Kvalitetsrapport Förskoleområde 2 Midgårds förskola, Prästkragens förskola, Norra Rörums förskola

Transkript

1 HÖÖRS KOMMUN Kvalitetsrapport Förskoleområde 2 Midgårds förskola, Prästkragens förskola, Norra Rörums förskola, förskolechef

2 (22) Innehåll Inledning... 4 Huvudmannens prioriterade målområden... 4 Lärandet i förskolan... 4 Trygghet... 4 Demokrati och inflytande... 5 Områdets förbättringsinsatser enligt kvalitetsrapport 2014, mål att arbeta med läsåret Trygghet i förskolan... 5 Ökat fokus på lärandet i förskolan... 5 Resultat... 6 Personaltäthet... 6 Trygghet i förskolan... 6 Inrapporterade kränkningar... 7 Föräldraenkät... 7 Utvärdering av planen mot diskriminering och kränkande behandling... 7 Ökat fokus på lärandet i förskolan... 8 Föräldraenkät... 8 Utvärdering utifrån avdelningarnas pedagogiska dokumentation och systematiska kvalitetsarbete... 9 IKT Demokrati och inflytande Föräldraenkät Barnenkät Utvärdering utifrån avdelningarnas pedagogiska dokumentation och systematiska kvalitetsarbete Särskilt stöd Analys Trygghet i förskolan Ökat fokus på lärandet i förskolan Höörs kommun: Barn- och utbildningssektorn Box Höör Besöksadress: Södergatan 28 Höör Vxl: barn-utbildningsnamnd@hoor.se

3 (22) Demokrati och inflytande Förbättringsinsatser, mål att arbeta med läsåret Trygghet i förskolan Ökat fokus på lärandet i förskolan Demokrati och inflytande Litteraturförteckning Bil 1. Fortbildningsplan Fo2 läsåret Förskollärare Barnskötare

4 (22) Inledning I skollagen beskrivs att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. På samma sätt ska arbetet ske på skol- och förskolenivå genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och eleverna i skolans vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet (Skollagen 2010:800, 2010) 4 kap 3-4. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och resultatutvecklingen ska gå att följa över tid. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att identifiera och prioritera utvecklingsområden för att uppfylla de nationella målen. Syftet är också att skapa delaktighet, dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Genom att följa upp, analysera, dokumentera, planera och utveckla utbildningen kan kunskap om vad som leder till framgång skapas och delas. Reflektionen kan även bidra till ett kollegialt lärande. (Skolverket, Kvalitetsarbete i praktiken, 2015). Huvudmannens prioriterade målområden Genom att prioritera målområden för verksamheterna skapas fokus på de saker som har störst påverkan för barn och elevers möjlighet att nå målen för utbildningen och utvecklas så långt som möjligt i en trygg miljö. Lärandet i förskolan I förskolans läroplan beskrivs att omsorg, utveckling och lärande ska bilda en helhet och mångfald i lärandet utifrån varje barns förutsättningar. och förskollärare har tillsammans fått ett särskilt ansvar att tillsammans med övrig personal utveckla verksamheten utifrån läroplanens värdegrundsuppdrag samt mål och riktlinjer. Barnet ska enligt läroplanen vara medskapare av sin kunskaps- och sociala utveckling i en interaktiv och relationell process. Denna lärandeprocess ska systematiskt dokumenteras och gå att följa över tid och barnen ska ges förutsättningar att interagera i dokumentationen. Den pedagogiska dokumentationens syfte är att ge en reflekterande och transformativ kraft till barn, arbetslag och hela verksamheten. och förskollärare har ett särskilt ansvar att följa upp, utvärdera och i analysen koppla den pedagogiska dokumentationen till vetenskap och därigenom utveckla verksamheten. Resultaten med analys och förbättringsinsatser redovisas på enhetsnivå i en kvalitetsrapport. Trygghet I (Skollagen 2010:800, 2010) kap 5 står att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla barn och elever garanteras en miljö som präglas av trygghet. Barn och elever ska i

5 (22) all kommunal utbildningsverksamhet i Höör möta respekt för sin person och sitt arbete. Verksamheterna ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. Samtliga verksamheter ska enligt (Skollagen 2010:800, 2010) kap 6 utarbeta en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetet med planen ska vara målinriktat och utarbetas i samverkan med eleverna efter ålder och mognad. Ordningsregler och plan mot diskriminering och kränkande behandling med anmälningsrutiner ska vara kända för elever, personal och vårdnadshavare. Mätningar av trygghet görs på alla förskole- och skolenheter med hjälp av enkätfrågor. Kränkningar ska omgående rapporteras till huvudmannen (Skollagen 2010:800, 2010) 6 kap. Analysen av resultaten används på tre nivåer; läraren tillsammans med eleverna, skolenheten och huvudmannen. Resultaten med analys och förbättringsinsatser redovisas för varje skolenhet i en kvalitetsrapport. Demokrati och inflytande Demokrati och inflytande är ett av skolans övergripande mål. De mål som eleverna ska utveckla handlar om etiska ställningstaganden med demokratiska värderingar som grund, respekt för andra människors egenvärde, avståndstagande från förtryck och kränkande behandling och en vilja att handla med andra individers situation och bästa för ögonen. Mätning av demokrati och barn- och elevinflytande görs på alla förskole- och skolenheter med hjälp av enkätfrågor. Analysen av resultaten används på tre nivåer; läraren tillsammans med eleverna, skolenheten och huvudmannen. Resultaten med analys och förbättringsinsatser redovisas för varje skolenhet i en kvalitetsrapport. Områdets förbättringsinsatser enligt kvalitetsrapport 2014, mål att arbeta med läsåret Trygghet i förskolan Fortsätta arbetet med att omfördela pengar i budgeten till fast anställd personal i stället för vikarier. Fortsätta med värdegrunds- och genusdiskussioner på arbetsplatsträffar, reflektionsgrupper och i likabehandlingsplansarbetet. Ökat fokus på lärandet i förskolan I förskoleområdet starta ett gemensamt projekt kommande läsår för att på så sätt ge möjlighet till kollegialt lärande. Genom att arbeta med samma projekt i flera barngrupper kan pedagogerna utveckla teorier och dra slutsatser om barns lärande. Fortsätta utveckla den pedagogiska dokumentationen och det utforskande arbetssättet genom fortbildning och erfarenhetsutbyte.

