Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson

Transkript

1 Institutionen för pedagogik och didaktik Utomhusmatematik i förskolan Eva Petersson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010

2 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar Processer Aktion 1: utveckla matematiska lägesbegrepp Verktyg Aktion 2: utveckla antalsuppfattning Verktyg Analys Motorikbana Antalsuppfattning Resultat Reflektion Referenslista Bilaga 1 - Tankekarta... 1 Bilaga 2 - Instruktion till motorikbana... 2 Bilaga 3 - Observationsschema motorikbana... 3 Bilaga 4 - Observationsschema antalsuppfattning... 4

3 Eva Petersson 1 1. Förutsättningar Vi är två förskollärare som arbetar på en förskola som startades i februari Förskolan består av tre åldersindelade avdelningar med cirka 60 barn. Vi är 14 personer som arbetar här; fem förskollärare, åtta barnskötare och en kokerska. Förskolan har utomhuspedagogik som profil och vi har en stor fin gård att vara på med bland annat en tipi och en ateljé. Vi har skogen som närmsta granne och vill använda oss av den så mycket som möjligt i vår verksamhet. Eftersom vår förskola är nyöppnad har vi inte påbörjat något eget kvalitetsarbete, men i vårt område utgår kvalitetsarbetet från en arbetsplan som en grupp förskollärare utformade under vårterminen 2008 för alla förskolor i området. Förskollärarna i gruppen skaffade sig kunskap i ämnet kvalitetsredovisning och gjorde därefter ett förslag till arbetsplan. Målet var att göra en så lättarbetad arbetsplan som möjligt som ska vara lätt att följa. När ett förslag var skrivet fick personalen på förskolorna läsa igenom, diskutera, reflektera och ge synpunkter Därefter utarbetades den färdiga arbetsplanen som introducerades för förskolepersonalen i slutet av vårterminen Arbetsplanen fick namnet Lokal arbetsplan för förskolan och började användas som ett verktyg höstterminen Innehållet i arbetsplanen utgår från Läroplan för förskolan, Lpfö 98 samt Skolplanen i Kinda kommun Först väljer vi ut ett läroplansmål från något av läroplanens fyra områden och sedan omformulerar vi målet och gör det till förskolans eget mål. Därefter beskriver vi bakgrunden till varför vi har valt det här målet. Arbetslaget bestämmer vad som krävs för att målet ska vara uppnått och vilka metoder som ska användas. Därefter följer tre delar som svarar på frågorna, när, varför och hur vi ska utvärdera. Det ska tydligt framgå vem som ansvarar för utvärderingen och när den ska vara klar. Sista delen av arbetsplanen består av en analys inför kvalitetsredovisningen; där beskrivs hur arbetet fungerat och förslag på eventuella förbättringar. Arbetsplanens mål kan gälla för hela förskolan, en avdelning eller en grupp. En del mål sträcker sig över ett helt läsår medan andra pågår under en kort tid. Målen löper parallellt, det vill säga vi arbetar med flera mål samtidigt. Arbetslaget diskuterar och reflekterar på varje arbetsplatsträff över hur arbetet med målen fortlöper. Vi utvärderar och sätter upp nya mål. Hela arbetslaget ska vara delaktigt i kvalitetsarbetet, både i det praktiska arbetet och i dokumentationen. Tanken är att inför den årliga kvalitetsredovisningen ska de beskrivande analyserna från de olika målen på förskolan sammanställas och tillsammans med hela arbetsplanen skickas vidare till områdets rektor och barn- och utbildningsnämnden. Vi upplever arbetsplanen som enkel att arbeta efter, tydlig och ett bra hjälpmedel inför kvalitetsredovisningen. I april 2009 fick alla tillsvidareanställda förskollärare i vår kommun erbjudande om att läsa kursen Kvalitetsarbete genom aktionsforskning på arbetstid. Kursen är på 7,5 högskolepoäng och ges på distans vid Göteborgs universitet. Vi såg det som ett bra tillfälle att få vidareutbildning och tänkte att den här kursen skulle bli utvecklande både för oss som individer och för verksamheten vi jobbar i.

