Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen"

Transkript

1 Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum

2 Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen... 3 Mål... 4 Eget formulerat mål... 4 Läroplanens mål... 4 Barnens utveckling... 5 Insatser åtgärder för att nå målet... 5 Koppling till forskning... 5 Dokumentation... 6 Information till vårdnadshavare... 6 Uppföljning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Pedagogernas insatser... Fel! Bokmärket är inte definierat. Koppling till forskning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Barnens utveckling... Fel! Bokmärket är inte definierat. Dokumentation... Fel! Bokmärket är inte definierat. Information till vårdnadshavare... Fel! Bokmärket är inte definierat. Utvärdering... Fel! Bokmärket är inte definierat. Pedagogernas insatser... Fel! Bokmärket är inte definierat. Barnens upplevelser... Fel! Bokmärket är inte definierat. Barnens utveckling... Fel! Bokmärket är inte definierat. Koppling till forskning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Analys av utvärderingen... Fel! Bokmärket är inte definierat. Resultatets betydelse för fortsatt arbete... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2

3 Grundfakta och förutsättningar Personalgrupp: Vår personalgrupp består av fyra pedagoger varav en är resurs i gruppen. Tre arbetar 100% och en arbetar 75%. Vi har en egen kokerska och en lokalvårdare som arbetar på förskolan. lokaler mm. Barngrupp: Vår barngrupp består av 16 barn, varav 7 stycken födda 2010 och 8 stycken födda Lokaler och miljö: Hedekas förskola innefattar tre avdelningar, det finns även en avdelning där femåringarna går som är belägen i ett hus i närheten av den stora byggnaden. Solrosens avdelning har två stora rum, tre mindre rum, en hall med två toaletter samt ett litet rum för regnkläder och stövlar. Utemiljön består av en stor gräsyta med ett buskage att leka i. Vi har gungor, sandlåda, rutschkana och ett förråd med uteleksaker. Vi har även en asfalterad bana där barnen kan cykla på. Kartläggning av barnens intressen Bygger på samtal, intervjuer, iakttagelser, observationer, annat. Vi har använt oss av observationer av barngruppen för att se vad barnen är intresserade av. Under våra observationer upplevde vi att många av barnen visade stort intresse för boken om Bockarna Bruse på badhuset. Vi har också gjort en gruppintervju med barnen för att veta mer exakt vad de tycker om med boken. Frågor vi ställde var: - Vad är roligast/skrämmande i boken? - Vad vill ni veta mer om? Vi upplevde att barnen diskuterade mycket om trollet så vi ställde även frågor om trollet: - Hur ser trollet ut? - Vad tycker ni om trollet? - Tror ni bockarna är rädda för trollet? - Finns troll någon annanstans än i boken? 3

4 Mål Eget formulerat mål Barnen är delaktiga genom att Förskolan skall ge möjligheten till att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation Lpfö -98 s.12 Vårt mål är att barnen ska få: - Utveckla sin förmåga att använda sig av sin fantasi. - Utveckla sitt språk och berättande Läroplanens mål Kan finnas flera Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. s.7 Lpfö. S 6 Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. Lpfö s 7 barnen ska få möjlighet att forma, konstruera och nyttja material och teknik för att främja utvecklingen. utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära s.9 utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv s.10 utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra s.10 utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa s.10 utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama s.10 4

5 Barnens utveckling Beskrivning av gruppens utveckling. Det här känner barnen till om det valda området. Kan bygga på observationer, intervjuer, sångstunder, lekstunder eller annat. I leken ser vi att barnen brukar läsa boken för varandra, de berättar och fantiserar om vad som händer i sagan. De samtalar också om bockarnas storlek, vilken bock som ska åka genom ruschkanan först, vem som är snabbast. I vår intervju framkom det att barnen hade olika tankar kring trollet. Tex: hur trollet såg ut? En pojke 4 år berättar: trollets ögon ändrar färg när det bli argt. En flicka 3,10 år berättar: trollet har en näsa som är gjord av en pinne. Barnen var överens om att trollet var skrämmande och många tyckte trollets näsa såg konstigt ut. Även att bockarna är rädda för trollet förutom den stora bocken bruse, han lurar trollet att åka i ruschkanan. Insatser åtgärder för att nå målet För att synliggöra att barnen är delaktiga i temat så valde vi att fråga barnen vad de skulle veta mer om i boken. Barnen berättade att de ville veta mer om trollet så vi tänkte att barnen ska få börja med att tillverka egna troll. Vi kommer att gå ut i naturen och plocka material för att skapa olika sorters troll. Även andra former som att måla, klippa och klistra. Vi kommer att samtala tillsammans med barnen om trollet och på så sätt se vad mer vi ska ta reda på. BOKSAMTAL Sarah: skapande Bella: matematik Camilla: språket Gunilla: musik Arbetslaget ansvarar för att Koppling till forskning Arnér (2009), beskriver att om vuxna visar barnen respekt och låter de ta egna initiativ, utvecklar barnen en mer lustfylld lek. Barnen blir på så sätt inspirerade och får egna tankar och idéer till leken. Om vi som pedagoger planerar vår verksamhet efter barnens erfarenheter och intresse blir lärandet mer betydelsefyllt för barnen. Lärandet och utvecklingen får en djupare innebörd när barnens inflytande blir synligt. Studier påvisar att barnen tyckte att deras idéer blev hindrade och att de inte fick möjlighet att påverka sin situation på förskolan. Verksamheten ska genomsyras av en lustfyllt och inspirerande arbetsätt där barnen får större utrymme för sina tankar och initiativ (Arnér 2009). 5