6 (22) Att organisera för och uppmuntra till personalrotation inom området vilket kommer att leda till fortsatt kollegialt lärande. Prioritera utvecklingen av IKT både vad gäller inköp av teknik och kompetensutveckling. Fortsätta arbetet med att utveckla den pedagogiska miljön och skapa ett dokument som beskriver den pedagogiska miljön i området, en miljödeklaration. Fortsätta med reflektionsgrupper på fredagar utifrån prioriterade utvecklingsområde: pedagogiskdokumentation/utforskande arbetsätt och pedagogisk miljö utomhus. Genom diskussioner och kollegialt lärande utveckla pedagogernas förhållningssätt så att barnen ges större möjlighet till reellt inflytande över lärandeprocesserna. Resultat Personaltäthet Under hela läsåret har varje avdelning i området i genomsnitt haft 2 heltidstjänster förskollärare och 1 heltidstjänst barnskötare. Utöver detta tillkommer personal som arbetar som assistenter till barn i behov av särskilt stöd, ansvarar för köken samt planeringsavlösare. Två av förskollärarna har inte varit legitimerade. En var nyutexaminerad och inväntade legitimationen från Skolverket. En blev inte godkänd av Skolverket varför denna tjänst som förskollärare avslutades inför legitimationskravet. Avdelningarna har under höstterminen haft i genomsnitt 18 heltidsbarn inskrivna. Under vårterminen utökades det till i genomsnitt ca 20 heltidsbarn. Avdelningarna har varit åldersindelade och fler barn har varit inskrivna på avdelningarna för de äldre barnen och färre på avdelningarna för de yngre barnen. Under läsåret har Norra Rörums förskola utökats med en avdelning och mer personal har anställts. Detta har inneburit att färre vikarier har använts i Norra Rörum. Under året har förskollärarnas planerings/reflektionstid utökats med en timme/veckan. Nu har förskollärare 6h/veckan avsatt i schemat för arbete utanför barngrupp. 1h/vecka avsätts till apt, föräldramöte och annat som förläggs kvällstid, 2h/vecka avsätts till avdelningsplanering med hela arbetslaget och 3h/vecka avsätts till egen planerings/reflektionstid. Barnskötarnas reflektions/planeringstid uppgår till 3h/vecka; 1h/vecka avsätts till apt, föräldramöte och annat som förläggs kvällstid, 2h/vecka avsätts till avdelningsplanering med hela arbetslaget. Trygghet i förskolan Upplevelsen av tryggheten i förskolan har undersökts genom föräldraenkäter, utvärderingssamtal och genomgång av varje avdelnings pedagogiska dokumentation/systematiska kvalitetsarbete samt genom utvärdering av planen mot diskriminering och kränkande behandling.

7 (22) Inrapporterade kränkningar Området har under läsåret rapporterat en kränkning till huvudmannen. Kränkningen gällde ett barn som kränkt ett annat barn. Föräldraenkät Svarsfrekvensen för föräldraenkäterna 2014 var 24 procent. För att höja antalet svar prövade vi i år att använda en digital enkät som vårdnadshavarna fick via mail. Svarsfrekvensen blev lite högre; Midgård 39%, Prästkragen 44% och för Norra Rörum 50%. På frågan om föräldern upplever att barnet är tryggt på förskolan, svarade föräldrarna på en skala från 1-4. Resultatet blev; Midgård 3.53, Prästkragen 3.54 och Norra Rörum I fältet för kommentarer skrev 7 föräldrar på Midgård att personalen gör ett fantastiskt arbete och gör att barnen är trygga Mycket nöjd med att mitt barn tycker det är roligt att gå till Midgård. Det känns bra i hjärtat när barnet springer dit och knappt hinner säga hejdå. Det är trygghet!. 4 föräldrar på Midgård tycker att barngrupperna är för stora. Mindre barngrupper är ju något att arbeta mot från politikens håll!. En förälder på Midgård tycker det är otryggt när det sätts in vikarier på avdelningen. På Prästkragen och Norra Rörum har föräldrarna inte lämnat några kommentarer. Utvärdering av planen mot diskriminering och kränkande behandling Personalen tycker inte att de har lyckats levandegöra hela planen mot diskriminering och kränkande behandling. Det som de anser är uppnått är barns inflytande, vilket de också valt att fokusera på. Personalen anser att det är allas ansvar att ta del av likabehandlingsplanen men att det hade varit bra om det fanns mer tid på apt att problematisera och diskutera. Vid utvärderingen av arbetet framkom att personalen anser att de har kommit längre i att tala med barnen istället för till barnen. De har på olika sätt diskuterat vikten av förhållningssätt och barnsyn i reflektion med pedagogistan, på apt och till viss del i arbetslagen under den gemensamma planeringen och i vardagen. Personalen försöker se alla barn och anpassar efter det enskilda barnets behov. De försöker se varje barn som unikt vilket innebär att bemöta dem på olika sätt. Denna utgångspunkt följer med från inskolningen och under hela förskoletiden. På alla avdelningar är dokumentationerna mer tillgängliga än vad de har varit tidigare, barnen har större tillgång till det de har varit med om och utifrån det en större möjlighet att aktivt förmedla vad som har varit intressant under projektet. På så sätt kan pedagogerna veta hur de kan arbeta vidare utifrån barnens intresse och nyfikenhet. Till vårdnadshavarna det systematiska kvalitetsarbetet uppsatt och pedagogerna försöker förmedla hur barnets dag varit och på vilket sätt barnet har varit undersökande eller aktivt. Personalen upplever att alla barn har lika tillgång till verksamheten. På olika sätt diskuterar de med barnen i den vardagliga verksamheten om vikten av att alla är olika. Personalen tänker att de ser alla barn som unika och möter dem där de befinner sig.