4 Eva Petersson 2 När man arbetar med aktionsforskning väljs ett område som man vill förbättra på förskolan och vi valde matematik. Vi anser att vi behöver arbeta mer medvetet med matematik på vår förskola för att uppfylla målen i läroplanen. I Läroplan för förskolan, Lpfö 98 står det att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin självständighet och tillit till sin egen förmåga utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form, samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Enligt läroplanen ska barnen få uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och att de ska få utmaningar som stimulerar dem att erövra nya kunskaper. Vidare ska barnen få stöd att utveckla en positiv uppfattning om sig själva och sitt lärande. Detta tycker vi är mycket viktigt, inte minst när det gäller matematik. I Skolplanen i Kinda kommun betonas det livslånga lärandet och i förskolan läggs den viktiga grunden. Det är betydelsefullt att mötet med matematik i förskolan blir positivt. På Skolverkets hemsida framhåller man hur viktigt det är att barnen i förskolan får upptäcka och utforska matematik i vardagen. Vi vill medverka till att öka kunskapen hos alla berörda om vad matematik i förskolan är, att det inte handlar om att sitta still och räkna med papper och penna. Utifrån en tankekarta (bilaga 1) såg vi att matematik kan finnas i väldigt mycket av det vi gör i förskolan. Vi valde, utifrån vår profil utomhuspedagogik, att arbeta med barnens matematiska utveckling när vi är i skogen. Vi ville hitta och utveckla metoder att arbeta med i skogen som bidrar till barnens matematikutveckling. För att begränsa oss valde vi att fokusera på lägesbegrepp och antalsuppfattning. Vår frågeställning Hur kan vi arbeta när vi är i skogen för att främja barnens matematiska utveckling? 2. Processer 2.1 Aktion 1: utveckla matematiska lägesbegrepp Molander (2007) skriver om olika sätt att arbeta utomhus med förskolebarn när det gäller matematikens språk. Det ges bland annat exempel på lägesord som är viktiga att veta betydelsen av för att kunna förstå och prata matematik. Molander (2007) beskriver vidare motorikbana som ett bra sätt att träna lägesbegrepp och det ville vi prova i vår första aktion. Vi började med att välja begrepp från boken och utifrån dem byggde vi en motorikbana. Med hjälp av flera hopknutna flagglinor gick banan mellan träd, stenar och buskar. Vi provgick banan och skrev en instruktion (bilaga 2) på hur vi muntligt skulle lotsa barnen runt med de matematiska begreppen i fokus. En grupp på tio fyra- och femåringar gick först banan tillsammans med en pedagog som var noga med att använda ett korrekt matematiskt språk. Därefter fick barnen gå en och en tillsammans med pedagogen. Då fick barnen frågor längs banan som var formulerade så att barnen använde de matematiska begreppen i sina svar. Det är ett sätt att befästa orden och handlar om inlärning med hela kroppen och alla sinnen. Detta visas på bilden.

5 Eva Petersson Verktyg Vi valde att observera aktionen med hjälp av ett observationsschema (bilaga 3) för att på ett överskådligt sätt få fram vilka ord vi och barnen använde under aktionen. Eftersom vi var två pedagoger hade vi möjlighet att utföra observationer av första ordningen som Bjørndal (2005) beskriver. Det innebär att en pedagog har till uppgift att endast observera och det upplevde vi som en fördel. En av oss hann skriva ner alla lägesord som barnen och pedagogen sa och den andra kunde ägna sig helhjärtat åt barnen. Bjørndal (2005) skriver att det är viktigt att vara väl förberedd. Det var vi genom att vi hade en klar arbetsfördelning, vi hade bestämt vad, de matematiska begreppen, och när, medan aktionen pågick, vi skulle registrera. Vidare hade vi gjort ett observationsschema och vi hade med oss flera fungerande pennor. Med hjälp av verktyget observation såg vi vilka matematiska begrepp barnen använde spontant och vilka begrepp som de kunde men inte använde självmant. I vårt andra verktyg, loggboken, har vi skrivit ner vad vi har hört barnen prata om veckorna efter aktionen med anknytning till matematiska lägesbegrepp. 2.3 Aktion 2: utveckla antalsuppfattning Efter att ha läst om barns utveckling av antalsuppfattning (Sterner & Johansson, 2008) planerade vi aktionen. Att utgå från ett av barnen känt material gör att det blir konkret och meningsfullt. I skogen finns mycket material som kan användas på ett varierat och roligt sätt när vi arbetar med matematik och den här gången valde vi kastanjer. Barnen kan till exempel jämföra antal, lägga till, dra ifrån eller hämta ett visst antal, som vi valde. Vi tillverkade laminerade sifferkort som tål att användas i alla väder och i planeringen ingick också att fundera igenom vad vi behövde ta med till skogen. Aktionen genomfördes med sju femåringar en och en. Vi började med att visa dem en siffra som vi trodde var en rimlig utmaning och bad dem hämta så många kastanjer som siffran visade. Det blev ett lärtillfälle för barnen där de fick se siffran, höra och säga antalet, hämta och räkna kastanjer. Efter det fick barnen dokumentera genom att rita och berätta. Att dokumentera är ett sätt att få barnen att reflektera omkring sitt lärande skriver Doverborg (2008).

