KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

Transkript

1 Datum Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass, fritidshem och de studerande i vuxenutbildningen ska känna sig trygga i sina verksamheter. Ökat fokus på lärande i förskolan. Prioriterade läroplansmål framtagna av förskolecheferna: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa, och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Resultat Trygghet i förskolan: Upplevelsen av tryggheten i förskolan har undersökts genom internkontroll, föräldraenkäter, barnintervjuer samt kartläggning av trygga och otrygga platser på förskolan. Internkontrollen visar att vårdnadshavarna upplever att deras barn är trygga på förskolan men att det finns en sårbarhet på mindre förskolor när personalen blir sjuk och vikarie sätts in. Vårdnadshavarna anser också att utemiljöerna borde rustas upp och bli mer pedagogiska. En vårdnadshavare uppger att tonen mot pojkar kan vara skarpare än mot flickor. Svarsfrekvensen för föräldraenkäterna var 24 procent. Föräldraenkäterna visar att vårdnadshavarna tycker att målen kring trygghet nåtts. De tycker dock att tryggheten försämras när vikarier används. Detta framträder tydligast på de små enheterna Norra Rörum och Ärlan. Viss oro finns också hos vårdnadshavarna för organisationsförändringar t.ex. för flytten av Ärlans förskola till Midgård. Resultaten av kartläggningen och barnintervjuerna visar att det finns några platser på förskolornas gårdar där barnen känner sig otrygga. På frågan Finns det någon plats där du känner att personalen inte lyssnar på dig? svarade flera av barnen Hallen och pratade på olika sätt om rutinen av- och påklädnad. Ökat fokus på lärandet i förskolan: Resultatet grundar sig på internkontroll, föräldraenkäter, utvärderingssamtal och genomgång av varje avdelnings pedagogiska dokumentation samt intervjuer av områdets processtödjare. Internkontrollen slår fast att Fo2 i stor utsträckning gjort en bra tolkning av styrdokumenten omsatt i praktik. Några avdelningar ligger i framkant beträffande utformningen av barnens lärandemiljö, material och den pedagogiska dokumentationen. Det framkommer dock att det finns skillnader mellan avdelningarna gällande hur långt man kommit i denna utveckling. Det finns bra samarbete, den pedagogiska dokumentationen granskas kritiskt mellan avdelningarna, inspiration och erfarenhetsutbyte sker. Den pedagogiska dokumentationen sker genom interaktivitet med barnen,

2 anteckningar, foto och film. Barnen studerar sig själva på bilder och film och får reflektera över sin utveckling. Resultatet av föräldraenkäterna visar att vårdnadshavarna tycker att förskolorna har nått målet ökat lärande i förskolan. Främst lyfter de att den pedagogiska miljön i förskolan förändrats och blivit lärande. Den är rolig, inbjudande, stimulerande och utgår från barnens intresse. De är väldigt positiva till det ofärdiga och kreativa materialet som används som pedagogiskt. De uppskattar att förskolan återvinner och återanvänder material. Vårdnadshavarna efterlyser samma utveckling av utemiljön. Vårdnadshavarna framhåller också det utforskande arbetet i de olika projekten som utmanande och lärande, de ställs inför nya frågor och uppmuntras till att söka ny kunskap. Barnen berättar om sitt lärande hemma. De åldersindelade barngrupperna gör att undervisningen kan anpassas efter barnens behov och ålder. I avdelningarnas pedagogiska dokumentationer och vid utvärderingssamtalen framkom att pedagogrollen har ändrats mot ett utforskande arbetssätt. Alla avdelningar arbetar i projekt där barnen fördjupar sig i olika frågor och fenomen. Barnen är mer delaktiga i utformningen av innehållet. De arbetar med att utforska olika material. Barnen är mycket engagerade och aktiva i projekten. De vuxna lär