Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Transkript

1 Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

2 Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet till lärande och utveckling

3 Vision Nu Problem Problemlösnings- process Förr

4 Lyfta fram definiera problem Ta vara på de samlade erfarenheter som finns inom verksamheten Ta del av andras erfarenheter och mera systematiskt uppbyggd kunskap (forskning) Försöka se mönster, dra slutsatser Föreslå nya lösningar, vilka värderas och prövas gemensamt De lösningar som visar sig hålla dokumenteras och införlivas i verksamheten (- ger upphov till ny praktik)

5 Agerande Erfarenheter Planering Reflekterar.. Föreställningar Slutsatser Lärdomar Utmanande möte Forskning, andras erfarenheter

6 Lärgrupper En lärgrupp är en grupp av individer (ca 5-8) som tillsammans fördjupar sin förståelse av -lär om - ett gemensamt angeläget problem eller utvecklingsområde

7 Lärgruppsarbete erfarenheter från Förutsättningar: fyra förskolor Fyra förskolor; 32 pedagoger och två rektorer. Fyra lärgrupper (ca 8 i varje grupp) med pedagoger från olika förskolor, avdelningar. Grupperna träffades en halv dag/mån. Gemensamma studiedagar 2 gånger/år.

8 Arbetet i lärgrupperna Lärande samtal Observationer, intervjuer, läsning Pröva nya lösningar - Dokumentation!

9 Ett gemensamt lärområde, olika fokus: Samlingen Hur ska vi få samlingen att fungera? Gränser Vänskap och lek Utanförskap

10 Konflikthantering Hur agerar vi när... Barn hamnar i konflikter om leksaker ( den är min!, jag hade den först! ) Barn hamnar utanför (inte får vara med och leka) Barn slåss eller kränker varandra ( hon slog mig!, han är dum! )

11 Strategi 1 Man går in och löser problemet åt barnen och sätter ord på vad det är som händer. T T ex -Nu var det hon som var först, sen blir det din tur! -Om du tar den där så kan han få han den här istället, så kan ni byta sen! -Kom så hittar vi på något annat att göra så länge.!

12 Strategi 2 Man låter barnen försöka lösa problemet själva, men bidrar med sin kunskap genom att föreslå vad man kan säga eller göra.

13 T ex -Du kanske kan fråga henne varför hon gjorde så? -Har du frågat om du får vara med? -Har du talat om för henne att du inte vill...? -Du kanske kan pröva att...? och samtidigt finnas med och vara ett stöd för barnen när de provar att agera själva.

14 Strategi 3 Man låter barnen lösa det på egen hand. T ex -Det där får ni reda ut själva!

15 Man går in och löser problemet åt barnen och sätter ord på vad det är som händer. (strategi 1) Man låter barnen försöka lösa problemet själva, men bidrar med sin kunskap genom att föreslå vad man kan säga eller göra. (strategi 2) Man låter barnen lösa det på egen hand. (strategi 3)

16 Slutsats Vi (vuxna i och utanför) förskolan tenderar att tappa bort den andra strategin. Den första strategin, övergår gärna, i den tredje utan att barnen har fått särskilt mycket hjälp eller träning i att själva lösa problem och hantera konflikter.

17 Vi ägnar för mycket tid åt att organisera bort problemen och för lite tid åt att lära barnen att hantera dem!

18 Det är oftast pedagogen som är aktiv i problemlösningsarbetet. För att det ska bli bra krävs att man som pedagog är väldigt duktig på att läsa och bedöma leken och att man är kreativ när det gäller att hitta lösningar på de problem som uppstår i den.

19 Vi behöver bli duktiga på att hjälpa barnen att bli duktigare på det här! Vi behöver ta vara på problemen och göra dem till lärtillfällen!

20 Naturliga lärtillfällen

21 När man träffades i lärgrupperna - reflekterade man över de erfarenheter som gjorts, - försökte se mönster i variationen av händelser man varit med om och - man formulera nya slutsatser och lärdomar.

22 Några lärdomar: Naturliga lärtillfällen uppstår när ett problem behöver lösas här-och nu. För att man ska kunna använda sig av de problem som uppstår naturligt i vardagen som lärtillfällen krävs dessutom att barnen upplever dem som problem. Det räcker inte att vi vuxna tycker att det är ett problem.

23 Lärande samtal

24 Samtalen dokumenterades - genom att någon observerade det och förde anteckningar eller - med hjälp av videokamera och bildade underlag för det fortsatta lärandet i lärgruppen.

