Mellanvångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Transkript

1 Mellanvångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision Till Mellanvångens förskola går barn, föräldrar och personal med glädje. Var och en ska känna sig trygg och bli respekterad för den man är. I en gynnsam miljö blir alla sedda och utvecklas utifrån sina förutsättningar. På Mellanvångens förskola har vi som mål att: Skapa en god fysisk och psykisk arbetsmiljö för barn och personal Förbättra metoder och arbetssätt som utvecklar barnens empati och sociala kompetens Alla ska känna sig trygga och välkomna. Vi ska respektera varandras åsikter, idéer och värderingar Vi ska bejaka olikheter Vi ska alla bli respekterade Metoder: Arbeta förebyggande Ha ett gemensamt förhållningssätt Regelbundet kartlägga barnens trivsel Regelbundet kompetensutveckla och fortbilda personal/ledning Arbeta med barnens självkänsla och gruppkänsla Regelbundet granska verksamhetens organisation, arbetsklimat och arbetssätt Hur: Varje onsdag har vi möte med pedagogiska diskussioner. Vi behandlar barn och varandra som vi själva vill bli behandlade Vi pratar med varandra inte om varandra Vi tror att alla barn har en stark drivkraft att göra gott Vi upprättar gemensamma regler tillsammans med barnen Vi lär ut strategier för konflikthantering, Stopp! med ord och tecken Vi uppmuntrar positivt beteende hos barnen Vi lär barnen ta konsekvenser av det som händer och tillsammans reflektera över att det kan finnas många lösningar på problemet

2 2 Dagliga observationer och samtal med barn och föräldrar kring barnens välmående Barnens delaktighet: Pedagogerna pratar kontinuerligt med barnen om värdegrundsfrågor i vardagliga situationer. Rollspel Tydliga scheman med bilder som förtydligar och underlättar för barnen att känna trygghet i vad som kommer att hända under dagen. Genom bildsymbolerna GRÖNT= barnet bestämmer själv, GULT= vi förhandlar, RÖTT= vuxen bestämmer, arbetar vi gemensamt fram regler med de äldre barnen. Värdegrundsorden, Glädje, Respekt, Empati, Trygghet och Ansvar, gestaltas på flera avdelningar av en docka vid namn Greta. Greta är med i barnens lekar, rollspel för att konkretisera ordens innebörd. Vi tar hjälp av litteratur och bilder. Förebyggande arbete: Vi ska ha god uppsikt över alla platser där barnen leker, inomhus och utomhus. Dock ska barnen inte uppleva sig övervakade. Pedagogerna ska delta och vara ett stöd för de barn som har svårt att leka. Vi reagerar på fula ord och nedsättande kommentarer/kroppsspråk Vi observerar och intervjuar barnen för att ta reda på om det finns miljöer eller tillfällen som upplevs otrygga. Vi är uppmärksamma på hur barnen tilltalar varandra under lek ute/inne, i hallen och på toaletten. De vuxna använder ett vårdat språk i alla situationer och föregår med gott exempel. Vi läser böcker som handlar om olika sorters livssituationer. Vi samarbetar med föräldrarna för att motverka kränkande språkbruk. Motivera åtgärd Vi har observerat att barn använder ett nedlåtande språk fysiskt våld mot kamrater och vuxna. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn: Vi vuxna ska vara konsekventa och ingripa direkt om någon blir utsatt för en kränkning.

