Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN. för. Orion. Saturnus

Transkript

1 Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN för Orion Raketen förskolor Saturnus 2009

2 FÖRUTSÄTTNINGAR Organisation Steninge förskolor består av tre förskolor; Orion, Raketen och Saturnus. Orions förskola har två avdelningar; en småbarnsavdelning med barn mellan c:a 1 3 år och en avdelning med barn mellan c:a 3-5 år. Raketens förskola har tre avdelningar uppdelade på en småbarnsavdelning med barn mellan c:a 1 2,5 år, en mellanavdelning med barn mellan c:a 2,5 4 år och en avdelning för de äldsta barnen. Saturnus förskola har fyra avdelningar uppdelade på två småbarnsavdelning med barn mellan c:a 1 3 år, en mellanavdelning med barn mellan c:a 3 4 år och en avdelning för de äldsta barnen. Småbarnsavdelningarna har barn/3 vuxna; mellanbarnen är barn/3 vuxna och de äldsta barnen är mellan 21 och 22 barn/3 vuxna. Området har en ledningsgrupp med en verksamhetsledare från varje förskola. Vi träffas varannan fredagsförmiddag under c:a 2 timmar. Några gånger/termin utökar vi tiden till en halvdag. Minnesanteckningar förs från mötena. Området har också en beredningsgrupp med representanter från Lärarförbundet och Kommunal. Vi träffas c:a 1 gång/månad. Minnesanteckningar förs från mötena. Områdesbeskrivning socioekonomiska faktorer Steninge förskolor ligger i ett villa och radhusområde.. Boendet i radhusområdena upplevs som något stabilare det senaste året, vilket innebär att det inte är lika stor omsättning på dessa hus längre, vilket i sin tur gör att barngrupperna blir mer stabila under året än tidigare. Antalet arbetslösa föräldrar är få. Antalet 15-timmarsbarn består därför mest av barn till föräldralediga föräldrar. 42 % av barnen har en förälder eller båda med ett annat hemspråk än svenska. Personal C:a 27 st fast anställda. Till det kommer c.a 3 st månadsanställda vikarier för deltidssjukskrivna o dy. 1

3 Personaltätheten följer i stort de beräkningar som ligger till grund för att få en personalbudget i balans. Kön är längst på små barn och vi försöker anpassa oss efter det. Vi har tre vakanta förskollärartjänster på området; en på Orions förskola och två på Saturnus. De flesta av personalen har barnskötar resp förskollärarutbildning, men några saknar pedagogisk utbildning för att arbeta med barn. Lokaler Raketens förskola ligger i bottenvåningen på ett hyreshus med lägenheter ovanpå. Lokalerna tillhör Sigtunahem. Förskolan är c:a 17 år. Avdelningarna är relativt rymliga. Gården har fortfarande mer att önska, men under 2006 fick vi ett vindskydd och några stockar att samlas på. Saturnus förskola är över 20 år. Fördelen är en lekhall mitt i huset - nackdelen är att avdelningar och hallar är mycket små. Förskolan är sliten och skulle behöva renoveras. Under planeras förskolan att byggas ut med en avdelning och köket kommer att byggas om/byggas till. Orions förskola ligger i samma byggnad som skola och fritidshem (del av Steningeskolan). Den är närmare 25 år gammal och i stort behov av upprustning. Avdelningarna och hallen är mycket små. Gården har under 2006 fått en upprustning. Under mars 2008 har hallen fått en renovering; nya hyllor för barnens kläder och ommålat. Även toalett/tvättrummen har fått ommålat, liksom några rum på varje avdelning. 2

4 STYRDOKUMENT Vår verksamhet bygger på Stat Kommun Kommun Förskolan Förskolan Barnkonventionen -FNs konvention för barnens rättigheter Läroplanen Lpfö -98 Förskolans värdegrund Mål o riktlinjer Verksamhetsplan (VHP) -uppdrag till barn-och ungdomsnämnden Skolplanen -grundläggande värderingar -inflytande och delaktighet -lärande -hälsa Lokal arbetsplan -grundläggande värderingar -inflytande -lärande -hälsa -verksamhetens profil Kvalitetsredovisning -hur har det gått? -hur långt mot målen har vi kommit? -hur går vi vidare? 3

5 VISION Alla barn och vuxna är maximalt aktiva i det livslånga lärandet, där alla stimuleras till en glädjefylld utveckling, som leder till god beredskap att möta framtidens utmaningar. VÄRDEGRUND - Vi utgår alltid från att alla föräldrar vill sina barns bästa. - Vi utgår alltid från att alla barn har lika värde. - Vi pratar aldrig över huvudet på barnen, varken i tal eller visar med kroppsspråk. - Vi ser att alla barn har goda sidor och är duktiga på något; och arbetar för att stärka deras goda sidor, samt stötta deras svagare och att se och bekräfta varje barn. - Vi är goda förebilder och använder ett vårdat språk; och har en rak kommunikation och skapar en bra relation till barn och vuxna. - Vi ser till att förskolans verksamhet är rolig, trygg och lärorik för alla barn. 4