8 (22) I miljön och i mötet med barnen låter personalen barnen göra de val de vill, oavsett vilket kön de har. Miljöerna har utvecklats och är könsneutrala. Personalen har vid olika tillfällen diskuterat barns inflytande i projekten och hur man går tillväga för att lyfta alla barn i projektet och inte bara de som är aktiva eller de som har lätt för att ta plats. Personalen funderar på hur pojkar och flickor får lika stort inflytande i projektet. Personalen har inte som man angav i planen inhandlat litteratur om genusfrågor däremot har de samarbetat med det lokala biblioteket och fått en referenslista på litteratur. Personalen anser att de behöver bättre kunskap om arbetet med olika religioner och kulturer. De anser att de uppmärksammar de svenska traditionerna, men att de kan utveckla detta arbetssätt. För att utveckla känsla och respekt för andras kulturer behöver man ha kunskap om sin egen. Det är viktigt att de högtider som finns på förskolan eller på avdelningen uppmärksammas. Vid inskolningarna används en Tycka om lista. Det kunde vara bra att skriva in modersmål, religion och högtider jag firar på i den. Barns inflytande har varit ett av målen i planen detta år. Personalen har under apt, reflektionsfredagar och i det systematiska kvalitetsarbetet diskuterat barns inflytande. Under apt har personalen, genom att studera enkäter, försökt få barnens upplevelser av sitt inflytande på förskolan. Personalen har även fördjupat sig i två olika artiklar inom ämnet. Personalen upplever att de i matsituationerna har blivit bättre i sitt bemötande av barnen. De har skapat nya rutiner för pedagogiska måltider vilket hjälpt till. De anser att de måste bli tydligare i hur de bemöter barnen när det är vikarier. Kanske borde det skrivas förhållningssätt i matsituationer för att det är situationer där vi gärna hamnar i invanda mönster. Ökat fokus på lärandet i förskolan Resultatet grundar sig på föräldraenkäter, utvärderingssamtal och genomgång av varje avdelnings pedagogiska dokumentation/systematiska kvalitetsarbete. Föräldraenkät Svarsfrekvensen för föräldraenkäterna 2014 var 24 procent. För att höja antalet svar prövade vi i år att använda en digital enkät som vårdnadshavarna fick via mail. Svarsfrekvensen blev lite högre; Midgård 39%, Prästkragen 44% och Norra Rörum 50%. På frågan om föräldern upplever att barnet lär och utvecklas på förskolan, svarade föräldrarna på en skala från 1-4. Resultatet blev; Midgård 3.38, Prästkragen 3.57 och Norra Rörum I fältet för kommentarer skrev Midgårds föräldrar följande: 3 föräldrar uppger att de är mycket nöjda med personalens arbete Här gör fröknarna ett fantastiskt jobb och verkligen är med barnen och utmanar till ett lustfyllt lärande!. Två föräldrar anser att deras barn är placerade på fel avdelning i förhållande till sin mognad. Två föräldrar tycker att det används för mycket färdigt material som stenciler mm och hade föredragit mer ofärdigt och kreativt material. En förälder anser att den pedagogiska miljön inomhus är mycket bra

9 (22) men att kommunen bör satsa mer på att upprusta utomhusmiljön. Försöker man ta bilen till järnvägsstationen i Höör kan vi som är cyniskt lagda få för oss att Rondell maffian som så ofta fått den budget som våra barn förvägrats. En förälder skriver uppskattande om det utforskande arbetssättet med barns inflytande över lärandet och menar att det skapar sådana medborgare som behövs i Sverige framöver. På Prästkragen skriver en förälder att personalen är måna om att barnen ska utforska, lära och uppleva. Personalen är lyhörd för vad barnen är intresserade av och bygger vidare på det. En förälder tycker att barnen tittar för mycket på tv/youtube-klipp. En förälder önskar att barnen fick större förståelse för vikten att lära sig läsa/skriva/räkna. I Norra Rörum anser en förälder att den pedagogiska miljön inomhus har förbättrats men önskar att pedagogerna utnyttjade den närliggande skogen och naturen mer. En förälder anser att lärandet och skapandet för de mindre barnen är toppen och utgår från barnens idéer. 3 föräldrar är kritiska till användandet av lärplattor. De ser det som att plattorna används som barnvakter. Utvärdering utifrån avdelningarnas pedagogiska dokumentation och systematiska kvalitetsarbete Samtliga avdelningar i Fo2 har arbetat med ett gemensamt projekt under läsåret: Rörelse i vår omgivning. Inför läsårsstart arbetade pedagogens fram en projektbeskrivning: Bakgrund: Rörelse finns överallt: I barnen, i samhället och i vetenskapen. Vi vill ge barnen möjlighet att undersöka fenomenet rörelse i olika former. Gemensamt syfte med projektet: Vi vill undersöka och försöka förstå hur barn på olika sätt relaterar till rörelse, inne och ute, enskilt och tillsammans. Vi vill ge utmaningar till barnen i olika sammanhang för att få syn på rörelse på fler sätt. Vi vill få fler perspektiv och begrepp på vad en rörelse kan vara och bli. Vi vill väcka förundran och nyfikenhet i relation till rörelse. Vi vill erbjuda barnen möjlighet att utforska rörelse i nära relation till andra barn, vuxna och miljön. En rörelse som vi kan förändra, påverka och som kan påverka oss. Eftersom området haft ett gemensamt projekt har pedagogerna kunnat reflektera tillsammans, ha ett kollegialt lärande, utveckla teorier och dra slutsatser om barns lärande. Varje avdelning har utifrån åldersgruppen brutit ner det gemensamma syftet och arbetat fram avdelningens mål syfte med projektet. Avdelningarnas pedagogiska dokumentationer visar att alla avdelningar arbetar på olika sätt med projektet där barnen fördjupar sig i olika frågor och fenomen. I projekten har avdelningarna arbetat djupare med vissa läroplansmål som t.ex. naturvetenskap, läs- och skrivutveckling och musik. Ett förändrat kunnande hos barnen inom följande områden syns tydligt i avdelningarna kvalitetsarbete: Trygghet, nyfikenhet, leka och lära, självständighet, tillit till den egna förmågan, fungera i grupp, lösa konflikter, rättigheter och skyldigheter, ansvar, motorik, koordinationsförmåga,

