Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson"

Transkript

1 Institutionen för pedagogik och didaktik Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010

2 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar Vår frågeställning är: Måldokument Läroplan för förskolan: Lokal arbetsplan i Kisa: för förskolorna Process Verktyg som vi använde oss av Plats- och lokalobservationer Lekobservationer Barnintervjuer Aktioner Analys Sammanställning av Plats- och lokalobservationer Analys av plats- och lokalobservationer Analys av lekobservationer Sammanställning av barnintervjuer Analys av barnintervju Resultat Reflektion Barnens reflektioner Våra reflektioner Referenslista...10 Bilagor...11 Bilaga

3 1 Förutsättningar Bäckgårdens förskola i Kisa är en kommunal förskola med två avdelningar. Minimalen har 17 barn 1-3 år och Humlan som vi arbetar på har 28 barn 3-5 år. Vi är fem pedagoger på Humlan som delar på tre heltidstjänster. Hösten 2004 flyttade vi in i Bäckskolans lokaler och fick då en liten utegård. Gården består till stor del av gräs, buskar och stora träd. Vi har inrett gården med ett förråd, sandlådor, stenar, klätterträd och slänggungor. Lekmaterialet är mycket kreativt med pallar, bräder, däck, tegelstenar mm. Med tiden har barngrupperna blivit större och behovet av en större utegård har ökat. Sommaren 2008 fick vi en del av skolgården till vårt förfogande som mest består av asfalt. Barnen kallar den gamla gården för Minimalengården och den nya för Humlangården. Vi på Humlan arbetar med ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt som utgår från barnsynen det kompetenta barnet. Det innebär som vuxen att man visar barnet stor respekt, är lyhörd för barnens erfarenheter och tankar samt utgår från vad barn kan. Man talar också om tre pedagoger: den vuxne, barnet och rummet. Miljön och förhållningssättet till barnen och varandra är något som du som pedagog ständigt behöver ompröva. Utifrån detta arbetssätt har vi fått en väl fungerande och stimulerande inomhusmiljö där vi bl.a. har skapat rum i rummen. I och med att Kinda kommun erbjöd oss förskollärare att gå kursen Kvalitetsarbete genom aktionsforskning fick vi tillfälle att diskutera olika utvecklingsområden. Vi har länge i arbetslaget diskuterat hur vi kan utveckla Humlangården men har inte kommit fram till något konkret. Genom vår tankekarta kom vi fram till att det var vår lärande utemiljö som kändes mest aktuellt som förbättringsområde (bilaga 1). Det är då viktigt för oss att föra över rum i rummet pedagogiken och att inbjuda barnen att delta och påverka i utformningen av Humlangården. 1.1 Vår frågeställning är: Hur kan vi utveckla Humlangården för att främja fri lek? 1.2 Måldokument I vårt arbete med att utveckla Humlangården vill vi speciellt lyfta dessa måldokument: Läroplan för förskolan: Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärande samt att ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet (Lpfö-98, sid.12). 3

4 1.2.2 Lokal arbetsplan i Kisa: för förskolorna För att kunna nå målet för barnens Delaktighet/Inflytande måste vi som vuxna vara flexibla och ge barnet inflytande i verksamheten. Och för att nå målet Kunskapsutveckling/Lärande miljö och Pedagogiskt arbete måste vi som vuxna erbjuda en stimulerande inne- och utemiljö som inspirerar till lek och lärande. 2 Process Syftet med vår Aktionsforskning var att vi ville utveckla vår Humlangård och att vi ville utgå från barnens lek och behov. För att kartlägga hur gården utnyttjades valde vi att göra Platsoch lokalobservationer före och efter Aktionerna. Vi gjorde lekobservationer för att kunna ta tillvara barnens lekar och intressen i utvecklingen av Humlangården. För att få fram barnens tyckande och tankar om vår utemiljö valde vi att intervjua barnen. 2.1 Verktyg som vi använde oss av Plats- och lokalobservationer Vårt syfte med den här observationen var att se om det blev någon förändring av var barnen valde att vara på gården före och efter Aktionerna. Så här gjorde vi: Ritade en skiss över hela vår utegård. (se bil.?) Gav varje barn en initial. En observatör gick runt under den fria leken och noterade var barnen befann sig genom att anteckna initialerna på skissen. Vi gjorde om observationen var fyrtiofemtionde minut 2 gånger. Vi använde olika färgpennor för varje gång. Skrev klockslag vilken observationsomgång markeringen gällde. Vi gjorde den här observationen före och efter Aktionerna Lekobservationer I Lpfö 98 (1998 s.9) står det att barnen i förskolan skall ha tillgång till en miljö som utmanar dem samtidigt som den aktiverar och manar till lek. Vidare poängteras att den pedagogiska verksamheten ska locka fram nyfikenheten och upptäckarlusten hos barnen så att de kan utveckla sin lek och sina aktiviteter (sid.12). Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. (Lpfö 98, 1998 s.9) Vi valde att göra olika observationer av barnen för att lyfta den fria leken ute. För att vi skulle kunna välja ut rätt aktion som tillgodo såg barnens behov, ville vi se om det fanns några intressen och lekar som barnen gärna återkom till. 4