6 Eva Petersson Verktyg Verktyget vi valde var observation med löpande text (bilaga 4) och vi utförde den pedagogiska verksamheten samtidigt som vi observerade. Bjørndal (2005) beskriver det som observation av andra ordningen. Det innebär att observationen inte är huvuduppgiften, utan en sidouppgift. Vi valde det här verktyget för att vi arbetade ensamma med barnen. Rönnerman (2000) skriver att genom observationer kan man bli mer uppmärksam på enskilda barn på ett mera medvetet sätt. Vi fick bland annat information om hur barnen kopplar räkneorden till antal och hur långt de kan ramsräkna. I våra loggböcker kan vi läsa om positiv respons från flera föräldrar. De berättar att deras barn har börjat räkna, addera och reflektera mycket över matematik hemma. I loggböckerna har vi också skrivit ner egna tankar och reflektioner. Eftersom vi arbetar i arbetslag i förskolan är det viktigt att all personal skriver loggbok så att allas tankar och iakttagelser tas tillvara. Strukturen i loggboken är viktig för att man ska kunna utläsa så mycket som möjligt från den skriver Bjørndal (2005). 3. Analys 3.1 Motorikbana Matematiska lägesord Uttalat av barn antal gånger Uttalat av pedagog antal gånger I början 1 9 först 0 10 höger 9 7 vänster 13 9 nära 2 9 över 40 1 under 16 4 ner 8 3 upp 6 5 mellan 8 3 nedanför 0 10 bredvid 1 6 bakom 7 6 framåt 6 16 bakåt 0 10 sist 4 6 När vi läser av observationsschemat ser vi att ordet över uttalas många gånger av barnen. Vi tolkar det som att det är ett ord de behärskar och det återkom dessutom flera gånger i banan. Ett ord som inte användes automatiskt, utan efter ledande frågor från oss, var upp. Det förvånade oss och får oss att tänka på att använda det ordet mera i vardagen. Höger och vänster är ord barnen känner igen och använder. Däremot är de inte säkra på betydelsen utan gissar ofta. Tyvärr blev inte höger och vänster så tydligt i vår motorikbana och det är något vi ska förbättra till nästa gång. Många barn visar att de gärna vill kunna höger och vänster och det är en utmaning för dem att lära sig. I observationsschemat ser vi att ordet nedanför inte uttalats av något barn utan endast av oss pedagoger. Vi är medvetna om att det är ett ord som inte används så mycket. Det är dock ett viktigt ord och en utmaning för några av barnen. Det framkommer också att orden först och bakåt är det inte något barn som använder, medan vi

7 Eva Petersson 5 pedagoger säger båda orden tio gånger. Det beror på att vi sa de orden när vi instruerade barnen och vi hade inte planerat att barnen själva skulle säga dem. Barnen tyckte att det var roligt att gå motorikbanan. De gick in för uppgiften med stor entusiasm och följde noggrant alla instruktioner. Vi fick sätta upp banan flera gånger än vi hade tänkt från början eftersom alla barn ville gå efter att ha hört hur roligt det var. Genom observationsschemat har vi uppmärksammat enskilda barn som vi trodde skulle ha större problem än de i verkligheten hade. Det är viktig kunskap för oss som vi kanske inte skulle ha fått annars. Flera av orden kunde barnen redan men använde dem inte aktivt i sitt vardagsspråk. Genom den här övningen befästes orden, antingen genom att vi pedagoger sa orden eller genom att barnen gjorde det. Barnen fick lära med hela kroppen, de fick göra ordet samtidigt som de sa eller hörde det. På det sättet tränades de matematiska begreppen och dessutom främjades den grovmotoriska utvecklingen och förmågan att ta instruktioner.