10 (22) kroppsuppfattning, begrepp, samband, lyssna, ge uttryck, återberätta, reflektera, iaktta, urskilja, ställa hypoteser, förmedla, argumentera, dokumentera, rösta, fantasi, språk och kommunikation, teknik, IKT, samlärande, erfarenhetsutbyte, bygg och konstruktion, demokrati, inflytande, kompromissa, samspela, ta hänsyn, musik, rytmik, dans, agera, sjunga, skapa i lera, skapa i många olika material och naturvetenskapliga fenomen som vatten, is, frysa, smälta, moln, regn, jord, gro, växa, nyckelpigor, fåglar, kroppen, blodomloppet, skelettet, matsmältningsorganen. Flera avdelningar har arbetat aktivt med att utveckla skriftspråket genom projekten vilket resulterat i att flera barn som lämnades över till förskoleklassen hade knäckt läskoden. Avdelningarna har fortsatt att utveckla den pedagogiska miljön för att den ska skapa lärande möten. Några avdelningar har i sitt systematiska kvalitetsarbete funderat kring cirkularitet i miljön. Arbetet med miljödeklarationen, d.v.s. en deklaration för vilken miljö barnen i förskolan har rätt till, har fortsatt och är en process som bidragit till högre kvalitet. Dock har pedagogerna kommit fram till att detta är något som aldrig kan bli en färdig produkt. Den pedagogiska miljön måste vara föränderlig utifrån barnen intresse, behov och pågående lärprocesser. Skärmtaket på Midgård är nu färdigt och har äntligen kunnat tas i bruk. Under taket har pedagogerna inrett en inspirerande ateljé. Detta har gjort att den pedagogiska utemiljön på Midgård avsevärt blivit bättre. Ateljén är även tillgänglig för barnen på Prästkragen. Den pedagogiska dokumentationen har detta år fortsatt att utvecklas. Det syns i det systematiska kvalitetsarbetet att pedagogerna kopplar sitt arbetssätt och barnens lärande till en vetenskaplig grund eller till beprövad erfarenhet på ett annat sätt än de gjorde innan. Pedagogerna behöver dock bli bättre på att följa den röda tråden i det systematiska kvalitetsarbetet och hålla sig till det angivna syftet. De behöver också bli bättre på att beskriva barnens förändrade kunnande och inte bara görandet. Kopplingen till kommunens prioriterade mål kunde vara tydligare i det systematiska kvalitetsarbetet. I detta sammanhang har avdelningarnas utvärderingar visat att observationsfrågan, dvs. den frågan som pedagogerna i analysen av dokumentationerna kommit fram till att de ska ha som fokus i sina observationer kommande vecka, är av avgörande betydelse för att kunna hålla sig till syfte och mål. Den fungerar som ett raster i allt det som pedagogerna ser, hör och upplever. Allt detta kan omöjligt finnas med i ett systematiskt kvalitetsarbete. Det som pedagogerna också utvecklat är reflektionen tillsamman med barnen. I början av läsåret gjorde alla avdelningar så att efter en aktivitet samlades barngruppen till en gemensam reflektion kring vad som hänt och vad barnen lärt sig. Detta fungerade inte så bra. Det var en för stor grupp att reflektera i och barnen var kanske inte där just då i sina tankar. Nu görs reflektionen på annat vis. Dokumentationer av aktiviteterna pressenteras på olika sätt i miljön som t.ex. i pappersform på väggar, utställningar av producerat material, genom projiceringar från projektorn och uppspelade ljudupptagningar. När barnet cirkulerar i den pedagogiska miljön stöter det på denna dokumentation och eftersom pedagogerna hela tiden försöker skapa en miljö för möten så möter barnet även andra barn. Då uppstår ett möte mellan barnen och mellan barnen och dokumentationen. Då sker ofta en spontan reflektion kring det barnen upplevt och lärt sig. Då är det väldigt viktigt att det finns en mentalt närvarande pedagog som kan fånga denna reflektion och ställa utmanande frågor till barnen samtidigt som hen dokumenterar det som sker. Detta

11 (22) sätt att reflektera med barnen pågår nu i verksamheterna hela tiden. Pedagogerna anser att de genom detta arbetssätt har utvecklat kunskaper om hur barn reflekterar över sitt lärande och hur pedagogerna kan utveckla denna reflektion till ett metalärande. En slutsats som syns i avdelningarnas systematiska kvalitetsarbete, och som skulle kunna utvecklas till en beprövad erfarenhet, är att när barnen möter ett nytt material måste de först under en ganska lång period få utforska materialet innan de kan använda det som ett verktyg. Innan dess kan inte pedagogerna egentligen ge dem en uppgift att göra med materialet. Ett exempel är när pedagogerna gav barnen lera att forma troll med. Barnen gjorde inga troll utan undersökte leran med hela kroppen, luktade, smakade, kände osv. Detta höll de på med under en väldigt lång period innan de kunde ta sig an uppgiften att göra troll. Slutsatsen är att man inte kan göra en uppgift innan man kan materialet. Förskolorna har fortsatt att utveckla det utforskande arbetssättet. Som en pedagog uttryckte det vi kämpar med att vara medforskande. Det har visat sig vara en svår balansgång att hitta sin pedagogroll, när ska man följa barnens intresse och när ska man ta kommando som pedagog. Pedagogerna har utvecklats från förmedlingspedagoger till inte göra alls pedagoger till utforskande pedagoger. De har tro på det kompetenta barnet, har helt andra förväntningar på barnen, säger ja i stället för nej, utgår från barnens erfarenhetsvärld och förväntar sig att barnen har tankar, diskuterar, har åsikter och är aktiva. En fråga som ofta ställs är hur vi utmanar barnen vidare när de fastnat eller tröttnat. Pedagogerna upplever att barnen tröttnat men oftast är det i själva verket de vuxna som har tröttnat. Pedagogerna byter då inriktning vilket försämrar barnens förutsättningar till ett fördjupat lärande om fenomenet. Pedagogerna måste våga stanna upp, granska sin dokumentation och få syn på vad barnen är inne i för lärprocess och på så sätt gå på djupet i projekten/lärandet. Pedagogerna belyser också vikten av att dela upp barngruppen i mindre grupper när man arbetar med projekten. Då är det lättare att gå på djupet med lärandet. Alla anställda i Fo2 har i blandade grupper fått handledning av kommunens pedagogista var tredje vecka. Utvärderingarna visar att pedagogerna tycker att de genom handledningen utvecklat sin pedagogiska dokumentation och det systematiska kvalitetsarbetet. De lyfter också det kollegiala lärandet, främst när det gäller barns lärande och det gemensamma projektet. De tycker också att pedagogistan hjälper dem med att ta fram aktuell vetenskap och forskning. Pedagogistan har lett diskussioner om läroplanens intentioner samt om värdegrunden. Pedagogistan har också handlett arbetslag som av olika anledningar kört fast i sitt arbete. Utvärderingen visar att detta är en trygghet för pedagogerna, de vet att de kan få hjälp. IKT Samtliga avdelningar har arbetat mycket med att utveckla arbetet med IKT som pedagogiskt verktyg. Fortsatta inköp av teknik för att utveckla IKT har gjorts. Samtliga avdelningar har nu en I-PAD, projektorer med högtalare och ljusbord. Införskaffande av bärbara datorer till pedagogerna har påbörjats. 2 förskollärare har haft avsatt tid som IKTombud. Det har haft kontinuerliga möten med kommunens IKT-pedagog och arbetat med

