2014/07/31. Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14. Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola

Transkript

1 2014/07/31 Kvalitetsrapport Verksamhetsåret 2013/14 Djurmo förskola och Kyrkbyns förskola 1

2 Innehåll 1. Presentation av förskolorna Beskrivning av årets verksamhet.3 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen.3 4. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella och lokala mål...3 Mål Att vara en bra kamrat 3 Måluppfyllelse.. Analys och bedömning av måluppfyllelsen. Åtgärder och utveckling. Mål Att barnen får utveckla förståelsen av matematiska begrepp som färg..4 och form, mängd och antal Måluppfyllelse Analys och bedömning av måluppfyllelsen Åtgärder och utveckling.. Mål Att skapa goda lärmiljöer inne...5 Måluppfyllelse. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Åtgärder och utveckling. 5. Uppföljning av likabehandlingsplanen.5 6. Analys och bedömning av verksamheten som helhet.6 7. Åtgärder och förbättringar Ansvaring för kvalitetsredovisningen..6 2

3 1. Presentation av förskolorna Djurmo förskola består av fyra avdelningar: Grön avd 1-2 år, Röd avd 2-3 år, Blå avd 4-5 år samt Gul avd (montessori inriktad) 2,5-5 år. Under läsåret har det varit 72 barn inskrivna varav ett barn som varit i behov av särskilt stöd. Kyrkbyns förskola består av fyra avdelningar: Kullan 1-3 år, Masen 1-3 år, Lilla Bäverhyddan 3-4 år och Stora Bäverhyddan 4-5 år. Stora Bäverhyddan har sina lokaler inne i gamla lärarbostaden. I Kyrkbyn har det varit 62 barn inskrivna under läsåret. 2. Beskrivning av årets verksamhet Båda förskolorna har under verksamhetsåret arbetat aktivt med normer och värden, då detta ligger till grund för barnens trygghet som möjliggör förutsättningar för barnens fortsatta lärande. Matematiken har lyfts fram och fördjupats under året, samt att förskolorna har försökt skapa en bra lärandemiljö. 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Alla arbetslag har haft reflektionstid (PU-tid) regelbundet varje vecka där man fört anteckningar och reflekterat över verksamheten och utvecklingen i barngruppen. Pedagogerna har använt sig av olika dokumentationer som t ex LOTUS för att säkerställa att utveckling sker av målen. Tre gånger per år har förskolorna kvalitetsdagar där man gör uppföljning och utvärdering av sina planeringar. Förskolornas spjutspetsar har även suttit tillsammans med mig och beskrivit verksamheten utifrån Lpfö 98/ Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella och lokala mål Mål att vara en bra kamrat Måluppfyllelse: Båda förskolorna har haft fokus på detta mål och man har på flera avdelningar arbetar temainriktat för att nå målet. Att arbetet har gett resultat ser man i att barnen är mera hjälpsamma och kan hitta egna lösningar för att t ex trösta varandra. Man märker också att barnen i större utsträckning kommunicerar med varandra utan att använda de hårda ord som fanns tidigare. Analys och bedömning av måluppfyllelsen: Metoder som man använt sig av är olika typer av kompissolar/kompishjärtan samt olika temaarbeten där man på olika sätt bearbetat målet. En avdelning hade riddare som utgångspunkt och en annan hade Alfons Åberg. I samlingar har man samtalat med barnen omkring lika/olika och 3

4 man har lyft fram olika etiska dilemman där barnen fått komma med förslag till lösningar. Pedagogerna har även låtit barnen få prata om och sätta ord på olika känslor. På en avdelning fick barnen symboliskt slänga de oönskade orden i en sopsäck som de sedan slängde. Genom att man lagt mycket tid på målet och tagit vara på alla naturliga tillfällen för att jobba med det har det resulterat i att barnen trivs och känner sig trygga i sina kamratrelationer. Åtgärder och utveckling: Då grupperna förändras varje läsår upplever man att man ofta få börja om, men eftersom man i verksamheterna hittat verktyg och metoder som fungerar, vet man vad man behöver göra. Redan under inskolningarna lär pedagogerna känna de nya barnen och tidiga samtal med föräldrarna gör att de får en förståelse för gruppens behov och kan planera utifrån detta. Mål att barnen får utveckla förståelsen av matematiska begrepp som färg och form, mängd och antal Måluppfyllelse: På alla avdelningar är man medveten om vikten av att arbeta med matematik. För de yngsta barnen lägger man grunden genom att prata med barnen omkring olika former och färger, se likheter/olikheter, jämföra saker, räkna hur många barn som är närvarande mm. Ju äldre barnen blir utmanas de med olika problemställningar och man tar vara på alla vardagssituationer för att göra barnen uppmärksamma på matematik. Av de äldsta barnen har alla nått en hög förståelse av de matematiska begreppen, siffror, antal och många har fått en förståelse av tid. Dessutom är det flera som redan kan räkna lilla plus och lilla minus innan de lämnar förskolan. Analys och bedömning av måluppfyllelsen: Matematik är något som finns naturligt i vardagen hela tiden, och det går att locka barnens nyfikenhet på matematik genom att tillvara ta dessa. Det är också något som är mätbart och man kan lätt se barnens utveckling t ex när man spelar spel. Klarar barnet att flytta sin spelpjäs rätt antal steg utifrån hur många prickar tärningen visar är ett exempel. Pedagogerna har många tillfällen varje dag att väcka barnens intresse och ge dem möjlighet att utveckla sin förmåga och kunskap när det gäller matematik. Åtgärder och utveckling: Då vi ser en positiv utveckling inom området matematik på förskolorna blir målsättningen för kommande läsår att behålla de metoder vi se fungerar, men också försöka att använda lärplattorna som finns på varje avdelning som ett komplement till de mera traditionella metoderna. 4

