på barn med diagnos 1. Föräldrarna tackar nej till specialskola 2.

3 Socialtjänsten utreder Mikael efter ansökan från föräldrarna och socialtjänsten beviljar familjen behandling i öppenvårdsform. Kontakten med Skol- och Familjeteamet avslutas. Tillsammans med Elevstödsenheten beslutas att bevilja Mikael placering på specialskola 3 som har möjlighet att erbjuda både behandling och skolundervisning. Mikael går två år på specialskola 3 men nekas av Elevstödsenheten att gå om sitt sista år då han haft för hög frånvaro. Det är åter igen osäkert kring var Mikael ska gå i skolan. Mikael mår allt sämre och hans symtom är graverande. Socialtjänsten bevilja Mikael insats i form av strukturerad öppenvård. Han utreds åter igen på BUP och får efter utredning diagnos 3. Socialtjänsten omhändertar Mikael enligt Lagen om Vård av Unga (LVU). Socialtjänsten och Elevstödsenheten beviljar Mikael placering på behandlingshem i kombination med specialskola 4. Mikael har många och allvarliga symtom på att han mår psykiskt dåligt. Placeringen genomförs med polishandräckning. Mikael har många år med stor problematik. Han har föräldrar som är aktiva och vill hitta hjälp för sin son. Mikael har inte själv varit hjälpsökande. Problembild Mikael är en ungdom med stor psykisk problematik. Han har fått flera diagnoser som beskrivit hans svårigheter i att uppfatta sociala koder. Mikael har uppträtt aggressivt och hotfullt mot sin omgivning. Frågeställningar Mikael har tidigt visat svårigheter i sociala relationer. Har skolan kunnat möta honom i hans svårigheter? Vilka skyldigheter har de att i den vanliga skolan möta Mikaels behov? Man kan få ett intryck av att insatser erbjuds Mikael i situationer då han inte är önskvärd i skolan. Vilka är skolans behov av att bli av med Mikael och vilka är Mikaels behov? Mikael är inte hjälpsökande. Hans symtom visar att han kan vara i behov av hjälp från både socialtjänst och psykiatri. Dessutom är han skolpliktig. Hur ger man honom hjälp? Är diagnoser ett hinder för tvångsvård? Tidsaspekten. Trots att Mikaels behov var tydliga redan i tidiga skolår kom de första insatserna först i skolår 4. Hade man kunnat göra något tidigare och vad hade i så fall krävts för det?

4 Ruben 12 år Fallbeskrivning Rubens föräldrar uppmärksammade tidigt att Ruben hade särskilda behov. Även BVC noterade hans behov tidigt. Han hade extra resurs på förskolan pga av sina särskilda behov. Inför skolstarten utreddes han av en speciallärare och fick en diagnos. Samtidigt vill föräldrarna att Ruben även ska utredas på BUP, då de tror att han har större svårigheter. BUP avvisar och hänvisar till skolans utredning. Skolan fortsatte att följa honom och de såg att han hade svårigheter med inlärning och koncentration. Ruben visar tecken på att må allt sämre i skolan och i skolår 3 placeras han i en specialskola som är specialiserade på barn med hans diagnos. Här fungerar det bra fram till skolår 4 då han får svårt i relationer med både kamrater och lärare. Ruben är ofta trött. Hans svårigheter får allt större konsekvenser både i skolan och på hans fritid. Han tvingas sluta med sin fritidsaktivitet, som han älskar, eftersom han inte klarar av regler och tillsägelser. Föräldrarna vill att Ruben ska utredas på BUP, då de tror att han har större svårigheter än hans diagnos anger. Rubens storasyster har också fått en diagnos ställd av BUP. När föräldrarna kontaktar BUP hänvisar de till skolpsykologen. Skolpsykologen anser inte att de kan erbjuda Ruben rätt hjälp och hänvisar honom tillbaka till BUP. Ruben mår allt sämre och har svårigheter i vardagen som påverkar honom negativt. Skolläkaren beslutar att skicka en remiss till BUP för att Ruben ska utredas vidare. BUP skickar remissen i retur och hänvisar till ett utlåtande från en skolpsykolog som gjordes i samband med skolstarten sex år tidigare. De menar att skolan ska göra en ny bedömning av Ruben. Skolan bedömer att de inte kan göra någon ytterligare utredning av Ruben och erbjuder honom istället skolkuratorskontakt. Föräldrarnas önskan är att Ruben utreds på BUP. Hans föräldrar är hjälpsökande och aktiva i att hitta hjälp för sin son. Ruben bollas mellan skola och BUP och det saknas dialog mellan verksamheterna. Problembild Ruben är en pojke med stora svårigheter som påverkar hans liv både i skolan och på fritiden. Han mår allt sämre psykiskt. Frågeställningar Diagnos har ställts av skolan. Är den ett hinder eller en möjlighet för utredning av andra diagnoser/symtom? Är diagnosen anledningen till Rubens svårigheter eller är andra diagnoser bakomliggande och yttrar sig som den ställda diagnosen? Vem utreder det? Hur avgörande är en diagnos? Vilken hjälp kan Ruben få utan diagnos? Skolan och föräldrarna är överens om Rubens svårigheter och behov av hjälp. Vem ska ta ansvar för att Ruben får hjälp? Vad händer med Ruben om det tar lång tid att få hjälp?

