Kvalitetsrapport. Djurås och Bäsna förskolor

Transkript

1 Kvalitetsrapport Djurås och Bäsna förskolor

2 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskolan 3 2. Beskrivning av årets verksamhet Underlag och rutiner för framtagande av kvalitetsrapporten Resultat och måluppfyllelse 4.1 Normer och Värden Utveckling och Lärande Barns inflytande Nattis 8 6. Uppföljning av Likabehandlingsplanen Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten 9 8. Åtgärder och förbättringar-utvecklingsplan 9 9. Förskollärare och Barnskötare Ansvarig för kvalitetsrapporten 10 2

3 1. Presentation av Förskolorna Djurås förskolor består av Skogen, Diamanten, Björnidet och Verkstan. Det är sammanlagt 7 avdelningar och under året har det varit 104 barn inskrivna, i åldern 1-5 år. I Bäsna har barnantalet minskat under året p g a utflyttning och därmed fick vi stänga en avdelning, Vitsippan. Under året har 33 barn varit inskrivna på förskolan. Detta är medfört stora barngrupper, 14 på Smörblomman, där de minsta barnen går och 19 på Blåklockan, där 4-5 åringarna går. Till hösten 2015 ser vi dock återigen en ökning av barnantalet vilket är glädjande för orten. Tyvärr har efterfrågan på DBV platser minskat vilket medför att en DBV kommer att sägas upp. 2. Beskrivning av årets verksamhet Verksamheten på de olika förskolorna har bedrivits enligt Läroplanens intentioner och vår pedagogiska plattform Den Goda Förskolan. Förskolan ska ju stimulera barns lärande och utveckling. I Den Goda Förskolan är Kärnprocessen en grundläggande bas att utgå ifrån. I korta drag innebär den att vi har ett möte-nuläge-gör en planering-utför det vi planerat-utvärderar-analyserar-slutsats-nytt nuläge. Samma tänk som i Kvalitetshjulet. Vi pratar ju om det Livslånga lärandet och här är förskolan en viktig plattform, för att det enskilda barnet ska få möjlighet att bli det bästa hen kan bli. Förskolorna har gjort olika prioriteringar utifrån barns intressen och ålder. Nedan följer en sammanfattning om hur arbetet bedrivits på de olika avdelningarna. Normer och Värden är ett väldigt viktigt område för att barnen på förskolan ska få en stabil grund att stå på. Trygga barn med tillit till de vuxna som finns runt dem och den egna förmågan, är någonting som genomsyrar verksamheten på alla våra avdelningar. Att få en fungerande och harmonisk grupp och en känsla av att alla respekterar varandra och varandras olikheter, är något som vi jobbat mycket med under året. Arbetet bedrivs på olika sätt beroende på ålder. Samtal, läsa böcker, teater och olika sorters sagor är de vanligaste arbetsformerna i de yngre åldrarna. Reflektionen tillsammans med barnen är den viktiga delen där lärandet sker. Tack vare vår skickliga pedagoger ser man som besökare hur snabbt barnen lär sig och utvecklas. Det gäller att hela tiden se var barnen står och utifrån förmåga och intresse förändra och anpassa verksamheten. Bland de äldre barnen jobbar man också med värdegrundsteater, där både vuxna och barn är med och spelar. Mycket uppskattat både av barn och vuxna. Sedan reflekterar man tillsammans över det man spelat, goda och mindre goda egenskaper som man kan ha och saker man gör. Jag tror inte att det är något barn på Djurås förskolor som inte vet vem Roffe räv är och vad hen gör. 3

4 Vidare används Kompissolen i olika varianter på alla avdelningarna och där man betonar vikten av att vara en god kamrat. Vad man ska tänka på och vad som krävs för att vara den goda kamraten, som alla vill vara. Leken är förskolans viktigaste metod och redskap för att barnen ska lära sig saker och det är viktigt med engagerade och närvarande pedagoger, så att barnen lär sig spelreglerna med hänsyn, turtagning, lyssna, berömma, trösta, hjälpa till och hitta verktyg för att lösa konflikter, stora som små. Här anser jag att mina förskolor är ett föredöme och även de små barnen visar stor empati även om de inte har ett verbalt språk. Positiv bekräftelse och uppmuntran är saker som gör att barnens självförtroende och tilltro till sin egen förmåga ökar. Det är stolta och glada barn du möter på mina förskolor, som är nyfikna och vill lära sig nya saker. Skapa utmanade och utvecklande miljöer för barnen både inne och ute är en annan viktig sak som pedagogerna ägnat mycket tid till under året. Man säger ju att miljön är den tredje pedagogen. Viktigt att vara lyhörd för barnens olika behov och hur det växlar ju över tid, så det fordras stor flexibilitet av pedagogerna. Tyvärr är det så att p g a bristande underhåll både ute och inne, är många förskolemiljöer i mitt område i stort behov av upprustning och renovering. Den pedagogiska dokumentationen har utvecklats under året och här har investeringen i I-pads varit till stor hjälp. Det finns fortfarande saker som kan förbättras. En av de pedagogiska handledarna har under året ägnat mycket tid till att höja den digitala kompetensen ute på avdelningarna och därigenom har även dokumentationen utvecklats och blivit mer allsidig och reflekterad tillsammans med barnen. 3. Underlag och rutiner för framtagande av rapporten På förskolorna i Djurås och Bäsna använder vi olika metoder för att utvärdera och synliggöra vad vi gör. Kvalitet i förskolan diskuteras ofta och vad innefattas i begreppet? Vår tolkning av Kvalitet i Djurås och Bäsna är att vi utifrån de styrdokument vi har utvecklas och stimuleras lärandet så att barnen är förberedda för nästa steg i lärande processen, nämligen skolan. När det gäller att dokumentera verksamheten och knyta an till våra styrdokument är det vanligast att man samlar bilder på det man gjort och sedan reflekterar med barnen runt dessa. Här har Lärplattan varit ett bra verktyg. Vidare har varje barn en Portfolio. Varje arbetslag har ju pedagogisk utvecklingstid, s k PU tid, varje vecka där man tillsammans utvärderar och reflekterar över verksamhetens framåtskridande, utifrån uppsatta mål och barnens lärande. Lotusdiagram har varit till stor hjälp när det gäller att synliggöra Läroplanens mål i det dagliga arbetet. Barnintervjuer, samtal, sagor, teater och observationer är andra sätt att samla information. 4

5 Barnen har även reellt inflytande på sin vardag och de får större ansvar med stigande ålder. Vissa avdelningar har barnmöten varje vecka. För att få med föräldrarnas åsikter har vi gjort små enkäter på Schoolsoft och i samtal runt barnens lärande vid Utvecklingssamtal får vi värdefull information om barnet och vilka förväntningar föräldrarna har på förskolan. Eftersom många barn har längre vistelsetider på förskolan ställs större krav på att fungera i olika grupper. För att utveckla förskolans verksamhet har vi en PUG grupp ( pedagogisk utvecklingsgrupp) som består av en förskollärare från varje avdelning, i vårt fall 9 st, som träffs var tredje vecka och diskuterar pedagogiska frågor och dilemman 4. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella och lokal mål 4.1 Normer och Världen Detta område i Läroplanen är det som vi arbetar intensivast med i början av ett nytt verksamhetsår för att skapa en trygg barngrupp. Vi är mycket stolta över resultatet på våra förskolor både i Bäsna och i Djurås. Att öka barnens tro på sig själv och sin förmåga är något som genomsyrar varje dag på förskolorna. När barnen får lyckas och känna att de klarar ny saker stärker deras självförtroende och ökar självkänslan. Stolta och trygga barn blir också nyfikna och vetgiriga och vill och vågar lära sig nya saker. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Personalens uppmuntrande och positiva attityd, gör att barnen vågar ta nya steg och vågar prova nya utmaningar, som de inte klarat tidigare. Beröm, engagemang och uppmuntran är nyckeln till framgång. Viktigt att vara närvarande i leken. Att Livet är ett enda långt träningsläger stämmer verkligen in på förskolans sätt att arbeta.man utgår hela tiden från barnens intresse och behov. Personalens styrka är att se alla olika barns olika förmågor och därigenom se vad som är nästa steg i deras lärande, så att stegen och utmaningarna blir lagom stora i förhållande till förmåga och mognad. Viktigt att barnen känner sig värdefulla och att deras åsikter hörsammas. Barnen blir lyssnade på och får därigenom ett reellt inflytande över sin vardag. Värdegrundteater och andra former av rollspel har visat sig ge bra resultat och då har barnen lättare att relatera till något som de både sett och hört. Där finns både positiva och negativa karaktärer som är lätta att reflektera runt och känna igen. Eftersom förskolan är en ganska intensiv miljö med många relationer och intryck på en dag är det viktigt att det även finns lugna stunder där barnen har möjlighet att varva ner och samla kraft. Ett bra redskap för detta har varit Drömmen om det Goda. Grundpelarna i denna metod är Rörelse, Beröring, Stillhet och Reflektion. Barnen tycker mycket om detta. Enkla stillhetsövningar, massage och yoga är exempel på vad barnen fått träna på. Samtal kring vardagshändelser, bilder och olika typer av sagor är andra exempel på hur man jobbar med dessa viktiga frågor på förskolorna i Djurås och Bäsna. En 5

6 metod som används bland de mindre barnen i Bäsna är att lära barnen göra förlåt, inte bara säga utan med kroppsspråk och andra ömhetsbetygelser visa att man menar det man säger. Reflektion och samtal tillsammans med barnen är ju kärnan i lärprocessen, då lärande och utveckling sker. Åtgärder och Utveckling Förskolans personal har hittat bra metoder för att stärka barnens självkänsla och självförtroende. I och med att alla avdelningar jobbat med temat God kamrat har man fått till lugna, trygga barngrupper. Detta kommer vi att fortsätta med. Sedan gäller att vara öppen och flexibel, kunna ändra och förändra beroende på hur gruppen och individerna utvecklas. För att kunna möta dessa nya situationer krävs att pedagogerna är lyhörda och flexibla och hela tiden kan se gruppens och det enskilda barnets behov just nu. Utmana och kunna se vad nästa steg är i utvecklingen. Här anser jag att vi både i Bäsna och Djurås lyckats mycket bra tack vare de vuxnas envetna arbete med empatistärkande övningar, som jag givit exempel på tidigare. 4.2 Utveckling och Lärande I Djurås är det många avdelningar som arbetat med byggtema under året, eftersom man haft nybygget av Rubinen/Safiren alldeles in på knuten. Nya kunskaper har väckt nya frågor och entrepenören har varit väldigt tillmötesgående och svarat på barnens och de vuxnas frågor. De större barnen har i mindre grupper fått besöka byggarbetsplatsen. Sedan har de fått berätta om sina upplevelser för de yngre med hjälp av kort de tagit när de varit där. Nya frågeställningar och nya reflektioner har uppstått. Pedagogerna är positivt överraskade över hur mycket barnen lärt sig om byggnationer och maskiner som används när man bygger hus. Barnen leker ofta bygge där det matriel som finns att tillgå, får nytt liv så barnens fantasi och kreativitet är det inget fel på. Viktigt att pedagogernas följsamhet och har bra hörstyrka så att det enskilda barnet får utlopp för kreativa förmåga. Barn och pedagoger lär sig tillsammans. Att ta var på och återvinna jordens resurser har varit en annan viktigt del i arbetet. Vidare har man undersökt vad som händer när man gräver ner saker, sopsortering och även gjort studiebesök på en bondgård. Föräldrarna har engagerats och de har tagit med sig skräp som sedan barnen förädlat till olika pysselsaker. Färger är ett annat tema som varit lyckat och där man klätt olika rum på förskolan i olika färger utifrån sagan om Knacka på som sedan ledde till att man gjorde en rapplåt om det man lärt sig, som man spelade upp för föräldrarna på den avslutande sommarfesten som man hade innan Skogen stängdes 6

7 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Barnens intresse för det nya med bygget och alla maskiner, stora och små, slammer och liv och rörelse hela dagarna har medfört att barnens nyfikenhet och frågor i samband med detta ökat mycket. Pedagogernas följsamhet har också bidragit till att det blivit ett tema som hållit på lång tid. Man har dokumenterat och reflekterat över bilderna tillsammans, barn och vuxna. Barnens medvetenhet om naturens kretslopp har ökat och att de kan vara med och påverka hur man ska använda jordens resurser. Sedan kan man använda skräp till olika saker och att det går att återanvända. Detta återbruk har både varit kreativt och miljövänligt. Kampanjen Håll Sverige rent engagerade barnen väldigt mycket och här jobbade man tillsammans med barn i alla åldrar från förskola till åk 9, verkligen roligt. Detta hoppas man kunna göra till en tradition på förskolan. Natur är något som de flesta barn tycker om och här finns mycket att lära sig och upptäcka. Barnen vistas mycket ute och vi försöker göra utflykter till skogen både med stora och små, allt på barnens villkor beroende på ålder. Språk och bokstäver är också en sak som engagerar och intresserar barnen. Rim, ramsor, sång och talgrupper är bra metoder för att utveckla språket. Sedan ska man ju inte underskatta vardags situationerna som t ex måltiderna, som är utmärkta lärtillfällen för många olika saker. Lärandet sker egentligen hela dagen och det är också viktigt att ha en bra rytm på dagen med blandning av aktiviteter och vila. Teknik har de äldre barnen börjat jobba med och det tycker de är spännande. Konstruera, bygga och ta reda på hur saker och ting fungerar tycker barnen är spännande och lärorikt. Sedan är det givande att höra när barn och vuxna reflekterar över vad de sett och hur det blev. Läroplanens prioriterade mål som är matematik, språk och kommunikation, naturvetenskap och teknik är delar som vi försöker väva in i våra tema arbeten, så att det blir ett naturligt inslag i vardagen. Vi har sett att barnen har utvecklats i positiv riktning i och med denna satsning. Åtgärder och Utveckling Fortsatt medvetet arbete under hösten om människans betydelse och påverkan i naturens kretslopp. Vi måste utveckla och höja vår kompetens inom främst teknikområdet. Att flera går NTA utbildning kan vara en bra start 4.3 Barns inflytande Barnen på förskolan får vara med och påverka sin vardag på förskolorna i Bäsna och Djurås. Pedagogerna försöker ta vara på barnens intressen och behov. Innehållet på dagens utformning kan de vara med och påverka, hur mycket beroende på ålder och aktivitet. Pedagogerna är hela tiden lyhörda för barnens intressen och önskningar 7

8 och jobbar hela tiden aktivt för att hitta teman som engagerar så många som möjligt. Ökat ansvar med stigande ålder. På en äldre avdelning i Djurås visade barnen stort intresse för djur och natur och därför har varit ute mycket i naturen som finns runt förskolan i reflektion tillsammans efteråt har det uppkommit nya frågor som leder till ytterligare förståelse och kunskap om världen runt omkring oss. 5. Nattis Vi har under det gångna året startat upp kvälls, helg och nattomsorg på Stora Verkstan i Djurås. Det är sammanlagt 9 barn som nyttjat det under året. Av dessa 9 så är det 6 stycken som nyttjar det mera regelbundet och beläggning har varit mellan h i månaden 6. Uppföljning av Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen revideras varje år under aug-sept, dock senast på Kvalitetsdagen i månadsskiftet sept-okt. Den kritik som vi fick från Skolinspektionen, om att bättre beskriva hur vi arbetar förebyggande och analysdelen, har vi tagit till oss och försökt förbättra i årets plan. På inskolningssamtalen får föräldrarna möjlighet att komma med åsikter om den kommande planen och på föräldramötet i oktober berättar pedagogerna hur de tänker jobba för att förebygga alla former av mobbing och kränkningar. Viktigt att jobba med förebyggande åtgärder som stärker barns självförtroende och självkänsla. De flesta avdelningarna har under året arbetat med temat Att vara en god kamrat liksom Kompissolen. Förstärkning av positiva egenskaper och beröm när man gör bra saker är också viktigt att lyfta fram. Pedagogernas närvaro i leken, bra hörstyrka d v s lyssna in och anpassa verksamheten efter barnens intresse och behov också viktiga för att barnen ska känna delaktighet. Andra viktiga framgångsfaktorer är att vuxna alltid ska vara goda förebilder, ha ett bra förhållningssätt och ha tid att lyssna och reflektera tillsammans med barnen i lugn och ro. En metod som fungerat bra är att spela teater för barnen och hur man ska vara mot sina kompisar och för att vara en bra kompis. Det kan vara små stycken som man sedan reflekterar runt eller som det stora barnen i Djurås en värdegrundsteater där alla barn och vuxna deltog och hade olika roller och karaktärer, som man visade upp för de andra och även stor final för föräldrar. Teatern ger också barnen bra verktyg att hantera konflikter eller andra svåra situationer när de uppstår. Alla avdelningar i Bäsna och Djurås har under året lagt stor vikt och tid i sitt arbete att skapa trygga och lugna barngrupper. Många avdelningar har gått en grundkurs i Drömmen om det Goda som handlar om Stillhet, Beröring, Rörelse och Reflektion som också varit ett bra verktyg i att stärka barnens relationer i gruppen. De äldre barnen har också utvärderat sina lokaler och lekmiljöer tillsammans med pedagog- 8

9 erna och barnen har tyckt att de har en bra inne och utemiljö där de känner sig trygga. Enkäter på Schoolsoft och föräldrarnas feed-back vittnar också om att de upplever sin förskola att ha en trygg och stimulerande miljö. Likabehandlingsplanen har också delats ut till lokalvården, kök och vaktmästarpersonal Kontinuerlig uppföljning av Likabehandlingsplanen sker på A-lagens möten en gång i månaden. 7. Analys och Bedömning av måluppfyllelse verksamheten som helhet I och med vår erfarna, kunniga och positiva personal har vi hittat bra arbetsmetoder som stämmer bra överens med Läroplanenen mål och intentioner. när det gäller Normer och Värden. Barnen är omtänksamma, hjälpsamma och vet hur man ska vara för att vara en bra kamrat. Barnen möter varje dag pedagoger som utmanar och gör barnens värld ännu lite större. Mycket lek, samtal, nya utmaningar och beröm gör att lärandet påskyndas och att barnen växer med sina uppgifter. Att man hela tiden utgår från barnens intresse och behov gör det lättare att skapa motivation för nya saker. Engagemang och positivitet smittar av sig och barnen älskar verkligen sin förskola och att få komma dit och lära sig nya saker. Stoltheten i blicken när man lärt sig nya saker går inte att ta miste på. Glädje och engagemang kan man verkligen känna när man kliver in på avdelningarna i Djurås och Bäsna. Vi har väldigt nöjda föräldrar som visats sig i enkäter och samtal. Föräldraråden är oftast välbesökta och ledning och föräldrar har en bra dialog runt verksamheten. En viktig fortbildning som vi genomfört är genuskursen På Lika Villkor och här kan redan se resultat i vardagen när det gäller bemötande och att flickor och pojkar får samma möjligheter att välja aktiviteter. Kursen är på tre terminer och när det gäller Djurås/Bäsna har vi kommit olika långt. Inför VT 2016 ska alla vara klara och då kan vi jobba för att bli certifierade och få en skylt att sätta på förskolan som visar det. Djurmo är den enda förskolan som är certifierad i dags läget. Verkstan i Djurås har varit, men på grund av olyckliga omständigheter med sjukdom och annat hann man inte med att lämna in de uppgifter som krävdes i tid. Vi tar nya tag nästa läsår. Man kan säga att På Lika Villkor, Likabehandlingsplanen och det som i Läroplanens Normer och Värden, går hand i hand då det gäller att människors lika värde, jämställdhet, lika behandling oavsett kön eller etnisk bakgrund och hur man ska vara för att vara en bra kompis. Detta är ju grunden till att få en väl fungerande barngrupp oavsett ålder. 8. Åtgärder och förbättringar Viss kompetensförstärkning inom No och Teknik har skett under året, men vi behöver öka kompetensen framförallt inom teknikområdet. Fortsatt Fortbildning inom NTA kommer att ske. 9

10 Det som bekymrar mina brukare mest är lokalernas, undantag nybyggena, kondition och beskaffenhet. Slitna och nedgångna med dålig ventilation. Utemiljöer som är ganska torftiga och slitna, vissa rent farliga och att det inte finns några planer på hur detta ska åtgärdas. Vidare oroas föräldrarna över pedagogernas arbetsmiljö med stora barngrupper och här måste man se över vårt resurssystem som är ålderdomligt och föga överensstämmande med de krav våra brukare ställer på god kommunal samhällsservice i dag. Vi är ju klart sämre än rikssnittet och ser vi till året som gått har också vi drabbats av att medarbetare inte orkar med jobbet utan blir sjukskrivna. Sjuktalen både för långtidssjukskrivning och kortare perioder har ökat drastiskt och här måste det göras saker snabbt om vi ska kunna upprätthålla god kvalitet och renomé som förskolan har i kommunen. Kommun ska ju vara attraktiv att flytta till och då är bra barnomsorg och skola grunden för att locka unga människor att flytta hit. 9. Förskollärare och Barnskötare I Djurås jobbar 21 personer på 6 avdelningar i förskolan tjänst varav 10,1 tjänst förskollärare d v s 56%. Barnskötarna har 8,8 tjänst vilket motsvarar 44%. I Bäsna jobbar 7 personer på förskolan varvid 4.5 tjänst är förskollärare och 1,75 tjänst barnskötare, vilket medför 72% fsk och 28% bsk. För hela området innebär det 60% fsk och 40 % bsk. Vi har alltså lite kvar till det kommunala målet 70/30. Vi måste nog fundera på hur vi ska bli en ännu attraktivare kommun att jobba i och locka fler förskollärare att söka sig till vår verksamhet. 10. Ansvarig för denna kvalitetsrapport Ragnar Nyren Bitr Förskolechef 0241/

11 11