12 (22) att utveckla kollegernas kompetenser inom området. Lärplattan används nu i det dagliga arbetet på avdelningarna. Flera pedagoger har fått fortbildning i ämnet, se bil I. LIKA är it-tempen för skola och förskola. Ett verktyg framtaget i samarbete mellan SKL och flertalet aktörer från skolans värld. Verktyget är ett delresultat av den överenskommelse SKL och regering ingick sommaren Verktyget består av indikatorer inom fyra olika områden: Ledning, Infrastruktur, Kompetens, Användning. Resultatet för Fo2, Bild 1, visar att Fo2 i en nationell jämförelse är långt kommen inom området ledning, däremot ligger Fo2 efter övriga Sverige inom de andra områdena. Sämst är Fo2 inom området Infrastruktur. Bild 1 Demokrati och inflytande Resultatet grundar sig på föräldraenkäter, utvärderingssamtal och genomgång av varje avdelnings pedagogiska dokumentation/systematiska kvalitetsarbete samt genom arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Föräldraenkät Svarsfrekvensen för föräldraenkäterna 2014 var 24 procent. För att höja antalet svar prövade vi i år att använda en digital enkät som vårdnadshavarna fick via mail. Svarsfrekvensen blev lite högre; Midgård 39%, Prästkragen 44% och Norra Rörum 50%.

13 (22) På frågan om föräldern upplever att barnet utvecklar förståelse för demokrati och inflytande på förskolan, svarade föräldrarna på en skala från 1-4. Resultatet blev; Midgård 3.13,Prästkragen 3.14 och Norra Rörum I fältet för kommentarer skrev Midgårds föräldrar följande: 3 föräldrar svarar att de inte vet om förskolan arbetar med detta. En förälder menar att barnet är för litet för detta. En förälder menar att barnen måste uppmuntras att pröva flera olika saker innan det ska få välja själv. Vi måste exponera barnen för så mycket olika saker som möjligt för att de verkligen ska kunna välja fritt. På Prästkragen skrev en förälder att barnet var för litet för detta. I Norra Rörum skrev en förälder att förskolan är bra på att ta tillvara på barnens idéer samt att lära barnen att ta hand om varandra. En annan förälder skriver att barnen får lära sig att vänta på sin tur, lyssna in de andra barnen. 2 föräldrar skriver att barnen får påverka miljöerna och i aktiviteterna. Barnenkät Barnenkäten detta år inriktade sig på inflytande eftersom det var ett prioriterat mål i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Enkäten bestod av tre frågor: Fråga 1: Vad betyder inflytande för dig? Svaren ser väldigt olika ut. Barnen som går på äldsta avdelningen har störst förståelse för vad inflytande är. Barnen på yngre avdelningen har inte förståelse för begreppet, däremot tycker personalen sig se en förståelse för innebörden i begreppet. Avdelning Röda Smultronet särskilde sig ganska mycket från de andra avdelningarna. Barnen på denna avdelning hade mycket större förståelse för och var medvetna om vad inflytande betyder för dem. De visade också förståelse för att vi har ett ansvar för varandra och att man inte alltid kan ha möjlighet till inflytande. Barnen har även förståelse för att man inte alltid får bestämma men att det finns möjlighet att rösta, vilket tyder på ett första steg mot de demokratiska medborgare de är på väg att bli. Personalen har på apt diskuterat hur de kan lära av avdelning Röda Smultronets arbetssätt för att höja kvalitén på förskolans verksamhet. Fråga 2: Vad tycker du att du får vara med och bestämma? I svaren kan man se att många av barnen anser att de får vara med och bestämma på avdelningen i miljön och i projekten. Några av barnen förstår antingen inte frågan eller vet inte i vilka situationer de får vara med och bestämma. Fråga 3: 3. Vad tycker du inte att du får vara med och bestämma? Barnen svarade att de inte får vara för många vid de olika stationerna. Flera barn nämnde i detta sammanhang lärplattan. De sa också att de inte får vara med och bestämma på hela avdelningen. Några barn vet inte. Personalen har på apt och vid kompetensutvecklingsdagen diskuterat hur de kan göra lärplattan mer tillgänglig. Efter enkäternas bearbetning diskuterade personalen vad reellt inflytande betyder i Fo2. Sammanfattning av diskussionen: Detta är inget som kommer vara statiskt utan givetvis förändras i takt med förskolans utveckling. Arbetet med inflytande kräver att vi som personal först blir medvetna om det reella inflytandet. Först efter det kan barn och vårdnadshavare se vår förändring i arbete och förhållningssätt mot barnen. Därför tar det längre tid för barn och vårdnadshavare att se våra första steg. Det kräver också att vi som personal lyfter arbetet som görs inför barn och vårdnadshavare. Vi anser att bemötandet