8 Eva Petersson Antalsuppfattning Barn 1 Barn 2 Barn 3 Känner igen siffran Hämtar rätt antal Ritar rätt antal B: tvåa, etta. P:vad bli Räknar högt medan hon Räknar högt och ritar det? Barnet är tyst. P: tar en och en och lägger i kastanjerna spritt över 12. en rad. papperet. B: femma, etta. P: vad blir det? B: 16. P: 15. B: etta, nolla. P: vad blir det? B: vet inte. P: 10. Räknar tyst medan han tar en och en och lägger i en rad. B: nu har jag det. Räknar tyst medan hon tar en och en och lägger i en rad. Barn 4 B: 5. Räknar högt medan han tar en och en och lägger i en hög. Barn 5 B: fyra, etta. P: vad blir det? B: vet inte. P: 14. Räknar högt medan hon tar en och en och lägger i en hög. Är osäker om hon har fjorton eftersom hon inte kan hålla ordning på vilka hon räknat. P: prova att lägga kastanjerna i en rad. B gör det och pekräknar högt till 14. Lite osäker. Räknar tyst och ritar kastanjerna i en rad. Kontrollräknar genom pekräkning några gånger under tiden hur långt han kommit. Räknar tyst och ritar kastanjerna i en rad. Räknar högt och ritar kastanjerna i en rad. Skriver av lappen med siffran. P ber henne rita kastanjerna. B räknar högt och ritar 15 kastanjer på två rader. P och B räknar tillsammans och B ritar över en kastanj. Barn 6 B: etta, femma. P: vad blir det? B: kan inte. P: 15. Räknar högt medan hon tar en och en och lägger i en rad. B: 12, 16, 17, hur många skulle jag ha? B börjar om och räknar igen 12, 16, 17. P: vill du ha ett kort med 10 istället? B: ja. B klarar uppgiften. Barn 7 B kan inte siffran. P: 8. Räknar först högt och sedan tyst medan hon tar en och en och lägger på rad. B: 8. Ritar tyst 10 kastanjer spritt över papperet och skriver en siffra vid varje kastanj. Räknar högt och ritar 9 kastanjer i en rad. P: kan du räkna kastanjerna? B räknar högt till 9. B: åh, en för mycket. B målar över en.

9 Eva Petersson 7 Genom observationsschemat såg vi att fem av sju barn räknade högt och lika många lade kastanjerna i en rad när de räknade. Alla barn klarade att räkna så många kastanjer som kortet visade, även om ett barn fick byta kort till en lägre siffra. Alla barn behärskade kardinaltalsprincipen. Det innebär att barnen förstår att det sist uttalade räkneordet är lika med antalet föremål (Sterner & Johansson, 2008). Vidare såg vi att alla barnen pekräknade och alla barnen räknade enligt ett till ett-principen, de förstår alltså att en kastanj hör ihop med endast ett räkneord (Sterner & Johansson, 2008). Genom barnens dokumentation såg vi ännu tydligare att de har utvecklat antalsuppfattning upp till den siffra de jobbade med. Doverborg (2008) berättar att dokumentation är ett sätt både för pedagoger och barn att se lärandet och att minnas vad de gjort. Vi fick också fram saker som inte har direkt med antalsuppfattning att göra, till exempel att flera barn inte kunde läsa av antal över tio. De läste talet bakifrån, till exempel uttalades 15 som femma, etta. Det får oss att tänka att vi behöver göra siffror upp till 20 mera synliga på förskolan. Det kan ske genom att sätta upp siffror på väggen, spela mattememory och olika mattelekar. Vi upplevde att barnen löste uppgifterna med glädje och vi tycker att vi främjar det lustfyllda lärandet som är så viktigt och betonas i Läroplan för förskolan, Lpfö Resultat Genom våra aktioner har vi funnit två sätt att arbeta när vi är i skogen för att främja barnens matematiska utveckling. Vi upplever att motorikbanan fungerade som en metod att utöka barnens matematiska ordförråd. Det är ett arbetssätt som innebär att vi skapar en situation där vi samspelar och kommunicerar med barnen i ett meningsfullt sammanhang som Sterner (2008) beskriver. Enligt Sheridan och Pramling Samuelsson (2009) är en pedagogs uppgift bland annat att få barnen att rikta sina tankar mot det vi vill att de ska lära sig och skapa situationer där detta är möjligt. Att räkna kastanjer i skogen är ett bra sätt att arbeta med att utveckla förskolebarns antalsuppfattning anser vi. Det är en konkret och enkel metod som går lätt att variera och där man kan utgå från varje barn, vilket visas på bilden. Det fungerar också bra att hjälpa barnen så att de lyckas och känner sig duktiga. När man arbetar med matematik i skogen är det även viktigt att välja en lämplig plats, använda sig av varierat material från skogen och att barnen får lära med hela kroppen och alla sinnen.