5 Så här gjorde vi: Bilddokumentationer av barnens utelek Loggbok Lekobservationer Barnintervjuer Om vi lyssnar på vad barnen behöver och intresserar sig för och använder det som utgångspunkt när vi formar miljön ger vi dem möjlighet att vara delaktiga och påverka sin egen miljö. Åberg & Lenz Taguchi (2005 s.33) Efter som vi arbetar med ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt är det viktigt för oss att barnen är delaktiga i förändringarna av vår utemiljö. För att ta reda på vad barnen tyckte om vår utegård ställde vi dessa frågor. Vad tycker du om att leka ute på gården? Var någonstans på gården är det roligast att leka? Finns det något på gården som du skulle vilja ändra på? Så här gick intervjuerna till: På föräldramötet tidigare under hösten informerade vi föräldrarna om att vi skulle intervjua några barn i samband med vår aktionsforskning. Intervjuerna gjordes före aktionerna Vi intervjuade 16 stycken 5-åringar som bestod av 10 flickor och 6 pojkar. En och samma person genomförde och dokumenterade alla intervjuerna skriftligt. Barnen intervjuades en och en i ett enskilt rum. Vi sammanställde intervjuerna. 2.2 Aktioner Genom lekobservationer och bilddokumentationer kunde vi se att en grupp barn ofta återkom till Hästlekar. Platsen de valde är väldigt nära gungor, klätterträd och byggtorget, det gjorde att det ibland uppstod konflikter med andra barns lekar. För att den leken skulle få plats och ha en möjlighet att utvecklas gav vi förslaget att flytta leken till Humlangården. Barnen tyckte det var en bra ide och ville genast välja ut en ny plats. På den nya platsen gjorde vi i ordning ett enkelt stall med cykelkorgar som krubbor och krokar på väggen till att hänga tyglar och träns på. Några barn tillverkade egna sadlar av tyg och målade även hopphinder gjorda av tjock rundstav. Vi köpte in lite ryktsaker och gjorde i ordning en hink som de förvaras i och vi har även fått låna två riktiga ridhjälmar. En andra aktion vi gjort på Humlangården är en hinderbana med bildäck och plankor. Tillsammans med barnen grävde ner bildäck stående i gräset och lade plankor på marken för att balansera på. 5