6 En högläsningsstund innebär mycket mer än att förmedla bokens innehåll. Under högläsningen får barnen lära känna orden, hur de hör ihop och hur berättelser är uppbyggda. Det säger Ingvar Lundberg, professor emeritus i psykologi, och skapare av den framgångsrika Bornholmsmodellen. Enligt Nilsson (1986) är litteraturen det bästa hjälpmedlet vi har för att ge barnen ett rikt språk. Alla böcker innehåller olika språkstilar och när barn möter dem, ger det dem på sikt ett mer självständigt språk. Det är viktigt att man läser dagligen för barn i förskolan och skolan. Det ger alla barn, oavsett möte med den lästa boken hemma eller ej, en chans att få möta det skrivna språket och de känslor det kan väcka. Får barn välja böcker själva, uppskattar de troligen läsningen mer. Barn som får språklig stimulans i förskolan av pedagoger som vet hur man ska arbeta med språket, får ett stort försprång som sedan är svårt att ta igen, skriver Amborn och Hansson. Barn behöver träna på att få en språklig medvetenhet, dels för att förebygga läs- och skrivsvårigheter och dels för att barnen ska bli intresserade av textens värld, skriver Svensson (1998). En sådan träning kan, vara genom att vuxna läser för barnen och låter dem återberätta det lästa genom t.ex. boksamtal, dramatisering, rim och ramsor m.m. Det viktiga är att jobba med språket ur många olika vinklar och få barnet att tycka det är roligt, menar Svensson. Föräldrarnas roll och medverkan är viktig, anser Svensson (1995), när det gäller barns möte med böcker och läsning. Det är inte bara pedagogernas närvaro barnen behöver, utan även närheten och upplevelserna av läsning tillsammans med föräldrarna. Svensson skriver vidare att det är viktigt att få föräldrarna delaktiga, genom att berätta om vilka böcker som läses i skolan och hur man kan samtala om böckerna. Böcker är nödvändigt för barns språkliga och själsliga utveckling. Sagan har många funktioner: skapa närhet, fantasi, ordförråd, visa hur berättelser är uppbyggda och skapa gemenskap runt boken. Dokumentation Vårt tillvägagångssätt är att dokumentera i barnens portfolio. Vi ska också lägga in bilder i vår fotoram som står på avdelningen där även föräldrar kan få se hur temat fortgår. Vi ska även ha ett utställningsbord där barnens skapande blir synligt för både föräldrar och barnen. Barnen kommer att vara delaktiga genom att de själva får vara med och fatta beslut om vad som skall sättas in i portfolio, på utställningsbordet osv. Information till vårdnadshavare Datum när vårdnadshavare informeras. 6

7 På detta sätt informeras vårdnadshavare. Vårdnadshavarna informerades om kvalitetsarbetet genom vårt månadsbrev som skickas med hem. I månadsbrevet skriver vi bland annat om vad vi gör på förskolan och hur vårt arbetssätt går till. Vi har en kalender i hallen där vi skriver vad vi gör varje dag. Vi berättar även om det aktuella temat under föräldramötet vi hade i oktober. Vi försöker få föräldrarna delaktiga i vad som händer under hösten med vårt tema. Referenser Amborn, Helen och Hansson, Jan (2002). Läsglädje i skolan. Stockholm: En bok för alla AB Nilsson, Jan (1986). Barn föräldrar böcker. Stockholm: Almqvist & Wiksell läromedel AB Svensson, Ann-Katrin (1995). Språkglädje. Lund: Studentlitteratur Svensson, Ann-Katrin (1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur Internet Ingvar Lundberg