3 3 Den pedagog som uppmärksammar en kränkning ska omedelbart trösta det barn som utsatts och därefter tala med barnet som kränkt. Om ett barn kommer till en pedagog och berättar att det utsatts för kränkning tar den vuxne detta på allvar och pratar med den som kränkt. Pedagogen lägger stor vikt vid att samtala med det barn som utfört kränkningen för att få denne att sätta sig in i den kränktes situation och känna empati. Föräldrarna till barnen informeras vid hämtningen av barnen eller via telefon. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal: All personal har ansvar för att barn inte utsätts för kränkningar av andra vuxna på förskolan. Om ett eller flera barn blir kränkt/kränkta ska den vuxne agera omedelbart och stödja barnet/barnen. Be att få tala med den vuxne i enrum så att känsliga diskussioner mellan vuxna undviks då barnen är närvarande. Frågar hur denne tänkte. Lyssna in situationen. Vid allvarlig eller återkommande kränkning informeras förskolechefen. Föräldrarna till det kränkta barnet informeras i första hand av den som utfört kränkningen, eller om denne inte klarar det själv, med hjälp av kollega eller chef. Om föräldrar berättar om att ett barn upplever sig kränkt av någon av personalen tas det på allvar. Förskolechefen informeras och för samtal med den "anklagade". Rutiner för uppföljning Förskolechefen har ansvar för att följa upp och prata med den som utfört en kränkning. Hjälp kan tas av skyddsombud eller nära kollega. Föräldrarna informeras om åtgärder som vidtagits. Rutiner för dokumentation Kränkande behandling mellan vuxen/barn ska dokumenteras skriftligt av de inblandade. Grova eller återkommande kränkningar mellan barn ska dokumenteras skriftligt av de pedagoger som varit närvarande och fört samtal med barnen. Ansvarsförhållande Förskolechefen, Alma Salcinovic, har ansvar för att följa upp och dokumentera kränkningar mellan vuxna och mellan vuxna/barn. Alla pedagoger samt föräldrar hjälps åt att vara goda förebilder och använder ett vårdat språk utan kränkande kommentarer. Kartläggning och nulägesanalys

4 4 Kränkande behandling Arbetslagen känner väl till likabehandlingslagen. Diskrimineringslagen och skollagen: Förskolan skall aktivt och målmedvetet arbeta med att främja barns lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, funktionshinder eller sexuell läggning Alla förskolor skall arbeta med att förebygga diskriminering eller annan kränkande behandling Alla förskolor skall årligen upprätta en likabehandlingsplan med tydligt innehåll avseende åtgärder som avser påbörjas under innevarande och kommande år Kön Barnen skall känna att de har ett handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön. Förskolans inomhus och utomhusmiljö är strukturerad efter barnens behov så att både flickor och pojkar inbjuds till lek i samtliga rum. Vi tänker på att bemöta varje barn individuellt och inte göra skillnad på flickor och pojkar. Etnicitet Ingen ska diskrimineras eller trakasseras på grund av etnicitet, religion eller annan trosuppfattning. Alla föräldrar ska med förtroende kunna lämna sina barn till förskolan och veta att vi respekterar deras trosuppfattning vad gäller mat och traditioner. Vi tar hjälp av föräldrarna för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma. Vi läser sagor från olika länder Vi tar hjälp av Digitekets språkpåsar

5 5 Vi lyssnar på musik, sjunger sånger från olika länder, som sången Hej, God dag Hallå där vi lär oss hälsa på olika språk. Vi sätter upp Välkommenskyltar på olika språk i kapprummen Vi uppmärksammar mat/mattraditioner från olika länder/kulturer. Vi har bilder på väggarna samt leksaker som representerar mångfald och olika levnadssätt Vi tar fasta på varje barns hemkultur och uppmärksammar barnen på likheter/skillnader. Ansvariga: Avdelningspersonalen i samarbete med föräldrar Sexuell läggning Förhindra och förebygga trakasserier/kränkningar på grund av sexuell läggning. Vi läser sagor/pratar med barnen om olikheter i familjer. Funktionshinder Vi ska se till att alla med funktionshinder, fysiska/psykiska behandlas likvärdigt som andra. Prata med barnen om att det finns olika funktionshinder och vad det kan innebära. I det dagliga arbetet/planeringen tänka på att inte urskilja någon på grund av funktionshinder. Delaktighet och ansvar Personalen går igenom planen varje år. Representanter från personalgruppen konsulteras i arbetet med planen och granskar den.

6 6 På avdelningarnas föräldramöte på hösten informeras föräldrarna om planen. Föräldrarna har ansvar att ta del av den information som ges på föräldramötet om handlingsplanen och har möjlighet att komma med synpunkter/frågor. Planen finns också att läsa på förskolans hemsida. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats En arbetsgrupp bestående av en representant per avdelning har kommit fram till kompletteringar. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Bodil Öhlander, Annica Ekdahl, Jessika Karlsson, Birgitta Palm, Jenny Landgren och Linda Henryson. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Planen är aktuell bortsätt från några små ändringar Årets plan ska utvärderas kontinuerligt Ansvarig för att årets plan utvärderas Alma Salcinovic