6 3 Analys 3.1 Sammanställning av Plats- och lokalobservationer September 2009 Före aktionerna Humlangården Minimalengården Tid Barn Tid Barn summa: 8 summa: 27 November 2009 Efter aktionerna Humlangården Minimalengården Tid Barn Tid Barn summa: 17 Summa: Analys av plats- och lokalobservationer I tabellerna kan man tydligt se att det har skett en förändring av var barnen väljer att leka på vår utegård. Vid första observationstillfället i september kan vi se att barnen utnyttjade Minimalen gården mer än Humlangården. I november efter våra aktioner ser vi en jämnare fördelning av barnantalet på hela vår utegård. Några tankar som vi fick kring detta verktyg var bl.a. att det kändes nästan för enkelt att bara gå runt och sätta kryss på observationsschemat. Inte förrän vi sammanställde resultaten med tabellerna såg vi att detta var ett mycket bra verktyg för att få fram ett tydligt resultat av det vi ville ha svar på. Holmlund och Rönnerman anser att systematiska observationer där personalen försöker att med olika metoder och så objektivt som möjligt teckna ned vad som händer så väl i gruppen som med enskilda barn är garantier för att verksamheten inte blir godtycklig. Vårt resultat av observationerna kan vi använda oss av för att kvalitetssäkra vår verksamhet. 3.2 Analys av lekobservationer Efter de första observationerna såg vi att det fanns två lekar som åter kom flera gånger. Den ena leken var Hästlek där det oftast var flickor som deltog. Den andra leken var Fordonslek med cyklarna och i den leken var det flest pojkar. Vi bestämde oss för att fokusera på flickornas hästlek i våra aktioner. Observationerna och bilddokumentationen som vi gjorde under och efter aktionen visar att Hästleken på Humlangåden utvecklades genom att: Fler barn deltog flera barn blev intresserade och ville vara med. Större lekutrymme genom att hästleken flyttades till Humlangården. Mer engagerade och aktiva barn 6

7 Enligt Cato R. P Björndal (2005) är observation en uppmärksam iakttagelse, dvs. att man är koncentrerad på att försöka observera något som är av pedagogisk betydelse och för att kunna lägga situationen till rätta för ett så bra lärande som möjligt. Genom observationerna kunde vi verkligen se vilka lekar barnen intresserade sig för och återkom till vid flera tillfällen. Genom vårt deltagande där vi lyssnade på och bekräftade barnens intresse gav vi barnen möjlighet att påverka hur miljön på Humlangården utvecklades genom deras lek. När vi gav ett värde åt barnens tankar och förslag växte barnen och blev mer engagerade och aktiva. Våra observationer med fokus på vad barnen gjorde och hur de använde miljön blev utgångspunkt för hur vi utvecklade Humlangården. 3.3 Sammanställning av barnintervjuer 16 stycken 5-åringar blev intervjuade, några barn gav flera svar på frågorna. Vad tycker du om att leka ute på gården? Lek barn Cykla 12 Sandlådan 8 Gungorna 8 Buskarna 3 Tafattlekar 3 Hästlek 3 Bygglek 1 Barda 1 Plocka blommor 1 Tabellen visar att cyklingen är mest populär bland barnen. Sandlådorna och gungorna är också aktiviteter som barnen har svarat att de gärna väljer att leka ute på gården. Var någonstans är det roligast att leka? Plats Barn Minimalengården 15 Humlangården 1 Finns det något på gården som du skulle vilja ändra på? Vi fick många fantasifulla förslag ex. vattenrutschkana och uteleksrobotar. Flera barn önskade flera gungor och mer material att bygga med. Två av barnen kunde inte komma på något de ville ändra på. 7

8 3.3.1 Analys av barnintervju De två första frågorna verkade barnen tycka vara lätta att svara på för barnen behövde inte fundera länge utan svarade snabbt. Däremot den tredje frågan var lite svårare att svara på, mycket funderande. Efter de två första intervjuerna av barnen fick jag tänka om för barnen gav förslag på förändringar på Minimalengården men det var ju inte syftet utan vi ville ha förslag på förändringar på Humlangården. Då gjorde jag en följdfråga Finns det något på Humlangården som du skulle vilja ändra på eller göra något nytt? Det var roligt och intressant att intervjua barnen. Det svåra var att förhålla sig så neutral som möjligt så att barnen svarade som de själva tyckte och inte vad de trodde att jag ville de skulle svara. Holmlund och Rönnerman menar att samtalen gör det möjligt för oss att inta barnets/barnens perspektiv. När vi inte kan observera barns handlingar, tankar, föreställningar och känslor måste vi alltså fråga om detta, det vill säga samtala med dem eller intervjua dem. 4 Resultat Svaret på vår frågeställning Hur kan vi utveckla Humlangården för att främja fri lek? Genom att: * Vi som pedagoger tillfört mer kreativ material har vi inspirerat barnen att utveckla sin fria lek. * Vi har lyssnat på barnen och inbjudit barnen att vara delaktiga av utformningen av Humlangården samt att bekräftat dem i deras lek. * Vi varit engagerade och närvarande pedagoger har vi utvecklat Humlangården och främjat den fria leken. 5 Reflektion 5.1 Barnens reflektioner Utifrån bilddokumentationen av våra aktioner valde vi ut de barn som deltagit under aktionerna och hade ett samtal i grupp om vad som hade hänt på Humlangården. Gruppen bestod av sju flickor och två pedagoger. En pedagog var samtalsledare och den andra var observatör och dokumenterade samtalet. Vi hade bilddokumentationen som underlag för samtalet för att hjälpa barnen återkoppla till aktionerna. Genom att lyssna på barnens reflektioner kring bilderna kunde vi använda oss av barnens tankar som utgångs punkt för hur vi skulle gå vidare i arbetet med stallet. Vi upplevde att barnen kände sig bekräftade i det här arbetet för att de var mycket entusiastiska och positiva i samtalet. Under samtalet framgick det att barnen var intresserade av olika roller i aktionen. Bara ett barn var intresserat av byggprocessen medan de andra både var intresserade av byggandet och leken. 8

