Arbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016

Transkript

1 Arbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016 Normer och värden Flera avdelningar har använt Bodil Jönssons modell för konflikthantering. Några har använt Stegvis, kompisböcker och dramatiserat med handdockor m.m. Det är ett arbete som ständigt behöver diskuteras och utvecklas utifrån de barn vi har. Arbete har påbörjats med att ta fram en gemensam barnsyn. Flera anser att kunskapen kring jämställdhet har ökat efter förra årets studiedag och det fortsatta arbetet kring jämställdhet i våra likabehandlingsplaner. Likabehandlingsplaner finns på varje förskola. - Fortsätta använda Bodil Jönssons modell för konflikthantering och vid behov även andra modeller. - Tillsammans med jämställdhetspedagog fortsätta att öka kunskapen kring jämställdhet. - Revidera likabehandlingsplanerna. Se bilaga 1 - utdrag ur Likabehandlingsplanen Kompetensutveckling - Pedagogisk dokumentation

2 Utveckling och lärande Avdelningarna har arbetat med olika projekt, några under vårt gemensamma tema Hållbar utveckling. Arbetet med pedagogisk dokumentation pågår och behöver utvecklas. En utgångspunkt för arbetet är att lyssna in det som pågår bland barnen och synliggöra det genom att dokumentera det. Det handlar om att lyssna noga till det som sägs, omsorgsfullt iaktta det som händer och fånga barnens lärprocesser och lärstrategier genom att fotografera, anteckna och filma det som sker. Här finns enhetens ateljérista och pedagogista som stöd i fortsatt utveckling av detta arbete. Vi har kvalitetssäkrat bygg- och konstruktionshörnor, och kommer att fortsätta att diskussionen kring våra ateljéer och kvalitetssäkra även dem. Det är viktigt att vi analyserar våra avdelningar utifrån både hur miljön ser ut och vilket material vi har. Det är vi vuxna som skapar förutsättningar och ger barnen möjligheter och om man tänker att kunskap skapas på olika sätt i olika sammanhang så blir de pedagogiska miljöerna extra betydelsefulla. Talpedagogen har varit ett bra stöd för barn och personal. Några avdelningar har använt tecken som stöd - Arbeta med olika projekt. - Använda reflektionsunderlaget - Fortsätta att öka kunskapen kring pedagogisk dokumentation utifrån ett utforskande arbetssätt. Tillsammans utveckla verktyg och metoder för dokumentation då det är ett hantverk man måste öva på. - Lyfta olika projektarbeten på våra u-möten. - Språkpilotträffarna är prioriterade. Varje arbetslag har ansvar att utse en språkpilot. - Vid olika tillfällen arbeta med material ur språktågets vagnar. - Fortsätta arbetet med att fördjupa oss i vår reviderade läroplan. - I PUG (pedagogiska utvecklingsgruppen) arbeta med miljön så att våra miljöer och material är tillgängliga, intressanta och främjar barnens lek, skapande, utveckling och lärande. - Kvalitetssäkra våra ateljéer. Kompetensutveckling Pedagogisk dokumentation

3 Barns inflytande Vi har strävat efter att skapa en miljö som ger barnen möjlighet att vara självständiga. Vi strävar också efter att barnen i vardagen får göra egna val, ta egna beslut m.m. Genom detta kan barnens självkänsla stärkas. Det är viktigt att vi lägger grunden så att barnen kan få en förståelse för vad demokrati är, t.ex. genom demokratiska beslutsprocesser där barnen förhandlar och röstar om olika beslut. Avdelningarnas arbete med projekt har utgått från barnens intressen. Det är viktigt att vi lyssnar till barnen och att de får möjlighet att vara med och påverka i flera olika situationer. - Utforma och utveckla vårt tema Hållbar utveckling och arbeta med projekt utifrån barnens intressen, behov, tankar och åsikter. Det innebär att de vuxna utifrån dokumentation ska utmana barnens tankar och åsikter. - Öka inflytandet och göra barnen mer delaktiga i beslut som rör deras i vardag. - Arbeta mer med demokrati som en del i vardagen t.ex. rösta. Barnen ska ges möjlighet att vara med och fatta demokratiska beslut och argumentera för sin sak/åsikt. - PUG har det övergripande ansvaret för hur vi använder våra gemensamma lokaler och material för lek, lärande och möjligheten i miljön till inflytande på avdelningen. Gruppen har ett särskilt ansvar för att miljön utvecklas och utmanar våra barn. Kompetensutveckling Pedagogisk dokumentation. Förskola och hem Det är viktigt att bygga ett bra samarbete med vårdnadshavare och barn från det att vi skolar in dem på förskolan. Tanken med vår organisation är att barn, vårdnadshavare och personal får en möjlighet att bygga bra relationer då personalen i möjligaste mån följer dem under hela deras förskoletid. Tanken med vår inskolning är att skapa en bra början av förskoletiden för våra nya barn och vårdnadshavare.