tillsammans med barnen utifrån deras perspektiv och deras upplevelser. Pedagogerna funderar mycket på vad som fascinerar barn. Barn behöver uppleva ett fenomen många gånger och på olika sätt för att förstå. När barnen får utmaningar i projekten händer något positivt i värdegrundsfrågorna. Barn som tidigare inte varit aktiva i diskussioner är synnerligen aktiva nu. I projekten har pedagogerna arbetat mycket med barnens reflektion. Det har visat sig svårt för barnen att reflektera. De är inte vana vid detta sätt att arbeta. De behöver lära sig att diskutera, debattera och argumentera. De är inte vana vid att diskutera förutsättningslöst utan funderar på vilket svar den vuxne är ute efter, rätt svar. Konkret material underlättar barnens reflektion. Projektorer och bärbara datorer hade varit bra. Pedagogerna ser att barnen har en stor erfarenhet som de använder i projektet. Barnen var mer aktiva i reflektionen i slutet av vårterminen. Barnen berättar sina tankar. Den pedagogiska dokumentationen används nu som ett underlag vid utvecklingssamtal. Pedagogerna lyssnar mer på barnen nu, diskuterar, är närvarande och lyhörda barnen leder oss. De ser barnens lärande på ett annat sätt. Personalen försöker ställa rätt frågor och vara utmanande. Pedagogerna har utvecklats men behöver bli ännu bättre på att ställa utmanande frågor till barnen, låta det ta tid och gå djupare in i projekten. Pedagogerna tycker att de har blivit tydligare i sina pedagogroller och inte så avvaktande. Personalen reflekterar mer kring sitt förhållningssätt nu. En pedagog beskriver sin förändrade pedagogroll så här Innan satte jag upp uppnåendemål och använde mer färdigt material som byggde på ett rätt svar. Jag var rädd för att missa något. Nu behöver jag material för att förstå barnen och deras lärande. Pedagogerna utvecklas från förmedlingspedagoger till inte göra alls pedagoger till utforskande pedagoger. De har nu tro på det kompetenta barnet, har helt andra förväntningar på barnen, säger ja i stället för nej, utgår från barnens erfarenhetsvärld och förväntar sig att barnen har tankar, diskuterar, har åsikter och är aktiva. En fråga som ofta ställs är hur vi utmanar barnen vidare när de fastnat eller tröttnat? Personalen behöver bli bättre på att ge och ta konstruktiv kritik och dela med sig av kompetensen för att verksamheten ska utvecklas. Kommunikationen i arbetslagen behöver utvecklas. En viktig slutsats

3 som arbetslagen kommit fram till är att de måste reflektera mer tillsammans. Personalen har nu lättare att ta till sig förändringar. Den pedagogiska miljön har förändrats. Den har byggts upp successivt utifrån barnens intresse och tillsammans med barnen. Den är nu tillåtande, tillgänglig, föränderlig och har mer material. Den är mer anpassad efter barnens ålder. Då kan barnen själva söka kunskap och på så sätt få inflytande över sitt lärande. Pedagogerna har skapat mötesplatser i miljön, tillfört material, använder ofärdigt och mer skapande material vilket utmanat barnen i deras kreativa tänkande. Föräldrarna är mer delaktiga i skapandet av miljön. Den pedagogiska dokumentationen har påverkat den pedagogiska miljön. Personalen reflekterar mycket kring miljöns utformning och betydelse. Nästa steg blir att skapa en miljödeklaration, d.v.s. en deklaration för vilken miljö barnen i förskolan har rätt till. I intervjun med processtödjarna framkom att barnen nu ingår i projekt där deras tankar och teorier styr. Pedagogerna är medforskande i projekten. Barnen har blivit bättre på att ställa hypoteser och tänka sig fram till olika lösningar och personalen har blivit bättre på att ställa reflekterande och utmanande frågor. Barns kreativa tänkande har utvecklats. Det har förändrats från vad fröken vill jag ska svara till eget tänkande, inflytande, aktivare medverkan