9 5.2 Våra reflektioner Genom vårt deltagande i kursen Kvalitetsarbete genom aktionsforskning har vi utvecklat vårt sätt att analysera och reflektera över vår verksamhet mer ingående än tidigare och detta medför en känsla av kvalitetssäkring för oss. Genom att vi lärts oss använda de olika verktygen har vi fått fram mer konkret fakta för att därifrån kunna gå vidare och utveckla verksamheten. Processen med det här arbetet har ibland varit svårt men mycket givande och roligt. Det svåra för oss har varit att föra loggbok, delvis tror vi att det beror på att vi nästan inte har någon barnfri tid. Det är också ett ovant verktyg för oss att använda. Vi är mer vana att använda bilddokumentation för att minnas processer. Vi ångrar nu i efterhand att vi inte kämpade på att föra loggbok för att då hade vi nog haft det lättare att analysera och tolka processen. För syftet med loggbokskrivandet säger Björndal är att genom en skriftlig reflektion skapa en djupare förståelse av något som skett. Men han tar också upp dilemmat med att det kan vara ont om tid över till skriftlig reflektion. Att följa processen utifrån vår frågeställning Hur kan vi utveckla Humlangården för att främja fri lek har gett oss insikt om att det är viktigare med engagerade och delaktiga pedagoger än att man måste ha dyra och kostbara projekt för att kunna utveckla en lärande miljö. Varför vi inte tidigare har utvecklat Humlangården kan bero på att vi som vuxna ofta vill göra så stora projekt av allting. Inte förrän vi lyssnade på barnens behov och intresse upptäckte vi att vi kan förändra miljön med små medel för att främja barnens fria lek. I Rigmor Lindös bok Det tidiga språkbadet kan vi läsa Det är inte självklart vad som är lek, men ändå är forskare och pedagoger överens om att leken är förskolebarnets viktigaste kunskapsform. Det flesta barnforskare hävdar i dag att leken har stor betydelse för barnets allsidiga utveckling. Det gäller motoriken, fantasin, kreativiteten, identiteten, den intellektuella och kognitiva utvecklingen, språket och de sociala färdigheterna (2009,sid.110). Fortsättning? Genom aktionsforskningen har vi fått djupare insikt om vårt eget lärande och hur viktigt det är att tolka och analysera för att kunna utvecklas och gå vidare. Vi vill fortsätta utveckla Humlangården och användandet av de olika verktygen planera, agera, observera, reflektera i aktionsforskningens spiral hjälper oss att förstå hela processen. Den ska ju fortlöpa utan slut och nya frågor ska uppträda och vi tror att vi har förstått det förhållningssättet nu. Det vore intressant ur ett genusperspektiv att inspirera pojkarna till att utveckla sin fordonslek vidare. För att inte aktionsforskningen ska stanna upp tror vi att det är viktigt med en fortsättning med t.ex. en form av nätverk där vi som gått aktionsforskningen har möjlighet att träffas för att diskutera, reflektera och stötta varandra över denna metod. Avslutningsvis håller vi med Rönnerman då hon (2000, s 64) skriver att kompetensutveckling genom aktionsforskning leder till en ökad medvetenhet om yrkesrollen, respekt för barnets kunskaper, kunskaper om förändringsarbete och dokumentation. 9

