Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15

Transkript

1 Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Förskolan ligger i ett av Storängens äldsta hus, Storängens Samskola. Huset har sekel skifts charm och ljusa rum med högt i tak. Verksamheten är uppbyggd på olika stationer med aktiviteter som alla har ett syfte med inriktning på lärandet genom lek. Vi är inne hela förmiddagen för att få ett oavbrutet lekmontessoripass med möjlighet till koncentrerad aktivitet och lek. Vi är ute hela eftermiddagen året om, vi har likaså utedagar måndag och fredag då vi är ute hela dagen. På vår stora äng finns det gott om plats för alla barn och deras lekar i naturlig miljö. Där har vi fri lek och olika lek och lär -teman under dagen. Barnen upptäcker och upplever med alla sinnen och hela kroppen. Vi följer Montessoripedagogikens metodik och har en önskan om att ha en åldersblandad grupp av barn för att kunna stimulera peer-learning, att äldre introducerar yngre i olika aktiviteter genom att vara på olika nivåer skapar det olika idéer och lösningar på problem. (Med Nackas riktlinjer om rak kö är det svårt för oss att följa en av grundtankarna i vår utvalda pedagogik, då vår önskan är att ha en ålderblandad grupp för att bygga på ett samspel som gagnar utveckling och lärande. )Montessori menade att barn i en åldersblandad grupp lever i en aktiv gemenskap där de får möjlighet att möta och lösa sociala problem genom daglig erfarenhet. Vi människor är varandras miljöer där vi tränar våra sociala färdigheter på varandra. I leken lär sig barn sociala regler såsom turtagning samförstånd och samspel. I en åldersblandad grupp av barn finns det också möjlighet till att barnen hjälper varandra. Genom att visa ett annat barn en viss färdighet får de en förståelse för vad de själva kan, barn lär av varandra. Löfdahl (2004) utrycker det som att barn behöver varandra för att utvecklas. I leken lär barn av varandra och med hjälp av varandra kan de också lära sig något som egentligen ligger över deras egen aktuella utvecklingsnivå. Likaså Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003) menar att i lekens samspel lär barn tillsammans och lär av varandra genom att diskutera, argumentera och se varandras perspektiv blir deras tankar synliga för dem själva och de kan arbeta med sin egen förståelse (s.46). Därav vår önskan att ha åldersblandade grupper. Montessoris lekbegrepp I Lpfö 98/10 framgår att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin lust samt förmåga att leka och lära. Montessoris lekbegrepp ligger till grund för verksamhetens syn på barnens lek. Montessori baserade sitt lekbegrepp på verkliga erfarenheter i form av upplevelser och fakta. Barn imiterar och bearbetar verkligheten i lek. Lek är att handskas praktiskt med verkligheten, i ett görande. Lek är att vara aktiv i kontakten med sin

2 omgivning och i lek bearbeta sina erfarenheter och därmed utveckla sin fantasi och kreativitet. Montessoris lek befinner sig i ett dialektiskt förhållande mellan aktiv imitation i görande och bearbetning av verkligheten genom fantasi. Barnets existens är i en evig förståelseprocess genom och med lekens hjälp. Vi följer Friluftsfrämjandets teman och tankar i vår uteverksamhet genom att uppleva och lära med alla sinnen och använda oss av naturen i lärandet, vilket även är Montessoris tanke. De två förskolelärarna har även en Mulle utbildning i Friluftsfrämjandet regi. Förskolan är ett föräldrakooperativ och har ca 16 barn på förskolan. 56% är förskollärare med specialistutbildning inom montessoripedagogikens metodik. Utvärdering av 14/15 och Hur verksamheten ska utvecklas 15/16 Utvärdering av Utvecklingsområde Utveckling och lärande Reflektion Reflektion i aktivitet med barn för att förtydliga vad de gör, vad de kan och hur vi går vidare. För att forma och utveckla lärandet ger pedagogerna återkoppling till barnen om var de befinner sig i lärprocessen, vart de är på väg och vad som behövs för att komma vidare. Vi ger barn en gemensam reflektion och positiv återkoppling. Vi behöver bli tydligare i våra kommentarer när det gäller hur vi går vidare i lärprocessen. Vi fotodokumenterar barnens lärprocesser och skriver ned med citat kopplade till dessa. Dokumentationen sätts in i barnens pärmar, på så vis blir lärprocessen tydlig. Fotopärmen använder vi för att barnen ska bli delaktiga i dokumentationen, vi tror att det blir lättare för barnen att blicka bakåt om man ser en bild att utgå ifrån Spaltdokumentation Vi skriver ned vad barnen gör, säger och reflekterar över hur vi går vidare för att följa barnens intressen och lärprocesser detta för att bättre kunna utvärdera och utveckla verksamheten. Vi hoppas att dokumentationen ska synliggöra de frågor och problem barnen är intresserade av och den kunskap som uppstår i olika situationer. (Skolverket, 2012) Vi använder oss av vår loggbok för att dokumentera vad barnen gör och säger. Vi inser att vi använder oss av två förfaringssätt för att göra samma sak. Vi beslutar att lägga in spaltdokumentationens modell i vår loggbok för att sammanföra dessa två förfaranden till en gemensam dokumentation. Vi har en förberedd miljö där barnen själva tydligt visar vad de är intresserade av. Spaltdokumentationen som gjorts under terminen visade att barnen har intresse för kroppens olika delar och funktion. Genom att pussla och reflektera utifrån vår anatomiska docka och sedan tittat på kort och gjort övningar med våra egna kroppar har