14 (22) har blivit bättre i takt med vår medvetenhet kring barnsyn och förhållningssätt. Det kräver att vi hjälper varandra att bli medvetna om vårt agerande mot barn, vårdnadshavare, kollegor och övrig personal. Vi känner att det skulle kunna vara bra för vikarier att veta vad vi prioriterar i vårt bemötande av barn, vårdnadshavare och kollegor. Reellt inflytande innebär att barnen har möjlighet att påverka i för dem meningsfulla sammanhang. Barnen ska känna att deras tankar blir hörda och respekterade men att det måste tas hänsyn till gruppen. Det är viktigt att pedagogen är lyhörd inför barnens tankar och åsikter. Personalen måste ha ett tillåtande klimat men med ansvar för den gemensamma gruppen. Barnens reella inflytande ska synliggöras genom projektet och i miljön. Projektet ska finnas levande i olika stationer. Detta för att barnen ska ha möjlighet för reflektion och lärande under hela dagen. Personalen har ansvaret att låta alla barn få inflytande i projektet. Barnen ska i så stor mån som möjligt vara delaktiga i valet av bilder som sätts upp på avdelningen för att det ska bli meningsfulla sammanhang för dem. Personalen ska arbeta aktivt med begreppen demokrati, delaktighet, inflytande, ansvar och respekt. Det är ord som ska finnas aktiva genom olika diskurser, under hela dagen, genom att användas i konkreta handlingar och situationer. Personalen måste vara reflekterande och kritiskt granskande i det reella inflytandet. Utvärdering utifrån avdelningarnas pedagogiska dokumentation och systematiska kvalitetsarbete I det systematiska kvalitetsarbetet syns det att pedagogerna i Fo2 detta läsår fokuserat mycket på inflytande. Det kan man inte minst se i det förändrande kunnandet hos barnen, se ovan. På en avdelning, Smultronet Röd, visar det systematiska kvalitetsarbetet att avdelningen har arbetat extra mycket med demokrati i sitt projekt. Barnen har fått diskutera respekt, likabehandling och har lärt sig hur man röstar osv. Barnen visar nu på ett kunnande genom att de använder demokratiska lösningar på problem. De vet också vad inflytande innebär och påpekar sin rätt till inflytande. Särskilt stöd Avdelningarnas pedagogiska dokumentationer och systematiska kvalitetsarbete visar att Fo2 har arbetat för att inkludera och inte exkludera barn med särskilda behov i verksamheten. Pedagogerna arbetar utifrån ett projekterande arbetsätt där delaktighet utifrån det sociokulturella perspektivet är av största vikt. Genom projekterande arbetsätt skapas mångfald av oändliga lärandesituationer för varje unikt barn och där barnets intresse och nuvarande erfarenheter tas tillvara. Utifrån barnets särskilda behov möjliggör pedagogerna för barnets lärande i gruppen, med kompisar och med utforskande pedagoger. Pedagogerna arbetar för att lärandet ska vara lustfyllt och inneha en mening för barnet. Pedagogerna dokumenterar, analyserar och följer upp barn med särskilda behov för att verksamheten skall kunna utvecklas och ge barnen de bästa förutsättningarna.

15 (22) Analys Trygghet i förskolan Föräldrar, barn och personal upplever att barnen i förskolorna i Fo2 är trygga. Detta kan ses som ett resultat av det likabehandlingsplansarbete och de värdegrunds diskussioner som kontinuerligt förs på områdets arbetsplatsträffar och i reflektion med pedagogistan. Några vårdnadshavare tycker att barngrupperna är för stora. Detta är svårt att som verksamhet påverka. Grundbeloppet går i huvudsak till personalkostnader och styr därmed personaltätheten. Om barngrupperna ska minska måste därmed antalet personal också minska. Föräldrarna önskar säkert behålla samma bemanning även om barngruppernas storlek minskas. På Norra Rörums förskola anger vårdnadshavarna nu ingen otrygghet för att det är insatta vikarier. Detta beror på att förskolan utökats med en avdelning och att antalet personal därmed utökats. Det innebär alltid att fler vikarier måste användas på en liten enhet med få anställda. På större enheter med fler fast anställd personal finns fler möjligheter för personalen att täcka upp för varandra vid kortare frånvaro. Då märker inte vårdnadshavarna frånvaron på samma sätt. På så sätt är större enheter tryggare än mindre. Ökat fokus på lärandet i förskolan Skolverket (Skolverket, 2012) föreskriver pedagogisk dokumentation i förskolan, dels för att synliggöra verksamheten, dels för att utgöra underlag för bedömning av verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov. Fo2 har genomfört stora fortbildningsinsatser för att utveckla den pedagogiska dokumentationen. I takt med att personalen utvecklat sin kompetens i att utföra pedagogisk dokumentation så har verksamheten förändrats till en mer lärande miljö. Pedagogisk dokumentation hör ihop med ett specifikt arbetssätt som benämns av Skolverket (Skolverket, 2012) som ett utforskande arbetsätt. Det kan beskrivas som ett kollaborativt arbetssätt där personalen förhåller sig öppna till barnens utforskande och är nyfikna på de olika fenomen som de undersöker och de frågor som väcks under arbetets gång. De vuxna ses inte som guider eller ledsagare som lotsar barnen, utan de är främst medskapare av kunskap. Personalen är en del i samspelet och de är därför också delaktiga att skapa tillsammans med barnen. Det här sättet att tänka om lärande utgår från postkonstruktionistisk teori. I förskolan innebär detta synsätt att målet inte är att personalen på förhand bestämmer exakt vilken kunskap som ska uppstå i barnens utforskande, men givetvis finns det alltid övergripande mål att sträva mot i en pedagogisk verksamhet. All pedagogisk verksamhet har mål och det är viktigt att ta ut en riktning i det pedagogiska arbetet med barnen. Det kommer att se olika ut beroende på vilka barn och vuxna som deltar, hur den pedagogiska miljön är anordnad och hur de relationella samspelen utvecklas (Skolverket, 2012). Detta arbetssätt innebär att barnens inflytande över sitt eget lärande ökar. Fo2 är på god väg att utveckla ett utforskande arbetssätt och