10 6 Referenslista Björndal, Cato R. P (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber Holmlund, Kerstin & Rönnerman, Karin (1995). Kvalitetssäkra förskolan. Lund: Studentlitteratur. Kinda kommun. Lokal arbetsplan för Förskolorna i Kisa Lindö, Rigmor (2009). Det tidiga språkbadet. Poland, Pozkal: Studentlitteratur. Rönnerman, Karin (2000). Att växa som pedagog. IPD- rapporter nr 23. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik. Skolverket (1998). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Västerås: CE Fritzes AB. Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik- etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber 10

11 Bilagor Bilaga 1 Delaktighet och inflytande Hälsa Matte Fri lek Lärande utemiljö Genus Språk Kreativitet Tankekarta 11

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson Institutionen för pedagogik och didaktik Utomhusmatematik i förskolan Eva Petersson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar...

Läs mer

Barnens samspel i 5-årsgruppen

Barnens samspel i 5-årsgruppen Institutionen för pedagogik och didaktik Barnens samspel i 5-årsgruppen Lena Eriksson Eva-Marie Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan 1. Normer och värden Respekt för miljön Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för

Läs mer

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 2 Innehåll 1. Beskrivning av verksamheten... 2 1.1 Aktuella styrdokument... 2 1.2 Enhetens mål... 3 1.3 Vision... 3 2. Normer och värden... 4 2.1 Enhetens

Läs mer

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand

Läs mer

Lokala arbetsplan 2014-2015

Lokala arbetsplan 2014-2015 Lokala arbetsplan 2014-2015 Regnbågens förskola Avdelning Röd Lokala arbetsplan 26 september 2014 Presentation av Röda Regnbågen Regnbågens förskola rymmer 3 avdelningar och avd. Röd finns i mitten av

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013-2014 Tyresö kommun Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Pusslet Bondevägen 1 135 42 Tyresö 08-5782 74 11 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Junibacken Plats för egen logga/bild 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens

Läs mer

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16 Verksamhetsplan för förskolan Verksamhetsplan2015/16 11- Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé Förskolorna

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 / 2015 Granås förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

2014.09.18. Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

2014.09.18. Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan 2014.09.18 Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan Förskolan Vindan Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av: 5 förskollärare 2 barnskötare 1 kokerska 1 lokalvårdare

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibackens förskola Ekorren Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Förskolan Lilla jag läsåret 2011-2012

Kvalitetsredovisning för Förskolan Lilla jag läsåret 2011-2012 Kvalitetsredovisning Förskolan Lilla Jag Läsåret 2011-2012 1 Kvalitetsredovisning för Förskolan Lilla jag läsåret 2011-2012 Inledning Förskolan Lilla jag startade den 15 augusti 2011. Höstterminen blev

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN - KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3

Läs mer

Verksamhetsplan. Förskolan Kluringen. för. Reviderad 2014-09-07

Verksamhetsplan. Förskolan Kluringen. för. Reviderad 2014-09-07 Verksamhetsplan för Förskolan Kluringen Reviderad 2014-09-07 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Vår vision...3 Vår verksamhetsidé...3 Förskolan Kluringens prioriterade målområden... 4 Barnen...

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Åskullen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa Verksamhetsplan Ett hus där barn får växa Förskolan har inriktning mot skapande och utomhuspedagogik. Vi arbetar med barnen som medforskare i smågrupper vilket vi anser ger barnen god trygghet och delaktighet.

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Hea Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 1 Innehållsförteckning Vår gemensamma grund 1 Gubbabackens förskola 2 Förskolans uppdrag 3 Värdegrunden 4 Barns inflytande 5 Utveckling och lärande 6 Våra traditioner

Läs mer

Arbetsplan Skärsätra Förskola

Arbetsplan Skärsätra Förskola Arbetsplan Skärsätra Förskola Vi som arbetar på Skärsätra förskola Biet Helena Jensen Cicci Edin Sländan Eivor Pada Anna Furuvik Marita Eriksson Fjärilen Carin Stålhandske Maija Eriksson Sandra Jadesköld

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Forsnäsgården Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