10 Eva Petersson 8 5. Reflektion När vi började läsa kursen Kvalitetsarbete genom aktionsforskning sa vi att det påminner om vår egen arbetsplan som vi tycker fungerar bra. Vi tycker att likheterna består efter att ha lärt oss mer om aktionsforskning både genom att läsa litteratur och genom att aktivt arbeta med det i vår egen verksamhet inom ramen för kursen. Vi tycker det är bra att aktionsforskning tar avstamp i verksamheten här och nu och att det är personalen själva som formulerar målen. Även att man arbetar på djupet med ett område i taget är positivt. Vi upplever att genom kursen har vi funnit ett arbetssätt där vi med hjälp av arbetslagets professionalitet och teori hämtad från litteratur och handledning kan utveckla förskolans verksamhet. Enligt Sheridan och Pramling Samuelsson (2009) handlar kvalitetsarbete om att förstå och omsätta läroplansmålen i den vardagliga verksamheten. Det är viktigt att kvalitetsarbetet verkligen leder till förändringar som gagnar barnens kognitiva, sociala och emotionella lärande. För att detta ska ske krävs observation, reflektion, dokumentation, utvärdering, analysering och att skriva fram resultat, alltså delar som ingår i aktionsforskning. Det har varit värdefullt att få lära sig mer om alla delarna. Lärandet har skett genom litteratur, handledning, eget arbete, diskussion och reflektion med kollegor. Efter att ha genomfört de olika delarna i kursen har vi en plattform när vi ska arbeta vidare med aktionsforskning, även om vi har mycket kvar att lära. Som pedagoger i förskolan observerar och utvärderar vi automatiskt hela tiden utan att tänka på det i de termerna. Vi tänker till exempel att något fungerar bra och att vi ska fortsätta med det. Det kan gälla planerade aktiviteter, barnens placering i samlingsringen, regler i tamburen och så vidare. När vi märker att något inte fungerar provar vi att förändra på något sätt, direkt

11 Eva Petersson 9 eller vi ett senare tillfälle. Vi är dock medvetna om att mycket glöms bort på grund av att det inte är nerskrivet och tycker att aktionsforskningens loggbok är ett bra verktyg för att skriva ner sina observationer. I loggboken finns anteckningarna kvar med beskrivningar och tankar och det finns möjlighet att kunna gå tillbaka och läsa det vi skrivit. Vi tror att man kan lära sig saker om sin verksamhet, se mönster och få idéer till förändringar utifrån loggboken. Det som krävs är att få in skrivandet som en rutin och det har vi inte lyckats med än. Vi upplever att det är svårt att ta sig tid, även om vi inser fördelarna med det. Ett annat sätt att se barnen är att göra olika sorters barnobservationer. När vi gick våra förskollärarutbildningar arbetade vi mycket med observationer men därefter har vi inte använt oss av det i så stor utsträckning. Under den här kursen har vi provat olika modeller och återigen upptäckt hur viktigt det är. Vi har sett saker hos barnen som vi inte tror att vi skulle ha upptäckt annars. Vi har använt oss av olika observationsscheman som har gjort det tydligt och lättarbetat. Läsningen av kurslitteraturen har gett oss kunskaper och den har stimulerat oss att diskutera vårt arbete, inte bara aktionsforskning. Vi tycker att pedagogiska samtal är ett viktigt verktyg i kvalitetsarbetet och anser att det är viktigt att avsätta tid för det på våra personalmöten. För att aktionsforskningen ska fungera på ett bra sätt även i fortsättningen krävs det att hela arbetslaget är involverat och att allas kunskaper tas tillvara. Genom att alla på förskolan arbetar aktivt med aktionsforskning ökar kvaliteten på verksamheten samtidigt som personalens kompetens höjs. Genom aktionerna vi har utfört i den här kursen har vi ökat vår kompetens kring området matematik utomhus. Eftersom barnen var positiva till uppgifterna och tog till sig kunskapen kommer vi fortsätta att arbeta med matematik på det här sättet och vidareutveckla det. Vi kommer alltså att fortsätta att arbeta med matematik i skogen när det gäller olika områden inom matematiken, till exempel mätning, rumsuppfattning, sortering och mönster. Det finns också många andra matematiska begrepp än de vi använde i vår motorikbana som man bland annat kan arbeta med i sagor och lekar i skogen. Det finns många roliga sätt att arbeta med matematik i skogen har vi upptäckt under tiden vi har arbetat med aktionsforskning. Den positiva responsen från föräldrar är också en anledning till att vi vill fortsätta arbeta i denna riktning. Matematik kommer att betonas mycket i den nya läroplanen och på Skolverkets hemsida framhålls vikten av vidareutbildning av förskolans personal inom området matematik och det är något vi instämmer i och önskar. Vi är glada att vi har fått gå den här kursen och vi har lärt oss mycket. Våra förväntningar på att kursen skulle vara utvecklande både för oss själva och för förskolans verksamhet har infriats. Vi tror och hoppas att aktionsforskning kommer att bli ett nytt arbetssätt på vår förskola. Det är ett roligt och lättarbetat sätt att kvalitetssäkra förskolans verksamhet.

