Lokal arbetsplan. Centrala Östermalms förskolor

Transkript

1 Lokal arbetsplan Centrala Östermalms förskolor

2 I vår enhet vill vi utifrån Lpfö-98 skapa en gemensam pedagogisk grundsyn. Det gör vi genom vår lokala arbetsplan. Den lokala arbetsplanen ska fungera som ett stöd för pedagogerna i deras dagliga verksamhet och synliggöra verksamheten för föräldrar, politiker och andra intresserade. I vår enhet strävar vi efter att skapa en verksamhet där alla barn får lära och utvecklas utifrån sina egna förmågor och erfarenheter. En verksamhet där vi ser olikhet som en tillgång. Verksamheten ska präglas av glädje, trygghet, empati och delaktighet. Vår värdegrund innefattas av dessa begrepp: - Kunskap/lärande - Pedagogisk dokumentation - Projektinriktat arbetssätt - Lek - Miljö - Jämställdhet - Föräldrasamverkan Vi strävar efter att se: - ett barn med egna erfarenheter - ett barn som kan, är nyfiket och har en vilja att förstå sin omvärld - ett barn som vill ingå i ett sammanhang med andra barn och vuxna - ett barn som är delaktig i sin vardag Vårt sätt att se barn ger konsekvenser för hur vi tänker om: 2

3 Kunskap/Lärande Genom att befinna sig i olika sammanhang tillsammans med andra barn och pedagoger skapar barnen förståelse för sin omvärld. Barnen skapar nya kunskaper och erfarenheter i samspel med pedagogerna och de andra barnen. För att barnen ska få använda sina erfarenheter, sin nyfikenhet och sin vilja att förstå sin omvärld är det viktigt att de får ingå i många olika sammanhang och gruppkonstellationer. Barnen ska få uttrycka sina tankar och erfarenheter på många olika sätt t.ex. med språk, skapande, rörelse, sång m.m. (de hundra språken) För att barnen ska bli delaktiga i sin vardag är det viktigt att de blir lyssnade till av pedagogerna och de andra barnen i gruppen, att de ges utrymme att reflektera över sina nya upptäckter och de tankar de har tillsamman med andra. För att barnen ska kunna vara delaktiga är det också viktigt att de lär sig lyssna till andras tankar och idéer. 3

4 Pedagogisk Dokumentation Att arbeta med pedagogisk dokumentation, observation och reflektion är viktigt av många olika anledningar. Den är ett arbetsverktyg för pedagogerna där de genom observation och gemensam reflektion får syn på vilka läroprocesser barnen befinner sig i. Att reflektera tillsammans med sina kollegor gör att vi kan öka förståelsen för barnens vardag så att vi får en allsidig bild av barnen och verksamheten. Den pedagogiska dokumentationen hjälper pedagogerna att få syn på sitt eget förhållningssätt och hur de ska vidareutveckla verksamheten. Den utgör också grunden för pedagogernas utvärdering och vidareplanering. Med hjälp av den pedagogiska dokumentationen ges föräldrar och andra intresserade tillfälle att få inblick i verksamheten. Föräldrarna får också möjlighet att kunna vara med och reflektera om verksamheten tillsammans med sina barn. Vi ser den pedagogiska dokumentationen som ett verktyg för att vidareutveckla verksamheten, men den är i första hand till för BARNEN. Den pedagogiska dokumentationen ger alla barn möjlighet att få syn på sina egna läroprocesser, att se minnas och förstå, att stärka sin självbild och att få syn på sina kompetenser. Att barnen tillsammans med andra barn och pedagoger reflekterar kring de pedagogiska dokumentationerna gör att barnen får syn på att de ingår i ett sammanhang, att de är delaktiga, hur man lär och utvecklas tillsammans, hur man samspelar med andra och vilka kompetenser gruppen har. Reflektionen ger också rika möjligheter till språkutveckling och ansvarstagande d.v.s. barnen får berätta om vad de varit med om och vad de blivit nyfikna på/ intresserade av men också lära sig att lyssna på sina kompisar. 4