3 Studiecirkel i Lyssnandets pedagogik Språklekar som följer Före Bornholmsmodellen barnen fått en variation i sin lärprocess om kroppen och dess olika funktioner. Vidare har vi tillsammans pratat om Syd Amerikas djur och upptäck att vi saknade en hel del djur till kontinenten. Barnen har också visat stort intresse för matematik i olika former bl.a. geometriska former, antalsräkning, addition etc. Vi vill utveckla det intresse de visar genom att ge dem möjlighet att befästa sina färdigheter i målarrummet och i vår breda uteverksamhet. Vi vill på så vis ge dem fler möjligheter och en variation i lärprocessen. Studiecirkel för att tillsammans i diskussion och gemensam reflektion sätta fokus på reflektionens betydelse och för att få ytterligare verktyg i att följa barnen och göra lyssnandet synligt. Vår studiecirkel hänger ihop med att följa barnen och lyssna in dem genom spaltdokumentation och loggbok. Vi vill göra lyssnandet synligt genom spaltdokumentationen/loggboks anteckningar. Utifrån boken beslutar vi att låta barnen hålla i egna samlingar, vilket vi gjort tidigare på förskolan. Att hålla i en samling med hjälp av vuxen är en möjlighet att växa och våga ta plats. Det är viktigt att fokusera på vad barnen kan istället för tvärtom, vad de inte kan. Kurs för förskolepersonal: Före Bornholmsmodellen, för att stimulera varje barns språkutveckling och utveckla barnens språkliga medvetenhet. Vi fortsätter med Bornholmsmodellen under våren och beslutar att dela upp gruppen i två mindre, för att på så vis möta alla barnen på deras nivå. Monica och Yvonne har varsin halvgrupp och alternerar med Bornholmsmodellen där barnen bl.a. har boksamtal och får vänja sig vid att samtala om böcker och muntligt berättande. Tillsammans uppmärksammar vi rimorden i texten, och under läsningens gång stannar vi även upp och talar om det outtalade som döljer sig mellan raderna. Vi vill under terminen vidareutveckla det muntliga berättandet, t.ex. sagor som berättas utan böcker, använda situationsbilder som barnen själva berättar till, göra en sagokedja etc. Muntligt berättande har alltid funnits i alla tider och alla kulturer. Med röst och rörelser uppstår stark närvaro och kontakt mellan berättare och barn. Berättande är ett interaktivt medel och barn kan omedelbart ställa frågor, och berättaren kan få höra tolkningar av det berättade. På så vis vill vi träna barnens kreativa och berättande förmåga. Det leder fram till medvetenhet om hur språket används. Vi kommer även att använda oss av boken Vägen till språket. På detta vis ger vi en variation av språkets olika pusselbitar.