6 Mål Grundläggande värderingar God etik och moral ska genomsyra vårt gemensamma arbete. Inflytande Varje barn ska ges möjlighet att påverka sin dag på förskolan. Varje förälder välkomnas att delta i våra verksamheter och genom samrådsmötena påverka verksamheten inom ramen för målen i styrdokumenten. Lärande Varje barn ska ges möjlighet att tillvarata sin naturliga nyfikenhet och genom lust och glädje i lek förvärva goda kunskaper. Hälsa Vi vill stärka våra barns självkänsla i en trygg, harmonisk och utvecklande miljö och förmedla en positiv framtidstro. Varje barn ska få bra kostvanor och möjlighet till daglig rörelse. Profil Vår verksamhetsidé är att använda oss av ett Reggio Emiliainspirerande arbetssätt. 5

7 HANDLINGSPLAN Under 2009 har vi fortsatt att utifrån våra mål, utveckla följande områden: Grundläggande värderingar: Alla barn i förskolan ska få samma möjligheter att utveckla sina förmågor och välja sin framtid utifrån kunskap, erfarenhet och intresse, oberoende av kön. Lpfö98 Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Varje barn uppmuntras att prova och utforska mer av det de ej behärskar, utan att hindras av det som traditionellt förväntas av pojkar och flickor. Varje barn ska ges samma utrymme i förskolan. Vi ska ge de barn som behöver extra stöd och uppmuntran för att våga/kunna hävda sin vilja och uttrycka sin uppfattning. Vi vuxna ska öka vår medvetenheten genom att bl a läsa litteratur och diskutera. - fler barn provat på det de inte gjort tidigare - fler barn använder annat material än tidigare - fler barn leker andra lekar/i andra kamratkonstellationer än tidigare - när vi vuxna ändrat vårt förhållningssätt. Hur : Genom att observera barngruppen och varandra. Lära barnen visa hänsyn till och respekt för andra. 6

8 Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Vi går alltid in och stoppar om barnen stör eller förstör varandras lek. Vi tillåter inte (tar aktiv diskussion) att barnen utsätter varandra eller vuxna för verbala eller fysiska otrevligheter. Vi vuxna är goda förebilder. - barnen inte stör eller förstör för varandra - barnen använder ett vårdat språk till varandra och vuxna - barnen visar empati för varandra ( ex tröstar när någon gråter). Hur: Genom att observera barnens lek och lyssna till deras språkbruk. Att observera varandra som vuxna. Inflytande Alla barn i förskolan ska kunna påverka sin dag. Lpfö 98 I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Vi uppmuntrar barnen att ta egna initiativ i olika situationer Vi har ett extra ansvar för att aktivt uppmuntra och stimulera de barn som visar svårigheter att ta egna initiativ Vi ger barnen inflytande så långt som möjligt i vardagliga situationer exempelvis genom att de kan påverka vad de vill göra, hur de vill göra det och med vem. 7

9 Vi lär barnen att vara rädda om förskolans saker och miljö genom att introducera hur materialet ska användas och om vikten att vara rädda om det. - barnen blivit bättre på att ta egna initiativ - barnen kommer med förslag på aktiviteter/lek - färre saker blir förstörda - barnen uppmanar varandra att vara rädda om förskolemiljön Hur: Genom att observera barngruppen och genom enkäter ( ansikten för de yngre barnen och intervjuer för de äldre) ta reda på barnens åsikter om förskolan och verksamheten. Vi vill öka föräldrarnas deltagande bl a i samråd och föräldramöten Lpfö 98 Förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Vi sätter upp datum för samrådsmöten i god tid (terminsvis). Vi är tydliga i vår information till föräldrar; både muntligt och skriftligt. Vi talar om/visa vad vi gör. Vi visar föräldrarna att vi ser och tycker om deras barn och att vi är engagerade i barnets utveckling och lärande. - deltagandet i samråd och föräldramöten ökar - fler föräldrar frågar om och är intresserade av verksamheten - föräldraenkät/föräldrasamtal (utvecklingssamtal) 8

10 Lärande Alla barn i förskolan ska få tillfälle att utveckla ett rikt språk. Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn o utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar o utveckla sitt ord och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråket och för förståelse av symboler. Vi läser/berättar sagor varje dag. Vi ger barnen rikligt med tillfällen att i vardagen komma till tals och får träna på att lyssna på varandra och vuxna. Vi ger barnen tillfällen att bekanta sig med skriftspråket Vi använder alltid ett vårdat språk och är medvetna om vår betydelse som språkliga förebilder. Vi sjunger och använder rim och ramsor. - barnet kan återberätta en berättelse, saga, ett tv-program eller något som de upplevt - barnet kan använda och förstå begrepp - barnet låtsasskriver - när barnet skriver sitt namn - barnet ber en vuxen skriva eller skriva före text till exempelvis en teckning - vi ser att barnen leker sagor vi arbetat med - när barnen sjunger själva under dagen. Hur: genom att observera och lyssna (ge barnet tillfälle att återberätta) 9