5 Vilket stöd behöver föräldrarna och vem tar ansvar för det?

6 Terese 18 år Fallbeskrivning Terese är en högpresterande ungdom som när hon börjar i gymnasiet får mer konkurrens och inte alltid kan vara den som presterar bäst. Hennes mentor uttrycker oro för hur Terese mår och hänvisar henne till skolkuratorn. I samtal med kuratorn framkommer att Terese upplever stress och känner sig missnöjd med sig själv och sina prestationer i skolan. Ganska snart flyttas fokus från att vara enbart skola till att även handla om Terese dåliga självkänsla i stort. Skolkuratorn bedömer att Terese behov är stort och att skolhälsovårdens kompetens inte kan möta Terese behov av hjälp. Skolan hänvisar henne till BUP. Föräldrarna kontaktar BUP som enligt dem menar att Terese inte mår så dåligt att det krävs hjälp på deras expertnivå. BUP hänvisar henne till Ungdomsmottagningen. Ungdomsmottagningen erbjuder samtal med en kurator hos dem. Föräldrarna är väldigt oroliga för Terese och överväger att söka hjälp via privata alternativ. Terese känner sig allt mer stressad och hennes självkänsla blir allt sämre. Hon anser inte att den hjälp hon får på ungdomsmottagningen och av skolan är tillräcklig. Skolkuratorn gör samma bedömning och kontaktar BUP, utan att veta vem hon ska vända sig till, och beskriver Terese mående. Personalen på BUP uppmanar Tereses föräldrar att kontakta BUP igen. Föräldrarna är tveksamma efter deras första försök men bestämmer sig för att kontakta BUP igen. Terese får komma på bedömningssamtal och efter utredning får hon en diagnos. Hon erbjuds och genomgår behandling på BUP. Problembild Terese är en ungdom som har en väldigt hög stressnivå och en dålig självkänsla som påverkar hennes skolarbete, relationen till föräldrarna och hennes sociala liv. Frågeställningar Vem kontaktar BUP och varför? Hur ser kanalerna mellan skolan och BUP ut? Finns det möjlighet för skolhälsovården att få rådgivning av BUP? Saknas det en hjälpnivå mellan skolhälsovården och BUP? Flera verksamheter agerar utan dialog med varandra? Hur påverkar det effekten av insatsen? Tidsaspekten. Skolan konstaterar redan inom några månader att Terese behov är så stora att de kräver större insatser. Det tar ett år innan Terese får rätt hjälp. Kunde det ha gått fortare? Vid sin första kontakt med BUP avvisas föräldrarna. De är tveksamma inför att kontakta BUP igen. Finns det en risk att tappa barnen när man avvisar dem? Hur kan man avvisa för att minska risken?