25 Några lärdomar: Lärande samtal kan vara ett bra verktyg i arbetet med att utveckla barns förmåga att lösa problem. När man för lärande samtal med barn är det viktigt... Att man inte har så många barn i varje grupp (5-7 kan vara lagom). Att man försöker förstå och beskriva problemet såsom barnen förstår och beskriver det. Att man ställer följdfrågor som hjälper barnen att uttrycka och utveckla sina tankar. Att man uppmuntrar barnen att komma med flera förslag innan man prövar (att man nöjer sig bara för att någon säger det man hoppats att de ska säga).

26 Att man respekterar och prövar alla förslag även de som man själv tycker är mindre bra värderingen görs gemensamt! Att man dokumenterar de slutsatser som man drar på något sätt (t ex i en bild) så att man kan återvända eller referera till dem. Att man inte överarbetar problemen. När man hittat lösningen är det inte säkert att barnen är motiverade att måla en bild av den också) arbetet med problemen får inte bli en uppgift! Att noga tänka igenom hur man ska gestalta problemet så att barnen förstår och kan känna igen sig utan att känna sig utpekade eller förlöjliga. Små barn kan dessutom ha svårt att skilja mellan spel och verklighet,, särskilt när pedagogerna agerar i olika roller (s k forumspel).

27 Deweys progressivism (1916) Barnet ges en aktiv roll. Arbetet bör relateras till barnets intressen och ha en problemlösande karaktär. Det lärande som äger rum inom ramen för den pedagogiska praktiken bör utgöra en del av livet, snarare än en förberedelse inför det. Pedagogens roll i den bör vara rådgivarens snarare än auktoriteten. Läs mer: Stensmo C. (1994).Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur.

28 Nya kommunikationsmönster växer fram -Hur tänker du nu? -Hur kommer det sig tror du? -Kan man göra på något annat sätt?

29 Olika förhållningssätt Tidigare förhållningssätt Ta reda på hur det (faktiskt) är Informera om, eller förmedla det till, andra Hävda, argumentera för sin sak få andra att förstå Komma överens om vad och hur man ska göra Göra på samma sätt/vara konsekvent Nytt förhållningssätt Fördjupad förståelse - flera olika perspektiv Dialog, (lyssna, vara nyfiken, ställa öppna frågor) Komma fram till olika lösningar, vilka prövas och utvärderas Lära tillsammans som grund för utveckling

30 Utifrån- (styrning, motivation, perspektiv) Inifrån- (styrning, motivation, perspektiv) Supernannyperspektivet Jesper Juulperspektivet

31 Välkomna till studiekväll på förskolan! Vardagen på förskolan är fylld av utmaningar! Barn som bråkar, inte lyssnar, vägrar att... etc. Lista några exempel hämtade från din egen vardag! Välj ett av dessa och beskriv kort ett eller flera olika sätt att hantera situationen

32 Arbeta i grupp med att placera in era exempel i de olika helheterna: Gå varvet runt och delge varandra era exempel. För varje exempel hjälps ni åt att avgöra i vilken helhet den hör hemma. När ni har placerat in den i någon av helheterna hjälps ni åt att tänka ut vad dessa motsvarighet skulle vara i den andra helheten.

33 Beroende på vilken helhet man utgår från kommer man att agera på olika sätt när ett barn... lämnar förskolans område leker vid matbordet klagar över att de inte har någonting att göra inte gör som vi har bestämt/kommit överens om vägrar att plocka undan när vi ska gå ut inte vill äta, sova, kissa, klä på sig osv...

34 Beslut om att låta inifrånperspektivet och det förhållningssätt som man uppfattade vara utmärkande för detta perspektiv vara vägledande i arbetet på alla fyra förskolorna. - En bärande helhetsidé - eller verksamhetsidé - hade börjat ta form!

35 Fortsatt förståelsefördjupande arbete ute på förskolorna... Vilket förhållningssätt dominerade i den beskrivna situationen? På vilket sätt kan det agerandet sägas vara ett exempel på utifrån- respektive inifrånstyrning? Vad blir skillnaden om man tänker sig att man skulle byta perspektiv?

36 Från stereotypa ideal till nyanserad praktik Behöver du gå och kissa? Kom så går vi och kissar!

37 Reflekterad praktik baserad på medvetna val De egna handlingarna görs till föremål för reflektion så att det förgivet tagna kan omprövas Praktikern utforskar sin egen praktik och konstruerar ny kunskap om densamma Kunskapsbaserade medvetna val ligger till grund för de lösningar, metoder och arbetssätt som tillämpas i verksamheten