16 (22) bör genom kollegialt lärande, fortbildning och genom handledning av pedagogista fortsätta detta utvecklingsarbete. Utvärderingarna visar att pedagogerna i det systematiska kvalitetsarbetet bör bli bättre på att hålla sig till mål och syfte för att på så sätt kunna gå djupare i analyserna. Eidevald (Eidevald, 2013) skriver att det är både omöjligt och meningslöst att dokumentera allt. Dokumentation blir över huvud taget svårt om man inte vet vad man ska ha dokumentationen till. Innan man gör en analys är det nödvändigt att fundera på vad det är man vill förstå eller förändra, men också vad man tror är undersökningsbart. Systematiseringen ska garanteras av att dokumentationen följer vetenskapliga arbetssätt, där insamlingen inte sker sporadiskt och slumpmässigt utan det finns ett mål med vad som ska samlas in, att bestämma vad som ska fokuseras är kanske det svåraste och mest utmanande (Pramling Samuelsson & Lindahl, 1999) i (Eidevald, 2013). Pedagogerna bör också som Åsen m.fl. skriver bli bättre på att inte bara beskriva de genomförda aktiviteterna utan också en analys av vad dessa har inneburit för barnens utveckling och lärande (Åsén, 2015). I den pedagogiska dokumentationen anses reflektionsdelen vara det drivande hjulet, d.v.s. att reflektera tillsammans kring den dokumenterade händelsen och sedan använda reflektionerna som utgångspunkt för att i nästa steg utmana barnens tankar. Den pedagogiska dokumentationen ska leda till pedagogik. Det är reflektionen som utgör grunden för utvecklingen av arbetet och ett reflekterande förhållningssätt till praktiken (Dahlberg, Moss, & Pence, 1999) (Åberg & Lenz Taguchi, 2005). I reflektionerna kan pedagogerna fånga upp barnens tankar och ta tillvara mångfalden av idéer och strategier som barnen använder sig av samt lyfta fram dessa i reflektion tillsammans med barnen. På så sätt får också pedagogerna syn på de lärprocesser som barnen är i just nu. Då blir nästa steg ett för barnen känt sammanhang där barnen direkt kan vara aktiva och delaktiga i ett samlärande. Fo2 har utvecklat den pedagogiska reflektionsdelen på ett fantastiskt sätt där pedagogerna väver ihop tankarna om den pedagogiska miljön med barnens reflektion av sitt lärande. Detta arbete bör fortsätta nästa läsår. Fo2 har det senaste året gjort satsningar både vad gäller inköp av teknik och fortbildning för att öka tillgången och kompetensen kring IKT. IKT är en förkortning av Informationsoch Kommunikations-teknik, som bygger på att kommunicera information med hjälp av teknik på olika sätt, t.ex. genom film, bildspel, ljudupptagningar mm, där tekniken står för att informationen kommuniceras via modern digital teknik. Med utgångspunkt och stöd av EU:s åtta nyckelkompetenser och läroplanen (Skolverket, 2010) skall IKT användas som ett naturligt inslag i undervisningen. Digitalisering ger möjligheter till ett förändrat och fördjupat lärande och till ett mer varierat sätt att nå målen i styrdokumenten. Detta genom att digital teknik möjliggör kreativitet, variation, inkludering och individualisering på ett sätt som kan leda till högre motivations- och relevansgrad. Fo2 bör fortsätta detta arbete främst när det gäller infrastrukturen och kompetensutvecklingen. Utvärderingen visar också att pedagogerna måste utveckla sitt sätt att kommunicera med vårdnadshavarna om hur och varför de arbetar med IKT. Detta för att vårdnadshavarna ska förstå att det handlar om lärande kopplat till ett syfte/mål och inte om barnpassning. En viktig del av ett utforskande arbetssätt är att organisera miljöer som, tillsammans med olika frågor som barnen ställer sig, bjuder in till ett kollaborativt undersökande av olika

17 (22) frågor. Det handlar om att erbjuda barnen en mängd olika möjligheter att pröva med händerna och olika redskap, att iaktta noga, lukta, känna och uppleva. Det blir också väsentligt att involvera flera olika aspekter av lärande och att inkludera flera uttrycksformer (Skolverket, 2012). Resultaten visar att Fo2 har utvecklat den pedagogiska miljön och att kvalitén på den pedagogiska miljön har utjämnats mellan avdelningarna. Detta är ett resultat av den personalrotation som görs vid varje terminsstart och som leder till ett kollegialt lärande. Handledningen av pedagogistan har också haft betydelse för denna utveckling. Fo2 behöver fortsätta att utveckla den pedagogiska miljön både inne och ute. Demokrati och inflytande Utvärderingarna visar att hela området fokuserat på Inflytande och nått detta mål. Demokrati har speciellt en avdelning arbetat mycket med. Området bör med hjälp av kollegialt lärande sprida detta arbete. Pedagogerna behöver bli bättre på att använda demokratiska begrepp i samtalen med barnen och vårdnadshavarna för att de får en förståelse vad begreppen innebär.

18 (22) Förbättringsinsatser, mål att arbeta med läsåret Trygghet i förskolan Behålla barnens och vårdnadshavarnas upplevelse av trygghet genom att fortsätta med värdegrunds- och genusdiskussioner på arbetsplatsträffar, reflektionsgrupper och i arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Utveckla arbetssättet med demokrati och inflytande genom att i diskussioner på arbetsplatsträffar och i reflektionsgrupper fördjupa oss i begreppen, vad dessa innebär och vad de har för betydelse i arbetet med barnen. Ökat fokus på lärandet i förskolan Fortsätta utveckla den pedagogiska dokumentationen och det utforskande arbetssättet genom fortbildning och kollegialt lärande. Fortsätta utveckla pedagogernas kompetens när det gäller att koppla sitt arbete till en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Fortsätta utveckla den pedagogiska miljön genom fortbildning och kollegialt lärande. Utveckla kompetensen inom IKT genom fortbildning och kollegialt lärande. Fortsätta IKTsatsningen vad gäller teknik. Genom fortbildning och kollegialt lärande utveckla pedagogernas sätt att kommunicera mål och syfte med att använda IKT som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Demokrati och inflytande Genom kollegialt lärande utveckla arbetsformerna kring demokrati och inflytande.

19 (22) Litteraturförteckning Dahlberg, G., Moss, P., & Pence, A. (1999). Från Kvalitet till meningsskapande. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Eidevald, C. (2013). Hallå, hur gör man? Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan. Stockholm: Liber AB. Pramling Samuelsson, I., & Lindahl, M. (1999). Att förstå det lilla barnets värld. Stockholm: Liber AB. Skollagen 2010:800. (2010). Stockholm: Nordstedts Juridik. Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98, rev Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan - pedagogisk dokumentation. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2015). Kvalitetsarbete i praktiken. Stockholm: Fritzes förlag. Åberg, A., & Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik - etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber AB. Åsén, G. (2015). Utvärdering & Pedagogisk bedömning i förskolan. (G. Åsén, Red.) Stockholm: Liber AB.