7 Tom 10 år Fallbeskrivning Tom 10 år gammal beskrivs av sina föräldrar som en glad, godhjärtad och lite känslig pojke. Han tycker om mat men är långsam när han äter. Tom berättar hemma att han börjat få kommentarer kring detta av sina klasskamrater, och att det stör honom. När föräldrarna kontaktar skolan tillsätter de en lärare vid hans bord i matsalen och problemet verkar försvinna. Ett halvår senare återkommer föräldrarna till skolan då Tom är fortsatt bekymrad. Hans frånvaro ökar och efter jul vill Tom inte gå till skolan alls. Föräldrarna anmäler honom sjuk men efter någon vecka får skolan klart för sig att det inte är hela förklaringen. Efter att föräldrarna varit på möte i skolan gör Toms mentor hembesök. Föräldrarna uppskattar detta men säger att mentorn som är ny inte känner Tom. Enligt skolan vägrar Tom att prata med sin mentor och föräldrarna låter Tom bestämma. En månad in på terminen kontaktar Toms föräldrar skol- och familjeteamet. Rektorn säger att han och föräldrarna gemensamt diskuterat att kontakta Skol- och Familjeteamet och att det bara är bra att föräldrarna är de som hinner först. Skol- och Familjeteamet tar på sig att vara moderator vid ett nytt möte mellan Toms föräldrar och skola och uppmanar vid detta möte skolan att upprätta en handlingsplan för att få Tom tillbaka. Samtidigt har Tom och hans föräldrar ansökt om skolbyte. Från skolans håll funderar man kring hur motiverade Tom och hans föräldrar är att lösa situationen med dem och kring om Toms svårigheter bottnar i mer än att kamraterna i skolan varit dumma. Toms föräldrar gör ett försök att kontakta BUP men BUP avvisar ärendet. Föräldrarna uppfattar att BUP anser att det är ett skolproblem. Två månader in på terminen får skolan en ny kurator. Den tidigare diskuterade handlingsplanen upprättas. Tom drar sig alltjämt undan. Föräldrarna kontaktar nu Elevstödsenheten. Handläggaren där ställer sig undrande till varför inte skolan initierat kontakt med dem tidigare och från skolans håll medger man att det hade kunnat vara bra. Elevstödsenheten har synpunkter på den handlingsplan som upprättats som de menar hade behövt vara mer konkret. De ser det inte som sin roll att sammankalla till möte men gör ändå det när skolan dröjer. Skolan informerar föräldrarna om att de gör en orosanmälan till socialtjänsten eftersom Tom fortsätter vägra kontakt. Ett möte hålls på socialtjänstförvaltningen. Man beslutar att inte inleda utredning och hänvisar till att föräldrarna redan har kontakt med Skol- och Familjeteamet. Tom får besked om att han fått plats på den nya skolan efter sommaren och visar sig gladare efter detta. Han syns till och från på skolgården men kommer fortfarande inte till undervisningen. Det fortsatta arbetet från skolans och Elevstödsenhetens håll inriktas på att göra bästa möjliga av de