och medvetenhet om sitt eget lärande. Resultatet kommer att visa sig mer och mer när de yngsta barnen växt upp med detta förhållningssätt. Miljön har förändrats. Åldershomogena barngrupper ger mer lärande. Barn och pedagoger kan föra dialog på samma nivå. Som pedagog kan man ligga snäppet över vad barnen kan. Barnen har mer lika erfarenheter och kan använda samma verktyg t.ex. dator. Barnen använder tekniken till att visualisera. Söker fakta på annat sätt t.ex. i böcker på biblioteket och går djupare i projekten. Pedagogerna mycket mer närvarande genom att de arbetar med pedagogisk dokumentation. Den pedagogiska dokumentationen gör pedagogerna mer medvetna om var barnen är i sina lärprocesser. Den leder till ett kollegialt lärande. Föräldrarna är mer delaktiga i barnens lärande nu. Ett större samspel mellan pedagoger och föräldrar där den pedagogiska dokumentationen används som ett verktyg. Fokus i dialogen mellan pedagoger och föräldrar har flyttats från omvårdnad till lärande. Reflektionen är nu en naturlig del i arbetet. Reflektionen görs nu i större utsträckning tillsammans med barnen. Personalen har utvecklat sin kompetens i att reflektera genom den fortbildning de fått. Reflektionen påverkar arbetet på ett annat sätt än innan. Reflektionen gör arbetet. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra: Resultatet grundar sig på utvärderingssamtal och genomgång av varje avdelnings pedagogiska dokumentation samt intervjuer av områdets processtödjare. Projekten har blivit medel för att nå målet SPRÅK. Barnen har börjat resonera, argumentera, diskutera, förklara och debattera i projekten. Barnen har utvecklat ordförståelse, begrepp och sätter ord på saker och fenomen. Kommunikationen mellan barnen är viktig och har utvecklats. Det sker mer dialog och de använder längre meningar där de resonerar sig fram till lösningar. Framförallt ser vi skillnad på de tysta barnen som nu är mer delaktiga. Det är ok att tänka själv, det finns inget rätt eller fel som påverkar. De hjälper varandra att tänka. Barnen argumenterar och diskuterar sig nu fram till lösningar i skapandet. Barnen har utvecklat sitt tecknande och uttrycker sina tankar i teckningarna. Deras teckningar visar en otrolig förändring i deras kunnande. Att rita och skriva har

4 utvecklats till en kommunikation. De har också blivit bättre på att sätta ord på känslor. Det har skett en markant utveckling av skriftspråket. Barnen använder nu skriftspråket som en kommunikation. Vid utvärderingen visade det sig att fler barn kan både läsa och skriva. Miljön har betydelse för detta. Miljön har utvecklats till en språkande miljö med tillgång till läs- och skrivinlärning. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa, och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap: Resultatet grundar sig på utvärderingssamtal och genomgång av varje avdelnings pedagogiska dokumentation samt intervjuer av områdets processtödjare. Bygg och konstruktion finns nu på ett annat sätt tillgängligt i miljön. Barnen konstruerar i allt de gör. Bygg och konstruktionsmaterialet finns tillgängligt i projekten där barnen bygger sina upplevelser. Barnen har utvecklat sin kompetens att bygga. De använder materialet på nytt sätt. Barn som tidigare inte vågade bygger nu. De bygger tillsammans både ute och inne, i flera nivåer, kombinerar olika material och bygger efter ritning. Innan byggde de för att riva vilket de inte gör längre. Barnen bygger åt något/något i stället. De äldre barnen arbetar med balans och hållfasthet. De bygger mer tredimensionellt med olika material och använder sig av olika tekniker. Vi kan se att det är viktigt för barnen att dekorera och göra sina byggen fina, det estetiska är viktigt för barnen. De skapar sitt eget material när inget färdigt material finns. Analys