20 (22) Bil 1. Fortbildningsplan Fo2 läsåret Förskollärare Oktoberseminariet - halvdag för förskolan. Hur får vi syn på det barnen håller på med? Pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete med exempel från förskolor i Malmö stad. 3h, Högskolan Malmö. 250kr. 4 fskl. Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring. Pedagogisk dokumentation ur olika teoretiska och filosofiska perspektiv. Pedagogisk dokumentation som formativ bedömning och utvärdering, som hjälp för att utmana dominerande diskurser och som en transformativ kraft i relation till uppdraget om systematiskt kvalitetsarbete. Föreläsare: Ingela Elfström, lärarutbildare och forskare vid Stockholms universitet. Pris 605 kr. 3h, Högskolan Malmö. 5 fskl. Hur arbetet med pedagogisk dokumentation leder till ett kollektivt meningsskapande. Tankar och exempel kring hur arbetet med pedagogisk dokumentation kan fungera i vardagen tillsammans med barnen. Om värdet av att ständigt vara i nära dialog med barnen och undersökande lekar för att skapa deras meningsfulla sammanhang. Föreläsningen vill visa på projektstrukturer och verktyg som hjälper oss att synliggöra det kollektiva lärandet, om att lära av och med varandra. Föreläsare: Ann Åberg, pedagogista i Bromma. 3h, Högskolan Malmö. Pris 605 kr. 5 fskl. BLÅ CIKORIABLOMMOR om 100 språklighet och ateljéns betydelse i Reggio Emilias pedagogiska verksamhet. Föreläsare: Vea Vecchi, ateljerista och ansvarig för ateljéerna i Reggio Emilia i Italien. Föreläsningen tolkas till svenska. Heldag Malmö högskola. Pris 1375 kr. 4 fskl. Föreläsning Förskolan och skolan en plats för demokratiskt lärande. Det är en nödvändighet att det demokratiska uppdraget hålls samman med kunskapsuppdraget i förskolan och skolan. Föreläsare: Harold Göthson, internationell samordnare på Reggio Emilia Institutet samt pedagogisk organisationskonsult. Malmö högskola. 3h. Pris 605 kr. 3 fskl. Trolletdagarna Kalmar, 2 heldagar, 3 fskl. Förändrings- och kvalitetsarbete i relation till dokumentation ur ett vardagsperspektiv. Föreläsare Linda Berggrensson, lärare vid Förskolelyftet på Malmö högskola samt Pedagogista i Malmö stad. Kompetensutvecklingsdag för all personal, heldag, Älvkullen. Seminarievecka Reggio Emilia, Italien, 2 fskl. Skola på vetenskaplig grund. Forskningsresultat med relevans för förskola och skola möjligheter och utmaningar! Föreläsare: Cristina Robertsson, Vetenskapsrådet. 3h, Högskolan Kristianstad. 4 fskl. Barns och ungas röster i utbildning Delaktighetens komplexitet i skola och förskola, 2 dagaar, Malmö högskola. Pris 1100kr. 2 fskl. Finns det svart ljus? Estetiska läroprocesser och alla (för)underliga kopplingar, relationer och förbindelser. Estetikens roll i skapandet av demokratiska arbetsformer och grupplärande på förskolan. Föreläsare: Signe Vats Jonsson, ateljerista och Lovisa

21 (22) Sköldefors, pedagogista, Södra Jordbro förskolor, Haninge Kommun. Malmö högskola. Pris 605kr. 6 fskl. ipad som pedagogiskt redskap i förskolan. Föreläsare Åsa Säre. Malmö 3h. Pris 795 kr. 3 fskl. Barnskötare Hur arbetet med pedagogisk dokumentation leder till ett kollektivt meningsskapande. Tankar och exempel kring hur arbetet med pedagogisk dokumentation kan fungera i vardagen tillsammans med barnen. Om värdet av att ständigt vara i nära dialog med barnen och undersökande lekar för att skapa deras meningsfulla sammanhang. Föreläsningen vill visa på projektstrukturer och verktyg som hjälper oss att synliggöra det kollektiva lärandet, om att lära av och med varandra. Föreläsare: Ann Åberg, pedagogista i Bromma. Pris 605 kr. 1 bsk. Oktoberseminariet - halvdag för förskolan, Hur får vi syn på det barnen håller på med? Pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete med exempel från förskolor i Malmö stad. 3h, Högskolan Malmö. 250 kr. 4 bsk. Trolletdagarna Kalmar, 2 heldagar, 1 bsk. Förändrings- och kvalitetsarbete i relation till dokumentation ur ett vardagsperspektiv, Föreläsare Linda Berggrensson, lärare vid Förskolelyftet på Malmö högskola samt Pedagogista i Malmö stad. Kompetensutvecklingsdag för all personal, heldag, Älvkullen. Barns rätt till bra mat och sunda vanor. Måltidsakademin i samarbete med Höörs kommun. Älvkullen, 2h. 9 barnskötare och 2 ekonomibiträde. ipad som pedagogiskt redskap i förskolan. Föreläsare Åsa Säre. Malmö 3h. Pris 795 kr. 3 bsk. Flerspråklighet och interkulturellt förhållningssätt för chefer i förskolan, Kockum fritid, Malmö, Kunskap väst. 1 heldag. Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring. Pedagogisk dokumentation ur olika teoretiska och filosofiska perspektiv. Pedagogisk dokumentation som formativ bedömning och utvärdering, som hjälp för att utmana dominerande diskurser och som en transformativ kraft i relation till uppdraget om systematiskt kvalitetsarbete. Föreläsare: Ingela Elfström, lärarutbildare och forskare vid Stockholms universitet. Pris 605 kr. 3h, Högskolan Malmö. Skola på vetenskaplig grund. Forskningsresultat med relevans för förskola och skola möjligheter och utmaningar! Föreläsare: Cristina Robertsson, Vetenskapsrådet. 3h, Högskolan Kristianstad. Föreläsning Förskolan och skolan en plats för demokratiskt lärande. Det är en nödvändighet att det demokratiska uppdraget hålls samman med kunskapsuppdraget i förskolan och skolan. Föreläsare: Harold Göthson, internationell samordnare på Reggio Emilia Institutet samt pedagogisk organisationskonsult. Malmö högskola. 3h. Pris 605 kr.

22 (22) Barns och ungas röster i utbildning Delaktighetens komplexitet i skola och förskola, 2 dagar, Malmö högskola. Pris 1100kr. Framtidens förskola, 2 dagars konferens, Stockholm.