Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Transkript

1 Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

2 Förord Detta matematikutvecklingsprogram vänder sig till alla pedagoger i Vingåkers kommuns förskolor. Matematikutvecklingsprogrammet ska ses som ett verktyg som möjliggör för pedagogerna att omsätta läroplanens mål för att ge alla barn möjlighet att lära, utvecklas och få en förståelse för sin omvärld. Syftet är att varje arbetslag, ska sammarbeta för kunna skapa en god och lustfylld miljö för lärande och utveckling i matematik och att alla föräldrar och barn ska mötas av ett gemensamt förhållningsätt hos all personal när det gäller synen på att lyfta fram och synliggöra matematik. Alla barn ska få möjlighet att upptäcka den matematik som finns i vardagen. Matematik finns i stort sett i alla moment som barn och pedagoger möter under en dag i förskolan. Om barn får möta matematik på ett lustfyllt sätt ökar deras nyfikenhet och lust att vilja lära. Målgrupperna för arbetet är förskolornas pedagoger i samverkan med barnen och deras föräldrar.

3 Inledning Omfattande forskning visar att barn som får möta matematik på ett informellt och lekfullt sätt i förskolan får bättre matematikkunskaper när de lämnar grundskolan. Detta samband har visat sig vara ännu starkare för matematiken än för exempelvis läsning. Studier visar även att matematiken i förskolan har en jämlikhetsaspekt vid sidan av den demokratiska aspekten. Alla barn, oavsett bakgrund, får en bättre grund att bygga vidare på. Tidiga matematiska insatser ger alltså många positiva effekter på lång sikt. Men för att matematiken ska kunna lyftas fram på allvar och för att alla barn ska få någorlunda lika möjligheter måste det bli tydligt vad matematiken i förskolan är och vilka kompetenser och förmågor det är som man vill att barnen ska utveckla.

4 Bakgrund Synen på matematik har förändrats radikalt, tidigare innefattade den mest siffror och uträkning av tal. Nu ser man i ett bredare perspektiv vilket innebär att matematik förutom räkneord, uppräkning och taluppfattning även handlar om till exempel sortering och klassificering, tids- och rumsuppfattning, bygglek och design, former, mönster och matematiska begrepp. För att de yngsta barnen ska förstå sin omvärld är till exempel rumsuppfattning väldigt viktigt. Ett förtydligande av förskolans läroplan fastställdes av regeringen i augusti 2010 (U2010/4442/S). I en promemoria från utbildningsdepartementet redovisas motiv och bakgrund till de nya målen. Där betonas leken och det lustfyllda lärandet, kommunikation, språk och tänkande och att arbetet med matematik kopplas till andra verksamheter: Arbetet med matematik i förskolan syftar till att genom lust och glädje engagera barn i grundläggande aktiviteter med t ex tal, geometri och mätning. Verksamheten ska bidra till att utveckla barns förmåga att undersöka problem och matematiskabegrepp samt resonera och kommunicera idéer och tankegångar med olika uttrycksformer. Matematiken ska kopplas till förskolans arbete inom andra områden, som språk, naturvetenskap, estetisk verksamhet och teknik. (U2010/4443/S, sid 13) Vidare framhålls att förskolans arbete med matematik syftar till att barn ska lära och använda matematik såväl i vardag som i framtida sammanhang. De ska ges möjlighet att utveckla intresse, nyfikenhet och matematisk förmåga efter sina förutsättningar och få känna tilltro till den egna förmågan och tillfredställelse över sina framsteg. Ett konkret sätt att närma sig läroplanens mål är att utgå ifrån sex historiskt och kulturellt grundade matematiska aktiviteter eller idéer. Dessa aktiviteter kan fungera som en struktur i olika sammanhang där matematik kan urskiljas, undersökas och upplevas. Aktiviteterna ger möjlighet att arbeta med alla mål i matematik i läroplanen. De säger även något om i vilka situationer vi kan ha behov av att använda bland annat matematik. De sex aktiviteterna är: Räkna, lokalisera, mäta, konstruera, leka förklara Förtydligandet av förskolans läroplan innebär även att strävansmålen som rör barns matematiska utveckling har preciserats: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

5 utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, och utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang. Förskolläraren ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling. Arbetslaget ska ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan, utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik, (U2010/4442/S) Matematik i förskolan Matematik är ett sätt att förstå och beskriva sin omvärld. Matematiken utvecklas och uttrycks när man pendlar mellan handling och tänkande är aktiv och utforskande - tillsammans med barnet. Att som pedagog, ta på sig sina matematikglasögon innebär att se, höra, prata, känna och uppleva matematik och inte minst att uppleva den tillsammans med barnet. När vi möter barnet med ett aktivt intresse och uppmuntrar dem så underlättar vi därmed också deras utveckling. Erövrandet av matematikens värld är en ständig pågående interaktion mellan lyhörda pedagoger och barn som är intresserade eller som blivit intresserade när de väl upptäckt denna värld. I detta samspel upplever vi världen tillsammans på ett nytt sätt med matematiken i ena handen och barnet i den andra. Vi måste se matematiken som det mångkulturella och mångfacetterande ämne som matematiken är och se att den är en del av nästan allting som händer i förskolan. Metod Upptäck och fånga matematiken i vardagen. Ge tid till att följa upp spontana matematikupptäckter. Lyssna, samtala och ställ öppna frågor som ger egna tankar och som uppmuntrar till reflektion. Ge varje barn tillit till sitt tänkande och sin förmåga. Visa och lyft fram olika sätt att tänka. Använd matematiska begrepp och termer. Ge barnen nya utmaningar.

6 Utveckla miljön och erbjud redskap utifrån ett matematiskt perspektiv. Låt barnen höra, känna och uppleva matematik med alla sina sinnen, verbalt, kroppsligt och kognitivt. Ha öppna ögon för olika perspektiv av matematik till exempel genom sång, musik, rörelse, dikt, skapande, sagor och utomhusmatematik. Låt barnen ta del av modern teknik. Med hjälp av en lärplatta kan barnen stimulera sitt matematiska tänkande, utveckla sin matematikförståelse och träna på problemlösning. Upptäck nyfikenhet, glädje och inspiration tillsammans med barnen med hjälp av förskolans matematik. Meningsfull matematik innebär delaktighet, spänning och lekfullhet! Handlingsplan Detta matematikutvecklingsprogram ska ligga till grund för varje enskild förskolas lokala matematikplan. På varje förskola ska det finnas en mattepilot som ingår i ett nätverk. Nätverkets uppgift är att samverka, inspirera och motivera så att samtliga enheter bedriver en medveten matematikutveckling. Matematikpiloterna ska ha ansvar för att all nyanställd personal informeras om förskolans egen matematikplan och kommunens matematikutvecklingsprogram.. I kommunens kompetensutvecklingsplan bör det framgå att det behövs ges både tid och resurser till kompetensutveckling inom matematik i förskolan. Detta matematikutvecklingsprogram ska årligen utvärderas av mattepiloterna Källa Sterner, G. (2010). Artikel: Förskolan nr.4 Tidiga insattser ger stor effekt Kärre, A (2013). Lekfull matematik i förskolan Lärarförbundets förlag, Stockholm Doverborg, E & Emanuelsson, G (2006). Små barns matematik. NCM, Göteborgs universitet. Promemoria: Förslag till vissa förtydliganden och kompletteringar av förskolans läroplan (U2010/4443/3S) Furvik, I & Olerius, K (2012) Små barns matematik! Metod & Fakta