8 hemuppgifter Tom tilldelas och på att försöka åstadkomma en pedagogisk kartläggning avseende Tom. Det sistnämnda vill Tom emellertid inte medverka till. När föräldrarna får kontakt med den nya skolan beskriver handläggaren på Elevstödsenheten att de känner sig hoppfulla. Tom är alltjämt hemma från skolan. Problembild Tom berättar att han utsatts för dumma kommentarer av andra barn i skolan och blir sittande hemma en hela terminen. Skolan agerar trevande och uppger att föräldrarna är otydliga kring vad de önskar för lösning. Frågeställningar Kunde och borde man i ett tidigare skede ha fångat upp och bättre utforskat vad Tom hade att berätta om kamraternas kommentarer och matsalssituationen? På vilket sätt följde skolan upp åtgärden från år ett (en pedagog med vid matbordet)? Är det bra, som skolan menar, att Toms föräldrar på eget bevåg kontaktar Skol- och Familjeteamet och Elevstödsenheten? Vad hade hänt om de inte haft den drivkraften eller om skolan varit lite snabbare? Saknar skolan tillräcklig kännedom om när och hur en handlingsplan ska upprättas och när instanser som Elevstödsenheten och Skol- och Familjeteamet ska kopplas in? Eller finns det otydligheter i upprättade rutiner för detta? Hur får BUP Toms problem presenterat för sig? Hade de resonerat annorlunda kring huruvida de tror sig kunna hjälpa Tom om t ex skolan fått ge sin bild? Vilka möjligheter har skolan att agera för att lösa situationen för Tom om den lösning Tom och hans föräldrar ser är att han börjar på en annan skola? Ärendet har lyfts från någon av de verksamheter som funnits kring Tom som ett exempel på ett barn som bollats mellan instanser utan att få rätt hjälp. Men är det frågan om ett bollande eller bör man betrakta skolans och övriga aktörers agerande som ett utslag av professionalitet och nödvändigt trevande efter rätt åtgärd?

Tidslinjer. Bilaga till Fallbeskrivningar

Tidslinjer. Bilaga till Fallbeskrivningar Tidslinjer Bilaga till Fallbeskrivningar Mikael 19 år År 1: Svårt sociala relatione r. Extra resurs i skolan År 5: r. visar År 6: Genomf ör ART genom Skol amet r. Utrednin g inleds Anmäla n till socialtjä

Läs mer

Handlingsplan för frånvaro

Handlingsplan för frånvaro Sjömarkenskolan F-6 Augusti 2014 Handlingsplan för frånvaro När träder handlingsplanen in? Vid Orosfrånvaro... då anmäld frånvaro överstiger något av följande kriterier: Ströfrånvaro överstigande 6 dagars

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den

Läs mer

Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA

Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA Sektor för barn och utbildning Reviderad Sept 2012 ELEVHÄLSA Elevhälsan Elevhälsan finns till för att eleverna på vår skola ska må bra, både fysiskt och psykiskt och för att eleverna ska få rätt stöd i

Läs mer

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.

Läs mer

Information skolpliktsbevakning

Information skolpliktsbevakning INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas Handlingsplan för elevhälsa Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är reviderad 2015-09-15 och omfattar förskoleklass, skola, skolbarnomsorg (fritidshemmet) från förskoleklass

Läs mer

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium STUDERANDEVÅRDSPLAN Pargas svenska gymnasium 1. Allmänt Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande, hälsa och välbefinnande och värna om hela läroanstaltens välbefinnande

Läs mer

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011

Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 I enlighet med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och barnkonventionens grundläggande principer, vill vi påtala

Läs mer

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande

Läs mer

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.

Läs mer

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra

Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Ett utvecklingsarbete på Strömma Naturbruksgymnasium SLUTRAPPORT gör det jämt! Strömma Naturbruksgymnasium 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Hur hamnade Strömmaskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan 2008/09

Likabehandlingsplan 2008/09 Likabehandlingsplan 2008/09 Antagen 2008-03-06 Senast reviderad 2008-09-11 2. (7) LIKABEHANDLINGSPLAN 2008/09 Våra grundläggande demokratiska rättigheter innebär att barn och ungdomar skall känna sig trygga

Läs mer

HANDLINGSPLAN VÅLD & HOT I ARBETSMILJÖN

HANDLINGSPLAN VÅLD & HOT I ARBETSMILJÖN HANDLINGSPLAN VÅLD & HOT I ARBETSMILJÖN RESURSSKOLAN Arbetsgivaren skall tillse att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de