Trygghet i förskolan: Föräldrar, barn och personal upplever att barnen i förskolorna i Fo2 är trygga. Detta kan ses som ett resultat av det likabehandlingsplansarbete och de värdegrunds diskussioner som kontinuerligt förs på områdets arbetsplatsträffar. Ökat fokus på lärandet i förskolan: I den reviderade läroplanen för förskolan som antogs 2010 finns bara mål att sträva mot för verksamheten. Här är det den pedagogiska verksamheten som ska dokumenteras och bedömas. I en departementspromemoria från 2010 står det i förskolan är det inte det enskilda barnets resultat som ska utvärderas. Betyg och omdömen utfärdas inte (Skolverket Stödja och styra, om bedömning av yngre barn 2010). I läroplanen betonas dokumentation, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Vi ska utvärdera just verksamheten och inte det enskilda barnets förmågor eller kunskaper. Skolverket (Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan pedagogisk dokumentation 2012) menar att det handlar om att observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen, vilka möjligheter det finns att utveckla verksamheten och öka kvaliteten samt hur verksamheten på bästa sätt kan bidra till barnens utveckling och lärande. Skolverket (2012) föreskriver pedagogisk dokumentation i förskolan, dels för att synliggöra verksamheten, dels för att utgöra underlag för bedömning av verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov. Fo2 har genomfört stora fortbildningsinsatser för att utveckla den pedagogiska dokumentationen. I takt med att personalen utvecklat sin kompetens i att utföra pedagogisk dokumentation så har verksamheten förändrats till en mer lärande miljö. Pedagogisk dokumentation hör ihop med ett specifikt arbetssätt som man kan se att pedagogerna håller på att utveckla. Det benämns av Skolverket (2012) som ett utforskande arbetsätt. Det kan beskrivas som ett kollaborativt arbetssätt där personalen förhåller sig öppna till barnens utforskande och är nyfikna på de olika fenomen som de undersöker och de frågor som väcks under arbetets gång. De vuxna ses inte

5 som guider eller ledsagare som lotsar barnen, utan de är främst medskapare av kunskap. Personalen är en del i samspelet och de är därför också delaktiga att skapa tillsammans med barnen. Det här sättet att tänka om lärande utgår från postkonstruktionistisk teori. I förskolan innebär detta synsätt att målet inte är att personalen på förhand bestämmer exakt vilken kunskap som ska uppstå i barnens utforskande, men givetvis finns det alltid övergripande mål att sträva mot i en pedagogisk verksamhet. All pedagogisk verksamhet har mål och det är viktigt att ta ut en riktning i det pedagogiska arbetet med barnen. Det kommer att se olika ut beroende på vilka barn och vuxna som deltar, hur den pedagogiska miljön är anordnad och hur de relationella samspelen utvecklas (Skolverket, 2012). Detta arbetssätt innebär att barnens inflytande över sitt eget lärande ökar. För att pedagogerna skulle ha lättare att fokusera och ta ut en riktning i arbetet med den pedagogiska dokumentationen och i projekten prioriterade förskolecheferna två mål. Man kan reflektera kring om, det utifrån ovanstående, är rätta att prioritera mål. Är inte alla mål lika viktiga? Om man utgår från Skolverkets skrift, som grundar sig på en konstruktionistisk uppfattning och en pedagogisk praktik som vilar på en förståelse av små barn i relation till världen och ett filosofiskt perspektiv som i många avseenden framstår som postmodernistiskt (Dahlberg, Moss, & Pence, 1999) i (Persson, 2008), kan man inte enligt mitt sätt att se, prioritera mål som viktigare än andra. Det är en praktik som utmärks av dialog, kommunikation och utforskande där barnet och pedagogen ses som medkonstruktörer till sin egen kunskap. Denna kunskap utgår