4 Den dagliga kontakten har upplevts som positiv av vårdnadshavarna. För att vårdnadshavarna ska få bra information om sina barns utveckling och lärande har vi haft utvecklingssamtal och dialogmöten. - Lägga stor vikt vid inskolning av våra nya barn och vårdnadshavare. - Använda den gemensamma inskolningsplanen. - Lägga stor vikt vid den dagliga kontakten med alla barns vårdnadshavare. - Ha dialog/utvecklingssamtal med vårdnadshavare en gång per termin. - Skicka hem vecko/månadsbrev. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Varje år revideras den kommunövergripande överskolningsplanen som ska sträva efter att få ett bra samarbete kring övergången från förskola till förskoleklass, fritidshem och skola. Vi har en handlingsplan som idag inte följs. Det är viktigt att kunna stödja barnens fortsatta utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Förskolan har ansett att trepartssamtalen (förskola/vårdnadshavare/skola) har varit positivt. Det har gett alla parter en möjlighet att stödja varje enskilt barn, inte bara barn som har rätt till särskilt stöd. Vi ska - Arbeta utifrån överskolningsplanen Avdelningarnas åtgärder

5 Bilaga 1 - Utdrag ur likabehandlingsplaner Främjande Personalen ska öka sin kunskap om att konkret arbeta normkritiskt. Vi kommer att läsa boken "Normkritiska metoder - konkret likabehandlingsarbete i förskolan" (Aisha Lundgren) och använda den som diskussionsunderlag samt för att konkret få inspiration hur vi kan förändra vår miljö så att den blir mer inkluderande för alla. Vi kommer att utse representanter från alla arbetslag som kommer att gå på "Likabehandlingsträffar" 1 ggr per termin. På dessa träffar kommer arbetslagen att läsa litteratur, göra olika övningar samt diskutera verksamheten utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. All personal ska öka sin medvetenhet kring sitt eget förhållningssätt. Alla arbetslag kommer att göra filmobservationer med fokus på sitt eget förhållningssätt för att sedan reflektera över dessa tillsammans. Alla arbetslag kommer att träffas på utvecklingsmöten för att diskutera förhållningssätt med andra utifrån våra projekt. Arbetslagen är varandras genusglasögon och kommer påminna varandra när vi använder normbevarande språk utifrån diskrimineringsgrunden kön till barn, vårdnadshavare och varandra. Alla barn ska i sin förskola få möjlighet att reflektera över vilka normer som finns i f örskolan och i samhället. När personalen hör att barnen pratar på ett könssterotypt sätt, t.ex. "pojkar kan inte leka med dockor" så utmanar de dessa tankar hos barnen med nyfikna frågor som: "Hur menar du", eller "berätta hur du tänker då"? Den litteratur som finns på förskolan ska visa på hur samhället ser ut och visa att man kan se ut och vara på många olika sätt, t.ex. olika familjekonstellationer. Alla arbetslag ska vara insatt i och arbeta efter kommunens interkulturella plan. En revidering av den interkulturella planen ska göras, då många anser att den är för svår att använda i nuläget. Alla vårdnadshavare ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller den andra religiösa åskådningen. Vi köper in en mångkulturell almanacka till varje förskolan. Vi uppmärksammar fester och traditioner som är knutna till de religioner som vi har representerade på förskolan.

6 Förebyggande Arbetslagen ska känna större trygghet i kartläggning och dokumentation i arbetet mot kränkande behandling. Åtgärd Alla arbetslag kommer att använda ett urval av de olika kartläggningsmetoder som ovan är beskrivna och dokumentera dessa i reflektionsunderlaget, och vid behov skriva incidentrapport till förskolechef och huvudman. Alla barn ska kunna gå till förskolan och känna sig trygga. De ska känna att de ingår i en gemenskap. Barnen ska också känna att de vuxna tar konflikter på allvar och att de vid behov får stöd i sin konflikthantering. Åtgärd Förskolan använder sig av en konflikthanteringsmodell som går ut på att barnen får reflektera över frågor som: Vad var det som hände? Hur tror du att det kändes? Vad känner du? Hur kan vi göra istället? De vuxna initierar både i vardagen och mer organiserat samtal med barnen om hur man är en bra kompis och vad som kan uppfattas som kränkande. Arbetslagen använder filmobservationer för att få syn på stämningar och förhållningssätt i gruppen, hur barnen samspelar med varandra, status i gruppen, strategier att söka kontakt. Dessa filmobservationer blir en del i kartläggningsarbetet i arbetet mot kränkningar.