4 Hur utveckling och lärande ska utvecklas läsåret 15/16 Under läsåret 15/16 kommer barnen att påbörja en foto och film kurs med vår fotograf och filmare. De börjar med att själva fotografera porträtt med en analog kamera för att förstå hur en kamera fungerar. De kommer under hösten följa kursens moment fram till en egen film om vad som är roligt och intressant på förskolan, genom att filma själva och göra en så kallad foto film. Denna aktivitet ger barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av en kamera. De stimuleras och utmanas på så vis även i sitt intresse för teknik. Detta vill vi koppla till Lpfö 98/10. Där framgår att förskolans ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. Under höstterminen har vi förmånen att låta barnen upptäcka och erfara olika instrument, rytmik samt dans genom vår musikpedagog. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som [ ] sång, musik samt dans. Under vårterminen kommer barnen i femårs-gruppen att arbeta vidare med Före Bornholmsmodellen-språklekar i förskolan. Ett material som syftar till att väcka barnens intresse för skriftspråket på ett lustfyllt sätt för att medvetandegöra barnen om att ord inte endast betyder någonting, de låter också på olika sätt, för att på sikt också inse att orden är uppbyggda av ännu mindre byggstenar som också låter: Bokstäver. Utvärdering av utvecklingsområdet Trygghet ordning och arbetsro Dramatiseringar av Dramatiseringar av aktuella maskerade konflikter i barngruppen färdigheter och ger möjlighet att i efterhand förstå handlingars konsekvenser konfliksituationer och vilka strategier som skulle kunna forma en bättre utgång av Kamratskap KTH händelsen. Vi ser resultat av vårt arbete. Det har skapat en medvetenhet både om hur man bör göra i olika situationer och också att de börjar får en vokabulär i samband med dramatiserade situationer. Barnen tar ställning i etiska dilemman och ger uttryck för egna uppfattningar. Vi fortsätter med fler färdigheter, grace & courtesy under våren. T.ex. vänta på sin tur, att turas om, att komma förbi, alla får bestämma i leken, alla får vara med etc. Vi kommer att utveckla dramatiseringarna med barnen som skådespelare enligt deras önskemål. Återkommande tema om hur vi bemöter varandra, vad det innebär att vara en god vän. Vi läser litteratur som tillhör ämnet. Kamratskapet ingår i dramatiseringarna. KTH är en metod vi använder oss av i direkt konflikthantering, att lära sig verbalisera, kommunicera sina känslor istället för att använda sig av handgripligheter. Metoden fungerar bra och vi använder oss av den. Metoden växer fram genom tiden och åren på förskolan. All ny personal introduceras i Känsla, tanke och handling. Observation av utsatta Observation av de barn som känner sig utsatta och ger uttryck

5 barn för någon form av utsatthet. Med en vuxen i närheten blir barn trygga och får på så vis hjälp med att sättas i samband med övriga barn. Lekgrupper är en metod vi använt oss av under terminen för att skapa en god grund för lek med och mellan alla barn. Hur trygghet, ordning och arbetsro ska utvecklas läsåret 15/16 Under läsåret kommer vi att fortsätta arbeta med ovan nämnda utvecklingsområden då de alltid är aktuella. Dramatiseringarna är mycket uppskattade och barnen önskar göra egna dramatiseringar, vilket vi kommer att genomföra under läsåret 15/16. I femårsgruppen kommer barnen bl.a. ha temat Kamratskap under läsåret. Vi arbetar med boken Tilde med is och sol och samtalar om hur man är en god vän, vad som gör mig glad och ledsen. Ur Lpfö98/10 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler. Utvärdering av utvecklingsområdet Barns inflytande Spaltdokumentation Vi skriver ned vad barnen gör, säger och reflekterar över hur vi går vidare för att följa barnens intressen och lärprocesser. Detta för att bättre kunna utvärdera och utveckla verksamheten. Vi hoppas att dokumentationen ska synliggöra de frågor och problem barnen är intresserade av och den kunskap som uppstår i olika situationer. (Skolverket, 2012) Spaltdokumentation har dokumenterats separat men är egentligen en del av loggbokens anteckningar. Vi har först och främst använt oss av loggböcker för att beskriva vad barnen gör, säger och vår reflektion därav. Vi kommer hädanefter att ändra vårt upplägg och göra om våra loggböcker efter spaltdokumentationens upplägg: Gör, Säger, Reflektion. En förenkling och vinst i tid med användning av ett system. Reflektion I reflektion och samspel med barn synliggöra deras inflytande och deras önskemål i vardagen. Vi utvecklar vår fotodokumentation med att föra in bilder och text på barnen i olika situationer och aktiviteter på förskolan, text baserad på intervjuer med barnen. Hur barns inflytande ska utvecklas under läsåret 15/16 Genom vårt fotoprojekt vill vi genom barnens dokumentation över vad som är roligt och intressant på förskolan, stärka verksamhetens utveckling mot vad som är deras reflektioner och önskemål. Filmen och fotograferandet blir ett verktyg att följa barnen. Genom detta arbete utvecklar barnen sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation och vardag på förskolan. (LPfö98/10)

6 Referenser: Löfdahl, A. (2004) Förskolebarns gemensamma lekar-mening och innehåll. Lund: Studentlitteratur. Pramling Samuelsson, I., & Asplund Carlsson, M. (2003) Det lekande lärandet barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber AB. Läroplan för förskolan 98/10. Stockholm: Edita Skolverket: (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan - Pedagogisk dokumentation.