inte från delar (mål) och en på förhand bestämd kunskapsmassa som ska överföras på barnet, utan sker i helheter i en kooperativ och kommunikativ handling. I den pedagogiska dokumentationen anses reflektionsdelen vara det drivande hjulet. Dvs. att reflektera tillsammans kring den dokumenterade händelsen och sedan använda reflektionerna som utgångspunkt för att i nästa steg utmana barnens tankar. Den pedagogiska dokumentationen ska leda till pedagogik. Det är reflektionen som utgör grunden för utvecklingen av arbetet och ett reflekterande förhållningssätt till praktiken (Dahlberg, Moss, & Pence, 1999) (Åberg & Lenz Taguchi, 2005). I reflektionerna kan pedagogerna fånga upp barnens tankar och ta tillvara mångfalden av idéer och strategier som barnen använder sig av samt lyfta fram dessa i reflektion tillsammans med barnen. På så sätt får också pedagogerna syn på de lärprocesser som barnen är i just nu. Då blir nästa steg ett för barnen känt sammanhang där barnen direkt kan vara aktiva och delaktiga i ett samlärande. För att göra denna reflektion med barnen behövs verktyg. Ett verktyg som ofta saknas är tillgången och kompetensen kring IKT. IKT är en förkortning av Informations- och Kommunikationsteknik, som bygger på att kommunicera information med hjälp av teknik på olika sätt, t.ex. genom film, bildspel, ljudupptagningar mm, där tekniken står för att informationen kommuniceras via modern digital teknik. IKT är ett omfattande område. IKT har ansetts som ett revolutionerande verktyg för undervisning (Ljung-Djärv, 2004). En viktig del av ett utforskande arbetssätt är att organisera miljöer som, tillsammans med olika frågor som barnen ställer sig, bjuder in till ett kollaborativt undersökande av olika frågor. Det handlar om att erbjuda barnen en mängd olika möjligheter att pröva med händerna och olika redskap, att iaktta noga, lukta, känna och uppleva. Det blir också väsentligt att involvera flera olika aspekter av lärande och att inkludera flera uttrycksformer (Skolverket, 2012). Resultaten visar att Fo2 har utvecklat den pedagogiska miljön inomhus på ett fantastiskt sätt, även om det är en ojämn utveckling mellan avdelningarna. Däremot saknas samma utveckling/tänkande när det gäller utomhusmiljön.

6 Förbättringsinsatser Trygghet i förskolan: Omfördela pengar i budgeten till fast anställd personal i stället för vikarier. Fortsätta med värdegrunds- och genusdiskussioner på arbetsplatsträffar och i likabehandlingsplansarbetet. Fortsätta med processkartläggningar av rutinsituationer så att det blir ett bättre klimat i hallen vid av- och påklädningssituationerna. Ökat fokus på lärandet i förskolan: Fortsätta att utveckla den pedagogiska dokumentationen och det utforskande arbetssättet genom fortbildning och erfarenhetsutbyte. Det senare kommer på sikt att leda till att ojämnheten på kvalitén och utvecklingstakten i området kommer att utjämnas. Att organisera för och uppmuntra till personalrotation inom området kommer också att utjämna ojämnheterna. Förskolechefen kommer inte att prioritera några mål det kommande läsåret. Förskollärare uppmanas i stället att, genom det ansvar de har enl. Lpfö 98/10 kap 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling, ta ut en riktning i det pedagogiska arbetet med barnen. Prioritera utvecklingen av IKT både vad gäller inköp av teknik och kompetensutveckling. Fortsätta arbetet med att utveckla den pedagogiska miljön och skapa ett dokument som beskriver den pedagogiska miljön i området, en miljödeklaration. Anställa en utomhuspedagog som tillsammans med processtödjare och övriga pedagoger tar ansvar för att utveckla den pedagogiska utemiljön på förskolan Midgård. Inspiration och erfarenhetsutbyte kommer att leda till att kompetensen från detta arbete sprids till övriga förskolor i området.