12 Eva Petersson Referenslista Bjørndahl, C.R.P.(2005) Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber. Doveborg, E.(2008) Dokumentation av lärande I: E. Doverborg & G. Emanuelsson (red.) Små barns matematik (s.17-28). Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. Holmlund, K. & Rönnerman, K. (1995) Kvalitetssäkra förskolan. Lund: Studentlitteratur. Läroplan för förskolan, (1998) Molander, K. med flera. (2007) Leka och lära matematik ute - förskola. Falun: Alla Tiders Teknik. Rönnerman, K. Att växa som pedagog. Utvärdering av ett aktionsforskningsprojekt i förskolan. (IPD rapporter 2000:23) Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik. Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2009) Barns lärande fokus i kvalitetsarbetet. Stockholm: Liber Skolplan , Kinda kommun. Sterner, G. (2008) Språk, kommunikation och representationer. I: E. Doverborg & G. Emanuelsson (red.) Små barns matematik (s ). Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. Sterner, G.& Johansson, B. (2008) Räkneord, uppräkning och taluppfattning. I: E. Doverborg & G. Emanuelsson (red.) Små barns matematik (s ). Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. Läroplan för förskolan Lpfö 98. (1998) Utbildningsdepartementet.

13 Eva Petersson Bilaga 1 Bilaga 1 - Tankekarta Skogen Rörelse Personal Samling Föräldra r Matematik Maten Sagor Utelek Leken Tambur

14 Eva Petersson Bilaga 2 Bilaga 2 - Instruktion till motorikbana. I början av vår motorikbana står ett träd, ser du det? Först går vi och ställer oss där. Du ska hålla i repet med höger hand och inte släppa förrän du är i mål. Hur ska du komma förbi stocken till nästa träd? (Under) På vilken sida ska du gå runt trädet? (Vänster) Nu ligger det ett hinder här. Hur ska du gå nu? (Över) Repet går runt trädet, hur ska du komma förbi trädet? (Under) Hur ska du gå förbi granen som ligger ner? (Över) På vilken sida om trädet går du? (Höger) Hur går repet nu? (Mellan träden) Hur ska du gå nu? (Upp på stenen) Vad ska du göra nu? (Hoppa ner från stenen) Nu står du nedanför. Nu går du bredvid trädet. Vart tar repet vägen nu? (Bakom stenen) Hur ska du komma till det sista trädet, gå framåt eller bakåt?

15 Eva Petersson Bilaga 3 Bilaga 3 - Observationsschema motorikbana Namn: Matematiska begrepp/lägesord först Ok Kommentar upp ner höger vänster nedanför framåt under över

16 Eva Petersson Bilaga 3 Matematiska begrepp/lägesord i början Ok Kommentar bredvid sist bakåt mellan nära bakom

17 Eva Petersson Bilaga 4 Bilaga 4 - Observationsschema antalsuppfattning Datum Person Situation Beskrivning: Vad sägs? Vad händer? Namn: Namn: