Kvalitetsrapport. Djurås och Bäsna förskolor

Transkript

1 Kvalitetsrapport Djurås och Bäsna förskolor

2 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskolan Beskrivning av årets verksamhet Underlag och rutiner för framtagande av kvalitetsrapporten Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella och lokala mål Kommunstyrelsens prioriterade mål Normer och Värden 4.3 Utveckling och Lärande 4.4 Barns inflytande 4.5 Förskola hem Samverkan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 4.7 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans prioriterade mål. 5. Uppföljning av Likabehandlings.. 6. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet 7. Åtgärder och förbättringar-utvecklingsplan 8. Ansvarig för kvalitetsrapporten 2

3 1. Presentation av Förskolorna Djurås förskolor består av Skogen, Diamanten, Björnidet och Verkstan. Det är sammanlagt 7 avdelningar och under året har det varit 104 barn inskrivna på dessa avdelningar, i åldern 1-5 år. Bäsna har under året ökat sitt barnantal och det har medfört att vi måste expandera och under våren 2014 har de tblivit tre avdelningar i Bäsna. Smörblomman, Blåklockan och den senaste Vitsippan. Under våren har 38 barn varit inskrivna på förskolan i Bäsna och ytterligare 15 hos DBV. Detta är rekord för förskolan på orten. 2. Beskrivning av årets verksamhet Verksamheten på de olika förskolorna har bedrivits enligt Läroplanens intentioner med de olika fokusområden som är viktiga för barns lärande och utveckling. Olika förskolor har gjort olika prioriteringar och här kommer en sammanfattning om vad arbetats med på de olika avdelningarna. Ett område som det läggs stor vikt med är Normer och Värden, eftersom det är grunden till att få en fungerande verksamhet i gruppen. Att vara en god kamrat är en viktig hörnsten i det livslånga lärandet. Trivsel och trygghet kännetecknar vår verksamhet och detta medför att både barn och vuxna har tillit till vår verksamhet. Skapa utmanade och utvecklande miljöer för barnen både inne och ute är en annan viktig sak som pedagogerna ägnat mycket tid åt under året. Man säger ju att miljön är den tredje pedagogen. Viktigt att vara lyhörd för barnens olika behov och dt växlar ju över tid, så det fordras stor flexibilitet av pedagogerna. Den pedagogiska dokumentationen har utvecklats under året och här har investeringen i Lärplattor varit till stor hjälp. Det finns fortfarande saker som kan förbättras, men i och med att den digitala kompetensen ökar och man hittar andra hjälpmedel typ Lotusdiagram, så utvecklas dokumentationen hela tiden. Leken har alltid haft en central betydelse i förskolan och så även i Djurås och Bäsna. Vi försöker vara ute mycket och använda den fina natur som finns runt våra förskolor. Skapa mindre grupper så man hinner fånga alla barns intressen och behov. Här är samverkan mellan avdelningar viktig, då det gäller att få ut det mesta av den tid vi har till förfogande. 3. Underlag och rutiner för framtagande av rapporten På förskolorna i Djurås och Bäsna har man använt en paljett av olika utvärderingsmetoder. Vanligast är att man samlar bilder på det man gjort och sedan för samtal med barnen runt dessa. Här Lärplattan varit ett bra verktyg. Vidare har ju varje barn en Portfolio. 3

4 Varje arbetslag har ju PU tid varje vecka där man tillsammans reflekterar över verksamhetens framåtskridande, utifrån uppsatta mål och barnens lärande. Lotus diagrammen har varit till stor hjälp när det gäller att synliggöra Läroplanens mål i det dagliga arbetet. När det gäller barns inflytande, så det något som man är duktig på att ta till vara i förskolan och så även på våra avdelningar. Barnen har reellt inflytande på sin vardag och de får större ansvar med stigande ålder. Vissa avdelningar har barnmöten varje vecka. För att få med föräldrarnas åsikter har vi gjort små enkäter på Schoolsoft och i samtal runt barnens lärande vid Utvecklingssamtal får vi värdefull information om barnet och vilka förväntningar föräldrarna har på förskolan. När det gäller personalen gör de självskattningar i BRUK om verksamheten och sedan har vi Utvecklingsgrupp som träffs var tredje vecka och diskuterar pedagogiska frågor. Där finns en förskollärare från varje avdelning som är ansvarig för att den pedagogiska utvecklingen i rätt riktning. De har även varit med och tagit fram denna rapport. 4. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella och lokal mål 4.1 Mål- Öka barns självkänsla Det lokala målen, är väl det vi verkligen kan säga vi är mycket stolta över att nå bra resultat med barngrupperna på våra förskolor på området. Att öka barnens tro på sig själv och sin förmåga är något som genomsyrar varje dag på förskolan. Att barnen är trygga i sin miljö med kamrater och vuxna gör att de vågar ta steg och utforska omvärlden. Att se deras stjärnögon när de klarar nya saker är en härlig syn och bra feed-back för pedagogerna att de gör bra och rätta saker med barnen. Att vara en bra kamrat och hjälpa andra är viktigt för att skapa en bra gruppgemenskap. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Personalens uppmuntrande och positiva attityd gör att barnen vågor ta nya steg och våga prova nya utmaningar som de inte klarat tidigare. Beröm och uppmuntran är nyckeln till framgång. Livet är ett enda långt träningsläger. Personalen styrka är att se alla olika barns olika förmågor och vad som är nästa steg i deras lärande, så att stegen och utmaningarna blir lagom stora. Åtgärder och Utveckling Förskolans personal har hittat en bra metod för att stärka barnens självkänsla och detta kommer vi att fortsätta med under nästa verksamhetsår. Sedan gäller att vara öppen och flexibel, för när man jobbar med barn uppstår det hela tiden nya situationer och det gäller att tackla dem på ett bra sätt och det är vi också bra på i förskolan. 4

5 4.2 Mål-Utveckla intresse och förståelse för natur och miljö På en äldre barns avdelning har man jobbat mycket med detta under året och hur människor, natur och samhälle påverkar varandra och är beroende av varandra. Att återvinna och spara på jordens resurser har varit viktigt i arbetet. Vidare har man undersökt vad som händer när man gräver ner saker, sopsortering och även gjort studiebesök på ett reningsverk. Föräldrarna har engagerats och de har tagit med sig skräp som sedan barnen förädlat till olika pysselsaker. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Barnens medvetenhet om naturens kretslopp har ökat och att de kan vara med och påverka hur man ska använda jordens resurser. Sedan kan man ju använda skräp till olika saker och att det går att återanvända saker. Åtgärder och Utveckling Fortsatt medvetet arbete under hösten om människans betydelse och påverkan i naturens kretslopp. 4.3 Matematik, Språk, Naturvetenskap och Teknik Dessa fyra prioriterade områdena i Läroplanen har man jobbat kontinuerligt på avdelningarna under året Man märker kanske den största förändringen i barnens matematiska medvetenhet och de använder rätt terminologi på saker och ting redan i så tidig ålder. Det är bra för den fortsatta matematiska utvecklingen. Språk och bokstäver är också en sak som engagerar och intresserar barnen. Rim, ramsor, sång och talgrupper är bra metoder för att utveckla språket. Sedan ska man ju inte underskatta vardags situationerna vid måltiderna, som är utmärkta lärtillfällen för många olika saker. Lärandet sker ju egentligen hela dagen och det är också viktigt att ha en bra rytm på dagen med blandning av aktiviteter och vila. Natur är något som de flesta barn tycker om och här finns mycket att lära sig och upptäcka. Barnen vistas mycket ute och vi försöker göra utflykter till skogen både med stora och små, allt på barnens villkor beroende på ålder. Teknik har de äldre barnen börjat jobba med och det tycker de är spännande. Konstruera, bygga och ta reda på hur saker och ting fungerar tycker barnen är spännande och lärorikt. Sedan är det givande att höra när barn och vuxna reflekterar över vad de sett och hur det blev. Analys och bedömning I och med att dess områden prioriterats i Läroplanen har även intresset hos pedagogerna ökat så de kan möta barnen på rätt nivå. Barnen har utvecklats i positiv 5

6 riktning i och med att man jobbar med detta kontinuerligt. Vi ser att vi måste öka kompetensen på teknikområdet. Åtgärder och Utveckling Vi måste utveckla och höja vår kompetens inom främst teknikområdet. Att flera går NTA utbildning kan vara en bra start. 5. Uppföljning av Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen revideras varje år under aug-sept, dock senast på Kvalitetsdagen i månadsskiftet sept-okt. På det kommande föräldramötet berättar pedagogerna hur de tänker jobba för att förebygga alla former av mobbing och kränkningar. Då man nu mer även gör en riskanalys på lokalen/utemiljön på var det är höjd risk för att mobbing och andra kränkningar skulle kunna förekomma. Viktigt att hitta rutiner för att informera barn och vikarier om vår Likabehandlingsplan, så att det blir ett levande dokument på Förskolan. Att barnen ska kunna känna sig trygga på Förskolan och tryggheten är grunden för att det ska ske ett lärande i en lugn och trivsam miljö. 6. Analys och Bedömning av måluppfyllelse verksamheten som helhet I och med vår erfarna, kunniga och positiva personal har vi hittat arbetsmetoder som stämmer bra överens med Läroplanenen mål och intentioner när det gäller Normer och Värden. Barnen är omtänksamma, hjälpsamma och vet hur man ska vara för att vara en bra kamrat. Barnen möter varje dag pedagoger som utmanar och gör barnens värld ännu lite större. Mycket lek och beröm gör att lärandet skyndas på och att barnen växer med sina uppgifter. Ni har väldigt nöjda föräldrar som visats sig i enkäter och samtal. Föräldraråden är oftast välbesökta och ledning och föräldrar har en bra dialog runt verksamheten. En viktig fortbildning som vi genomfört är genuskursen På Lika Villkor och här kan redan se resultat i vardagen när det gäller bemötande och att flickor och pojkar får samma möjligheter att välja aktiviteter. 7. Åtgärder och förbättringar Något som är genomgående för att alla avdelningar är att vi måste bli bättre på synliggöra vad vi gör och se processerna som leder till goda resultat. Analyserna kan också förbättras och bli tydligare. 6

7 Vidare behövs fortbildning inom No och Teknik. Sedan måste vi börja ser över vårt resurssystem som är ålderdomligt och föga överensstämmande med de krav våra brukare ställer på god kommunal samhällsservice i dag. Attraktiv kommun att flytta till är väl ett mål så gott som något 8. Ansvarig för denna kvalitetsrapport är Biträdande Förskolechef Ragnar Nyren 0241/

8 8