5 Mål att skapa goda lärmiljöer inne Måluppfyllelse: Förskolorna befinner sig i en ständig process då barnens intressen och behov förändras, vilket gör att man hela tiden försöker att anpassa innemiljön på avdelningarna till de nya förutsättningarna. Alla avdelningar har försökt att låta sitt material finnas tillgängligt för barnen på deras nivå för att de ska bli mera självständiga och kunna bestämma vad de vill göra utan att behöva be en vuxen om hjälp. Naturligtvis utifrån barnens ålder och mognad. Några avdelningar har lyckats skapa en bra innemiljö som är tilltalande och stimulerande, medan några avdelningar har haft det varit svårt att få till det bra i alla rum, då det finns genomgångsrum där barn och pedagoger från andra avdelningar passerar flera gånger per dag. Barnen störs och oro skapas lätt. På Stora Bäverhyddan har det varit nödvändigt att försöka dela av de stora rummen för att skapa mindre rum i rummen, då man haft 20 barn i verksamheten. Analys och bedömning av måluppfyllelsen: De avdelningar som har lyckats skapa intressanta och stimulerande lärandemiljöer inne, har t ex observerat vilka barn som leker med vilka, vad de leker och i vilka rum, samt fångat upp vad som intresserar barnen för tillfället. Där upplever man att det bli lugnare och att barnen vet vad de vill göra. Anledningar till att inte alla har nått målet är ofta brist på tid och att mycket av materialet inte är komplett eller är trasigt, t ex pusselbitar som fattas. Då blir det inte intressant och tilltalande/lockande för barnen. Några upplever det stressande att vara i en miljö som ständigt förändras där man dessutom upplever att arbetet aldrig blir riktigt färdigt. Åtgärder och utveckling: På de avdelningar där man inte tycker att man lyckats få till innemiljön på ett tillfredställande sätt vill man få till bättre strukturer och rutiner för hur man presenterar och introducerar nytt material, samt hur man får barnen att vilja hjälpa till att hålla ordning. 5. Uppföljning av likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen revideras varje höst, dock senast på kvalitetsdagen i september. Pedagogerna gör en riskbedömning över var det skulle kunna förekomma kränkningar både inne på avdelningen och utomhus. Därefter tar man fram metoder för hur man ska kunna förebygga kränkningar. Dessa metoder delges föräldrarna på höstens föräldramöte. Det framkommer dock att vi inte har tillräckligt bra rutiner för hur vi presenterar likabehandlingsplanen för vikarier och ev elever. Åtgärder och utveckling: I samband med höstens revidering av likabehandlingsplanen tar pedagogerna fram rutiner för hur informationen ska ges till vikarier och andra som av olika anledningar finns på förskolan. 5

6 6. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Förskolorna har genom sin dokumentation visat att de arbetat mot målen och i de flesta fall nått ända fram. Det som jag ändå kan se är att man inte alltid tar fram en analys av resultatet, utan att det många gånger bara blir ett konstaterande av att så här blev det. Pedagogerna har dock visat ett stort engagemang och har trots att man på flera avdelningar både i Djurmo och Kyrkbyn haft långtidssjukskrivna kollegor skapat goda förutsättningar för barnen att på ett lustfyllt sätt få möjlighet att utveckla sina förmågor och kunskaper. 7. Åtgärder och förbättringar utvecklingsplan: Under nästa läsår behöver förskolorna förbättra och utveckla dokumentationen. Analysdelen behöver bli tydligare och utförligare. Detta kommer att underlätta vid kommande planeringar. Andra områden som pedagogerna själva lyft som utvecklingsområden är bl a att ytterligare utveckla temaarbetet och barnens Portfolio. Kyrkbyns förskola ska börja sin genusutbildning PåLikaVillkor i höst och förskolan i Djurmo kommer att revidera och ta fram nya mål för sitt genusarbete. 8. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Biträdande förskolechef Anna-Lena Elfsberg 6