Läs mer

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PM2616 Kursnamn: Psykoterapi Provmoment: Psykoterapeutisk Teori PDT, Psykoterapeutisk Teori KBT Ansvarig lärare: Anders Wellsmo & Annika Björnsdotter Tentamensdatum: 2016-01-14 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet

Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet Postadress: Nobelgymnasiet, 651 84 Karlstad Besöksadress: Nokiagatan 20. Webb: karlstad.se/nobelgymnasiet Tel: 054-540 15 00 E-post: nobelgymnasiet@karlstad.se 1

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Presentation från Idrottsvetenskapliga programmet, C-uppsats vid Umeå Universitet

Läs mer

Handlingsplan för krissituation

Handlingsplan för krissituation PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund

Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund Enheten Bagarmossen-Brotorps skolors samlade dokument kring vår värdegrund VÅR VISION Fokus på Framtiden Kunskap och Kreativitet är våra ledstjärnor Trivsel och Trygghet ger arbetsglädje Detta kompendium

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET 2009-200 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 09/0... 4 METODER...5 Ansvarsområden:...5...

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola 2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll

Läs mer

Elevs rätt till utbildning

Elevs rätt till utbildning Elevs rätt till utbildning Varje elev kan och vill Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och andra värden. För att kunna göra det måste eleven

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (8) Mål nr 146-09 meddelad i Stockholm den 3 mars 2010 KLAGANDE 1. AA Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Finn Kronsporre Valhallavägen 18 114 22 Stockholm 2. BB Ombud: Jur.

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,

Läs mer

Remissvar på allmänna råd kring mottagande i särskolan (dnr 2013:00009)

Remissvar på allmänna råd kring mottagande i särskolan (dnr 2013:00009) 2013-04-26 YTTRANDE forskola.grundskola@skolverket.se Remissvar på allmänna råd kring mottagande i särskolan (dnr 2013:00009) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell organisation som samlar personer

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

Vill du arbeta som egenerfaren kamratstödjare inom socialpsykiatrin?

Vill du arbeta som egenerfaren kamratstödjare inom socialpsykiatrin? Vill du arbeta som egenerfaren kamratstödjare inom socialpsykiatrin? Vi söker nu dig som är intresserad av att arbeta med peer support inom socialpsykiatrin. Att arbeta som peer supporter innebär att du

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan

Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan 1 1. Presentation av verksamheten Resursskolorna består av Loftebyskolan 1-6 och 6-9, Odenskolan samt Mobila Resursskolan.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 SDF Västra Innerstaden Mellanhedens förskoleområde Mellanhedens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 Oktober 2012 Linda Tuominen, förskolechef, Mellanhedens förskoleområde

Läs mer

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. HFD 2014 ref 50 Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU. Lagrum: 21 första stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av

Läs mer

Klöxhultsskolan Läsåret 15-16

Klöxhultsskolan Läsåret 15-16 Klöxhultsskolan Läsåret 15-16 Klöxhultsskolan Klöxhultsskolan är en F-6 skola. Här finns också Montessoriskolan, grundsärskolan och Orion. Totalt finns det cirka 500 elever och ett hundratal medarbetare

Läs mer

ÖVERTORNEÅ KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden. Elevhälsa. Handlingsplan. Barn- och utbildningsnämnden 2007-03-13

ÖVERTORNEÅ KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden. Elevhälsa. Handlingsplan. Barn- och utbildningsnämnden 2007-03-13 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden Elevhälsa Handlingsplan Barn- och utbildningsnämnden 2007-03-13 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA MÅL Skolans allmänna målsättning enligt skollag, arbetsmiljölag

Läs mer

Elevhälsans arbete. - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning.