5 Projektinriktat arbetssätt Genom ett projektinriktat arbetssätt skapar barnen nya kunskaper och erfarenheter tillsammans med pedagogerna och de andra barnen. Barnens erfarenheter, deras nyfikenhet och deras lust att lära och förstå tas tillvara och utmanas vidare. Att arbeta projektinriktat kräver noggrann planering och uppföljning i form av återkommande observationer av barnens läroprocesser, reflektion (barnpedagoger, barn-barn, pedagoger-pedagoger, enskilt) och pedagogisk dokumentation. För att barnen ska få utrymme för sina tankar och funderingar och för att de ska kunna reflektera tillsammans är det viktigt att pedagogerna tillsammans med barnen arbetar i mindre grupper. Innan ett projekt påbörjas observerar pedagogerna vad barnen gör, vilka läroprocesser de är inne i, och vad det är barnen försöker förstå just nu. Utifrån dessa observationer, de frågor barnen ställt eller utifrån en frågeställning pedagogerna vill göra sig nyfikna på väljs ämnet eller frågeställningen för projektet ut t.ex. matematik, mönster, vatten, skuggor, symboler, lika-olika. När pedagogerna valt ut det ämne/den frågeställning projektet ska handla om formulerar de syftet med projektet som knyts till våra styrdokument. (arbetsplanen, verksamhetsplanen och Lpfö 98). För att pedagogerna ska kunna utmana barnen i arbetet med projektet är det viktigt att de själva har en bred kunskap om ämnet eller frågeställningen och att de är medvetna om skillnaden mellan barnens och deras egna erfarenheter om ämnet/frågeställningen. I projektarbetet ger pedagogerna barnen möjlighet att: få syn på sina och andras läroprocesser, få tillgång till sin nyfikenhet och fantasi, skapa möten mellan olika barn, få lära/ tänka på olika sätt, få reflektera tillsammans med andra, bli lyssnad till, använda många olika uttryckssätt, få vara en tillgång i gruppen, formulera egna frågeställningar, vara delaktig i verksamheten, tydliggöra demokratiska värderingar i praktiken 5

6 Lek Att leka är viktigt för barnens utveckling och lärande. Genom leken utvecklas barnen socialt, känslomässigt, motoriskt och intellektuellt. I leken lär sig barnen att samverka med andra, att kommunicera både språkligt och kroppsligt. Barnen bearbetar intryck och erfarenheter tillsammans med andra i utforskandet av sin omvärld, detta bidrar till att barnen får en ökad förståelse för sig själva och sin omgivning. I leken lär sig barnen att uttrycka och hantera olika känslor som rädsla, skräck, sorg, glädje osv. Barnen lär sig att kompromissa, samarbeta, känna sympati, empati och att hantera gränsdragningen mellan rätt och fel när de leker med andra barn. Barnen ska få möjlighet att leka på egna villkor under dagen, detta ställer krav på pedagogernas förhållningssätt till leken. Pedagogen ska vara en förebild i leken och inte en auktoritet. Pedagogen ska kunna gå in i leken på lekens villkor utan att dominera eller utveckla den, för detta krävs att pedagogen är lyhörd och har förståelse och kunskap om barns lek. Leken måste respekteras även om den av pedagogerna kan upplevas som stökig, därför är det viktigt att pedagogerna har insyn i leken för att kunna tyda om leken ska avbrytas eller inte. För att barnen ska få möjlighet till egen lek varje dag bör leken planeras in i verksamheten (dock inte innehållet som ju barnen själva bestämmer). Pedagogerna skapar förutsättningar och plats för leken. Pedagogerna måste vara flexibla i sin planering då barnens lek uppkommer. Det ger barnen bekräftelse på att leken är viktig och betydelsefull. 6