Läs mer

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! Vad är viktigast för kvalitet

Läs mer

Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna

Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna 4-5år. Pedagogista: Helena Näslund Pedagogista? Planera,

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning för Bokebo förskola Ölycke ro. läsåret 2007 2008 O:\Kvalitetsredovisning\Kvalitet 2007-2008\Förskolan\Instruktion.doc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Presentation av rektorsområdet

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola Östertull Montessoriförskola är Lunds första och enda kommunala montessoriförskola. Förskolan öppnades augusti 2002. Förskolan är auktoriserad. Det betyder

Läs mer

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola Verksamheten präglas av förskola-grundskolas gemensamma vision som lyder: I vår kommun arbetar vi för att alla barn utvecklas i en demokratisk, föränderlig och hållbar

Läs mer

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår 2015 2016. Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18. Senast ändrat 2015-08-11

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår 2015 2016. Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18. Senast ändrat 2015-08-11 Köpings kommun Arbetsplan förmånen Läsår 2015 2016 Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola

Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola Kanehalls förskola är en plats för lek, lärande och utforskande där barnens behov och intressen styr verksamheten. En förskola som är mer bortalik än

Läs mer

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Innehåll Inledning 2 Äppelbo förskola 2 Personal 3 Kontaktuppgifter 3 Presentation 3 Vision 4 Barnsyn och Förhållningssätt 4 Arbetssätt 5 Miljö 5 Rutiner 7 Dagsschema

Läs mer

Blästad friförskolor 2010/11

Blästad friförskolor 2010/11 Blästad friförskolor 2010/11 VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN LEK&LÄR Barns inflytande Barnen har inflytande och kan påverka sin situation på förskolan utefter sina egna behov och förutsättningar. Processutbildning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012 Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012 Esstorps förskola Nora kommun Innehållsförteckning Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 2 Verksamhetens

Läs mer

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef KVALITETSUTVECKLING Normlösa förskola 2014/2015 Anna Ullén Alsander förskolechef Vision 2025 VÄRLDSVAN & HEMKÄR Invånarna är initiativrika Förskolan i Mjölby kommun förenar lärande och omsorg i en verksamhet

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Önnegårdens förskola. - med en gemensam barnsyn.

Önnegårdens förskola. - med en gemensam barnsyn. Önnegårdens förskola - med en gemensam barnsyn. Vår gemensamma barnsyn på Önnegårdens förskola. Vår gemensamma barnsyn på Önnegården har vuxit fram ur många givande diskussioner där personalen men också

Läs mer

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Arbetsplan Förskolan Blåsippan Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter

Läs mer

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan Guldmedens Förskola Lokal arbetsplan Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplanen för förskolan (Lpfö 98) är: Ett barn ÄR: nyfiket företagsamt lärande skapande Ett barn HAR: intressen

Läs mer

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret 2015-2016

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret 2015-2016 Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan Gäller för verksamhetsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Älvsbacka förskola, avdelning Myggan. Ort Skellefteå.

Läs mer

Utvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015

Utvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015 Utvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015 Normer och värden (Utdrag ur Likabehandlingsplanen) Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika

Läs mer

Verksamhetsrapport 2016

Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägen Datum 1 (24) 2016-06-07 Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägens förskola Innehållsförteckning 2 (24) Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Enhetens egna nyckeltal... 5 Arbetet med lässatsningen

Läs mer

Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår 2015 2016. Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist 2015 09 23. Senast ändrat 2015-08-11

Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår 2015 2016. Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist 2015 09 23. Senast ändrat 2015-08-11 Köpings kommun Arbetsplan förmolnet Läsår 2015 2016 Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist 2015 09 23 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet. Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016

Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet. Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016 Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016 Pedagogiska dokumentation som en mötesplats för ETIK och DEMOKRATI

Läs mer

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15

Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15 Hallsta Östra Förskoleområde Arbetsplan arbetsåret 14/15 Området består av Gottsta förskola, Slåttergubbens förskola, Herrängs förskola och Hallsta Öppna förskolan. Vi är ca114 barn och 26 personal. Ledarskapet

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016 150812 Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Jonasbo Förskola