Elevhälsans arbete. - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning. Elevhälsans arbete - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning. Sammanfattning Elevhälsan tar redan i dag stort ansvar för frågor som gäller psykisk

Läs mer

Handlingsplan. Elevhälsan. Forsheda rektorsenhet 7-9

Handlingsplan. Elevhälsan. Forsheda rektorsenhet 7-9 Forsheda-Hånger rektorsenhet Handlingsplan Elevhälsan Forsheda rektorsenhet 7-9 Aug 2014 Innehållsförteckning Vision för elevhälsan i Värnamo kommun... 3 Skollag (2010:800) - Elevhälsa... 4 Skollag (2010:800)

Läs mer

Handlingsplan vid hög skolfrånvaro i Vellinge kommun

Handlingsplan vid hög skolfrånvaro i Vellinge kommun 2014-01-30 1 (5) Kommunförvaltningen Handlingsplan Dnr: UN 2013/372 Ester Alavei Utbildningsspecialist Handlingsplan vid hög skolfrånvaro i Vellinge kommun Syftet med handlingsplanen är att skolorna i

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

DONATORBARN I SKOLAN. Inspiration till föräldrar. StorkKlinik och European Sperm Bank

DONATORBARN I SKOLAN. Inspiration till föräldrar. StorkKlinik och European Sperm Bank DONATORBARN I SKOLAN Inspiration till föräldrar KÄRA FÖRÄLDRAR Med detta material vill vi ge inspiration till dig som har ett donatorbarn som börjar skolan. Det finns lika stor variation bland familjer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

Övning: Dilemmafrågor

Övning: Dilemmafrågor Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH NARKOTIKA

HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH NARKOTIKA 141126 HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH NARKOTIKA GRUNDSKOLORNA I KATRINEHOLMS KOMMUN 2015 Innehåll Inledning Skolans målsättning Skolans förebyggande arbete Att upptäcka droganvändning Skolans åtgärder vid

Läs mer

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation Förälder i Uddevalla Användbar kontaktinformation När livet får nya proportioner... Att bli förälder är kanske det mest omvälvande som kan hända i en människas liv. Det livslånga åtagande i att bli förälder

Läs mer

Meddelad i Sundsvall. SAKEN Ersättning till offentligt biträde KAMMARRATTENS AVGÖRANDE

Meddelad i Sundsvall. SAKEN Ersättning till offentligt biträde KAMMARRATTENS AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN T-^^^ * Mål nr 82746 I SUNDSVALL UUiVL 2016-06- 16 Meddelad i Sundsvall Sida l (3) KLAGANDE Per Bergmark Familjens jurist Box 330 901 07 Umeå ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Umeås

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Stockholm 28 augusti 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Riksföreningen

Läs mer

Likabehandlingsplan 2012-2013

Likabehandlingsplan 2012-2013 Likabehandlingsplan 2012-2013 Ytterhogdals skola Bildning, Fritid och Kultur Ytterhogdals skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen:

Läs mer

Kristinedalskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kristinedalskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kristinedalskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundsärskola Ansvariga för planen

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller för perioden: Aug 2014-juni 2015 Ansvarig för planen: Hanna Lindö Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola,

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Vår lokala Likabehandlingsplan 2014. Albäcksskolan

Vår lokala Likabehandlingsplan 2014. Albäcksskolan Vår lokala Likabehandlingsplan 2014 Albäcksskolan Vi på Albäcksskolan främjar likabehandling genom främjande och förebyggande arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ditt

Läs mer

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs

Läs mer

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16 Elevhälsoplan Aspenässkolan 2015/16 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fria Läroverken Karlstad Läsåret 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Rektorsgruppen Magnus

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling POLICY Datum 2015-08-31 1(6) Franserudsskolan Birgitta Stenbratt Birgitta.stenbratt@bengtsfors.se Antagen av Rektor Plan mot kränkande behandling Reviderad 2015-09-03 2 Syfte Alla elever har samma rättigheter

Läs mer

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende för barnhälsovård, socialtjänst, förskola, skola inklusive elevhälsa i Kronobergs län 1. Inledning Rutinen bygger på