7 Miljö För att barnen ska kunna lära utifrån sina egna förmågor och erfarenheter är det viktigt att både inomhus och utomhus miljön ger möjlighet till detta. Alla förskolor har olika förutsättningar vad gäller miljön, några ligger i lägenheter och andra i fristående hus med stora gröna gårdar. Det gör att pedagogerna måste vara väldigt flexibla vad gäller miljön. Miljön anpassas efter barnens ålder och behov med fokus på att göra det möjligt för barnen att agera självständigt i sin vardag. Miljön ska också understödja ett forskande och undersökande arbetssätt och underlätta för barnen att göra egna val. Det är inte bara miljön som spelar roll här utan också val av material och hur pedagogerna väljer att presentera det. Det är lika viktigt att barnen får en bra utomhus miljö där både lekparken och naturen ges utrymme. 7

8 Jämställdhet I vår enhet strävar vi efter att alla barn ska få utvecklas efter sina egna förmågor och erfarenheter. Att motverka stereotypa könsroller och traditionella könsmönster är ett viktigt uppdrag i förskolan. I vår enhet har vi valt att ge barnen möjlighet att få tillgång till ett rikt material dvs. det ska finnas både dockor och bilar men det ska inte värderas som bättre eller sämre leksaker och alla barn ska ha tillgång till dem, istället för att plocka bort och försöka skapa könsneutrala material. Det är inte bara i materialet vi arbetar med jämställdhet utan i allt vi gör, i val av litteratur, projekt, sånger, lekar osv. Arbetet handlar också mycket om hur pedagogerna förhåller sig till barnen och vilka diskussioner de har tillsammans. Därför är det viktigt att pedagogerna för diskussioner om jämställdhet och att de använder den pedagogiska dokumentationen som redskap för detta. Det är också viktigt med kunskap om jämställdhet. Diskussionen bör inte bara hållas med barnen och kollegorna utan också med föräldrarna. 8

9 Föräldrasamverkan Föräldrarna har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Därför är det viktigt att alla föräldrar får veta hur förskolan arbetar och vad deras barn är med om på förskolan. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barns utveckling. Föräldrarna får insyn i verksamhetens innehåll genom pedagogiska väggdokumentationer, månadsbrev, den dagliga kontakten, föräldramöten och utvecklingssamtal. Varje barn har en egen pärm där pedagogiska dokumentationer om vad barnet varit med om sätts in, pärmen används som underlag vid utvecklingssamtalen med föräldrarna, men finns alltid tillgänglig på barnets avdelning. Varje förskola har ett föräldraråd där föräldrarepresentanter från varje avdelning träffas tillsammans med avdelningsansvariga och förskolchefen en gång per termin. Varje avdelning firar traditioner tillsammans med föräldrar och barn t.ex. Lucia, drop-in kaffe. Alla föräldrar ska tryggt kunna lämna sina barn på våra förskolor, därför lägger vi extra vikt vid inskolningen av nya barn och den dagliga kontakten. Vi tycker det är viktigt att föräldrarna tar del av vårt arbete med barnen därför uppmuntrar vi föräldrarna att komma in på våra avdelningar och se barnens pedagogiska dokumentationer tillsammans med sina barn. Alla föräldrar är naturligtvis också välkomna att vara med en dag på förskolan. 9

10 Centrala Östermalms förskolor Gustav Adolfs förskola Wittstocksgatan Stockholm Grodan års avd. Pingvinen års avd. Giraffen års avd. Kontor Kök/fax Förskolan Orren Östermalmsgatan Stockholm Mandarinen års avd. Smultronet års avd. Kontor Kök/fax Förskolan Nyponet Nybrogatan Stockholm Blåbäret års avd. Hallonet års avd. Nallen års avd. Kök Förskolan Greven Riddargatan Stockholm Stjärnan års avd. Solen års avd. Månen års avd. Kontor/kök forskolan.greven@ostermalm.stockholm.se 10

11 Förskolan Forskaren Forskarbacken Stockholm Strawberries engelsk 4-5 års avd. Gooseberries engelsk 2-3 års avd. Cherries engelsk 1-2 års avd. Björnbär års avd. Blåbär års avd. Kontor/kök Förskolan Filosofen Professorslingan Stockholm Humlan års avd. Ekorren års avd. Katten års avd. Kök Förskolechef: Mari Forberg Biträdande förskolechef: Nils Johansson Pedagogisk ledare: Alexandra Oleinikoff