Kvalitetsredovisning. Jonasbo Förskola Kvalitetsredovisning Jonasbo Förskola 2007 2008 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Presentation av rektorsområdet...3 2.1 Beskrivning av rektorsområdet...3 2.2 Beskrivning av förskolans barngrupper

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

KVALITETSREDOVISNING för år 2008 KVALITETSREDOVISNING för år 2008 Förskolorna Jägargården och Sysslagården Måluppfyllelse Mål 2 Barnen i förskolan utvecklas utifrån sina förutsättningar. Målet är uppfyllt x SAMMANFATTNING AV ANALYS OCH

Läs mer

Arbetsplan augusti 2013 juni 2014. Rönnängs Förskola

Arbetsplan augusti 2013 juni 2014. Rönnängs Förskola Arbetsplan augusti 2013 juni 2014 Rönnängs Förskola Ansvarig rektor/förskolechef Namn Pia Johnsson Datum 2013-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Rönnängs förskola Enhetens organisation Förskoleverksamhet

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Ugglan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR MJÖLBY KOMMUNS FÖRSKOLOR läsåret 2010-2011. Normlösa förskola Mantorp

ARBETSPLAN FÖR MJÖLBY KOMMUNS FÖRSKOLOR läsåret 2010-2011. Normlösa förskola Mantorp ARBETSPLAN FÖR MJÖLBY KOMMUNS FÖRSKOLOR läsåret 2010-2011 Normlösa förskola Mantorp Våra visioner och Värderingar hos oss i Mjölby kommuns förskolor. Vi ska utgöra det goda föredömet bland Sveriges kommuners

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t

L J U S p å k v a l i t e t L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Brunna förskolor Rapport Mars - 2014 2 (8) Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning

Läs mer

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Förskolan ligger i ett av Storängens äldsta hus, Storängens Samskola. Huset har sekel skifts charm och ljusa rum med högt i tak. Verksamheten

Läs mer

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Datum 13 06 14. Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan

Datum 13 06 14. Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan Datum 13 06 14 1 (8) Kvalitetsanalys för Igelboda förskola läsåret 2012/13 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013 Förskolan Mullvaden Humlans Verksamhetsmål 2013 Innehållsförteckning 1. personalgrupp och barngrupp 2. lpfö 98 och förhållningssätt 3. Humlans dagliga rutiner: in och överskolning 4. lämning och hämtning

Läs mer

Arbetsplan 2014/Förskola

Arbetsplan 2014/Förskola Arbetsplan 2014/Förskola Förskoleområde B, Gullviksborgs förskola Upprättad av Barbro Romero/förskolechef jan 2014 Förvaltning: Förskoleförvaltningen, område B Enhet: Gullviksborgs förskola Förbättringsområden

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

Arbetsplan Stockby Förskola

Arbetsplan Stockby Förskola Arbetsplan Stockby Förskola Vi som arbetar på Stockby förskola Sara Rogö Chi Le Anette Hillerudh Enikö Abdallah Juhos Johanna Spindler Moniqa Hollén Bodil Ornby Annica Sabel Förskollärare 40 tim/v Förskollärare

Läs mer

Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg

Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg 2014-08-15 Förskola 2013/2014 Förskolans namn: Forshälla förskola Förskolechefens namn: Birgitta Johansson Verksamhetsberättelsen i Uddevalla

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem 150812 Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och

Läs mer

Reviderad februari 2015

Reviderad februari 2015 2015-09-22 VERKSAMHETSPLAN OCH SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLORNA I EMMABODA KOMMUN Reviderad februari 2015 Detta dokument är en sammanfattning av dokumentet Verksamhetsplan Uppdaterad September

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskola

Kvalitetsredovisning. Förskola År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Lasse-Maja Förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Lasse-Maja förskola är ett personalkooperativ som är Reggio Emilia inspirerad.

Läs mer

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor Arbetsplan för Blästad förskolor 2015-2016 Värdegrund och uppdrag Jämställdhet, trygghet och lek - grunden i all pedagogisk verksamhet Vi arbetar med jämställdhet och för att alla barn i vår förskola skall

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014 2015. Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Kvalitetsredovisning läsåret 2014 2015. Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9 Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning läsåret 2014 2015 Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan Antal barn: 18 Antal pojkar:9 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 4 Dessa språk är representerade:

Läs mer