Läs mer

Parter Syfte Mål Målgrupp (bilaga 1) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Verksamheter som ska bedrivas i samverkan

Parter Syfte Mål Målgrupp (bilaga 1) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Verksamheter som ska bedrivas i samverkan ÖVERENSKOMMELSE Parter Norrtälje Kommun, org.nr 21 20 00-0217 Arbetsförmedlingen Norrtälje, org.nr 20 21 00-2124 Syfte Att genom samverkan utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är:

De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är: Arbetsverktyg De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är: 1. Medgivande Sekretess 2. Medgivande Journalhandlingar 3. Genogram utifrån fallexempel 4. Livslinje 5. Frågeformulär Kartläggning

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

Arbetsplan/Beskrivning

Arbetsplan/Beskrivning VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

KIRUNA KOMMUN BARN- OCH UTBILDNING

KIRUNA KOMMUN BARN- OCH UTBILDNING Omarbetad september -14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nya Raketskolans verksamhet 3 Skolans vision 3 Lagstiftning 3 Definitioner 4 Det främjande arbetet på skolan 5 Kön 5 Religion eller annan trosuppfattning 6

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Vaxö Skola

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Vaxö Skola BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Vaxö Skola grundskolan, fritidshemmet Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för grundskolan och fritidshemmet

Läs mer

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Innehållsförteckning 2 Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet 3 Ansvar 3 Vid tänkbara hot 3 Agera i en akut situation 3 När den akuta situationen

Läs mer

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6. 1 Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6. Lå 2014/15 En skola, förskoleklass och fritidshem för alla, där alla känner sig

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Förskolan Asphagens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Asphagens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Asphagens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.

Läs mer

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 83 Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Författare: Sammanfattning Ungdomars inställning till droger

Läs mer

PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass

PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass Råd till föräldrar som del av ett läromedel som handlar om kroppen och hållbar livsstil. Det ska bidra till att barnen blir friska,

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar till barn som ensamma åkte ut på Terapikoloniers sommarverksamheter sommaren 2014. Utvärderingsenkäter skickas efter avslutad

Läs mer

Förskolan Ekens. Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET 2015-2016

Förskolan Ekens. Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET 2015-2016 Förskolan Ekens Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET 2015-2016 Förskolan skall vara en plats där man får vara den man är och där olikheter ses som en tillgång. En plats där man vågar

Läs mer

Mot kränkande behandling, och diskriminering FÖR PÅRYDSSKOLAN 2015-2016

Mot kränkande behandling, och diskriminering FÖR PÅRYDSSKOLAN 2015-2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Mot kränkande behandling, och diskriminering FÖR PÅRYDSSKOLAN 2015-2016 Vår vision Pårydsskolan skall vara en plats där elever och personal trivs och känner trygghet. Vårt mål Vårt

Läs mer

Verksamhetsrapport 2002

Verksamhetsrapport 2002 Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens

Läs mer

vårt arbete med brukarna

vårt arbete med brukarna vårt arbete med brukarna A1 Ditt sätt att bemöta brukarna Du arbetar hos pensionären Maria som ska flyttas från sängen till rullstolen med hjälp av en taklyft. Men Maria vill absolut inte bli flyttad så,

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt High- five Idrott för alla www.rb.se/high- five

Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt High- five Idrott för alla www.rb.se/high- five Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt Highfive Idrott för alla www.rb.se/highfive Syfte Alla medlemmar i Vasa Gymnastik

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016

ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016 ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016 INLEDNING Syftet med elevhälsoplanen är att, utifrån nationella styrdokument och skolans beprövade erfarenhet, skapa struktur och kultur på lokal nivå för att trygga kvalitén i

Läs mer

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9 Reviderad 2009-09-30 av rwk Sidan 1 av 23 Innehållsförteckning HANDLINGSPLAN - AMT...3 Åtgärdstrappan en handlingsplan

Läs mer