11 Alla barn i förskolan ska få bekanta sig med matematiken Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn o Utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematiken i meningsfulla sammanhang o Utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum Vi tar tillvara barnens intresse att räkna, sortera, jämföra storlek mm i vardagsarbetet genom -fingerlekar och sånger med antal; spel, pussel, dukning, på och avklädning (ordningstal) mm. - barnen använder siffror och matematiska begrepp i vardagen genom att exempelvis räkna, mäta, sortera. Hur: Genom att observera barngruppen. Alla barn i förskolan ska få tillfälle att delta i projektarbete/tema. Lpfö 98 Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Vi väljer projekt efter barnens intresse och med deras perspektiv som utgångspunkt. Vi skriver projektbeskrivning och dokumenterar arbetet. - barnen vill delta i något projekt/tema - barnen aktivt ber att få arbeta med projektet/temat 10

12 Hur: Genom observationer och intervjuer (beroende av barnens ålder) få vetskap om vad barnen: - lärt sig - vad som barnen tyckt varit roligt/utmanande med projektet/temat Hälsa Alla barn i förskolan ska känna sig trygga i en lugn och stressfri miljö. Lpfö 98 Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Vi har Likabehandlingsplanen (bilaga) aktuell och arbeta efter den. Vi har rutiner som skapar kontinuitet och trygghet. Göra förlåt. Barnen får försöka att själva tänka ut hur de ska kunna göra en kamrat glad igen efter en konflikt. (Inte bara säga ett förlåt som de inte menar). Vi delar upp barnen i mindre grupper. Vi stärker deras självkänsla genom att de kan göra flera egna val (tillgång till material mm) och genom deras egen portfolio ( jag - pärmen). - barnet vill gå till förskolan - barnen gör förlåt - barnen tittar och resonerar utifrån sin portfolio. Hur: Genom att observera barngruppen och intervjua barnen (beroende av ålder) om hur de ser på sin vistelse i förskolan; genom information från föräldrarna (vad barnen berättar från förskolan hemma). 11

13 Alla barn i förskolan ska få goda kostvanor (för att förebygga framtida sjukdomar). Sigtuna kommuns skolplan Förskolorna och skolorna skall stödja barnens/elevernas utveckling mot sund livsföring och god hälsa. I det arbetet är goda matvanor av grundläggande betydelse. Vi serverar grönsakerna före maten. Vi tar bort allt synligt socker och vitt bröd till vardags. Vi tillåter lite extra gott när det är fest, exempelvis vid höstfest, julgransplundring, vårfest, avslutningar eller annat. Vi vuxna är bra förebilder (obs kroppsspråket) - samtalar under måltiden - smakar på all mat - barnen smakar på maten (inkl grönsakerna) - barnen upplever måltiden positivt ( går självmant till lunchen; intresserad av maträtterna mm). Hur: Genom att observera måltiderna. Alla barn ska få ökad möjlighet till rörelse i förskolan. Lpfö98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande Sigtuna kommuns skolplan Fysisk aktivitet är starkt kopplad till studieresultat. Goda vanor vad gäller daglig motion bör därför etableras redan i förskolan. 12

14 Alla avdelningar ska ha minst en skogsdag (upptäcktsfärd utanför förskolans grindar)/vecka. Vi vuxna är aktiva och startar upp lekar med barnen. Alla avdelningar har minst ett rörelsepass/vecka. Vi ska inventera vilka inneaktiviteter som vi kan flytta ut. Förskolorna ska delge varandra goda exempel, så vi tillsammans får ett större urval av lämpliga lekar för olika förskoleåldrar. - fler inneaktiviteter har flyttat ut - urvalet av lämpliga lekar har ökat - barnen orkar mer (ex gå längre sträckor) Hur: Genom att observera barngruppen Profil Vi vill fortsätta att utveckla ett Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt i våra förskolor. Vi ska fortsätta att arbeta och utveckla barnens portfolio/dokumentation ( jag -pärmarna). Vi ska fortsätta att ändra i miljön ( den tredje pedagogen ). Vi ska arbeta med projekt. Uppföljning och utvärdering. Vi kommer att följa upp och utvärdera vår verksamhet genom - att diskutera verksamheten på våra personalmöten - att ha inskolnings/utvecklingssamtal med föräldrar - att låta barnen komma till tals genom barnenkäter - att ha en föräldraenkät - att ha en mätning på vårens planeringsdag av hur arbetet med utvecklingsområdena går 13

15 - utvecklingssamtal/uppföljningssamtal med personalen vår och höst - en grundlig utvärdering i slutet av året - att sammanställa ovanstående i den årliga kvalitetsredovisningen (jan -08) Utveckling Under 2008 kommer vi att sätta fokus på: - Pedagogisk dokumentation - Analys - Att se barns läroprocesser 14